Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Transkript

1 Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner för barn i Örebro kommun 3 Örebro kommuns Barnvision 3 Örebro kommuns Trygghetsvision 3 Ny lagstiftning 4 Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan 4 Två planer som kan göras till en 4 Tydliga roller och ansvarsfördelning 5 Huvudmans ansvar 5 Rektors ansvar 5 Personalens ansvar 5 Barn och elevers informella ansvar 6 Information 6 Barns och elevers delaktighet 6 Barns och elevers rättigheter till stöd 6 Kartläggning och nulägesanalys 7 Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder 7 Kön 7 Etnisk tillhörighet 7 Religion och annan trosuppfattning 8 Funktionshinder 8 Sexuell läggning 9 Könsöverskridande identitet eller uttryck 10 Ålder 10 Kränkande behandling Uppsikt och upptäckt 11 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation 12 Åtgärder 12 Dokumentation 12 Uppföljning 12 Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 13 Bilagor: Utredning om kränkande behandling i förskolan, 14 Åtgärdsplan, Uppföljning av åtgärdsplan 2

3 Inledning Det handlar om barnens mänskliga rättigheter, och om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans 1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är engagerade. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar (Kommunstyrelsen, 2002). 1 Med skola avses grundskola och gymnasieskola. 3

4 Ny lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och 14a kap. i Skollagen (1985:1100). De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck 2 ålder 3 Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets främjande och förebyggande arbete 2 Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen 3 Se fotnot 2 4

5 2. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefens ansvar enligt lag är att: all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling årligen upprätta, utvärdera en plan i samarbete med personal, barn och om möjligt även vårdnadshavare. Personalens ansvar All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Personalens roll och ansvar i vår verksamhet är att: Barn blir tagna på allvar och lyssnade på, utifrån sina upplevelser följa verksamhetens trygghetsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar ha kunskap och förståelse för vad som är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling upptäcks eller misstänks dokumentera misstänkt upptäckt av diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling 5

6 Barns informella ansvar Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Information om trygghetsplanen/trygghetsarbetet sker genom att: - vårdnadshavare får information i samband med inskolning, föräldramöten och föräldraråd - personal i samband med nyanställning informeras - trygghetsplanen finns väl synlig i verksamheten och att den finns på 3. Barns delaktighet Det är barnens rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. Delaktigheten ska anpassas efter barns ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). 4. Barns rättigheter till stöd Barn har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller vårdnadshavare än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte och dess vårdnadshavare som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. 5. Kartläggning och nulägesanalys Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Barn medverkar utifrån ålder och mognad i kartläggningen av nuläget genom att: - personal är lyhörd och fångar upp samspel och samtal mellan barn-barn och vuxna - barn gällande diskriminering och kränkande behandling - personal och vårdnadshavare för dialog - intervjuer/samtal med barn och dialog med vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal 4

7 6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Mål: All barn på förskolan ska ha samma förutsättningar att utvecklas utifrån varje enskilt behov, oavsett kön. För att nå målet arbetar vi genom att: Åtgärder Uppmärksamma flickor och pojkars möjligheter att göra sig hörda och sedda i olika vardagssituationer. Ansvar Förskolechef och samtliga vuxna på förskolan Alla vuxna på förskolan ger akt på sitt förhållningssätt och aktivt arbetar för att inte förstärka stereotypa könsroller.. Alla barn erbjuds möjlighet att prova olika typer av lekar och material. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Mål: Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. 5

8 För att nå målet arbetar vi genom att: Åtgärder Vårt förhållningssätt bygger på att alla barn är olika men lika mycket värda. Uppmärksamma barn med annan kulturell bakgrund för att öka barnens kunskap och förståelse att det finns barn från andra länder med andra traditioner och vanor Ansvar Förskolechef och samtliga vuxna på förskolan Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Mål: Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning För att nå målet arbetar vi genom att: Åtgärder Vara lyhörda inför vårdnadshavares önskemål om kost, barns deltagande i högtider. Ansvar Förskolechef och samtliga vuxna på förskolan Visa respekt inför barn med annan trosuppfattning. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd 6

9 som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar. Mål: Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder För att nå målet arbetar vi genom att: Åtgärder Arbeta för att alla barn så långt det är möjligt kan delta i förskolans verksamhet oavsett funktionshinder. Ta vara på vårdnadshavarens kunskap Se barnet inte funktionshindret Pedagogiska miljön utformas så att barnet kan vara delaktig utifrån egen förmåga. Ansvar Förskolechef, stödteam alla vuxna på förskolan Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Mål: Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning För att nå målet arbetar vi genom att: 7

10 Åtgärder Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt, där man respekterar olika familjebildningar. Granska sin egen värdegrund Ansvar Förskolechef samt alla vuxna på förskolan Vid behov läsa litteratur som belyser olika familjebildningar Kränkande behandling Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Mål: Förskolan skall förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling För att nå målet arbetar vi genom att: Åtgärder Vuxna är goda och tydliga förebilder och ledare Vuxna som finns nära barnen i deras lek Arbeta utifrån ICDP vägledande samspel Vuxna som agerar om kränkande handlingar uppstår Lyssna på vårdnadshavare om de uppfattar att deras barn blir utsatt Ansvar Förskolechef och arbetslagen samt alla vuxna på förskolan 8

11 7. Uppsikt och upptäckt Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: - Reflektera över värderingar/förställningar som finns i barngruppen och bland de vuxna. - Närvarande och lyhörda vuxna - Säkerställa inre och yttre miljö 9

12 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning av enskilda ärenden Utredning/åtgärder Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman, som får kännedom om att ett barn som deltar i eller anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att utreda omständigheterna. Barn som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Förskolechef eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska därför ansvara för en sådan utredning. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. Då alla barn är allas ansvar har den medarbetare som ser eller får veta något skyldighet att ingripa omedelbart På vår förskola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat: - Personal som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall samma dag meddela förskolechef skriftligt - Informera och föra dialog med berörda vårdnadshavare - Informera ansvarspedagog som ansvarar för dokumentation Dokumentation/uppföljning Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska arkiveras. Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på förskolan. I så fall måste förskolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Se bilaga

13 9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279). I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt: Åtgärder Trygghetsplanen utvärderas årligen och följs upp i samband med kvalitetsrapporten. En kartläggning av yttre och inre miljöer Ny trygghetsplan upprättas i samband med arbetsplan. Föräldrar görs delaktiga i trygghetsarbetet via utvecklingssamtal, diskussioner på föräldramöte. Frågeställningar Ansvar Förskolechef och ledningsgrupp Pedagogerna i förskolan Förskolechef, ledningsgrupp och pedagoger Trygghetsarbetet tar inte slut i och med att planens giltighetstid är över eller för att en viss åtgärd är uppnådd. Arbetet fortsätter med en ny analys av nuläget och kanske med nya målsättningar och nya åtgärder. Örebro

14 Utredning om kränkande behandling i förskolan Datum Utredare.. Utsatt barn.. Förskola.. Vem har uppmärksammat problemet.. Person som har utfört kränkningen... Händelseförlopp Personer som deltar i utredningssamtalet Kränkningen har upphört Datum för uppföljningssamtal Ärendet avslutat (datum)... Kränkningen har ej upphört Datum då åtgärdsprogram är skrivet Vårdnadshavares underskrift ansvarig pedagogs underskrift 12

15 Åtgärdsplan vid kränkande behandling i förskolan Bil.2 Namn på barnet Förskola Ansvarig pedagog Deltagare vid åtgärdsprogrammet Datum MÅL DELMÅL ÅTGÄRD och ANSVAR Datum för uppföljning Underskrift vårdnadshavare Underskrift ansvarig pedagog 13

16 Uppföljning av åtgärdsplan vid kränkande behandling i förskolan Bil.3 Namn på barnet Förskola Ansvarig pedagog Deltagare vid uppföljningen Datum Nya åtgärder/ansvar Datum för uppföljning Kränkningen har upphört Ärendet avslutat (datum) Underskrift vårdnadshavare Underskrift ansvarig pedagog 14