EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten och för en verksam multilateralism som en central del av unionens yttre åtgärder. Detta engagemang bekräftades eftertryckligt av Europeiska rådet i dess slutsatser från den juni. Under FN:s 60:e generalförsamling kommer Europeiska unionen att ge högsta prioritet åt att med sina FN-partner ta upp genomförandet av överenskommelserna vid toppmötet om översyn av millenniemålen i september. EU kommer även att med sina FN-partner ta upp andra viktiga frågor, till exempel samarbete med krishantering, flyktingar/fördrivna personer, förhandlingar om den nästa FN-budgeten och den fysiska sexårsplanen för högkvarteret. Högnivåmöte FN:s 60:e generalförsamling har särskild betydelse i år med tanke på stats- och regeringschefernas möte den september 2005 vid högnivåplenarmötet i FN:s generalförsamling i New York. Fem år efter FN:s millennietoppmöte 2000 kommer toppmötet 2005 att bedöma genomförandet av millenniedeklarationen, millennieutvecklingsmålen och resultatet av viktigare FN-toppmöten och FN-konferenser om ekonomiska och sociala frågor och därmed förknippade frågor. Toppmötet kommer även att anpassa FN till nya förhållanden och fastställa särskilda uppgifter i detta avseende.

2 3. Europeiska unionen framhåller att generalsekreterarens rapport "I större frihet" utgör en god grund för förhandlingar om en resultatrapport till toppmötet i september och anser det avgörande att enas om ett paket om utveckling, mänskliga rättigheter, säkerhet och reformering av FN-institutionerna. Resultatet bör bli ett starkare och effektivare FN med större förutsättningar att ta itu med sammanlänkade och flerdimensionella hot och utmaningar mot internationell fred, säkerhet och utveckling. EU kommer att öka sina insatser i en gemensam strävan att arbeta för ett målmedvetet och balanserat resultat vid toppmötet och kommer att arbeta konstruktivt med FN-partnerna under FN:s 60:e generalförsamling och annorstädes för att genomföra överenskommelserna vid toppmötet. 4. EU framhåller utvecklingsfrågornas stora betydelse vid FN:s 60:e generalförsamling. EU:s nyligen gjorda åtagande om nya nivåer för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA), särskilt att kollektivt nå 0,56 % ODA/BNI senast 2010 och 0,7 % senast 2015, vilket kommer att årligen ge ytterligare 20 miljarder EUR i ODA senast 2010, betonar EU:s prioritering av utvecklingsfinansiering. EU kommer att sträva efter ett målmedvetet och konkret åtgärdsprogram, vilket omfattar mer och bättre utvecklingsfinansiering, genom bl.a. innovativa mekanismer, åtaganden och åtgärder på nationell nivå av utvecklingsländerna i syfte att skapa och stärka nödvändiga ledningsstrukturer och förutsättningar för ekonomisk tillväxt, antagande av målmedvetna nationella utvecklingsstrategier samt särskild uppmärksamhet på Afrikas särskilda behov. EU erinrar härvid om sitt kollektiva åtagande att överlämna minst 50 % av den överenskomna ökningen av offentligt utvecklingsbistånd till Afrika. FN:s 60:e generalförsamling bör klart och tydligt framhålla behovet av långsiktig, mer genomgripande reformering av FN:s utvecklingsstruktur. 5. EU framhåller vikten av att beakta globaliseringens sociala dimension på olika politikområden och i internationellt samarbete. EU kommer att verka för sysselsättning och drägliga arbetsvillkor för alla människor.

3 6. När det gäller fred och säkerhet anser EU inrättandet av den fredsskapande kommissionen, konfliktförebyggande, bekämpning av terrorism, antagandet av allmänna principer för utnyttjande av maktmedel, nedrustning, icke-spridning av massförstörelsevapen och bärare av dessa samt stärkande av FN:s fredsbevarande resurser vara prioriteringar vid förberedelserna inför toppmötet. 7. EU välkomnar och stöder starkt upprättandet av en fredsskapande kommission, som skall bistå länder med övergången från slutet på en väpnad konflikt till återupptagandet av en hållbar utveckling och på ett bättre sätt samordna alla bilaterala och multilaterala aktörer. EU kommer att arbeta för en effektiv fredsskapande kommission, som kan förhindra att konflikter återuppstår. 8. När det gäller bekämpning av terrorism välkomnar EU förslaget om ett tydligt uttalande om att våld mot civila och icke-kombattanter aldrig kan berättigas. EU vädjar till alla stater om att de skall sluta upp bakom den tydliga politiska förklaring i denna fråga som generalsekreteraren föreslår. EU stöder även generalsekreterarens förslag i Madrid om en övergripande FN-strategi mot terrorismen, inklusive utarbetandet av en universell definition av terrorism. EU kräver en överenskommelse om den övergripande konventionen om internationell terrorism enligt samordnarens text vid FN:s 60:e generalförsamling samt undertecknande och ratificering av alla de nuvarande tretton FN-konventionerna mot terrorism.

4 9. EU välkomnar dessutom den framträdande plats som i reformförslagen har givits de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och demokratin. EU bekräftar i detta sammanhang skyddsansvarets betydelse. EU stöder generalsekreterarens förslag att ge högkommissarien för mänskliga rättigheter en stärkt roll och ökade resurser och att upprätta ett råd för de mänskliga rättigheterna, med ett robust mandat, för att verkligen lyfta fram kommissionen för de mänskliga rättigheterna. EU skulle förorda ett råd för de mänskliga rättigheterna som ett viktigt fristående organ enligt FN-stadgan, med koppling till generalförsamlingen, vilket sammanträder under hela året och på institutionell nivå avspeglar de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och centrala ställning i FN-systemet samt strävan att jämställa de mänskliga rättigheterna med utveckling, fred och säkerhet. I väntan på ett eventuellt beslut av generalförsamlingen om inrättande av ett sådant organ bör rådet för de mänskliga rättigheterna inrättas som ett underorgan till generalförsamlingen, så att det finns en koppling till ett universellt organ. EU stöder att jämställdheten förstärks i all FN-verksamhet. 10. EU stöder utvecklingen av samarbetet mellan FN och de regionala organisationerna som ett verkningsfullt sätt att så effektivt som möjligt ta itu med de många utmaningar som världssamfundet står inför. 11. EU inser att förvaltningsreformer och modernisering av FN-sekretariatet kommer att vara av avgörande betydelse för att nå resultat vid toppmötet och för att göra det möjligt för FN att på ett bättre sätt utföra sin uppgift. EU uppmanar i synnerhet till större ansvarsskyldighet, öppenhet, yrkeskunnande och effektivitet inom FN-sekretariatet och ökade befogenheter för FN:s generalsekreterare att tilldela och omfördela medel inom ett övergripande budget- och tjänstetak.

5 12. EU stöder även ytterligare strukturreformer av FN:s system och strategier inom utveckling, det humanitära området och miljön för att förbättra enhetlighet och effektivitet i hela systemet och främja hållbar utveckling och ser fram emot att arbeta tillsammans med alla parter på särskilda förslag för att stärka miljöstyrningen från FN:s 60:e generalförsamling. I detta avseende stöder EU påbörjandet av en process för att inrätta ett FN-organ för miljön, baserat på FN:s miljöprogram (UNEP), med ett reviderat och stärkt mandat och stött av stabila, tillräckliga och förutsägbara ekonomiska bidrag och med verksamhet på samma nivå som andra specialiserade FN-organ. 13. När det gäller institutionella reformer inser EU behovet av att reformera de viktigare FN-organen, däribland generalförsamlingen, Ecosoc och säkerhetsrådet, för att förbättra representativiteten, insynen och effektiviteten i systemet. 14. EU stöder en fortsatt reformering och vitalisering av generalförsamlingen som en avgörande del i en mer omfattande reformering av FN. Vi kommer därför att stödja ytterligare rationalisering av arbetet i generalförsamlingens kommittéer efter toppmötet. Vi kommer att fullt ut engagera oss på områden som utgör tydliga prioriteringar på FN:s dagordning, bland annat sådana som kräver uppföljning efter toppmötet. När det gäller mindre viktiga prioriteringar eller frågor där ledarna vid toppmötet redan har kommit fram till viktiga beslut är vår föresats emellertid att generalförsamlingen efter toppmötet inte bara bör återgå till sin vanliga verksamhet. 15. EU stöder en reformering av Ecosoc och dess hjälporgans metoder för att säkerställa att Ecosoc utför sitt uppdrag effektivare. Ecosoc måste bättre kunna främja en global dialog och ett globalt partnerskap inom ekonomi, sociala frågor, miljöfrågor och på det humanitära området. Det måste även på ett bättre sätt främja enhetliga och samordnade metoder i FN-systemet och spela en viktig roll efter konflikter.

6 Humanitärt bistånd 16. EU kommer att stödja förbättringar av de humanitära åtagandena när det gäller förutsägbar finansiering, förutsägbara kapacitets- och beredskapsarrangemang samt möjligheter att säkert och obehindrat kunna nå sårbara befolkningar. EU kommer att framhålla behovet av att iaktta humanitära principer och internationell humanitär rätt. FN:s ordinarie budget för EU kommer att sträva efter en budget som kommer att stärka FN till stöd för genomförandet av förslagen i millennieförklaringen och överenskommelser som nås vid toppmötet EU är fast beslutet att se till att FN har tillgång till medel samtidigt som vi håller fast vid vår länge omhuldade princip om budgetdisciplin för att säkerställa en effektiv förvaltning av medlen. Den fysiska sexårsplanen för högkvarteret 18. Med tanke på det brådskande och nödvändiga med renoveringen av FN-högkvarteret i New York fäster EU stor vikt vid överenskommelsen om en övergripande och enhetlig fysisk sexårsplan för högkvarteret. EU anser att beslut i denna fråga bör fattas snarast.