Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Ringblomman Stjärnan

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Ringblomman Stjärnan

2 Innehållsförteckning Inledning Visioner för barn i Örebro kommun Örebro kommuns Barnvision Örebro kommuns Trygghetsvision Ny lagstiftning Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan Två planer som kan göras till en Vision 1 Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Rektors ansvar Personalens ansvar Barn och elevers informella ansvar Information 2 Barns och elevers delaktighet 3 Barns och elevers rättigheter till stöd 4 Kartläggning och nulägesanalys 5 Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Köns överskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling 6 Uppsikt och upptäckt 7 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation Åtgärder Dokumentation Uppföljning 8 Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 9

3 Inledning Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans 1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är engagerade. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar (Kommunstyrelsen, 2002). 1 Med skola avses grundskola och gymnasieskola.

4 Ny lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och 14a kap. i Skollagen (1985:1100). De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barns lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck 2 ålder 3 Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja barn lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Två planer som kan göras till en vi benämner den trygghetsplan Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 Skollagen). För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling. Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis 2 Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen 3 Se fotnot 2

5 blir trygghetsplanen ett förebyggande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Vision En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete. Verksamhetens vision för trygghetsarbetet: Alla barn ska ha en trygg tillvaro i förskolan. Barnen ska bli respekterade och lyssnade på. Vi ska visa respekt för varandras olikheter. Barnen ska kunna lita på de vuxna. Barnen ska bli förtrogna med de demokratiska värderingar vi har samt den värdegrund som vi diskuterat fram som tydligt visar på hur vi är mot varandra. Barnets upplevelse måste alltid tas på allvar. 2. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut. Förskolechefens ansvar På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att: se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling årligen upprätta och utvärdera en plan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare. Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan: Personalen diskuterar På apt augusti 2015 Förskolechefen innehållet i trygghetsplanen. Trygghetsplanen presenteras på föräldraråd samt föräldrar möten, föräldrar återkommer med ev. synpunkter Förskolechefen

6 Personalens ansvar All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Personalens roll och ansvar i vår verksamhet: Följa verksamhetens trygghetsplan. Vara förebilder för barnen. Att ständigt reflektera och påminna varandra över de normer och värderingar som vi ger uttryck för i vårt dagliga arbete. Vår främsta uppgift är att ge barnen en bra självbild och självkänsla. Genom att i en trygg miljö bekräfta och se det barnet kan och uppmärksamma deras positiva sidor. Varje barn ska känna sig unik och att deras röst är viktig, vi ska respektera varandras olikheter. Hålla diskussionen om vad som är en kränkning eller ett trakasseri levande. Vid misstanke av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandlig vidta åtgärder. Barns informella ansvar Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Barns roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete: Barnen deltar i konflikthanteringen/lösningen. Pedagogerna får inte skuldbelägga barnen och stämma av med bägge parterna att de är nöjda med lösningen. Barnen hjälper varandra och tar hjälp av en vuxen om det behövs. Barnen ska stärkas i att våga tala om sina känslor och våga säga ifrån. Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information: Vi vill att all personal och alla barn och vårdnadshavare ska bli insatta i vårt trygghetsarbete och känna till att det finns en trygghetsplan. Att vi minst en gång per termin diskuterar innehållet i trygghetsplanen med föräldrarna och barnen. Att vi i personalgruppen minst en gång per termin diskuterar innehållet i trygghetsplanen grundligt och att det alltid är en stående punkt på avdelningsplaneringarna under läsåret 2015./17 Föräldrarna informeras under inskolningen, på föräldramöten och utvecklingssamtalet. Under inskolningen Föräldramöte Kontaktperson

7 Planen ska finnas lättillgänglig så att föräldrarna kan läsa. Synlig i pärm tillsammans med arbetsplanen och som länk på hemsidan. På samlingar och i samtal och lek/spel gör vi så att alla barn ska känna sig trygga, genom att vi vuxna är närvarande och goda förebilder. Vid nyanställning och då vikarier introduceras i arbetet på förskolan presenterar vi trygghetsplanen. All personal deltar i att årligen diskutera och upprätta trygghetsplanen och aktiva åtgärder som utformas efter de behov som råder just då på förskolan, planen tas även med och diskuteras då arbetslagen har reflektionstid. Förskolerådsträff en gång hösten 2015 och våren 2016 Dagligen läsåret Vid första mötet läsåret I början av höstterminen2015/avd. planeringar Förskolechef Avdelningspersonalen Förskolechef / arbetslaget Förskolechef / arbetslaget 3. Barns delaktighet Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i trygghetsarbetet: Barnen ska i samtal med pedagoger ha inflytande över sin vardag. Inför utvecklingssamtal har pedagoger intervjuer med barnen i de äldre åldrarna där frågor ställs om barnens upplevelser kopplat till trygghet och trivsel. våren 2016 pedagogerna Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:

8 Medvetande göra barnen om hur förskolan ser ut (utrymmes mässigt både ute och inne) och hur de bör agera. Upplysa prata om vad som händer och hur pedagoger och barn tänker. Ex när barnen går på toaletten och det kan vara svårt för personalen att höra, be barnen säga till innan eller ropa på en kompis. Vi ser och hör barnen för att kunna förebygga. Samtala med barnen, medvetandegöra dem om förskolans utrymmen både inomhus och utomhus. Vid termin start hösten 2015 och vid förändring. Pedagoger 4. Barns rättigheter till stöd Barnet har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: Personalen på förskolan i första hand men även förskolechefen. Specialpedagog, kurator och psykolog i barn och elevhälsoteamet. Psykolog Soile Leino Kurator Susanne Bengtsson Specialpedagog Maud Boson 5. Kartläggning och nulägesanalys Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Kartlägga Ute miljö, Innemiljö och Barngrupp. Vid varje planering under läsåret se över avdelningen/ barngruppen och göra en nulägesanalys. På studiedagarna i augusti 2015 svarar vi på dessa frågor, vilka rum inomhus behöver vi ha extra koll på, var utomhus sker det mest oövervakad aktivitet? Att intervjua och samtalar med barnen om hur de trivs och har det på förskolan hösten 2015 våren 2016.

9 Erbjuda föräldrarna samtal en gång per termin för att få föräldrarnas perspektiv på hur barnen upplever tiden på förskolan. Avdelning Stjärnan 25 barn födda pedagoger Utomhusmiljön: Avdelningen Stjärnan är en fristående avdelning med en stor härlig naturtomt. Det finns klätterträd, stenar, buskar, gungor och sandlåda. På tomten finns ytterligare en byggnad som används som personalutrymme. Det finns flera ingångar till gården. Vi är granne med skolan dit vi går och äter varje dag. Vi passerar även skolgården då vi besöker biblioteket och gymnastiksalen. Innemiljö: Ljus och trevlig avdelning. Avdelningen är uppdelad på flera rum med ateljé, kök, vrå, ett stort lekrum och en hall ansluten till två toaletter. Barngruppen: Vid de situationer som kan upplevas som stressiga och röriga (t.ex. som utgång alla ska klä på sig, tvätta händer, gå på toaletten) ser vi till att inte ta alla på en gång utan i mindre grupper och vi vuxna fördelar oss vid de olika aktiviteterna så att stress och trängsel undviks. Vi ser till att ha en lugn matsituation där alla kommer till tals. Att samtala i arbetslaget Varannan vecka vid om varje barn och om planering läsåret 2015 barngruppen 2016 Utemiljö på avdelning Prata med barnen om Vid terminsstart och vid träden på gården hur högt behov de får klättra och i vilka träd Se över träden på gården, Kontinuerligt så att det inte finns farliga grenar och döda träd. När vi lämnar gården för utflykter tar vi på oss När vi lämnar gården reflexvästar. Vi syns då extra bra & vilka barn som tillhör avdelningen Stjärnan, speciellt på

10 skolgården då många barn vistas samtidigt! Kolla att grindarna till avdelningen är stängda Vi cirkulerar och placerar oss strategiskt ute på gården för att hålla god uppsikt. Om barnen är ute själv korta stunder är de alltid under uppsikt. Vi informerar föräldrar om vikten av att alltid stänga grindarna efter sig. Vi går i samlad grupp till matsalen Vi går i samlad grupp till gymnastiksalen Varje dag Varje dag Varje dag Varje dag Vid lunch Varje tillfälle Följande platser skall Varje dag hållas under extra uppsikt: Bakom båda byggnaderna I syrenhäcken Sandlådan Inomhusmiljö: Barnen lämnas inte utom syn eller hörhåll. Barngruppen: Vi är där barnen är! Både som medagerare och observatörer. Varje dag- alltid Varje dag

11 Vi hjälper dem att lösa konflikter och tydliggöra Varje dag känslor. 6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. kön. Pedagoger strävar efter attdagligen läsåret 2015 Pedagoger och ytterst se individen och då har könet ingen betydelse. Pedagogerna ska se människan och dess behov rektor. Etnisk tillhörighet & Religion och annan trosuppfattning Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion.

12 Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Alla barn ska känna sig lika mycket värda hörda sedda oavsett annan etnisk kulturell tillhörighet eller religion trosuppfattning. Arbeta för att få vårdnadshavare med annan etnisk bakgrund mer delaktig i vår verksamhet genom att anlita tolkar och översättare vid behov. Vid inskolningssamtal ta upp frågan omkring detta, med syfte att alla ska bemötas på ett bra sätt oberoende av annan etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Kontinuerligt eller vid behov under läsåret Pedagoger och rektor Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, ADHD, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionsnedsättning, undvik särlösningar. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: I vår verksamhet ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Vi arbetar för att alla barn Vid terminens start 2015 Pedagoger och Rektor ska ha lika möjligheter att och under läsårets gång vid behov specialpedagog delta i verksamheten, vid upptäckt eller oavsett avdelningsplaneringar funktionsnedsättning. Vid planering av verksamheten ska konsekvenser för barn med olika funktionsnedsättning

13 beaktas. Vi arbetar kontinuerligt med att se alla barns möjligheter och styrkor. Vårt mål är att alla barn oavsett funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och aktiva på sina villkor. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller interoch transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Förskolan ska arbeta främjande för att alla har lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Pedagogerna ska i sitt dagliga arbete ge barnen förutsättningar att möta andra människor med ett öppet sinne och en tillåtande attityd. Hbtq betyder homosexuella, bisexuella och transpersoner. Pedagogerna reflekterar tillsammans kring hur vi förhåller oss i frågor gällande HBTQ. Pedagogerna ska möta barnen i deras frågeställningar om olika sexuell läggning och familjekonstellationer. Kontinuerligt under läsårets gång Pedagoger

14 Kränkande behandling Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga barn i vår verksamhet ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Alla barn ska ha förtroende för någon vuxen så att de kan känna sig trygga och våga berätta hur det känner sig och behandlas. Fortlöpande under terminen ska arbetslagen utvärdera verksamheten och kartlägga om vi upplever att alla barn har förtroende för någon vuxen. Detta kan göras genom samtal. Kontinuerligt under läsårets gång Pedagoger och ytterst rektor 7. Uppsikt och upptäckt Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: Vårt mål är att personalen på förskolan ska finnas i barnens närhet för att tidigt upptäcka om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. All personal ansvarar för att se barnen och hålla uppsikt över vad som händer. Under barnens utevistelse finns vuxna med som har uppsikt över barngruppen och deras lekar. De vuxna har ansvar för att barnen ges möjlighet att vara delaktiga i de lekar och aktiviteter som förekommer. Om vi ser Kontinuerligt under läsårets gång All personal och ytterst rektor

15 eller hör någon vuxen eller något barn som kränker/trakasserar eller diskriminerar ett barn skall vi ha modet att uppmärksamma detta. 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning Utredning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn om deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning. På vår förskola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt: Pedagogen eller annan personal som får kännedom om en kränkning, diskriminering, trakasserier skall först lyssna av barnet och vårdnadshavaren. diskuterar den aktuella händelsen som uppstått samt kartlägger hur den uppstått. Utifrån samtal med pedagoger, barn och föräldrar ges en bild/bedömning om barnet känner sig tryggt på förskolan. Finns behov upprättas en åtgärdsplan. Rektor kontaktas och förälder om inte det redan skett. Åtgärder Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. På vår förskola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat: Vårdnadshavare till de berörda barnen kontaktas och vi bestämmer ett möte där vi tillsammans gör upp gemensamma åtgärder. Åtgärderna skall spegla karaktär och omfattning. Målet är att en trygg situation ska skapas. Vid behov kontaktas även barn och elevhälsoteamet. Vid allvarliga kränkningar bör utredning resultera i en individuellplan åtgärdsplan som beskriver nulägesanalys och vilket mål vi har och hur vi når dit.

16 Dokumentation Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras. I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Pedagogerna dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de vidtagna åtgärderna och uppföljningen/utvärderingen. Kom ihåg att göra tjänsteanteckningar för alla inblandade, även den/de som utsätter. Rektor rapporterar vidare till skolchef och nämnd. Uppföljning Förskolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på förskolan. I så fall måste förskolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt: Återkoppling med berörda ska ske utifrån handlingsplanen. Uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Uppföljningssamtal, så många som krävs, och utvärdering sker tillsammans med barn, vårdnadshavare, arbetslag och rektor. 9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279). I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt: Insamlande av material från eventuella ärenden. Vi ska också följa upp och se om de aktiva åtgärder som vi arbetat med har fungerat i förhållande till de behov som kartläggning visat. Studiedagen i juni Rektor

17