Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010

2 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns Barnvision 1 Örebro kommuns Trygghetsvision 1 Verksamhetens vision 1 Tydliga roller och ansvarsfördelning 2 Rektors ansvar 2 Personalens ansvar 2 Information 2 Barns delaktighet 3 Barns rättigheter till stöd 3 Kartläggning och nulägesanalys 4 Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder 4 Kön 4 Etnisk tillhörighet 5 Religion och annan trosuppfattning 6 Funktionshinder 6 Sexuell läggning 7 Kränkande behandling 8 Uppsikt och upptäckt 9 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation 9 Dokumentation 10 Uppföljning 10 Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 11

3 Inledning Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans 1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är engagerade. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar (Kommunstyrelsen, 2002). 1. Vision Verksamhetens vision för trygghetsarbetet: Vår vision är att alla barn och deras vårdnadshavare ska känna sig respekterade för dem de är och att de ska trivas och må bra i förskolan. Vi arbetar för att vår förskola ska vara trygg för barnen och deras vårdnadshavare och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. 1 Med skola avses grundskola och gymnasieskola. 1

4 2. Tydliga roller och ansvarsfördelning Rektors ansvar På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att: se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och om möjligt även vårdnadshavare. Rektor bör även kontinuerligt hålla sig informerad om läget på förskolan. Dessutom ansvarar rektor för att en trygghetsplan upprättas och revideras årligen. Personalens ansvar All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Personalens roll och ansvar i vår verksamhet: Personalen ska arbeta förebyggande genom att: förstärka och uppmuntra positivt handlande. reagera och förhindra kränkande handlingar samt ge barnen positiva alternativ. behandla alla barn och vårdnadshavare på ett respektfullt sätt. All personal ska dokumentera diskriminering och annan kränkande behandling. Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Vårnadshavarna ska ha insyn i den dagliga verksamheten och ha tillgång till alla planer och skrivna dokument gällande sin egna barn. Vårnadshavarna ska känna till vilket stöd de kan få om det uppstår misstanke om kränkande behandling. 2

5 Information och diskussion om trygghetsplanen på föräldramöten. Planen anslås i tamburerna och läggs ut på hemsidan. Enkät med frågor till föräldrar angående deras upplevelse av bemötande, inflytande och trygghet. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. Aug.-okt. 10 Maj 10, sammanställning i aug-sept- 10 Augusti -11 Rektor, specialpedagog Rektor, administrativ samordnare Rektor 3. Barns delaktighet Barnen ska känna att de blir lyssnade till och att det de säger tas på allvar av vuxna. 4. Barns rättigheter till stöd Barnet har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: I första hand till pedagogerna på barnets avdelning. Alla kan också vända sig till rektor och specialpedagog. Kontaktuppgifter finns på sid. 9 3

6 5. Kartläggning och nulägesanalys Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Alla pedagoger ska vara lyhörda och uppmärksamma på bemötande och handlingar i barngruppen, både möten mellan barn-barn och barn-vuxen. Om det förekommer kränkande behandling kommer vi att för ytterligare kartläggning genomföra: Barnobservationer Samtal med barnen, enskilt eller i mindre grupper Utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. 6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. I vår förskola ska alla bli respekterade för den de är, oavsett kön. Vi ska arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har samma möjligheter. Personalen ska motverka traditionella könsmönster och bli mer medvetna om sitt eget förhållningssätt utifrån genustänkande. arbete i arbetslagen. Diskussioner i arbetslagen. 4

7 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga barn i vår förskola ska känna sig diskriminerade p.g.a. etnisk tillhörighet. All personal ska veta varifrån barnen kommer och vilket modersmål de har. Tillgång till tolk (vid behov) under inskolningsperioden för både barn och vårdnadshavare. Information om förskoleverksamhet på olika modersmål ska finnas vid behov. Tillgång till böcker, sagor, band m.m. på olika språk Kulturaktiviteter för familjer och personal, exempelvis knytkalas med mat (eller fika) från allas olika hemländer Alla förskolor har tillgång till litteratur i ämnet, t.ex. Komma till tals ( om 2- språkighet) Vid inskolningen Vid lämpligt tillfälle Ansvarspedagogen Specialpedagog Arbetslaget Arbetslaget Specialpedagog 5

8 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Inga barn och vårdnadshavare ska känna sig diskriminerade på grund av religion eller annan trosuppfattning. All personal ska veta vilken religion eller trosuppfattning familjen har. Inskolningen Ansvarspedagogen Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar. Inga barn i vår förskola ska känna sig diskriminerade p.g.a. sitt funktionshinder. När vi får nya barn med funktionshinder ska barnen i gruppen och deras vårdnadshavare informeras om funktionshindret efter att ha fått tillåtelse av de berörda vårdnadshavarna. Barnen ska kunna delta i alla aktiviteter oavsett sitt funktionshinder efter varje enskilt barns förmåga och behov. Vi ska anpassa inne- och utemiljön. När barnet börjar Vid behov Arbetslaget och specialpedagogen Arbetslag och rektor Rektor 6

9 Barnen ska inte använda ord förknippade med funktionshinder i kränkande syfte. Vi ska använda SPSM, habiliteringen, Activa, m.fl. för stöd och information. Vid behov Arbetslag Specialpedagog Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: I vår förskola ska alla barn med vårdnadshavare med annan sexuell läggning bli respekterade oavsett sin sexuell läggning. Barnen ska inte använda ord som är uttryck för sexuell läggning i kränkande syfte. Vi kan söka kunskap hos exempelvis: BRYT och RFSL. Läsa litteratur, både vuxenoch barnlitteratur. Vid behov Vid behov Specialpedagog 7

10 Kränkande behandling Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. I vår förskola ska alla respektera varandra. Vårt mål är att alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga, lära känna varandra och inte bli utsatta för kränkande behandling av andra barn eller vuxna. Vuxna ska alltid vara goda Alltid förebilder för barnen. Tema/projektarbete: (till exempel): vänskap, lika olika, kompisskap. Uppmärksamma kränkande ord och handlingar. Barnobservationer och samtal med barnen. Utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. All personal utbildas i ICDP och får därefter kontinuerlig handledning. Diskussion i arbetslagen runt värdegrundsfrågor. Uppmärksamma barnen på vad de själva kan göra om de känner sig kränkta eller om de ser andra barn som utsätts för kränkande behandling. Vid temaarbete Två gånger per år Lämpligt tillfälle Ansvarspedagogen Specialpedagog Rektor och arbetslagsledare 8

11 I Barn och Elevhälsoteamet ingår: Inger Isaksson rektor Åsa Svensén socionom Lilian Berggren psykolog Gunilla Eriksson Bergström specialpedagog Ann-Christin Holtz BVC-sköterska Anette Svensson Uppsikt och upptäckt Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. På vår förskola ska vi tidigt upptäcka om det förekommer diskriminering eller annan kränkande behandling. Regelbunden reflektion på arbetslagsträffar. Observationer av gruppen eller enskilda barn. Vid behov Arbetslaget Specialpedagog 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning av enskilda ärenden Utredning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning. 9

12 På vår förskola eller utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt: Vid kränkningar ingriper den vuxne som sett kränkningen eller får vetskap om den och markerar att beteendet inte är tillåtet samt visar på alternativa, positiva handlingssätt. Vid behov informeras vårdnadshavarna. Ansvar: alla vuxna som får kännedom om kränkningen. Ta upp i arbetslagen en diskussion om hur vi ska hantera vuxnas kränkningar mot barn. Rektor ansvarar för utredning. Ansvar: rektor Dokumentation Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp i en handlingsplan. Dokumentationen ska arkiveras i barnets akt. Uppföljning Förskolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på förskolan. I så fall måste förskolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt: Observationer och/eller samtal med barnen. Avstämning i arbetslaget. Eventuellt ett uppföljningssamtal med det kränkta barnet och de som kränkt, beroende på barnens mognad och ålder. Information till berörda vårdnadshavare. 10

13 9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt: Uppföljning kontinuerligt under läsåret Utvärdering på sista utvärderingsdagen för läsåret. Redovisning i kvalitetsredovisningen för läsåret 10/11 På arbetsplatsträffar Maj 11 Aug.-11 Rektor, specialpedagog Rektor Rektor 11