Granskning av barnkonventionen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av barnkonventionen"

Transkript

1 Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM BARNKONVENTIONEN GRANSKNINGSRESULTAT STYRNING OCH MÅL PÅ OMRÅDET Vår bedömning BARNETS BÄSTA I ARBETS- OCH BESLUTSPROCESSER Vår bedömning KÄNNEDOM OCH UTBILDNING Vår bedömning FORMER FÖR DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vår bedömning UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Vår bedömning... 11

3 Sammanfattning Revisorerna i Motala har givit i uppdrag att genomföra en granskning utifrån barnkonventionen där revisionsfrågan är följande: Är kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende barnkonventionen ändamålsenlig och säkerställs att barnkonventionen beaktas och tillämpas? Den övergripande bedömningen att kommunstyrelsen i sin styrning har ett tydligt fokus på barn genom att ett av fyra politiskt prioriterade områden rör just barn och ungdomars uppväxtvillkor, men vi bedömer att kommunstyrelsen behöver utveckla ett antal områden för att säkerställa att barnkonventionen beaktas och tillämpas. Den övergripande bedömningen baseras på följande iakttagelser och bedömningar: Det finns en styrning som prioriterar barn och ungdomar, men det finns inget antaget mål eller policy som specifikt behandlar tillämpningen av barnkonventionen, vilket är något som förekommer i flera kommuner. Den övergripande styrningen i kommunen bör i högre grad behandla ett barnrättighetsperspektiv för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och beaktas. Hanteringen av horisontella frågor, såsom barnperspektivet, är något som kommunen behöver fortsätta att utveckla. Det finns enligt vår bedömning en medvetenhet om att den sektorsövergripande styrningen har svagheter. Enligt vår bedömning görs ett flertal olika insatser för att på olika sätt beakta barns bästa i kommunens verksamhet. Vi har under granskningen erhållit olika exempel på detta, bland annat från socialtjänsten. Vår bedömning är dock att det inte finns någon systematik eller uttalade former för hur barnets bästa och barnkonventionen ska beaktas i de kommunala och arbets- och beslutsprocesserna. Det finns inte heller från kommunstyrelsens sida en överblick av hur barns bästa beaktas i de olika nämndernas arbete. Det har inte genomförts någon utbildning i barnkonventionen och det är osäkert vilken kunskapsnivå som finns inom den kommunala organisationen gällande barnrättsfrågor. Enligt vår bedömning är det en brist att det inte skett någon utbildning i ämnet, något som hade varit särskilt lämpligt i samband med att barn och ungdomars uppväxtvillor antogs som ett av fyra politiskt prioriterade områden i kommunen. Olika exempel förekommer där ungdomar tillfrågas och ges möjlighet till delaktighet. Enligt vår bedömning är det emellertid en brist att det inte finns tydligare upparbetade kanaler eller forum för dialog och inflytande med ungdomar. Rätten till dialog och inflytande är viktig ur ett barnrättsperspektiv och kommunstyrelsen bör därför enligt vår bedömning verka för att frågan om hur barn och ungdomar kan komma till tals tydliggörs i kommunen. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 1 av 13

4 Enligt vår bedömning finns en upparbetad struktur för hur de övergripande målen och de nedbrutna målen följs upp och redovisas. Enligt vår bedömning saknas det relevanta uppföljningar och utvärderingar på av hur barnkonventionen beaktas och efterlevs. Vidare är det inte heller tydligt vilka krav som formulerats kring återrapportering av det prioriterade området barns och ungdomars uppväxtvillkor. Någon samlad bild av statusen på området hade inte sammanställts vid tidpunkten för denna granskning. 2 av 13

5 1. Inledning Sverige har åtagit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Revisorerna i Motala kommun har beslutat att genomföra en granskning utifrån FN:s barnkonvention Uppdrag har erhållit uppdraget av Motalas förtroendevalda revisorer att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Är kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende barnkonventionen ändamålsenlig och säkerställs att barnkonventionen beaktas och tillämpas? Kontrollmål/granskningsmål: Finns en tydlig styrning som säkerställer att barnkonventionen beaktas? Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet, som tar fasta på barnkonventionens artiklar? Finns former för hur barnets bästa tillvaratas i arbets- och beslutsprocesser? Vilken kännedom finns om barnkonventionen och har någon utbildning skett i ämnet? Finns former för dialog och inflytande för barn och ungdomar? Vilken uppföljning och utvärdering finns på området? 1.2. Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningen sker övergripande och avgränsas till att omfatta kommunstyrelsen. Intervjuer har genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt utvecklingsstrateg i folkhälsofrågor och controller vid kommunledningsförvaltningen. Valet av intervjupersoner har skett i dialog med kommunchefen. En kortare telefonintervju har gjorts med förvaltningschefen för socialförvaltningen, tillika processledare för politikområdet barn och ungdomars uppväxtvillkor, samt förvaltningschefen för bildningsförvaltningen. Genomgång har skett av relevanta, centrala dokument, såsom Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan samt Årsredovisning De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande. 3 av 13

6 1.3. Kort om barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen desssutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Denna paragraf är relevant för all verksamhet inom kommunen där barn och ungdomar berörs t ex planering av gator och vägar, byggande av nya bostadsområden, etc. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. 4 av 13

7 Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar dock även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. Andra artiklar Andra artiklar i barnkonventionen som handlar om delaktighet och inflytande är artikel 13 som säger att barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Artikel 14 berör barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet. 5 av 13

8 2. Granskningsresultat 2.1. Styrning och mål på området Motala kommuns övergripande, gemensamma vision utgår från fyra angivna områden som ska prioriteras: en aktiv arbetsmarknadspolitik barns och ungdomars uppväxtvillkor insatser för äldre ett klimatsmart och attraktivt Motala. 1 Ett av kommunens prioriterade politiska områden rör alltså barn. Detta är också något som har betonats och framhållits av de politiker och tjänstemän som har intervjuats inom ramen för denna granskning. Inriktningen som anges för barn och ungdomar 2013 är hälsa för alla, skola för alla och fritid för alla. 2 I nämndernas verksamhetsplaner återfinns olika mål som har bäring på barn. Dessa bryts sedan ned av verksamheterna. Som exempel kan nämnas följande inriktningsmål inom socialnämnden: Tillgänglighet till samhällets samordnade stöd för barn och ungdomar ska öka. 3 Målet har sedan brutits ned till bl a detta resultatmål i socialförvaltningen verksamhetsplan 2013: Alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem. 4 Som jämförelse kan noteras att Tekniska nämnden inte har något mål för området Barn och unga på samma sätt som Socialnämnden. Flera av de intervjuade nämner också att frågan om prioritering av ett barnperspektiv sannolikt är mest levande i socialnämnden samt bildningsnämnden. I flera av nämndernas verksamhetsplaner återfinns dock ett kort avsnitt som rör folkhälsa där ett resultatmål är en positiv utveckling av folkhälsan och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga. 5 I kommunstyrelsens Mål och Resursplan Motala 2020 Lokalt utvecklingsprogram (LUP), politiska prioriteringar för , Kommunfullmäktige , s.6. De politiska prioriteringarna beskrivs närmare i Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan Vi utmanar arbetslösheten, s. 7 2 Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan Vi utmanar arbetslösheten, s Mål och resursplan med Verksamhetsplan Socialnämnden, s.4 4 Verksamhetsplan 2013, socialförvaltningen, s. 4 5 Mål och resursplan med Verksamhetsplan 2013, Kommunstyrelsen, s. 17. Resultatmål på området finns även i Tekniska nämndens Mål och resursplan med Verksamhetsplan Tekniska nämnden, s av 13

9 2015 med Verksamhetsplan 2013 anges under avsnittet folkhälsa att den psykiska hälsan är ett viktigt område när det gäller barn och ungdomar. 6 Ansökan har lämnats till SKL för att ingå i utvecklingsprojektet psykisk hälsa, barn och unga, intensivnivå. Den första ansökan avslogs men en förnyad ansökan beviljades efter att Motala bl. a. format en styrgrupp med politiker och tjänstemän. 7 Det finns i styrdokumenten inget mål eller uttalad viljeinriktning där barnkonventionen nämns explicit. I intervjuerna lyfts barns rätt till trygghet och delaktighet fram som något viktigt och prioriterat. Flera av de intervjuade beskriver det som att kommunen fokuserar mer på barn genom det prioriterade området. Man menar att andemeningen av barnkonventionen fångas i det prioriterade området som rör barn. En av de intervjuade menar att barnperspektivet kan tydliggöras även om fokus på uppväxtvillkor fångar viktiga delar med bäring på barnkonventionen. När det gäller övergripande ansvar på området anges i intervjuerna att kommunstyrelsen har ett kommunövergripande ansvar för att tillse att kommunen arbetar med målet/prioriteringen barn och ungdomars uppväxtvillkor. Det finns processledare utsedda för alla de fyra prioriterade områdena. Processledaren för området barn och ungdomars uppväxtvillkor återfinns dock inte på central nivå i kommunen utan är förvaltningschefen för socialförvaltningen som har processledarrollen vid sidan av chefrollen. Som stöd för processledaren finns en samordnare på halvtidstjänst. Under intervjuerna har frågan rests om att styrningen på området skulle tjäna på en tydligare struktur. Enligt uppgift pågår ett arbete med att utveckla (mål)styrningen. Ett nytt ledningssystem, LedMot, infördes 2010, nya mål sattes 2011 i samband med den nya mandatperioden, och efter det har styrningen med verksamhetsplan för varje nämnd och nedbrutna mål på verksamhetsnivå utvecklats. Enligt beskrivning börjar detta landa nu men den sektorsövergripande styrningen av frågor som går horisontellt genom organisationen behöver fortfarande förbättras Vår bedömning Finns en tydlig styrning som säkerställer att barnkonventionen beaktas? Finns det tydliga mål och styrdokument för kommunens verksamhet, som tar fasta på barnkonventionens artiklar? Barn och ungdomars uppväxtvillkor är ett av fyra politiskt prioriterade områden. Det finns även en upparbetad struktur i hur målen bryts ned och konkretiseras i de olika nämnderna och förvaltningarna. I det avseendet finns en styrning som prioriterar barn och ungdomar, men det finns inget antaget mål eller policy som specifikt behandlar tillämpningen av barnkonventionen, vilket är något som förekommer i flera kommuner. I detta sammanhang bör framhållas att satsningar på barn inte är 6 Mål och Resursplan med Verksamhetsplan 2013, s Ansökan , via e-post från kommunens utvecklingsstrateg. Bilaga Verksamhetsinventering, daterad Kompletterad ansökan , och beviljad ansökan av SKL:s styrgrupp för projektet, Dna nr: 11/5161, Ansökningsnummer 4/10. 7 av 13

10 samma sak som att beakta barns rättigheter. Den övergripande styrningen i kommunen bör i högre grad behandla ett barnrättighetsperspektiv för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och beaktas. Hanteringen av horisontella frågor, såsom barnperspektivet, är något som kommunen behöver fortsätta att utveckla. Det finns enligt vår bedömning en medvetenhet om att den sektorsövergripande styrningen har svagheter Barnets bästa i arbets- och beslutsprocesser I dagsläget finns inget samlat, uttalat grepp för hur barnets bästa ska beaktas i kommunens arbets- och beslutsprocesser. 8 Det har sagts under intervjuerna att det tidigare år har funnits barnbokslut som upprättades i kommunen (detta är emellertid något som vi inte verifierat genom att leta igenom äldre protokoll). Bildningsnämnden föreslog dock vid sammanträden och inrättandet av en beredning för utveckling av barnbokslut under föregående år. Förslaget avslogs dock av kommunfullmäktige Av beslutet framgår även följande: Något förenklat barnbokslut upprättas fortsättningsvis inte utan strategiberedningen får i uppdrag att se till att barnens perspektiv inarbetas inom ramen för LedMot. 9 Vid tidpunkten för våra intervjuer (november 2013) angavs att arbete pågick i strategiberedningen för att behandla denna fråga. I intervjuerna framhålls att frågan om barn och deras uppväxtvillkor har stor uppmärksamhet i kommunen genom att det är ett av fyra prioriterade områden. Samtidigt är det sannolikt bildningsnämnden och socialnämnden som mest har ett barnfokus enligt en av de intervjuade. Det är även där exempel gärna hämtas ifrån av de intervjuade, t ex att barn får komma till tals i utredningar inom socialtjänsten. Under granskningen har vi uppmärksammats på att Motala kommuns socialförvaltning och bildningsförvaltning tillsammans med landstinget i Östergötland deltar i ett projekt som kallas Psynk psykisk hälsa hos barn och unga. Bakgrunden är att många unga mår psykiskt dåligt och projektet syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälsooch sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Inom detta projekt har en webbsida skapats, som kallas SAGA Motala Vår bedömning Finns former för hur barnets bästa tillvaratas i arbets- och beslutsprocesser? Enligt vår bedömning görs ett flertal olika insatser för att på olika sätt beakta barns bästa i kommunens verksamhet. Vi har under granskningen erhållit olika exempel på detta, bland annat från socialtjänsten. Vår bedömning är dock att det inte finns 8 (Exempel på förekommande metoder i vissa kommuner är till exempel barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser) 9 KF /KS Förslag om att inrätta en beredning för utveckling av barnbokslut. 10 SAGA, betyder Samarbete och Gemensamt Ansvar för barn och ungas psykiska hälsa. Sidan är skapad för att tillhandahålla webbaserad information där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. 8 av 13

11 någon systematik eller uttalade former för hur barnets bästa och barnkonventionen ska beaktas i de kommunala och arbets- och beslutsprocesserna. Det finns inte heller från kommunstyrelsens sida en överblick av hur barns bästa beaktas i de olika nämndernas arbete Kännedom och utbildning Det har framgått av intervjuerna att det inte skett någon utbildning i barnkonventionen på central nivå eller som de centralt intervjuade tjänstemännen/politikerna känner till. Under granskningen har synpunkten framförts från en av de intervjuade att barnkonventionen är ett område som kan lyftas in i utbildning för personalen för att höja kompetensnivån. De intervjuade kan svårligen uttala sig om kunskapsnivån generellt inom den kommunala organisationen men utifrån kännedomen om vilka diskussioner som förs inom området är den samlade bilden från intervjuerna att det nog finns en kännedom i stora drag om barnkonventionen men att kännedomen är bättre om att kommunen arbetar målinriktat med barnens uppväxtvillkor Vår bedömning Vilken kännedom finns om barnkonventionen och har någon utbildning skett i ämnet? Det har inte genomförts någon utbildning i barnkonventionen och det är osäkert vilken kunskapsnivå som finns inom den kommunala organisationen gällande barnrättsfrågor. Enligt vår bedömning är det en brist att det inte skett någon utbildning i ämnet, något som hade varit särskilt lämpligt i samband med att barn och ungdomars uppväxtvillor antogs som ett av fyra politiskt prioriterade områden i kommunen Former för dialog och inflytande för barn och ungdomar När det gäller dialog och inflytande för barn och ungdomar har det under intervjuerna framgått att det inte finns några gemensamma former för detta i kommunen. I Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2013 står att läsa att minst två medborgardialoger ska hållas under året. Det framgår dock inget i dokumentet om huruvida dialog med barn och ungdomar ska eftersträvas. 11 Det har inte förts några diskussioner på sistone om att inrätta någon form av forum eller ungdomsfullmäktige. En av de intervjuade nämnde att det tidigare talats om detta men att det inte är en aktuell fråga nu. Det har dock nämnts i intervjuerna att det vore bra med någon form av forum som ungdomar skulle kunna lyfta frågor igenom. 11 Mål och Resursplan med Verksamhetsplan 2013, s av 13

12 Det finns en osäkerhet från de centrala tjänstemännen/politikerna i hur det generellt ser ut ute i de olika nämnderna när det gäller former för inflytande och dialog. Ett flertal exempel på dialog nämns dock: Undersökning har tidigare genomförts om vad ungdomar tycker och hur de mår (LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Bildningsnämnden har enligt uppgift varit beställare och mottagare av rapporten. Efter LUPP samlades ett stort antal ungdomar för att diskutera resultatet tillsammans med ett flertal förtroendevalda. Enligt uppgift görs LUPP-undersökningen var tredje år, och nästa gång hösten Trygghetsvandringar har genomförts för några år sedan (enligt uppgift 2011). Där har ungdomar, polis, tjänstemän m fl involverats för att få in ungdomars synpunkter på vad de finner otryggt. Det pekades ut områden som ledde till åtgärder. Med gemensamma krafter aktivitet som syftar till att erbjuda ungdomar bra arrangemang och som bygger på ungdomarnas eget engagemang, Ett koncept med prova-på-aktiviteter som ungdomarna kan vara med och utforma. Tekniska förvaltningen har ansökt om medel från socialnämnden för ungdomsprojektet Lysa klart, tidsperiod september 2013 januari Syftet beskrivs enligt följande i projektansökan: Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa. I detta projekt får ungdomar/elever möjlighet att påverka och utforma den yttre miljön på ett sätt som har förutsättningar att attrahera andra ungdomar. På så sätt motverkas maktlöshet och utanförskap Motalas ungdomar syns i Motala stad. Projektet avser också att öka tryggheten genom att lysa upp i vintermörkret. 12 Enligt uppgift finns ca 10 olika projekt som fått beviljat beslut Vår bedömning Finns former för dialog och inflytande för barn och ungdomar? Olika exempel förekommer där ungdomar tillfrågas och ges möjlighet till delaktighet. Enligt vår bedömning är det emellertid en brist att det inte finns tydligare upparbetade kanaler eller forum för dialog och inflytande med ungdomar. Rätten till dialog och inflytande är viktig ur ett barnrättsperspektiv och kommunstyrelsen bör därför enligt vår bedömning verka för att frågan om hur barn och ungdomar kan komma till tals tydliggörs i kommunen. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 12 Ansökan om medel Barns och ungas uppväxtvillkor Sökande förvaltning: Tekniska förvaltningen, Gata & Park. Ansökan skickas till socialnämnden. 10 av 13

13 2.5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning på området sker framförallt genom nyckeltal i årsredovisningen. De intervjuade framhåller att det är bra att de genomsamma målen görs till verksamhets-/resultatmål och att det bryts ned till aktiviteter. En av de intervjuade menar att även om resultatmålen inte ser ut som artiklarna i barnkonventionen fångar de viktiga delar därifrån. De prioriterade politiska områdena redovisas i kommunens samlade årsredovisning. När det gäller området barn och ungdomars uppväxtvillkor sägs bland annat att starten för vissa aktiviteter försenades då kommunen och landstinget kom med i ett projekt som SKL driver, Psynkprojektet, som handlar om synkronisering av insatser från olika vårdgivare. 13 Under rubriken särskilda utredningsuppdrag från politiken redovisas i 10 punkter insatser som bedrivs inom olika områden. Som exempel kan nämnas följande punkt: Arbetsgrupp finns för att upptäcka skolfrånvaro och i samverkan mellan Skola/Socialtjänst hitta ett strukturerat arbetssätt för att stödja barnen. 14 Som exempel kan nämnas att enligt kommunens årsredovisning är de tre resultatmålen för socialnämnden som rör barn och ungdom uppfyllda. När det gäller det under 2.1 nämnda målet - alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem redovisas att alla barn har kommit till tals. 15 Några av de intervjuade tillstår att de behöver bli bättre på att mäta insatser som rör barn och ungdomar. Att bättre belysa ungdomars situation nämns som ett utvecklingsområde. I dagsläget finns relativt få indikatorer som fångar upp det perspektivet och någon fördjupad uppföljning görs inte. Som nämnts ovan under 2.1 finns utsedda processledare för de olika målområdena. Enligt de centrala tjänstemännen finns inte särskild samlad rapportering från processledarna. Vi har förstått att processledaren för området barn och ungdomars uppväxtvillkor har medverkat på kommunstyrelsen och givit avrapporteringar. Någon samlad uppföljning finns inte att tillgå. Under intervjuerna har det framkommit att horisontella frågor/mål är något som kommunen arbetar med hur de ska utveckla hanteringen kring. När det gäller den delen uppges styrsystemet vara under utveckling Vår bedömning Vilken uppföljning och utvärdering finns på området? Enligt vår bedömning finns en upparbetad struktur för hur de övergripande målen och de nedbrutna målen följs upp och redovisas. Enligt vår bedömning saknas det relevanta uppföljningar och utvärderingar på av hur barnkonventionen beaktas och efterlevs. Vidare är det inte heller tydligt vilka krav som formulerats kring åter- 13 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s.8 14 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s.8 15 Årsredovisning 2012, Motala kommun, s av 13

14 rapportering av det prioriterade området barns och ungdomars uppväxtvillkor. Någon samlad bild av statusen på området hade inte sammanställts vid tidpunkten för denna granskning. Det är dock positivt att kommunen använder sig av uppföljningen LUPP (sker enligt uppgift vart tredje år och nästa gång hösten 2014). 12 av 13

15 Tobias Bjöörn Projektledare Håkan Lindahl Uppdragsledare 13 av 13

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Gabriella Fredriksson Sandra Marcusson Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Landstinget i Kalmar

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening

Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening www.pwc.se Rapport Tobias Bjöörn Jan Nilsson Johan Sverker Granskning av Eskilstuna Gymnastikförening (EGF) Kultur- och fritidsnämnden, Eskilstuna kommun Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003 2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif. 1 (9) Minnesanteckningar förda vid utbildningsdagarna om ungas delaktighet och inflytande i Älvdalens kommun för ordinarie ledamöter i Älvdalens samverkansråd för ungdomsfrågor/h-u-r-grupp (ledningsgruppen)

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Östersunds kommun 2010-10-22 Kjell Pettersson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

Uppsiktsplikt och ägarstyrning

Uppsiktsplikt och ägarstyrning www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Vad händer om vi ger barn och unga den makt de har rätt till? En inspirationsbok om barn- och ungdomspolitik i Gävleborg

Vad händer om vi ger barn och unga den makt de har rätt till? En inspirationsbok om barn- och ungdomspolitik i Gävleborg Vad händer om vi ger barn och unga den makt de har rätt till? En inspirationsbok om barn- och ungdomspolitik i Gävleborg Om du gör som du alltid har gjort, får du samma resultat som du alltid har fått.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag

Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag Revisionsrapport Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag Nyköpings kommun Februari 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågan...3

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Uppföljande granskning av barnkonventionen

Uppföljande granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Uppföljande granskning av barnkonventionen Botkyrka kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTAD BEDÖMNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1.

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Idrotten och FN s barnkonvention

Idrotten och FN s barnkonvention Idrotten och FN s barnkonvention Idrott och FN:s barnkonvention Idrott för barn och ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter. Idrotten

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Barn- och ungdomsplan 2013 2023

Tjörn möjligheternas ö. Barn- och ungdomsplan 2013 2023 Tjörn möjligheternas ö Barn- och ungdomsplan 2013 2023 Innehåll Inledning... 3 Planens ramverk... 5 Mål och inriktning för Tjörns kommuns arbete 2013 2023... 6 Uppföljningar och utvärderingar... 9 Bilaga

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-06-10 Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Revisionsrapport

Eksjö kommun. Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet Revisionsrapport KPMG AB 16 mars 2009 Lars Jönsson och Fredrik Ottosson 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Barn- och ungdomspolitisk strategi Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Upphandling och inköp

Upphandling och inköp www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor December 2014 Upphandling och inköp Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2.

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Barnplan för Hedemora kommun

Barnplan för Hedemora kommun Barnplan Barnplan för Hedemora kommun FN:s barnkonvention trädde i kraft 1990. Konventionen har ratificerats av Sverige och är därmed folkrättsligt bindande. Barnkonventionen ska vara vägledande vid alla

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2.

Läs mer