Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Transkript

1 Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning

2 Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser (en kronologi) FNs vapenhandelsregister FNs program för små och lätta vapen ATT Inverkan på nationell exportkontroll

3 Det kalla krigets slut innebar inte fred Irak-Kuwait Rwanda Algeriet Sierra Leone Sydossetien Forna Yugoslavien Burundi Tjetjenien

4 Tjetjenien Demokratiska Republiken Kongo Albanien 1997 Republiken Kongo Eritrea-Etiopien Kosovo Liberia Afghanistan Irak Centralafrikanska Republiken

5 Darfur Georgien 2008 Elfenbenskusten Syrien Libyen Mali Ukraina (Donbass) 2014-

6 Det väpnade våldets effekter I snitt dör 1 person per minut av väpnat våld Mångdubbelt fler skadas och får fysiska och psykiska men för livet I konfliktområden dör också manga fler av undernäring och sjukdomar i avsaknad av fungerande samhällsinstitutioner Sexuellt våld har blivit en medveten taktik Stora flyktingströmmar genereras, och har sina egna riskmoment

7 Bara 14% av det väpnade våldets dödsoffer härrör sig från konflikter Resten i fredliga samhällen Det globala genomsnittet : 7 per Japan, Singapore, Island : 0,3 per Sverige : 0,7 per Honduras : 90,4 per Centralamerika, Karibien, Latinamerika och Afrika dominerar i kategorin över 10, men även Ryssland är med Det civila väpnade våldet har uppskattats kosta miljarder USD per år

8 Den internationella vapenhandeln Handeln med tyngre vapensystem (källa Sipri)

9 De tio största exportörerna av tunga vapensystem (källa Sipri)

10 Handeln med små och lätta vapen (Källa: Small Arms Survey)

11 Finns det invändningsfri handel? Nischproduktion dyra, högteknologiska system Ersättningsinvesteringar i stabila länder Stabiliserande export?

12 Hur ser den problematiska handeln ut? Legal men oansvarig handel Oreglerad handel Illegal handel

13 FN:s insatser, en kronologi 1990: Irak invaderar Kuwait 1991: UN Register of Conventional Arms 1997: Mine Ban Convention (Oslo-konventionen) 1997: Oscar Arias appell 2001: UN Program of Action on Small Arms and Light Weapons 2005: Firearms Protocol 2005: International Tracing Instrument 2008: Cluster Munitions Convention (Ottawa-konventionen) 2010: Arms Trade Treaty förhandlingar inleds 2013: Arms Trade Treaty 2015: Agenda 2030

14 UN Register of Conventional Arms ( FN-registret ) Omfattar alla FNs medlemsstater Frivillig, förtroendeskapande Årlig rapportering av export och import av sju kategorier tunga vapen Vikande deltagande Små och lätta vapen ingår inte fullt ut Inte heller anskaffning från egen produktion Expertöversyn vart tredje år

15 UN Program of Action on Illicit Small Arms and Light Weapons Omfattar alla FNs medlemsstater Frivillig Fokus på illegal handel Fokus på åtgärder på nationell nivå, för att förhindra läckage till den illegala marknaden

16 Arms Trade Treaty Krav på kontroll över internationell handel Reglering av handeln, inte förbud Juridiskt bindande Omfattar bara statsparter, men sedvanerättsligt normbildande Normer för exportbedömningar Rapporterigsskyldigheter Ingen överstatlighet Varje statspart genomför efter egna förutsättningar Stöd för införande

17 Hur verkar ATT? Mer ansvarsfull legal handel Kraftig minskning av den oreglerade handeln Utökad kontroll ger bättre förutsättningar att tackla den illegala handeln

18 Stödet för ATT Röstades igenom i FNs Generalförsamling med stater har undertecknat 87 stater har ratificerat Hastighetrekord i FN

19

20 Hur har FN-arbetet påverkat nationell exportkontroll? Traditionellt: säkerhetspolitiska bedömningar Sedan 1990-talet: mänskliga rättigheter Med ATT: humanitär rätt, GBV Med Agenda 2030: kopplingen görs mellan väpnat våld och ekonomisk/social utveckling

21 Tack för uppmärksamheten! Frågor eller kommentarer?