Trygghetsplan. Likabehandlingsplan för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Rostastugans förskola Läsår 2016/2017

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Visioner för barn i Örebro kommun... 2 Örebro kommuns Barnvision... 2 Örebro kommuns Trygghetsvision... 3 Förskolans vision... 3 Tydliga roller och ansvarsfördelning... 4 Förskolechefens ansvar... 4 Personalens ansvar... 4 Barns ansvar... 5 Vad står begreppen för?... 6 Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling... 6 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen... 7 Barns delaktighet Kartläggning och nulägesanalys... 9 Diskrimineringsgrunder... 9 Kön... 9 Etnisk tillhörighet... 9 Religion och annan trosuppfattning... 9 Funktionshinder... 9 Sexuell läggning 10 Kränkande behandling

3 Inledning Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för förskolan betyda bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, elever och vårdnadshavare är engagerade. Det är mycket viktigt att all personal, elever och vårdnadshavare känner till trygghetsplanen. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och 14 kap. i Skollagen (1985:1100). Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen 2

4 vilja och åsikter (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar (Kommunstyrelsen, 2002). 3

5 Tydliga roller och ansvarsfördelning Förskolechefens ansvar I förskolan är det förskolechef som enligt lag ansvarar för att: All personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka diskriminering. Utredning, åtgärder och dokumentation sker om förskolan får vetskap om att trakasserier och kränkande behandling förekommer. Varje år upprätta och utvärdera en trygghetsplan i samarbete med personal och barn, om möjligt även vårdnadshavare. Nya barn, vårdnadshavare och nyanställd personal får kunskap om trygghetsplanen. Enligt läroplanen Lpfö 98, rev. 2010, är förskolechefens ansvar att: Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Personalens ansvar All personal på förskolan har ett ansvar för trygghetsarbetet för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. All personal på Rosta förskolor ansvarar för att: Följa verksamhetens trygghetsplan. Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sin undervisning och i mötet med barnen. Vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier, diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks samt rapportera till förskolechef. Som vuxen sätta tydliga gränser och omgående reagera på konflikter mellan barnen. Bemöta barn och kollegor på ett respektfullt sätt. 4

6 Vägledande samspel används aktivt i förskolan för att medvetandegöra förhållningssätt och att utveckla arbetet med trygghetsplanen. Barns ansvar Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling som förekommer på förskolan och att berätta för någon vuxen om någon far illa. Alla barn känner till de regler som finns i barngruppen och i takt med mognad tar de ansvar för sitt handlande. Konkreta exempel på hur Rostastugans förskola arbetar På Rostastugans förskola pratar och reflekterar vi kontinuerligt tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis. Denna termin (Ht -16) kopplar vi det samman med Pippi Långstrump. Är det något som händer på förskolan som behöver redas ut gör vi det på en gång och detta genomsyrar all verksamhet som bedrivs på förskolan. Vi pratar om allas lika värde och har extra tyngdpunkt gällande detta när behovet finns på förskolan. Under hösten år 2016 ska pedagogerna och barnen ha en dialog om värdegrunden dvs. allas lika värde, hur man är en bra kompis osv. Vi kommer även att fortsätta med detta arbete under hela läsåret. Syftet är att vi ska se till allas olikheter och likheter, men att vi är lika mycket värda. Vi behöver varandra! Genom kontinuerlig diskussion med barnen och observationer, inne och ute på förskolan, kommer vi att sträva efter att alla känner sig trygga. 5

7 Vad står begreppen för? Diskriminering Indirekt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än något annat barn utan grund. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre på grund av ålder, kön mm. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Genom: Hög vuxennärvaro Återkommande enkäter Barnhälsoteamets arbete Personalen har kompetens genom kontinuerlig fortbildning i ICDP Verksamheten ska även ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning På förskolan vidtar vi nedanstående åtgärder om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inträffat: Samtal med det utsatta barnet samt vårdnadshavare under dagen. Allt dokumenteras. Åtgärder planeras. Tät kontakt och uppföljning med alla inblandade under så lång tid som ärendet kräver. 6

8 Alla händelser som rör diskriminering och kränkande behandling ska rapporteras till skolnämnd nordost av förskolechef. Pedagogerna i förskolan kommer tillsammans med specialpedagog fram till vilka åtgärder som behöver göras. Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp. Dokumentationen förvaras i barnets akt (sekretesspärm). Arbetslaget tillsammans med specialpedagog ansvarar för att varje enskilt fall följs upp. Efter en händelse observerar pedagogerna att den aktuella händelsen inte upprepas i barngruppen. En central rutin finns för hur Örebro kommuns förskolor ska hantera trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Trygghetsplanen upprättas och utvärderas varje år av personalen på förskolan med delaktighet av barn och vårdnadshavare. Resultatet av utvärderingen redovisas i kvalitetsredovisningen samt den nya trygghetsplanen. Barns delaktighet Det är barnens rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Vi arbetar mycket kring barnens delaktighet i trygghetsarbetet och exempel på det vi gör är: Vi arbetar med önskeaktivitet med barnen som är födda år 2012 där barnen önskar varsin aktivitet de vill att vi tillsammans ska göra på förskolan. Här är alla med på allas önskning och allas önskningar är lika mycket värda. Denna inriktning arbetar vi med under ett år. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrunden på förskolan och tar tag i situationer på en gång när det handlar om trygghetsarbetet, där vi kontinuerligt arbetar med allas lika värde. Att prata och reflekterar om hur man är en bra kompis sker kontinuerligt på förskolan. Där pratar vi om känslor, allas lika värde osv. Här skapar, dramatiserar och sjunger vi för att uppnå det ovan skrivna. 7

9 Under höstterminen arbetar vi även med FN-dagen där allas lika värde tas upp och detta syns även tydligt i förskolans verksamhetsplan. På förskolan har vi en gemensam samling på förmiddagen där samlingen bygger bl.a. på projektinriktningen; Våra sinnen inriktning natur. Innan maten har vi även en gemensam samling där vi har sång och rytmik. Dessa samlingar genomsyras av trygghetsarbetet genom sång, drama och samtal. I dessa samlingar visar pedagogerna tydligt att alla är välkomna att vara med utifrån sina egna förutsättningar. På måndagar, tisdagar och onsdagar delar förskolan in barnen i mindre grupper. Indelningen ser olika ut från vecka till vecka då indelningen sker efter barnens utveckling och lärande samt utmaning. 8

10 Barns rättigheter till stöd Barn har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. All personal på förskolan är uppmärksam på om något händer. På höstens första föräldramöte inbjuder vi alla vårdnadshavare där de får träffa personal och förskolechef. Trygghetsplanen presenteras då för vårdnadshavare. Trygghetsplanen diskuteras också på förskolans föräldraråd, men tas även upp på utvecklingssamtal. Information om att trygghetsplanen finns att låna hem ges även via aktuelltbrev under höstterminen. Kartläggning och nulägesanalys Förskolan har 21 barn inskrivna och i nuläget har vi en lugn och trygg barngrupp. Personalen arbetar aktivt med trygghetsarbetet kontinuerligt. Diskrimineringsgrunder Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning: uppfattningar som grundar sig i eller har samband med en annan livsåskådning som är jämförbar eller nära besläktad med religion. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. 9

11 Många gånger kan åtgärder anpassade för ett funktionshindrat barn även gynna övriga barn i gruppen. Se till individen. Två barn med samma diagnos har inte med automatik samma behov. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- eller bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Kränkande behandling Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Alla vuxna ska vara bra förebilder, omedelbart ingripa och vilja se kränkande behandling. Lära barnen hur man uppträder mot varandra och ge dem verktyg. Medvetandegöra barnen. Konkreta exempel på hur Rostastugans förskola arbetar till den ovan skrivna På Rostastugans förskola arbetar pedagogerna mycket med att förebygga bl.a. kränkande behandling och ett exempel på detta är informationen gällande kalasinbjudningar. Redan när barnet börjar på förskolan får vårdnadshavare information muntligt och skriftligt att all inbjudningar sker utanför förskolan med tanke på att inget barn ska bli kränkt. Denna information ges även under första föräldramötet på höstterminen. 10

12 Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 2016/2017 Trygghetsplanen upprättas och utvärderas kontinuerligt av personalen på förskolan med delaktighet av barn och vårdnadshavare. Resultatet av utvärderingen redovisas i kvalitetsredovisningen samt den nya trygghetsplanen. 11