HUR SER PENGAFLÖDENA UT I SVENSKA RÖDA KORSET?

Transkript

1 HUR SER PENGAFLÖDENA UT I SVENSKA RÖDA KORSET? I denna broschyr redovisas ekonomin för den gemensamma verksamhet för vilken Svenska Röda Korsets centralstyrelse är ansvarig och siffrorna avser 2008 års bokslut. Omsättningen i den verksamheten var 864 miljoner kronor lokala kretsar Svenska Röda Korset är sammansatt av en mängd juridiska personer. Utöver centralstyrelsen finns över 1235 lokala kretsar. De har en omsättning på cirka 250 miljoner kronor. I de 864 miljoner kronor som centralstyrelsen disponerar ingår endast de medel som kretsarna i samband med insamlingar överfört till centralstyrelsen. I figuren visas översiktligt finansiering, finansieringskällor, kostnader och användningsområden för de pengar som centralstyrelsen har att hantera. Finansiering och kostnader 2008 i miljoner kronor(mkr) Medlemsavgifter 22 Kapitalavkastning + Uttag kapital 162 Insamlingar 204 Försäljning 59 Externa bidrag 417 Finansiering = 864 Mkr Kostnader för administration, insamlingar och medlemmar Nationella ändamålskostnader Internationella ändamålskostnader Kostnader = 864 Mkr En närmare redovisning av innehållet i dessa boxar sker i följande. 1

2 VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? Finansieringen år 2008 kom från fem källor: miljoner kronor Medlemsavgifter 22 Kapital 162 Insamlingar 204 Försäljning 59 Bidrag Medlemsavgifter Medlemsavgifterna kommer från föreningens dryga medlemmar. 60 procent av medlemsavgifterna, under miljoner kronor, går till den centrala nivån och 40 procent till de lokala kretsarna. Höjd medlemsavgift Riksstämman 2008 beslutade att medlemsavgiften ska höjas från 150 till 200 kronor. Höjningen gäller från och med 2009 och påverkar inte 2008 års bokslut. Kapital Kapitalintäkterna är av tre slag: avkastning i form av aktieutdelningar och räntor reavinster vid försäljning av finansiella tillgångar ianspråktagande av kapital. Varför har Röda Korset kapital? Det är angeläget att Röda Korset har vissa reserver för att i alla rimliga lägen kunna fullfölja långsiktiga åtaganden. Det bokförda kapitalet motsvarade vid utgången av år 2008 ett års omsättning. Marknadsvärdet var betydligt högre än så. När kapitalet överstiger ett års omsättning är det centralstyrelsens bedömning att det i viss omfattning kan tas i anspråk för att täcka löpande kostnader. Finanskrisen under 2008 har minskat marknadsvärdet på föreningens kapital med i storleksordningen 222 miljoner kronor eller 13,2 procent, men det överstiger alltså fortfarande med marginal ett års omsättning. Kapitalet placeras enligt en policy som fastställs av centralstyrelsen. Placeringar sker inte i företag som kan associeras med grova kränkningar av sådana internationella konventioner rörande mänskliga rättigheter och miljö som Sverige har ratificerat och inte heller i företag som producerar tobak, vapen, alkohol eller pornografi. 2

3 Insamlingar Insamlingsintäkterna kommer från kampanjer, såsom Rädda Mammorna, Kramas för de ensamma och särskilda insamlingarna i samband med katastrofer, men också från testamentsgåvor, företagssamarbeten och Postkodlotteriet. Under 2008 togs 204 miljoner kronor av insamlade medel i anspråk. Dessa medel hämtades dels ur årets insamlingar, dels ur medel från tidigare års insamlingar som hade reserverats för framtida användning: miljoner kronor 1. Under 2008 insamlade medel Under 2008 försålda skänkta varor Från tidigare år reserverade medel till tsunamins offer Under 2008 insamlade medel som. reserverats till kommande år Världens barn En av årets stora insamlingar som Röda Korset medverkar i är Världens barn som arrangeras av Radiohjälpen. Av de insamlade medlen går 18 procent till Röda Korset för internationella projekt såsom rehabilitering av före detta barnsoldater i Liberia, projekt mot malaria, mässling och polio i Afrika, arbete i Södra Afrika för personer som har drabbats av HIV/AIDS, vaccinations- och utbildningsprogram i Södra Sudan och skol-/aktivitetsprogram i fem länder runt Victoriasjön i Östafrika. Postkodlotteriet Svenska Röda Korset har under 2008 blivit förmånstagare i Postkodlotteriet. Den första checken som var på 20 miljoner kronor överlämnades till Röda Korset den 14 oktober Dessa 20 miljoner kronor ingår i posten Under 2008 insamlade medel på totalt 233 miljoner kronor. Försäljningsintäkter Försäljningsintäkterna hänför sig bland annat försäljning av utbildningar, till exempel i Första hjälpen, och intäkter från Röda Korsets konferenscenter Gripsholmsviken i Mariefred. Här ingår också försäljningen av en fastighet. Bidrag Bidragen till den internationella verksamheten kommer främst från SIDA (336 miljoner kronor) och också från EU:s motsvarighet ECHO (5 miljoner kronor). Bidragen till den nationella verksamheten (75 miljoner kronor) kommer bland annat från statliga myndigheter och är delvis ersättning för utbildningar, till exempel av hemvärnssjukvårdare och av vissa prioriterade grupper i Första hjälpen. Här ingår också bidrag från Folkbildningsrådet till Röda Korsets folkhögskola och landstingsbidrag till Röda Korsets centra för torterade flyktingar. 3

4 VAD ANVÄNDS PENGARNA TILL? Användningen av medel är indelad i tre kategorier: miljoner kronor Kostnader för administration, insamlingar och medlemmar 82 Nationella ändamål 323 Internationella ändamål Medelsanvändningen styrs av ett ekonomiskt regelverk som fastställdes av 2005 års Riksstämma. Det innebär bland annat att administrativa kostnader ska täckas av medlemsavgifter och kapitalavkastning. Insamlade medel och externa bidrag ska, efter avdrag för insamlingskostnader, i sin helhet gå till de ändamål för vilka medlen samlats in eller erhållits. Administration, medlemskostnader, insamlingskostnader Till administration räknas löner för administrativ personal, bland andra generalsekreteraren, samt arvode till ordföranden och ersättningar till styrelseledamöter. Här ligger också kostnader för Riksstämman, regionrådens verksamhet, revision med mera. För att insamlingar ska bli framgångsrika krävs betydande investeringar i information, reklam med mera. Dessa kan beräknas till i runda tal en fjärdedel av under året insamlade medel. År 2008 uppgick insamlingskostnaderna till 41 miljoner kronor vilket resulterade i att 233 miljoner kronor samlades in. Insamlingskostnaderna för 2008 var lägre än tidigare år och uppgick till knappt en femtedel av insamlade medel. Dessa kostnader täcks av insamlade medel. Resten av insamlingsintäkterna går oavkortat till att möjliggöra ett förverkligande av de ändamål för vilka insamlingarna sker. Kostnaderna för administration, medlemmar och insamlingar uppgick sammantaget till drygt 9 procent av 2008 års totala omsättning. Är administration onödig? Administrationskostnader uppfattas ibland som något negativt, men en effektiv administration är nödvändig för att målen med verksamheten ska nås. Inte sällan ställs till exempel krav på bättre kontroll och redovisning av hur medel används. För att tillmötesgå sådana krav behövs god administration. 4

5 Så räknar Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) SFI kontrollerar alla insamlingsorganisationer så att högst 25 procent av intäkterna under ett visst år går till administration, insamlingskostnader och medlemskostnader. De räknar i Röda Korsets redovisning bort 3 miljoner kronor på både intäkts- och kostnadssidan som hänför sig till verksamheter i Kupan (de två butiker som har drivits av centralstyrelsen har under 2008 överförts till en krets respektive lagts ned). De tre kostnadsposterna blir då 79 miljoner kronor (82 3). På intäktssidan räknar man ihop årets medlemsavgifter 22 miljoner kronor, under året insamlade medel 233 miljoner kronor, under året försålda skänkta varor 1 miljon kronor, försäljning 59 miljoner kronor, externa bidrag 417 miljoner samt aktieutdelningar, räntor med mera 42 miljoner kronor vilket summerar till 774 miljoner kronor. Kostnaderna för administration, insamling och medlemmar uppgår, räknat på detta sätt, således till 10 procent (79/774) vilket är långt under de 25 procent som SFI anser vara acceptabelt. Några olika procenttal I presentationen ovan förekommer några olika procenttal. De mäter olika saker. Här sammanfattas de: - Kostnader för administration, insamlingar och medlemmar som andel av hela omsättningen 9 procent - Kostnader för administration, insamlingar och medlemmar som andel av årets intäkter (SFI) 10 procent - Kostnader för insamling som andel av årets insamlade medel 18 procent Ändamålskostnader Övriga kostnader är knutna till ändamålen med de verksamheter Svenska Röda Korset bedriver nationellt och internationellt. Till ändamålskostnader räknas alla kostnader som är direkt knutna till verksamheterna. Merparten av ändamålskostnaderna är i praktiken personalkostnader eftersom verksamheten i hög grad utgörs av tjänster av olika slag. Men ändamålskostnader kan också vara till exempel lokalkostnader och kostnader för inköp av material. Svenska Röda Korset är enligt sina stadgar ( 17) förhindrat att ge kontant understöd direkt till enskilda eller till annan organisation eller dess verksamhet. Världens barn igen Som tidigare framhållits är Svenska Röda Korset mycket aktivt i insamlingen Världens barn. Röda Korsets Mötesplats Kupan, som bland annat bedriver second-hand-försäljning, har möjlighet att, om de så önskar, annonsera ut att försäljningsöverskottet och eventuellt insamlade medel under vissa dagar kommer att tillföras Världens barn. Det är helt förenligt med Svenska Röda Korsets stadgar. Däremot kan de inte överföra överskott eller insamlade medel som inte på detta sätt har öronmärkts till Världens barn. Det innebär nämligen att man ger bort 82 procent av medlen RK-medel till annan organisation eller dess verksamhet. Bara 18 procent kommer tillbaka till Röda Korset, vilket är ett brott mot stadgarnas 17. 5

6 Den nationella verksamheten Nationell verksamhet - kostnader 2008 (Mkr) Personalkostnader 172 Övriga kostnader 127 Lokalkostnader 24 Totalt 323 Mkr Drygt hälften av kostnaderna för verksamheten i Sverige är, som framgår av figuren, personalkostnader, det vill säga kostnader för konsulenter, personal på huvudkontoret som arbetar direkt med ändamålen, personal vid Röda Korsets behandlingscenter för tortyroffer, utbildare med flera. Merparten av de anställda arbetar direkt med att stödja frivilligverksamheten ute i kretsarna. Vad är frivilligarbetet värt? Målet är att organisera Röda Korsets verksamhet så att den skapar mervärde för mottagaren. Om en givare ger 100 kronor till Röda Korset ska värdet för mottagarna vara större än om hundralappen hade skänkts direkt till dem. Vi klarar av att leva upp till den ambitionen. Ett mål är att hela tiden utveckla verksamheten för att öka effektiviteten, det vill säga att öka mervärdet. Ungefär 400 anställda använder merparten av sin arbetstid för att stödja de frivilliga i deras arbete med utsatta människor. De anställda medverkar till att det blir fler frivilliga, till hög kvalitet i frivilligarbetet genom utbildningsmaterial, utbildningar, konferenser med mera och till administration och planering som gör att vi får ut mer av frivilligarbetet. Självfallet motsvaras inte frivilligt arbete av en kostnad i vanlig mening. Men man kan fråga sig vad det är värt genom att försöka bedöma hur mycket man skulle få betala för att få arbetet utfört mot betalning. Om de frivilligas arbetsinsatser inom Svenska Röda Korset, i enlighet med en rekommendation från EU, värderas till 175 kronor per timme kan de totalt uppskattas till cirka 980 miljoner kronor. Dessa 980 miljoner ingår inte i redovisningen och finns inte med i figuren på första sidan. Av de 980 miljonerna avser uppskattningsvis 15 procent internt arbete i rödakorskretsarna medan 85 procent (833 miljoner kronor) avser externt arbete som vänder sig till människor i utsatta situationer. För varje satsad krona i den nationella verksamheten får vi alltså ut en arbetsinsats för utsatta människor som kan värderas till drygt 2,50 kronor (833/323). 6

7 Tar vi hänsyn till den ekonomiska värderingen av frivilliginsatserna får vi följande bild: Nationell verksamhet - kostnader 2008 (Mkr) inkl frivillig tid Personalkostnader 172 Lokalkostnader 24 Övriga kostnader 127 Värdet av internt frivilligt arbete ca 150 Värdet av externt frivilligt arbete ca 830 Totalt ca Mkr 7

8 Den internationella verksamheten Internationell verksamhets- kostnader 2008 (Mkr) Lokalkostnader 4 Centrala personalkostnader 26 Delegatkostnader SRK 18 Övriga projektkostnader 411 Totalt 459 Mkr I den internationella verksamheten redovisas personalkostnaderna endast till cirka 6 procent, men det avser endast personalkostnaderna hemma i Sverige. Till det kommer delegatkostnader som är löner och andra kostnader som Svenska Röda Korset betalar för tjänstemän i fält, huvudsakligen svenskar. Även mycket av det som kallas Övriga ändamålskostnader avser personalkostnader i de länder där verksamheten bedrivs, till exempel för sjukvårdspersonal och vattentekniker i samband med katastrofer. De övriga ändamålskostnaderna slussas huvudsakligen genom rödakors- och rödahalvmåneföreningarnass internationella samarbetsorganisation, International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies, som från sitt sekreteriat i Genève samordnar rörelsens insatser i fält. 8

9 ARVODEN, ERSÄTTNINGAR OCH LÖNEPOLICY Varför är Svenska Röda Korsets ordförande arvoderad? Svenska Röda Korsets Riksstämma beslutade år 1990 att föreningen ska ha en arbetande ordförande. Så har det varit sedan dess. Detta beslut bekräftades senast av 2008 års Riksstämma. Motiveringen är att de uppgifter som ordföranden ska fullgöra är så omfattande att de inte kan skötas som ett fritidsuppdrag utan förutsätter att vederbörande har uppdraget som sin huvudsakliga sysselsättning. Den totala ersättningen vid full tid uppgår från och med 2008 års Riksstämma till kronor per år eller kronor per månad. Arvodet är nominellt oförändrat från 2007 och under hela mandatperioden, det vill säga fram till och med juni Uppdraget som ordförande för Svenska Röda Korset beräknas motsvara 70 procent av full tid. Svenska Röda Korsets ordförande är fram till och med november 2009 också vice president i The International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies. För detta uppdrag får ordföranden ersättning från Svenska Röda Korset motsvarande 30 procent av full tid. Det innebär att ordföranden för Svenska Röda Korset fram till och med november 2009 ersätts för motsvarande 100 procent av full tid. Vad som kommer att gälla därefter avgörs på Federationens generalförsamling i Nairobi i november Varför har ordföranden i en frivilligorganisation arvode? Röda Korset är en frivilligorganisation. Frivillighet är en av föreningens sju grundprinciper. Men samtidigt har föreningen ända sedan starten haft anställda. Även om arbetet framförallt utförs av frivilliga behöver dessa ett tjänstemannastöd för att frivilligarbetet ska ge så bra resultat som möjligt. Svenska Röda Korsets ordförande förutsätts avstå från annat förvärvsarbete för att kunna fullgöra uppdraget som ordförande. Uppdraget kan därigenom inte jämföras med andra förtroendeuppdrag inom Röda Korset. Arvodesnivån bestäms av att Svenska Röda Korset till ordförande vill kunna välja en person vars alternativ är att inneha en annan ledande befattning i det svenska samhället. Ersättningen är emellertid inte i nivå med flertalet sådana befattningar utan kräver en betydande ideell insats. Den verkliga arbetstiden för ordföranden överstiger också erfarenhetsmässigt den arbetstid som ersätts av Röda Korset. Övertidsersättning, restidsersättning, semestertillägg, avtalspension eller andra pensionsförmåner utgår inte till ordföranden. Inget avgångsvederlag utgår när uppdraget avslutas. Om hänsyn tas till detta motsvarar ordförandens arvode en tjänstemannalön på cirka kronor per månad vid full tid och cirka kronor vid 70 procent.. 9

10 Vilka andra förtroendevalda i Svenska Röda Korset får ersättning? Ledamöter i centralstyrelsen samt föreningsrevisorer har rätt till ersättning för inkomstbortfall när de fullgör sina uppdrag för Röda Korset, dock högst kronor per dag. Ersättningen till föreningsrevisorerna infördes av 2008 års Riksstämma. Inga andra förtroendevalda uppbär någon ersättning för annat än reskostnader och andra utlägg. Ordförandens arvode, liksom ersättning till centralstyrelsens ledamöter och föreningsrevisorerna samt lön till generalsekreteraren, betalas av medlemsavgifter. Inga insamlade medel går till dessa kostnader. Vem bestämmer om arvoden och ersättningar? Svenska Röda Korsets Riksstämma beslutar om omfattningen av uppdragen och om arvoden och ersättningar för ordföranden, styrelseledamöterna och föreningsrevisorerna års Riksstämma beslutade att den av stämman utsedda valberedningen inför nästa Riksstämma år 2011 ska bereda frågor om arvoden och ersättningar för förtroendevalda ledamöter inom Svenska Röda Korset och lägga förslag till stämman. Vilken lönepolicy tillämpar Svenska Röda Korset? För att kunna rekrytera kvalificerade medarbetare som på bästa sätt kan förvalta insamlade och andra medel erbjuder Svenska Röda Korset konkurrenskraftiga löner och andra anställningsvillkor. I de intervall som på marknaden finns för olika befattningar eftersträvar vi alltid att ligga i underkant. De allmänna anställningsvillkoren är i enlighet med det avtal som har träffats mellan Idea Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, Tjänstemannaförbundet Unionen och Akademikerförbunden. Attraktivt att arbeta hos Röda Korset Erfarenheten är att många av Röda Korsets medarbetare när de går vidare till anställningar hos andra arbetsgivare, oavsett om det är hos stat, kommun, företag eller andra organisationer, får betydande löneökningar. Flera på chefsposter som får anställning hos oss sänker sin lön. Det visar att det är attraktivt att arbeta hos Röda Korset. Men samtidigt kan vi inte ligga långt under normala marknadslöner om vi ska kunna rekrytera och behålla de personer som behövs för att vi på ett bra sätt ska fullfölja vårt uppdrag. Generalsekreteraren Generalsekreteraren är under centralstyrelsen chef för Svenska Röda Korsets verksamhet. Han har ansvar för ekonomin på över 850 miljoner kronor och för cirka 500 anställda och har därtill olika internationella uppdrag. Generalsekreterarens lön uppgår för närvarande (från och med ) till kronor per månad. Till det kommer bilförmån. Ingen ersättning utgår för övertid eller restid och inga traktamenten. Inga pensionsförmåner utgår utöver avtalsmässig tjänstepension. Han har sju veckors semester. 10

11 11