Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Askers skola

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Askers skola Verksamhetsår

2 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns Barnvision 1 Örebro kommuns Trygghetsvision 1 Ny lagstiftning 2 Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan 2 Två planer som kan göras till en 2 Vision 4 Tydliga roller och ansvarsfördelning 4 Huvudmans ansvar 5 Rektors ansvar 5 Personalens ansvar 5 Barn och elevers informella ansvar 6 Information 6 Barns och elevers delaktighet 7 Barns och elevers rättigheter till stöd 8 Kartläggning och nulägesanalys 8 Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder 9 Kön 9 Etnisk tillhörighet 10 Religion och annan trosuppfattning 10 Funktionshinder 11 Sexuell läggning 12 Könsöverskridande identitet eller uttryck 12 Ålder 13 Kränkande behandling Uppsikt och upptäckt 14 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation 15 Åtgärder 16 Dokumentation 17 Uppföljning 18 Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 18

3 Inledning Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans 1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är engagerade. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar (Kommunstyrelsen, 2002). 1 Med skola avses grundskola och gymnasieskola.

4 Ny lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och 14a kap. i Skollagen (1985:1100). De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck 2 ålder 3 Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Två planer som kan göras till en vi benämner den trygghetsplan Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 Skollagen). 2 Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen 3 Se fotnot 2 2

5 För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling. Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

6 1. Vision En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete. Verksamhetens vision för trygghetsarbetet: Vår skola är trygg för våra elever Vår skola präglas av respekt för människors olikheter Vår skola är fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut. Rektors ansvar På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att: se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare.

7 Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan: Driva arbetet för en trygg miljö Kontinuerligt under året Rektor Utforma en trygghetsplan tillsammans med personal och elever Höstterminen 2012 Rektor tillsammans med trygghetsgruppen Se till att trygghetsplanen finns tillgänglig i alla klass-rum, personalrum, fritidshem samt på skolans hemsida Höstterminen 2012 Rektor, arbetslagsledare, ansvarig för hemsidan Personalens ansvar All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Personalens roll och ansvar i vår verksamhet: Vara väl förtrogen med verksamhetens trygghetsplan och arbeta efter den Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling, misstänks, upptäcks eller anmäls Dokumentera misstänkt/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits Barn och elevers informella ansvar Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete: Berätta för någon vuxen på skolan om det förekommer diskriminering eller annan kränkande behandling av någon elev. Varje elev har ett ansvar för att skapa möjligheter för alla att delta i rastaktiviteter Varje elev har ett ansvar att inte diskriminera eller utsätta sina kamrater för kränkande behandling

8 Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information: Alla elever, vårdnadshavare och personal har kännedom om trygghetsplanens syfte och mål. Genomgång av planen med all personal Vid verksamhetsårets start samt vid arbetsplatsträffar under året Rektor Information till elever Vid verksamhetsårets start Klasslärare/mentor Information till vårdnadshavare Höstens första föräldramöte Rektor Information till nyanställd personal och vikarier Planen skickas in till förvaltningens diarie Vid anställningens start Oktober Arbetslagsledare Rektor Planen läggs ut på hemsidan Planen anslås på lämpliga ställen i skolan November Augusti/september Ansvarig för hemsidan Trygghetsteamet

9 3. Barns och elevers delaktighet Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i trygghetsarbetet, upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen: Arbetslaget har tillsammans med eleverna kartlagt nuläget och formulerat åtgärder för trygghetsarbetet. Eleverna är delaktiga i uppföljningen av trygghetsarbetet. Skolans egen trygghetsenkät Höstterminen /november Skolans trygghetsteam till eleverna Örebro kommuns arbetsmiljöenkät till eleverna Vårterminen/februari Klassläraren Eleverna kartlägger den fysiska miljön för att hitta riskområden Höstterminen/november Skolans trygghetsteam Samtal i miljörådet Varannan vecka Lärare Elvira Marcusson Samtal i elevrådet Varannan vecka Lärare Mattias Borg

10 4. Barns och elevers rättigheter till stöd Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: Personal på skolan tel: , Grankottens fritids, Ekens fritids Trygghetsteamet Rektor Katarina Hammarström tel: Specialpedagog, Elisabeth Bergström tel: Specialpedagog, Leif Dahl tel: Skolsköterska, Gunilla Malmkvist tel: Kartläggning och nulägesanalys Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Vi upptäcker tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan. Vuxna finns på skolgården Varje rast hela året Arbetslaget enl. rullande varje rast schema Trygghets och trivselfrågor tas upp vid utvecklingssamtal Trygghets och trivselfrågor tas upp på hälsosamtalen Vi kartlägger platser på skolan som elever upplever som Under läsåret Under läsåret Under hösten Arbetslaget Skolsköterska Trygghetsteamet

11 otrygga och bevakar dessa Bevakar dessa platser extra noga Aktivt arbete med trygghetsteam Samtal med eleverna Under rasterna Under hela läsåret Dagligen Rastvärdarna Trygghetsteamet Alla vuxna på skolan 6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete. Kön Förskolan och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga elever på skolan diskrimineras, trakasseras eller utsätts för sexuella trakasserier på grund av kön. Vi verkar för ökad jämställdhet genom att arbeta med ett könsperspektiv i verksamheten och skolans organisation. Vi beaktar könsaspekten i alla beslut, i organisationen av skolans arbete samt i kvalitetsredovisningen. Dagligen under läsåret samt i kvalitetsredovisningen Rektor, arbetslagsledare I arbetslaget vid klassråd och elevråd diskuteras skolans språkbruk. Kontinuerligt under läsåret samt vid arbetsplatsträffar Arbetslaget, rektor Alla vuxna på skolan har en Kontinuerligt skyldighet att agera och reagera när elever använder sig av ett olämpligt språkbruk På skolan arbetar vuxna aktivt för att vara goda förebilder och Kontinuerligt All personal på skolan All personal på skolan

12 använda ett vårdat språk Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet samma rättigheter och möjligheter. Inga elever känner sig utsatta för diskriminering på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Skolan översätter vid behov viktig information till vårdnadshavare samt informerar om att det finns möjlighet att få tolkhjälp. Vid behov Rektor, arbetslag Diskussion i arbetslaget för Vid behov ökad förståelse i frågor som rör etnisk eller kulturell tillhörighet. Informera om kommunens dokument som finns tryckta på olika språk. Vid behov Rektor Rektor, arbetslag Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: På vår skola har alla oavsett religion eller annan trosuppfattning samma rättigheter och möjligheter.

13 Diskussion i arbetslaget för ökad förståelse och kunskap om andra religioner och trosuppfattningar. Vid behov Rektor, arbetslagsledare Samtal och litteratur i elevgrupperna för ökad förståelse och kunskap om olika religioner och trosuppfattningar. Ta tillvara kunskapen hos varandra, både barn och personal i frågor som rör olika religioner eller trosuppfattningar. Vid behov Kontinuerligt Arbetslaget Arbetslaget, rektor Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: På vår skola har alla möjlighet att delta i alla aktiviteter oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet beaktar vi Vid verksamhetsplanering och Rektor, arbetslag vid behov under läsåret konsekvenserna för elever med funktionshinder Vi anpassar skolmiljön så att alla elever kan delta Vi kartlägger och åtgärdar fysiska hinder, upprättar Vid behov Vid behov Rektor, specialpedagog, arbetslag Rektor, specialpedagog, arbetslag

14 åtgärdsprogram och sätter in stödåtgärder vid behov av extra stöd. För ökad kompetens, samarbetar vi med specialenheter. Fortbildning till personal Vid behov Vid behov Specialpedagog, arbetslag, rektor Arbetslaget, rektor Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Ingen elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning Samtal i arbetslaget för ökad förståelse och kunskap om hur vi samtalar med barnen om olika sexuell läggning och familjebindning. Höstterminens start Rektor, specialpedagog Elevers frågor tas alltid på När frågor uppkommer allvar och informationen som ges anpassas alltid efter elevens ålder. Arbetslag

15 Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan och skolan. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inget barn på skolan känner sig utsatt för diskriminering på grund av ålder. Var och en i arbetslaget bemöter barnen på ett respektfullt sätt oberoende av barnens ålder. Vara uppmärksamma på att vi Kontinuerligt Var och en i arbetslaget bemöter alla barn på ett respektfullt sätt oberoende av barnets ålder. Vara uppmärksam på hur barnen bemöter varandra. Kontinuerligt Arbetslaget, rektor Kränkande behandling Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Ingen elev på Askers skola ska känna sig utsatt eller utsätta andra för kränkande behandling. Alla elever på Askers skola har redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi arbetar med SET (social emotionell träning) Varje vecka Arbetslaget

16 Arbete i elevgrupperna med våra värdegrundsord Trygghet, glädje, respekt, ansvar, mod Personal från fritidshemmet finns med under viss tid av skoldagen samt vid utvecklingssamtal, om behov finns. Fritidshemmet fortsätter arbetet med social träning på eftermiddagen. Samtal med skolsköterska Kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under året Vid behov Arbetslaget Personal på fritidshemmet Skolsköterska 7. Uppsikt och upptäckt Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: Vi upptäcker tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. All personal vet hur de ska hantera situationen om de upptäcker eller får kännedom om att någon elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vuxna finns på skolgården Varje rast hela året Arbetslaget enl. rullande varje rast schema Trivsel och trygghetsfrågor tas upp vid utvecklingssamtalen Trygghet och trivselfrågor tas upp på hälsosamtalen Under läsåret Under läsåret Klassläraren Skolsköterska Vi kartlägger vilka platser på Skolans egen trygghetsenkät på Trygghetsteamet skolan elever upplever som höstterminen Rastvärd otrygga. Vi bevakar dessa extra

17 Aktivt arbete med trygghetsteam Samtal med eleverna Resultatet av den årliga arbetsmiljöenkäten används i kartläggningen Träffas i möte var varje vecka. Dagligen Vårterminen Trygghetsteam Arbetslaget Barn och Utbildning Arbetslaget 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning av enskilda ärenden Utredning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning. På vår förskola eller skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt: Kränkande handlingar mellan barnen Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkning ansvarar för att kontakta trygghetsteamet samt skriva tjänsteanteckning på avsedd blankett. Trygghetsteamet agerar genast genom samtal med båda parter. Låta varje elev ge sin upplevelse av händelsen. Det är viktigt att ta den utsatte elevens känsla på allvar. Analysera informationen. Lyssna in om eleven/eleverna själva har förslag på lösningar. Informera rektor. Informera vårdnadshavare till båda parter. Diskutera i arbetslaget(vid behov) Skriva åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Vid behov och i samråd med vårdnadshavare och rektor tillkalla specialkompetens Sätta datum för uppföljning av åtgärder samt återkoppling till vårdnadshavare.

18 Kränkande handling från vuxen mot barnen. Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkningen ansvarar för att kontakta rektor. Rektor utreder händelsen skyndsamt. Rektor informerar vårdnadshavarna, Rektor skriver åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Vid behov tillkallas specialkompetens. Datum för uppföljning och återkoppling till berörda elever och deras vårdnadshavare. Åtgärder Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat: Samtal med de berörda eleverna. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna informeras. Vid behov kallas vårdnadshavarna till möte med trygghetsteamet och de berörda eleverna, där gemensamma åtgärder beslutas. Åtgärderna ska vara i relevans till kränkningens omfattning. Vid behov kontaktas barn- och elevhälsan. Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i ett åtgärdsprogram som beskriver situationen samt vilka åtgärder som behöver vid tas. Trygghetsteamet och rektor utreder om förändringar behöver göras i verksamheten för att förebygga upprepning av kränkningen.

19 Dokumentation Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas. Utredningen ska dokumenteras. Vid behov av åtgärder upprättas åtgärdsprogram som följs upp och utvärderas. Dokumentationen ska arkiveras i elevakten.. I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Ansvarig pedagog skriver tjänsteanteckning. Trygghetsteamet dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de vidtagna åtgärderna samt uppföljningen/utvärderingen. Detta görs på särskild blankett Dokumentation i ärende om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Finns att hämta på IOR under blanketter, Barn och utbildning, Särskilda beslut i elevvårdsärenden).

20 Uppföljning Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt: Information till berörda vårdnadshavare. Avstämning i arbetslaget. Återkoppling med berörda elever ska ske efter en vecka. Uppföljningssamtal ska hållas inom en månad. Uppföljningssamtal så många som krävs. Trygghetsteamet utvärderar tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vid behov deltar även rektor eller specialpedagog. 9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279). I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt: Vid arbetsplatsträff November och maj Rektor, arbetslaget Vid utvecklingssamtalen Vårterminen 2014 Arbetslaget