Vad händer om vi ger barn och unga den makt de har rätt till? En inspirationsbok om barn- och ungdomspolitik i Gävleborg

Transkript

1 Vad händer om vi ger barn och unga den makt de har rätt till? En inspirationsbok om barn- och ungdomspolitik i Gävleborg

2 Om du gör som du alltid har gjort, får du samma resultat som du alltid har fått. Christopher Kenwal

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HEJ 4 VARFÖR 5 - Barnkonventionen 8 - Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter 9 - Ungdomspolitik 10 - Folkhälsopolitik 12 - Barn och unga i tillväxt och utveckling 14 - Hållbar utveckling 17 VAD 18 - En regional strategi för barn- och ungdomspolitik 18 - Barn- och ungdomsperspektivet kontra barns och ungdomars 20 perspektiv HUR 23 - Regionalt nätverk 23 - Processutbildningen - syfte och behov 24 - Processutbildningen - upplägg och metod 26 - Processutbildningen - följeforskning 30 - Processutbildningen - kommunikation mellan barn, 34 unga, tjänstemän och politiker AVSLUTANDE TANKAR 38 - Ett fungerande barn- och ungdomspolitiskt arbete 38 på lokal och regional nivå

4 HEJ! Vad roligt att just du läser denna bok! Detta är en bok fylld med tankar, idéer och metoder som fångats upp och testat under resans gång i det regionala arbetet med barn- och ungdomspolitik. Varför samla dessa tankar i en inspirationsbok? Jo självklart för att inspirera andra till att se att arbetet med barn och ungas uppväxtvillkor handlar om att stärka deras egna rättigheter men också att det är ett led i att stärka den regionala utvecklingen. Välkommen att följa med på Region Gävleborgs resa med barn- och ungdomspolitik. Resan börjar med att titta på vad som faktiskt styr den svenska barn- och ungdomspolitiken och avslutas med att ge en bild av vad och hur Region Gävleborg har arbetat med dessa frågor tillsammans med länets kommuner. Vi vill delge våra verktyg och metoder med en förhoppning att de kan inspirera andra att utveckla sitt barn- och ungdomspolitiska arbete. Vi kommer utgå i från Simon Seniks Gyllene cirkeln. Där den yttre cirkeln symboliserar vad en organisation gör. Den inre cirkeln representerar hur man gör och den innersta kärnan står för varför. Alla i gyllene cirkeln tydliggör vikten av att alltid veta varför vi gör det vi gör. Om vi inte vet varför blir det planlösa aktiviteter utan mål och mening. Det har vi tagit fasta på under de senaste kan göra ditt arbete med barn- och ungdomspolitik än bättre. Elin Sundgren, Carolin Sundberg, Therese Metz Utvecklingsstrateger, Region Gävleborg 4

5 Vad Hur Varför 5

6 Vad Hur VARFÖR Varför Den regionala resan började i ett varför så därför startar vi denna inspirationsbok där fanns det ett regional utvecklingsprogram som visade inriktningen för Gävleborgs tillväxt och utvecklingsarbete under de kommande åren. I detta dokument fanns det massor av begrepp och insatsområden som på olika sätt beskrev varför det är viktigt att arbeta med barn- och ung- negativ självbild hos många unga som bor kvar, ett stort utanförskap bland unga, ge barn och behöver öka ungas engagemang, det är deras rättighet, ungdomarna är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare, ungdomarna är framtiden osv. Några tjänstemän på Region Gävleborg uppmärksammade den stora mängden av begrepp och insatsområden och valde att diskutera med politiken om att ta fram en samlad bild av det regionala barn- och ungdomspolitiska arbetet. Diskussionen ledde till ett politiskt uppdrag att ta fram en regional strategi för detta. Strategin strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg arbetades fram och antogs 5 november 2010 av regionstyrelsen. Under följande år har bland annat två stora regionala satsningar initierats utifrån arbetet med strategin och det är dessa som ligger till grund för innehållet i denna inspirationsbok. Ena satsningar är skapandet av ett regionalt barn- och ungdomspolitiskt nätverk bestående av kommunalt ansvariga tjänstemän och andra satsningen är projektet processutbildning för sektorsövergripande barn- och ungdomspolitik som vi fortsättningsvis i denna inspirationsbok kallar processutbildningen. Region Gävleborg har tillsammans med kommunerna i dessa två följer några nationella, regionala och lokala varför som synliggör incitament för att utveckla lokalt och regionalt arbete med barn- och ungdomspolitik. Inom satsningarna har mycket arbete lagts vid att konkretisera nationella och regionala styrdokument till verksamhet på lokal nivå för att skapa bättre uppväxtvillkor för barn och unga. 6

7 Vilka förkunskaper har du om barn- och ungdomspolitik? Vad skulle du vilja lära dig mer om?

8 Vad Hur VARFÖR Varför Barnkonventionen Konventionen om barnets rättigheter innehåller 54 artiklar och gäller för alla medborgare under 18 år. Den inkluderar alla typer av mänskliga rättigheter: det vill säga medborgliga och politiska rättigheter såväl som sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen sätter barn i fokus på ett grundläggande sätt då barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Den lyfter fram barnet som både skyddsbehövande och som medborgare och aktör i samhället. tolkningen av konventionen och de krav den ställer på offentlig verksamhet. Oavsett barn, situation eller om ett beslut ska tas som berör barn och unga direkt eller indirekt ska dessa artiklar beaktas av alla. Beaktandet gäller oavsett person, nivå, organisation och verksamhet. De fyra artiklarna tituleras grundprinciper och lägger grunden för konventionens barnsyn. Artikel 2 Ickediskriminering Artikel 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Rätt till delaktighet och Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet 8

9 Vad Hur VARFÖR Varför Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter I riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop.2009/10:232) sägs att den svenska barnrättspolitiken syftar till att ett barnperspektiv ska anläggas vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn och unga direkt eller indirekt. Strategin tydliggör också att stat, kommun och landsting gemensamt ansvarar för att omsätta barnets rättigheter till konkreta avsikter och vardagsnära arbetssätt. I strategin pekar regering och riksdag ut nio principer som beskrivs som vägledande för Sveriges arbete. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överenskommelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barnets levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barnet. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 9

10 Vad Hur VARFÖR Varför Ungdomspolitik Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om en ny ungdomspolitik, (prop. 2013/14:191) Med Propositionen består av ett nytt mål för alla statliga beslut och insatser för ungdomar mellan 13 och 25 år: Det nya målet förtydligar ungdomspolitikens inriktning genom ett stärkt fokus på individens makt att forma sitt liv. Målet förtydligar att insatser för unga måste vara individanpassade och ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande Genom propositionen förtydligas att ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör om- syfta till att offentlig verksamhet som berör unga har ett ungdomsperspektiv, bedrivs utifrån kunskap om ungas levnadsvillkor och samordnas mellan olika sektorer. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande förtydligas genom att målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar. Detta synliggör alla berörda verksamhetsområdens gemensamma ansvar för att uppfylla målet. Statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv Alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar ska ha ett ungdomsperspektiv. Det betyder i praktiken att beslut och insatser som berör unga mellan 13 och 25 år ska: Ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Unga ska betraktas som en mångfald individer. Unga ska stödjas att bli självständiga. 10

11 Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv samhällsutvecklingen.

12 Vad Hur VARFÖR Varför Folkhälsopolitik Riksdagen beslutade den 5 juni 2008 om en ny nationell folkhälsopolitik med omformulerade målområden (Prop. 2007/08:110), De elva målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande två målområden som särskilt pekar ut barn och ungdomar som målgrupp. - nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Trygga och goda uppväxtvillkor utgör därför ett särskilt målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ska uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. 12

13 Folkhälsomålen 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 13

14 Vad Hur VARFÖR Varför 14 Barn och unga i tillväxt och utveckling för att barn och unga får de verktyg och möjligheter de har rätt till i livet. Internationellt Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi för de kommande åren. Unga prioriteras i EU 2020 inom en mängd områden, så kallade huvudinitiativ. Dessa prioriteringar syftar till att utveckla vårt samhälle där såväl unga som vuxna kan delta i samhället på lika villkor och vara aktiva medskapare. EU 2020 pekar ut utbildning och kompetens som ett avgörande mål för tillväxt. Nationellt Varje år tar medlemsstaterna i EU fram ett nationellt reformprogram som redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Utifrån de mål som slagits fast av EU för att stärka sammanhållningspolitiken prioriterar Sveriges regering ett antal egna mål i detta program. Regionalt Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, är ett regionalt styrdokument som visar inriktningen för Gävleborgs tillväxt och utvecklingsarbete fram till Strategin lyfter fram till en skola och utbildning av god kvalitet som sätter individen och det livslånga lärandet i att konkretisera åtgärder och ansvariga aktörer. Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg och Kompetensprogrammet är två exempel som lyfter barn- och ungdomsperspektivet. Lokalt som på olika sätt beskriver hur tillväxtpolitiken ska genomföras i kommunen.

15 Nya möjligheter och visar strategin i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang. 15

16

17 Vad Hur VARFÖR Varför Hållbar utveckling I Region Gävleborgs strategi för regional utveckling, Nya möjligheter , är hållbar En hållbar utveckling innebär ett breddat synsätt på tillväxt. I Brundtlandkommissionens ofta citerade rapport* klargörs begreppet hållbar utveckling; Att försäkra sig om att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. hållbart samhälle måste alla tre dimensionerna integreras i all planering och i varje strategiskt beslut. Det är även viktigt att förstå och klargöra vilka konsekvenser olika beslut får för olika människor. Därmed är det även viktigt att allt regionalt arbete utgår i från ett strukturerat perspektivtänkande där ålder är ett viktigt perspektiv tillsammans med andra så som hälsa, integration, jämställdhet, tillgänglighet. Intressen och möjligheter att påverka såväl sitt eget liv som samhällsutvecklingen styrs och värderas idag utifrån ålder enligt den rådande åldersmaktsordningen. Åldersmaktsordningen gör att samhället förlorar kompetens och erfarenheter från de individer som exkluderas från normen. Genom ett integrerat barn- och ungdomsperspektiv kan denna norm luckras upp. * Brundtlandkommissionens rapport 1987 Vår gemensamma framtid 17

18 Vad Hur VAD Varför En regional strategi för barn- och ungdomspolitik Den 5 november 2010 antog regionstyrelsen för Region Gävleborg Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg som syftar till att skapa en samsyn i regionen. Utifrån lokala förutsättningar ska alla Gävleborgs kommuner och landstinget arbeta efter strategins mål. Målen i den regionala strategin är enligt följande; Mål 1 samhällets utformning. Mål 2 kompetenser och kommer därigenom ha lätt för att delta i samhällsutvecklingen genom ideella engagemang, företagsutveckling, eller inom andra områden. Mål 3 Skapa regional hållbar utveckling genom att barn och unga ser sig som ambassadörer för Gävleborg, de vill bo, leva och verka här nu och i framtiden. Mål 4 Ta fram en regional policy för ett barn- och ungdomsperspektiv i alla beslut och verksamheter inom Region Gävleborg. Mål 5 Varje kommun inom regionen samt landstinget ska ta fram en lokal policy för ett barn- och ungdomsperspektiv samt ett sektorsövergripande ungdomspolitiskt handlingsprogram. I och med ombildningen från regionförbund och landsting till regionkommun kommer nu denna strategi att behövas omarbetas. 18

19

20 Vad Hur VAD Varför Barn- och ungdomsperspektivet kontra barns och ungdomars perspektiv Samtliga insatser som sker inom det regionala barn- och ungdomspolitiska arbetet ska ske ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Men vad innebär det? Att anamma ett barn- och ungdomsperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn och unga som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Att ha ett barn- och ungdomsperspektiv innebär för beslutsfattare och andra att inför ett beslut eller en åtgärd se på vilket sätt det berör barnen eller unga. Det innebär att man räknar med dem, att man har deras behov i fokus, att man ser världen ur deras synvinkel och att man kan tolka deras perspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnen eller unga ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har. Detta förutsätter kompetensutveckling och metodstöd inom barn- och ungdomspolitik till styrning, ledning och det operativa arbetet inom kommun och region. De regionala arbetet har tagit fasta på detta i satsningarna regionalt nätverk samt processutbildningen. Men ibland kan det vara väldigt svårt att ta vettiga beslut och initiera insatser utan att ha barns och ungdomars perspektiv i arbetet. Vad är då skillnaden mellan barn- och ungdomsperspektivet och barns och ungdomars perspektiv? Det ena handlar som ovan redan beskrivet bl.a. om tande. Att ha en dialog med barn och unga och göra dem delaktiga i beslutet och i framtagandet av insatsen/verksamheten. 20

21 Vad kan du göra för att din verksamhet ska anamma ett barn- och ungdomsperspektiv?

22

23 HUR Vad Hur Varför Regionalt nätverk Under framtagandet av den regionala barn- och ungdomsstrategin initierades ett nätverk för kommunalt ansvariga tjänstemän. Detta nätverk fungerade som bollplank och kommunernas länk in i arbetet med strategin saknade några kommuner en representant i nätverket men idag består nätverket av en ungdomsstrateg, ungdomskoordinator eller ungdomssamordnare i från varje kommun i länet. Dessa kommer vidare i texten att benämnas enbart som ungdomsstrateger. Inom projektet processutbildningen har även dessa tjänstemän fungerat som processledare i kommunen och haft kontakten med Region Gävleborgs utvecklingsstrateger. Under hela projekttiden har ungdomsstrategerna och regionala utvecklingsstrateger träffats regelbundet. Innehållet i träffarna har varierat beroende på vad som pågått i kommunerna. Träffarna har alltid gett utrymme för erfarenhetsutbyte och gemensamma diskussioner kring pågående arbete, men också omvärldsbevakning och aktuell information inom barn- och ungdomspolitik. I de intervjuer som följeforskaren Lotta Svensson har genomfört med ungdomsstrateger, tjänstemän och politiker framhålls det regionala nätverket och de nätverksträffar som hållits, som ytterst värdefulla. Man menar att dessa bidragit till en större yrkesstolthet, en högre medvetenhet om uppgiften och ett mera professionellt förhållningssätt i det egna arbetet i kommunerna. Ungdomsstrategerna talar om ett större engagemang och tro på möjligheter i arbetet. 23

24 Vad Hur HUR Varför 24 Processutbildningen - syfte och behov Utifrån målen i barn- och ungdomsstrategin startade projektet Projektet har syftat till att under åren stötta kommunerna i Gävleborg till att utveckla ett sektorsövergripande och kunskapsbaserat arbetssätt för hela den lokala barn- och ungdomspolitiken. Arbetet har synliggjort varför, vad, vilka och hur barn- och ungdomspolitiska frågor hänger ihop och utvecklas i respektive kommun. Projektet har fått kortnamnet processutbildningen eftersom arbetssättet under åren drivits i processform, där stor vikt har lagts vid deltagarnas delaktighet och engagemang för att föra arbetet framåt. De deltagande kommunerna har Sandviken. processutbildningen lagt stor vikt vid ägarskap, delaktighet och engagemang. Det gemensamma arbetet har fokuserat på integrering av förhållningssätt och kunskap om barn- och ungdomspolitik i alla verksamhetsområden i kommunerna. Målet var att gå från få ansvariga och ett stuprörstänk till att mål. Som i allt utvecklingsarbete är vision, ägarskap, aktivt engagemang, beslutsam styrning och uppföljning oerhört viktigt. Något som också krävs är resurser, där processutbildningen har haft möjlighet att stötta insatser med både tid och pengar på lokal och regional nivå. - processutbildningens blivande deltagare bestående av politiker, högre tjänstemän och ungdomsstrateger följande förhoppningar och önskemål inför de kommande åren: Kunskap och skärpta argument för varför dessa frågor är viktiga att arbeta med. na och gentemot regionen. Utbyte av erfarenheter och goda exempel mellan kommunerna.

25 Vad Hur Stöd i form av coachning och bollplank både som samordning mellan kommuner men även i det interna arbetet. Man önskade också handledning som skulle ge stöd i det egna arbetet och kunskap om en utvecklingsprocess faser. Varför tionen kring varför dessa frågor är viktiga och hur de ska arbetas med och därmed bättre kunna driva processen i den egna kommunen. involvera dessa. och genom den följeforskning som knutits till projektet. De deltagande kommunerna har lagt mycket tid i projektet, både gemensamma utbildningsoch processdagar men också i egna möten och insatser på hemmaplan. Processutbildningen har byggt på ett trepartssystem där ansvarig tjänsteman, ansvarig cheftjänsteman och ansvarig politiker i varje kommun tillsammans drivit det kommunala barn- och ungdomspolitiska utvecklingsarbetet som en arbetsgrupp. Dessa kommungrupper har träffats regionalt ca 2-3 gånger per år men har också haft lokala träffar där emellan. Varje ansvarig tjänsteman har ingått i det regionala nätverket av ungdomsstrager som träffats ca 4-5 gånger per år för erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning. Den regionala projektledningen som bestått av utvecklingsstrateger på Region Gävleborg, ma utmaningar till en regional nivå. Kommunerna har på hemmaplan genomfört mycket av arbetet, med projektledningen som stöd under hela perioden. Genom det regionala nätverket av ungdomsstrateger har projektet möjliggjort löpande inspiration och erfarenhetsutbyte som hela tiden hjälpt processen att ta ytterligare steg. 25

26 Vad Hur HUR Processutbildningen - upplägg, metod och resultat Varför en förståelse för varför och skapa en gemensam plattform fokuserade projektet i början på Hur pratar vi om och med barn och unga i vår kommun? Har vi ett förhållningssätt där vi ser barn och unga som resurser? Eller som problem som måste lösas? Och vilka berörs egentligen av barn- och ungdomspolitik i vår kommun? Arbetar vi strukturerat och målinriktad för att åstadkomma utveckling i kommunen? I projektets initierande fas inventerades kommunernas styrdokument för att ta reda på svaret. Många goda initiativ och insatser genomförs i länets kommuner med syfte att förbättra för barn och unga - så många att det ofta händer att dessa inte känner till varandra ens inom den egna kommunen. Därför genomfördes en inventering av pågående utvecklingsinsatser för att få syn på hur mycket resurser som används, vilka som använder dessa samt hur samverkan bättre kan byggas inom den egna kommunen. Är det så kommunen vill prioritera sina resurser? Och nås önskvärda resultat utifrån dessa satsningar? Vikten av tydlig och kontinuerlig styrning samt hur det kan byggas upp var i fokus. Projektet har använt en mängd kunskapsunderlag under hela perioden där enkäten LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, har blivit ett verktyg i processen. Genom att kontinuerligt genomföra enkäten kan arbetet följas upp och utvärderas för att ständigt styras mot önskade mål. med utgångspunkt i varje kommuns behov. Med stöd av projektledning och konsulter har sedan en mängd aktiviteter och satsningar genomförts inom områden som kommunikation med unga, domspolitik. 26

27 2011 Plattform 2014 Metoder 2010 LUPP Genomförande av LUPP. Presentationer av resultatet i politiska forum så som regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Kommunerna formar sektorsövergripande arbetsgrupper och arbetar med gemensamma LUPP resultatet som kunskapsunderlag. Inventering av styrdokument Inventering Inventering av kommunernas pågående barn- och ungdomspolitiska arbete Metoder Kommunerna väljer ut och påbörjar arbetet med utvecklingsinsatser inom egna fokusområden LUPP Genomförande av LUPP. Presentationer av resultatet i politiska forum så som regionfullmäktige och kommunfullmäktige. processutbildningens arbetsgrupper för framtagande av utvecklingsinsatser utifrån respektive LUPP resultatet som kunskapsunderlag. 27

28 Vad Hur Processutbildningens mål har varit att påverka långsiktigt med hjälp av metoder och verktyg här och nu. Vissa metoder som använts syftar till att formera organisation och styrning i det långsiktiga perspektivet medan andra ger effekter i nutid. Ett axplock av resultat; En större medvetenhet och samarbete med nyckelpersoner inom den egna kommunen. En större förståelse för, och initiativ till, barn- och ungdomspolitikens plats och roll i den lokala och regionala utvecklingen. En förbättrad styrning av barn- och ungdomspolitiken lokalt och regionalt. Ett välfungerande regionalt nätverk för barn- och ungdomspolitiska frågor som för utvecklingen framåt. En förbättrad samverkan och samarbete mellan kommuner. Ett gemensamt utvecklingsinriktat lärande. Varför 28

29 Det bästa med projektet är att det ger de verktyg som behövs för att tänka till och utveckla barn- och ungdomspolitiken på ett långsiktigt och genomtänkt sätt, inte bara insatser av skendemokrati och adhoclösningar. Citat från en deltagare i processutbildningen

30 Vad Hur HUR Processutbildningen - följeforskning Varför 30 viktiga möten, processer eller delprojekt för att; kommunicera dessa med projektledning och andra berörda i efterfrågade sammanhang. Kommunicera ut resultat och iakttagelser till styrgrupp/arbetsgrupp, på konferenser, lokala arbetsgrupper eller olika media när detta efterfrågas. tionerna och resultaten, med fokus på framgångsfaktorer och utmaningar, för framförallt målgruppen kommuner. Utifrån de behov och önskningar som kommunerna presenterade inför starten av processutbildningen visar utvärderingen att projektet i hög grad har varit lyckat. Det har svarat mot de uttryckta behoven, se punktlista sidan 24, samt utöver detta bidragit med ytterligare värden. Både ungdomsstrateger, högre tjänstemän och politiker menar att frågorna fått större tyngd och status genom att ingå i ett regionalt projekt. Den övervägande delen av arbetsgruppernas deltagare tycker att de ökat sin kunskap om frågorna. Många uttrycker uppskattning över möjligheten att göra arbetet mera faktabaserat genom mera kunskap, gemensamma mätverktyg och diskussioner kring resultat och uppföljning. Olika individer uppskattar olika delar, några framhåller föreläsningar, teoretiska moment och aktuell forskning och andra framhåller kunskap om goda exempel från andra kommuner. Att ett större utbyte nu sker mellan kommunerna är tydligt. Ungdomsstrategerna har en god kontakt med varandra och tar nu vid behov direktkontakter istället för att, som tidigare, vända

31 Vad Hur sig till Region Gävleborg för att få kontakter och tips. Man har också haft ett konkret utbyte mellan kommunerna i form av bland annat samverkan i Lupparbetet, föreläsningar av ungdomsstrateg från annan kommun och studiebesök hos annan kommuns ungdomsverksamhet. Varför Både ungdomsstrateger, tjänstemän och politiker pekar på den viktiga roll som Region Gävleborg spelat som projektdrivande organisation de tror inte att den egna kommunen själv skulle lyckats hålla fokus på dessa frågor under en längre tid, vilket deras tidigare erfarenheter också visar. Många uppfattade sig som hyfsat kunniga och uppdaterade på frågorna redan innan och tror nog att de skulle drivit frågorna även utan projektet, men menar samtidigt att stödet från Region Gävleborg och det fokus och den tyngd som frågan fått genom projektet har gjort att det varit lättare att hävda betydelsen och vikten av att låta detta arbete ta plats. De menar både att de själva, i sina professioner och uppdrag, och barn- och ungdomsfrågorna fått stöd och status genom Region Gävleborgs drivande av projektet, och att Region Gävleborgs mandat att driva processen framåt har bidragit till att hålla dessa frågor aktuella i kommunerna. Då arbetsgrupperna i kommunerna själva diskuterar den egna kommunens styrkor, möjligheter, svagheter och hot och då de kommunala högre tjänstemännen och politikerna funderar över vad som behövs för att kunna genomföra ett genomgripande utvecklingsarbete i respektive kommun är det till slut några punkter som framstår som grundläggande och som är avgörande för utfallet av det arbete som sker: politiken. Att frågan är prioriterad och drivs med stöd från kommunens högsta ledning är avgörande för hur förankrat och uthålligt arbetet har förutsättningar att bli. Medvetenhet och engagemang hos politiken och de anställda. Många vuxna måste ha gjort klart för sig vartåt arbetet syftar och vara beredda att arbeta för detta tillsammans. Lokala förutsättningar som utgångspunkt. Arbetet måste vara lokalt förankrat och syfta till att påverka frågor som är påtagliga lokalt. bibehålla engagemanget och möjliggöra lösningar över t ex förvaltningsgränser måste 31

32 Vad Hur prioriteringen av frågan vara genomgående i organisationen; arbete med frågan bör t ex tas upp i utvecklingssamtal och vara lönegrundande. Att frågan är prioriterad bör också innebära att resurser snabbt kan omfördelas för att möta nya behov på bästa sätt. hjälper det inte med engagemang risken att bränna ut människor eller föda missnöje för att man lovar mer än man kan hålla är stor. Långsiktighet uthållighet och tålamod ( och iver ) Balansgången mellan att arbeta långsiktigt och att önska förändring är viktig. Ingen förändring sker om man inte driver på, men att förändra synsätt och arbetssätt är ett tålmodigt arbete. kunskapen aktuell och levande är det viktigt att man fyller på kontinuerligt och att det sker på alla nivåer i organisationen. Bristande metodkunskap kan vara det som gör att inget händer trots att alla är överens om att något ska göras. Varför 32

33 Hur arbetar du med barn- och ungdomspolitik idag?

34 Vad Hur HUR Processutbildningen - kommunikation mellan barn, unga, tjänstemän och politiker Varför 34 Under processutbildningens fyra år har kommunerna och regionen testat olika koncept för att Dialogdagar Dagarna syftade till att återkoppla resultatet från enkäten LUPP men också till att initiera och bredden av beslutsfattare i barn- och ungdomspolitiken och möjliggöra för unga att vara med och påverka den lokala utvecklingen. Dialogdagarna i kommunerna byggde på delaktighet och engagemang där de unga satte agendan. Under förmiddagen arbetade de unga för sig och de LUPP-resultat, undersökning av vilka ämnen i den som var mest intressanta och hur drömsce- - - Även de vuxnas förmiddag leddes av kunnig processledare som poängterade vikten av att ha fördes en world cafe-övning med elevernas frågor för att sedan avslutas med en del där tjänste- Demokratidag identitet och stolthet En dag för unga, politiker och tjänstemän som syftade till att skapa lokal stolthet och samtidigt förbättra dialogen mellan unga och beslutsfattare. Dagen syftade också till att stärka ungas självkänsla, trivsel och identitet. Kommunalråd och kommunchef bjöd själva in till denna dag. Inför Demokratidagen bearbetade de unga tillsammans med sina lärare en mängd frågor såsom Vad betyder stolthet för dig? Vad är du stolt över? Vad kan vi göra för att öka stoltheten i och

35

36 Den regionala nivån existerar inte utan den lokala viljan, kraften och tron på det gemensamma. Det är de lokala insatserna och fokuseringarna i barn- och ungdomspolitiken som styr och ger kraft i den regionala politiken.

37 Vad Hur över vår kommun? Genom en GAP-analys beskrevs nuläge, önskat läge och vilka åtgärder som skulle kunna vara möjliga för att nå dit. Resultatet som kom ut från klassrumsdialogerna sammanställdes och presenterades sedan av eleverna på Demokratidagen. De hade förberett sig väl för att känna sig trygga på scenen. Alla politiker och tjänstemän som deltog under dagen domsstrateg och ungdomscoach besökte sedan samtliga unga som deltog och gav återkoppling på materialet. Varför Sms-panel utifrån en förfrågan som har kommit in från de unga själva, bl.a. i dialoger utifrån LUPP resultatet. De önskar ett enklare och framförallt snabbare sätt att vara med och påverka i frågor som rör deras hemkommun. Deltagarna får i snitt ett sms i veckan med en fråga som handlar om saker som är aktuella och relevanta i kommunen och som politiker eller tjänstemän vill ha ungas tankar och idéer om. Det är ett frivilligt deltagande och de kan när som helst hoppa av delta och bidra till att kommunerna får barns och ungdomars perspektiv på viktiga kommunala frågor. Ung Coach dialog har några av kommunerna i länet testat olika former av mentorskap mellan unga och vuxna. Ung Coach är ett sådant koncept där unga åringar coachar politiker och tjänstemän i länet till att hitta plattformar där unga och vuxna kan mötas på lika villkor. Under ett år slås det hål på fördomar, testas metoder för medborgardialoger, byts erfarenheter och mycket, mycket mer. De unga får under året utveckla ett kreativt förhållningssätt, verktyg för att ha ett grammet Ung Coach ger politikerna och tjänstemännen en möjlighet att utveckla sin roll som förtroendevald eller anställd inom vår största demokratiska plattform. De får utveckla sin roll kommunen. De får en unik möjlighet att verka som en katalysator för förändring och relationsbyggande mellan unga och tjänstemän/politiker. 37

38 AVSLUTANDE TANKAR Ett fungerande barn- och ungdomspolitiskt arbete på lokal och regional nivå I Gävleborg har vi nu sedan 2010 samlat på oss erfarenheter och kunskaper om barn- och ungdomspolitik. Utifrån detta arbete följer här några sammanfattande kommentarer om vad vi anser behövs för ett lyckat och hållbart resultat. Det krävs politisk förankring och kraft för frågan för att åstadkomma reell förändring. Det krävs en samsyn om vad, varför och hur i hela organisationen. Arbetet innebär ett förhållningssätt som alla inom kommunen behöver anamma, det är inte bara en enskild tjänstemans uppgift. Den ansvariga tjänstemannen behöver ha mandat och resurser i form av både tid och pengar. Ansvarig tjänstemans organisatoriska placering är viktig för att både det strategiska och operativa förvaltning vid sidan av. Det behövs kontinuerlig uppföljning och styrning av det barn- och ungdomspolitiska arbetet som samspelar med resten av kommunens målstyrningsarbete. 38

39 Vision utan handling är drömmande. Handling utan vision är planlös aktivitet. Vision och handling kan tillsammans förändra världen. Joel Baker

40