Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sofiedalsgården och Markhedens förskolor t.o.m SOFIEDALSGÅRDENS OCH MARKHEDENS FÖRSKOLOR BARN & UNGDOM, Besöksadress; Barnstugevägen 8 Tfn , fax margareta.broman@gavle.se 1

2 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan Barns och elevers deltagande i planarbetet.5 6. Främjande arbete Förebyggande arbete 6 8. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 7 9. Åtgärdade arbeten Förankring, hur görs planen känd? Uppföljning och utvärdering Slutord.9 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram(enligt 3 kap 16 i diskrimineringslagen 2008:567) samt en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a 8 skollagen ). Det är med hjälp av den vuxna människans seende av barnet som barnet blir till, och det är med den vuxnas stöd och engagemang som barnet kan växa. Pier Bertolani 2

3 4. Utvärdering av föregående mål Ur kvalitetsredovisningen 2009/2010 Förutsättningar: På förskolan är det Lpfö-98 s normer och värden som gäller. Alla som vistas på förskolan såväl barn som vuxen skall känna sig respekterad för den man är och känna trygghet och trivsel oavsett etnicitet, sexuell läggning, kön eller fysiska/psykiska förutsättningar. Arbetet i verksamheten: - På hemvist sitter Likabehandlingsplanen på anslagstavlorna. - Under våren 2010 har förskolechefen, utvecklingsledaren och arbetsplats- /skyddsombuden deltagit i en föreläsningsserie och fortbildning runt hur en likabehandlingsplan skall upprättas och vad den ska innehålla. - På en APT diskuterade pedagogerna trygghet och likabehandling i syfte att finna rutiner för trygghetsarbete och bli förtrogen med dokumenten Trygghetsplan och Likabehandlingsplan. - Årets föräldraundersökning berörde frågor runt barnets och föräldrarnas känslor runt trivsel och trygghet på förskolan. - Samarbete med Valbo skolområdets stödteam runt enskilda familjer/barn i syfte att finna metoder som främjar barnets utveckling och familjernas trygghet. - Samarbete med Habiliteringens olika stödpersoner för att skapa de bästa förutsättningarna för ett barn med funktionshinder att utvecklas i sin takt utifrån egna förutsättningar. - Aktiviteter och dialoger i arbetet med barngrupperna i syfte att förebygga likabehandling, stävja och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Resultat/analys: Under årets trygghetsarbete (Trygghetsplan och Likabehandlingsplan) på våra förskolor har vi sett att det råder osäkerhet runt dokumentens form, innehåll och användningsområden. Våra diskussioner fokuserade mycket på just formuleringen, vilken som är den gällande upplagan och huruvida de båda planerna ska sitta ihop eller inte? Att få ha dessa diskussioner leder på sikt till att alla blir trygga i dokumenten och först då kan en rättvis revidering göras som levandegör planerna! Det konkreta vi kom fram till var att varje månad skulle samtliga arbetslag utvärdera trygghetsmålet i syfte att säkerställa/utveckla vårt arbete med trygghet och likabehandling. Vårens föreläsningsserie under ledning av BIG har bidragit till ökad förståelse för människors olikheter, levnadsvillkor och kommer med säkerhet att berika och underlätta arbetet med revideringav vår likabehandlingsplan. Vi planerar att göra denna revidering i augusti Ansvaret för det har förskolechefen, utvecklingsledaren och arbetsplats-/skyddsombuden. Vår strävan är att målbeskrivningen ska vara verksamhetsnära, tidsbestämd och mätbar! Mycket klart blev det för oss att det rådde stor begreppsförvirring runt dokumenten Trygghetsplan och Likabehandlingsplan. Mötet bidrog till att alla pedagoger fick sina tankar väckta runt respektive planers betydelse, innehåll och aktualisering. I den del där pedagogerna själva fick berätta om sin verksamhet runt trygghet och likabehandling framkom att det pågår en hel del arbete med likabehandling redan idag, men vi har inte formulerat och bottnat i begreppen riktigt. De flesta arbetslag berättar för sina föräldrar om att det finns en Likabehandlingsplan på våra förskolor och allt oftare tar pedagogerna fram planen som ett stöd vid t.ex. dialoger med föräldrar, kollegor eller barnen (de äldsta). I 3

4 kvalitetsredovisningar från enskilda arbetslag har det tydligt uttryckts att det var ett ATP med meningsfullt och nödvändigt innehåll med fokus på trygghet och likabehandling för vårt arbete på förskolan! I syfte att bottna i trygghetsarbetet på våra förskolor och få en grund till vår revidering av Likabehandligsplanen och Trygghetsplanen utformade vi vår föräldraundersökning med frågor runt trygghet och trivsel för våra familjer. Vår tanke var också att finna något att gripa tag i och göra konkreta och mätbara mål av inför kommande verksamhetsår och Likabehandlings-/Trygghetsplan. Resultatet av föräldraundersökningen som skedde huvudsakligen i dialogform, var att de allra flesta familjer känner/har känt mycket stor trygghet när barnen har varit på förskolan och att de har en uppfattning om att barnen trivs mycket bra. Vi har också fått fatt på att vi snarast behöver klargöra rutiner (ex. medicinering) runt barnen som är allergiska/kroniskt sjuka för att förebygga otrygghet och okränkbarhet i dessa sammanhang. I samarbetet och dialog med olika stödpersoner inom Valbo skolområdets stödteam har vi fått oerhört stor stöttning när det gäller att främja en god dialog med familjer och ge stöd till enskilda barn för att skapa de bästa förutsättningarna för utveckling, trygghet och lärande! Vi har i de i agenda förbestämda konsultationstillfällena funnit rutiner för att lyfta såväl små som stora funderingar. I sin helhet har detta tillsammans med vår egen Se barnet-grupp bidragit till en kompetenshöjning, ett kollektivt lärande som vi kommer att ha stor användning av i vårt framtida arbete med trygghet och likabehandling utifrån våra styrdokument. Samarbetet med habiliteringen och personerna med specialkompetens är relativt omfattande och för att inte det rent organisatoriska runt möten och samordning ska tära för mycket på det enskilda barnet/barngruppens kvalitetstid, har vi från förskolans håll aktivt verkat för att alla möten ska koncentreras till en tidpunkt som passar vår verksamhet. Det är viktigt att vi hittar en balans i det enskilda barnets olika utvecklingsbehov där alla delar samverkar i ett framåtsträvande syfte och förutsätter varandra utifrån ett helhetsperspektiv. De arbetslag som arbetar med de yngre barnen och därmed de nya familjerna på förskolan har varit extra noga med att berätta om förskolans trygghetsarbete, sina skyldigheter och möjlighet till stöd och rutiner när frågor och funderingar väcks runt frågor runt barnens utveckling eller förskolans arbete för att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn oavsett bakgrund eller andra förutsättningar. Att vara nära barnen, finna trygghet i de dagliga rutinerna och genom dialog vara tydlig med förskolans arbete och innehåll för såväl barn som föräldrar har visat sig vara värdefullt. (Enligt årets föräldraundersökning.) Flera arbetslag beskriver i sina redovisningar aktiviteter som dramalek och samarbete med en pedagog från Svenska kyrkan som metoder där samtal runt alla människors lika värde och okränkbarhet blivit tydliga och värdefulla verktyg som gett positiva effekter för det övriga arbetet i verksamheten. Under målen 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet och 5.4 Barns inflytande beskrivs fler aktiviteter som säkerställer ett främjande arbete för allas lika värde. Åtgärder för utveckling verksamhetsåret : - Vår Likabehandlingsplan (och Trygghetsplan) kommer att revideras i augusti 2010 under förutsättning att vi fått de nya anvisningarna för upprättandet. - Likabehandlingsplanen ska implementeras hos pedagogerna i syfte att göra planen levande. Ett arbete som får ta hela verksamhetsåret och kommer at vävas in under andra mål som t.ex. barns inflytande, där dokumentation och analys kommer att vara självklara verktyg. - Vi ska i nära samarbete med föräldrar arbeta med att få till rutiner runt barn med allergier och andra kroniska sjukdomar i syfte att säkerställa det individuelle barnets hälsa. 4

5 - Vi ska arbeta vidare med Valbo skolområdes stödteam och vår egna Se barnetgrupp i syfte att verka kompetenshöjande i ett respektfullt bemötande av våra barn och föräldrar och även kollegor! - Fortsatt samarbete med Habiliteringens specialpedagoger utifrån ett helhetsperspektiv på det enskilda barnets behov och okränkbarhet! - Vi arbetar vidare med att vara tydlig med att informera föräldrarna om vår likabehandlingsplan och trygghetsarbetet i stort och fortsätter vår strävan att vi pedagoger ska få på oss Likabehandlingsglasögonen i arbetet med barnen och de aktiviteter vi erbjuder. 5. Barns och elevers deltagande i planarbetet Barnens inflytande präglas i första hand, med tanke på barnens ålder, av dialog mellan föräldrarna och pedagogerna. Pedagogerna lyfter sedan funderingar och frågor med kollegorna i arbetslaget eller med hela personalgruppen beroende på vad det gäller. I takt med att barnen blir äldre upprättas normer och värden för främjande av trygghet och likabehandling i takt med att funderar och olika problematiseringar dyker upp. Konkreta exempel är t.ex. om barn har funderingar runt kamraternas psykiska/fysiska förutsättningar och mognad, vid konflikter såväl verbala som handgripliga och/ eller familjesituationen. Genom pedagogernas lyhördhet och kompetens för barnens okränkbarhet, utveckling och utvecklingsbehov i nära samarbete med såväl barnen, föräldrar, Valbo skolområdes stödteam och byggs likabehandlingsplanen upp. 6. Främjande arbete Det viktigaste främjade arbetet vi på förskolan kan göra är att varje dag möta ALLA barn som en unik individ och vara lyhörd för och benämna barnets känslor, tankar och funderingar på ett respektfullt sätt oavsett kön, religion, etnicitet, fysiska/psykiska förutsättningar eller föräldrarnas sexuella läggning. Mål 1. Upprätta Likabehandlingsplanen Vad; Sammanställa och formulera Likabehandlingsplanen. När; Under augusti månad Vilka resurser finns avsatta; Den pedagogiska utvecklingsledaren har tid avsatt för detta och har under förra verksamhetsåret samlat på sig information, kunskap och material för att arbetet ska kunna genomföras enl. rekommenderad mall. Vem är ansvarig; Den pedagogiska utvecklingsledaren i dialog med ledningsgruppen och förskolechefen. Hur och när utvärderar vi insatsen; Likabehandlingsplanen utvärderas i samband med att kvalitetsredovisningen sammanställs i slutet av verksamhetsåret 2010/2011. Mål 2. Implementering av Likabehandlingsplan Vad; Göra Likabehandlingsplanen känd för personal, föräldra- och barngrupperna. När; Under september månad och fortlöpande under hösten

6 Vilka resurser finns avsatta? Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde. Vem är ansvarig; Den pedagogiska utvecklingsledaren och förskolechefen ansvara för implementeringen i personalgruppen och avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen. Den pedagogiska ledaren i respektive arbetslag tilldelas där särskilt ansvar för upplägget och att arbetet genomförs. Hur och när utvärderar vi insatsen? Månadsvis i respektive arbetslag enligt förtryckt utvärderingsunderlag. Den pedagogiska ledaren i respektive arbetslag ansvarar för att utvärderingen görs. Mål 3. Rutiner runt medicinering av barn på förskolan Vad; Vi ska i nära samarbete med föräldrar arbeta med att finna rutiner runt medicinering/förhållningssätt till barn med allergier och andra kroniska sjukdomar i syfte att säkerställa det individuella barnets hälsa och motverka att barnen i och med det behandlas diskriminerande. När; I samband med samtal/överrenskommelse med föräldrarna enligt läkares ordination. Särskild blankett ska ifyllas för medicinering och särskild kost. Vilka resurser finns avsatta; För barn som har födoämnesallergi finns det möjlighet att få specialkost. Vid medicinering av barn vid ex. förkylningsastma disponeras tiden för den dagliga omsorgen. För barn i behov av särskilt stöd har vi anställda resurspersoner i arbetslaget. Vem är ansvarig; Kockerskan ansvarar för inköp och tillagning av kosten. Arbetslaget ansvarar för att rutinerna på avdelningen upprättas och efterlevs. Hur och när utvärderar vi insatsen; Månadsvis utvärderas målet på ett för avdelningsarbetets förtryckta utvärderingsmall. Mål 4. Upprätta en arbetsmiljöplan på Markhedens förskola Vad; En arbetsmiljöplan ska upprättas på Markheden för den psykosociala arbetsmiljön i syfte att förebygga och finna rutiner för att pedagogernas psykiska hälsa inte ska påverka arbetsmiljön i negativ riktning. När; Snarast Vilka resurser finns avsatta; Förskolan har representanter för båda fackliga organisationerna och en förskolechef med huvudansvaret för personalen. Det finns i agendan förutsättningar för att boka arbetsplatsmöten. Hur och när utvärderar vi insatsen; Arbetsmiljöplanen utvärderas i samband med att kvalitetsredovisningen sammanställs i slutet av verksamhetsåret 2010/ Förebyggande arbete Vår strävan är att vårt arbete ska grunda sig på förskolornas gemensamma värdegrund: glädje, gemenskap och respekt och alla vuxna på förskolorna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller barns rätt till lika värde och alla på förskolan görs medvetna om hur man bemöter varandra med respekt. Detta syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Vi förebygger diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling genom att Vara goda förebilder och påvisa goda exempel Arbeta efter intentionerna i Lpfö-98 och förskolornas egna och gemensamma mål! Visa i ord och handling att alla är lika mycket värda och hjälper barnen att sätta ord på och uttrycka sina känslor och visar på olikheter som en tillgång. Barnen får hjälp av vuxna att träna problemlösning. Vi arbetar medvetet med att stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Lära barnen att säga NEJ och framför allt har vi roligt tillsammans. Vi har ett lösningsfokuserat arbetssätt. Det finns vuxna nära barnens lekar. Den vuxne som ser och hör ingriper. Alla barn är allas barn. Vi hjälper varandra a och samarbetar både barn och vuxna och upptäcker okända saker tillsammans. Vi observerar och lyssnar på alla! Vi strävar efter att ha god föräldrakontakt då ett samarbete med föräldrarna är mycket viktigt i sammanhanget (se 5). Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Alla barn ska bli sedda som kompetenta människor. Samarbeta med Valbo skolområdes stödteam, Habilitering Att ha upprättat en för våra förskolor egen Se barnet -grupp i kompetenshöjande och förebyggande syfte. Samarbeta med Habiliteringens specialpedagoger utifrån et helhetsperspektiv på det enskilda barnets behov och okränkbarhet. 8. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling arbetar vi medvetet med att; Det finns vuxna nära barnens lekar. Den vuxne som ser och hör ingriper. Alla barn är allas barn. Vår strävan är att vi samarbetar både barn och vuxna för att upptäcka okända företeelser. Vi observerar och lyssnar på alla såväl barn i leken och vardagsrutinerna och genom dokumenterade intervjuer! Vi strävar efter att ha god föräldrakontakt då ett samarbete med föräldrarna är mycket viktigt i sammanhanget (se 5). Vi lyssnar på föräldrar i strävan efter att stävja diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling men p.g.a. tystnadsplikten är vi förhindrade att kommentera enskilda barn tillbaks till föräldrarna. 9. Åtgärdade arbeten Våra rutiner i samband med att akuta fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vad ska göras; Om det kommer till vår kännedom att något barn känt sig diskriminerad, trakasserad, kränkt eller upplever att någon annan blivit det i samband med förskolans 7

8 verksamhet informerar pedagoger i berört arbetslag, kollega eller förskolechefen de berörda genast. Förskolechefen ansvarar för att det utredande och åtgärdande arbetet genast påbörjas. Verksamheten skall dokumenteras, utvärderas och följas upp. När ska det göras; Arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vem är ansvarig; Samtlig personal på förskolan är ansvarig för att signalera till huvudman (förskolechef) om ett akut fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten. Förskolechefen bedömer när anmälan till polis, socialtjänst eller arbetsmiljöverket skall göras. 10. Förankring, hur görs planen känd? Vad; Göra Likabehandlingsplanen känd för personal, föräldra- och barngrupperna. När; Under september månad och fortlöpande under hösten Vilka resurser finns avsatta? Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde. Vem är ansvarig; Den pedagogiska utvecklingsledaren och förskolechefen ansvara för implementeringen i personalgruppen och avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen. Den pedagogiska ledaren i respektive arbetslag tilldelas där särskilt ansvar för upplägget och att arbetet genomförs. Hur och när utvärderar vi insatsen?; Månadsvis i respektive arbetslag enligt förtryckt utvärderingsunderlag. Den pedagogiska ledaren i respektive arbetslag ansvarar för att utvärderingen görs. 11. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen kommer att följas upp årligen i samband med att Kvalitetsredovisningen sammanställs i juni månad år Underlag för utvärdering och uppföljning kommer att vara de månadsvisa utvärderingarna som respektive arbetslag gör och information som samlats in genom dialog i personalgruppen i samband med såväl APT och individuella medarbetarsamtal eller dialog med arbetslaget. Föräldrarnas synpunkter tas med utifrån resultat av enkätundersökning och de äldsta barnen genom dokumenterade intervjuer runt förskolans trygghet och trivsel! Ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas varje månad och ligger hos alla som vistas på förskolan men särskilt ansvar tilldelas den pedagog som har pedagogiskt ansvar i respektive arbetslag och förskolechefen. Den pedagogiska utvecklingsledaren ansvara för organisering av sammanställning och utvärdering av Likabehandlingsplanen. Detta arbete påbörjas i maj och den nya planen ska vara färdig i augusti Arbetet med Likabehandlingsplanen kan och ska vävas in i förskolans övriga målområden på ett naturligt sätt och inte vara ett dokument som lever sitt eget liv! 8

9 12. Slutord Vår förhoppning är att våra förskolor, Sofiedalsgården och Markhedens förskola i sitt trevsamma arbete med att upprätta en Likabehandlingsplan nu har funnit ett verktyg för att skapa de bästa förutsättningar för våra barn. Förutsättningar att trivas, utvecklas och få kunskaper de har nytta och nöje av i hela livet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller föräldrars sexuella läggning. Detta i samspel med ansvarstagande vuxna med gott civilkurage och med förtrogenhet i verksamhetens styrdokument (Diskrimineringslagen, Skollagen, Lpfö-98 och den lokala Likabehandlingplanen) och dess uppsatta rutiner och förebyggande avsikter. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling är upprättad av Nina Larsson, pedagogisk utvecklingsledare för Sofiedalsgården och Markhedens förskolor, i dialog med Ledningsgruppen och gäller samtliga som vistas på våra förskolor. Valbo den 25/8-10 9