På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN."

Transkript

1 RAPPORT VÄRLDSPARLAMENT Hur skulle ett nytt världssamfund se ut? Hanna Linnea Karlsson, utrikespoltisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet Ludwig Mannius, ordförande i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp Johan Graff Andersson, ledamot i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp Linda Käll, ledamot i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp Olle Johnsson, ledamot i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp Bakgrund Liberala ungdomsförbundet har under senare år på kongresser och årsmöten runt om i landet haft uppe frågan om Förenta Nationernas (FN:s) existens. Det finns brett skilda åsikter inom Liberala ungdomsförbundet om FN ska finnas, vilket format det ska ha och med vilket mandat. På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN. Punkt nummer 78 lyder: FN har allt sedan grundandet fyllt en viktig funktion i att reglera och underlätta relationerna mellan världens länder och förenkla humanitära insatser. dock har FN ofta använts som ett politiskt verktyg för diktaturer. FN måste reformeras, och dess beslutsprocesser bli mer demokratiska och präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet. Åtskilliga enskilda organ inom FN-systemet saknar i praktiken all legitimitet, genom att arbetet domineras av korrupta diktaturer. Punkt nummer 79 lyder: FN:s säkerhetsråd har stor makt i frågor som rör alla stater i världssamfundet, men dess sammansättning speglar Kalla krigets verklighet och inte dagens multipolära, globaliserade värld. Därför ska säkerhetsrådet utvidgas för att bättre representera världens regioner. För att få till en öppen debatt om FN och dess utformning inom ungdomsförbundet även när det inte är kongress eller årsmöte, så fick den utrikespolitiska arbetsgruppen som ett av sina mål i verksamhetsplanen för arbetsgruppen att skriva en rapport om världsparlament.

2 RAPPORT Världsparlament är ett alternativ till FN-systemet som det ser ut idag, och är i enlighet med LUF:s handlingsprogram mer demokratiskt och representativt än dagens system. I rapporten tar vi upp vad vi ser för några för- och nackdelar med ett världsparlament och hur vi skulle vilja att ett världsparlament skulle vara organiserat. Vi hoppas med rapporten att få till en konstruktiv debatt inom och utanför förbundet kring hur vi vill att världssamfundet ska se ut i framtiden. Utformningen av ett framtida världsparlament Världsparlamentet kommer vid sitt instiftande ersätta generalförsamlingen dess ansvarsområden, som finns beskrivna i FN:s stadgar. Världsparlamentet kommer ligga på en överenskommen ort. Precis som säkerhetsrådet och generalförsamlingen kommer dess huvudkontor inte förflyttas utan finnas på en permanent plats. Världsparlamentets främsta företrädare kommer vara dess talman som dock inte kommer inneha några maktbefogenheter. Hen ska istället leda arbetet med att administrera och organisera världsparlamentet. En roll som i mångt och mycket liknar FN:s generalsekreterares. Talmannen väljs av parlamentet på ett fem år långt mandat som kan förnyas maximalt en gång Mandatfördelningen i världsparlamentet kan genomföras enligt olika modeller. Committee for a Democratic U.N presenterar i en rapport[2] två möjliga modeller för mandatfördelning. Båda modellerna generar församlingar vars storlek inte överstiger 800 delegater. Modell A: Varje land ges två garanterade platser i världsparlamentet. Därefter fördelas de kvarvarande mandaten beroende på ländernas invånarantal. Modell B: Landets invånarantal divideras med en miljon. Därefter tas kvadratroten ur detta tal. Denna kvadratrot är antalet delegater för landet i fråga. Om ett land genom ovanstående beräkning får mindre än två delegater så är man garanterade två platser.

3 RAPPORT Valen till världsparlamentet kommer att ske genom personval vart femte år. Röstberättigade är invånare över en viss ålder bland medlemsländerna. För att underlätta det praktiska arbetet i världsparlamentet kommer samtliga delegater bytas ut under en två års period. Därmed kommer valet till världsparlamentet inte ske samtidigt över hela världen. Världsparlamentet kommer att finansieras av medlemsländerna. Medlemsavgifternas storlek bestäms utifrån medlemslandets förmåga. Utebliven inbetalning av medlemsavgiften kan leda till sanktioner och uteslutning. Världsparlamentet kommer ha FN:s grundläggande mänskliga rättigheter som grundlag. Medlemsländer som bryter mot dessa kommer utsättas av påtryckningar från övriga medlemmar i världsparlamentet att följa MR. Beslut om påtryckningar fattas av Världsparlamentet. Om ett land trots påtryckningar väljer att inte följa de mänskliga rättigheterna kan de komma att utsättas av sanktioner. Därefter blir åtgärderna strängare och i yttersta fall kan interventioner i främmande land bli aktuella. En internationell militär styrka kommer stå till världsparlamentets förfogande. Denna styrka kommer bestå av militär från de olika medlemsländerna liknande blåbaskrarna som idag står under FN:s befäl. Under omröstningarna i världsparlamentet kommer det krävas särskilda majoriteter i vissa frågor. I känsliga frågor av viktig natur som t.ex. sanktion och intervention mot enskilda medlemsländer kommer det krävas en supermajoritet(2/3). I andra frågor som är mindre viktigare kommer det krävas en enkel majoritet(1/2). Utskott och särskilda råd kommer fortfarande finnas kvar för att underlätta parlamentets arbete. Ett särskilt råd kommer ansvara för konflikt och säkerhetsfrågor. Rådet kommer till skillnad från dagen säkerhetsråd inte inneha medlemsländer med vetorätt. Ett skifte till ett världsparlament skulle ske i enlighet med FN stadgans artikel 22 [3] som lyder:

4 RAPPORT Generalförsamlingen äger tillsätta sådana biträdande organ, som den anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter. Ideologidiskussion Ideologiskt finns det många olika aspekter av införandet av ett världsparlament. Eftersom tanken är att världsparlamentet framförallt skall vara en mellanstatlig organisation, så innebär detta att kränkningarna av staters suveränitet blir i mångt och mycket begränsad. Detta innebär att stater fortfarande skulle åtnjuta i princip självstyre under världsparlamentet, vilket leder till att lokala sedvänjor och decentralisering av världens makt blir möjlig. En oroväckande risk med ett världsparlament är det faktum att man med ett tillräckligt stort parlamentariskt stöd skulle kunna göra förändringar i de grundläggande mänskliga rättigheterna(som VP:s grundlag skulle vila på). En sådan utveckling skulle teoretiskt sätt kunna användas av diktaturer för att skapa en tyrannisk centralmakt, och detta stämmer inte överens med de liberala principerna. För att de liberala principerna ska behållas med stor säkerhet, bör det därför krävas en omfattande process för att en ändring i de mänskliga rättigheterna skulle kunna ske. Ett världsparlament skulle kunna hamna nästan var som helst på centralisering/decentralisering-skalan. Det känns därför relevant att utforma parlamentet på ett sådant sätt att decentraliseringen förblir. Det är vår övertygelse att i en värld där världsdiplomatin avsevärt förbättras i och med införandet av bindande beslut på internationell nivå, så kommer även avtal som frihandelsavtal bli lättare att uppnå. Då detta på sikt förhoppningsvis kommer att utvecklas i en mer och mer liberal riktning, så innebär det mer djuplodade samarbetet som ett världsparlament erbjuder en god möjlighet för ideologisk utveckling i världen som helhet. När det kommer till mandatfördelning så finns det en viss problematik i konflikten mellan pragmatik och ideologi. Då systemet skulle behöva vara

5 RAPPORT utformat som sådant att länder med större befolkning får färre antal mandat per invånare, så skulle detta i praktiken innebära att individer i mindre länder har mer att säga till om än de i större länder. På ett liberalt plan är detta fel, men om detta system inte efterföljs så kommer länder som Kina och Ryssland vara fullkomligt dominerande i världsparlamentet. Dessas inflytande skulle kunna innebära att de övriga liberala värderingarna går förlorade, och därför blir mandatfördelningen som beskrivs tidigare i rapporten en uppoffring som vi anser att vi bör göra. Det kan konstateras att direkt demokrati skulle behöva implementeras för att få det mest demokratiska och rättvisa systemet. Av uppenbara skäl är detta inte eftersträvansvärt. Det föreslagna systemet ger invånarna i de större länderna mer makt proportionerligt jämför med idag då alla länder har ett mandat i generalförsamlingen oavsett population. Slutligen är det värt att kommentera att de mänskliga rättigheterna idag i mångt och mycket är utformade efter en liberal agenda. Detta är positivt, då det skulle krävas mycket inflytande från diktaturer för att ändra dessa inför införandet av ett världsparlament. I helhet så innebär detta att det sannolikt faktiskt skulle bli en organisation som propagerade för de mänskliga rättigheternas införande globalt, och inte enbart ett verktyg för lokala makthavare. Vi anser därför att riskerna med införandet av ett sådant parlament är avsevärt minimerade. Möjliga problem med ett världsparlament Som alla nya organisationer och samfund kommer det uppstå problem i olika skalor och ett världsparlament blir inget undantag. Hur samarbetet kommer fungera mellan alla världens länder är oklart. Samarbete politiskt på en parlamentarisk nivå kommer förr eller senare att bidra med att länder ger upp mer och mer av sin suveränitet. Detta har aldrig uppskattas då de nationalistiska tankarna och känslorna tar över. Liknande samarbeten finns redan etablerade på en mindre skala. Exempelvis har vi EU som i dagsläget står inför ett stort hot mot dess existens p.g.a. olika medlemsländer känner att sin suveränitet är hotad och att de inte får ut mycket av samfundet. Ett problem blir att få det administrativa arbetet runt ett gemensamt parlament att fungera, t.ex. storleken på valprocessen. Att organisera ett val

6 RAPPORT i Sverige är redan kostsamt och krävande. Vi kan då bara föreställa oss kostnaderna, och arbetstiden det skulle ta för ett val. En annan aspekt är hur man uppbådar tillräckligt stort intresse för internationella val. Idag ser vi att ex. Europa valen engagerar färre människor jämfört med de nationella valen. Risken finns att ett världsparlaments legitimitet ifrågasätts om valdeltagandet i valen blir för lågt. Det finns även en stor risk för att diktaturer kommer få mer att säga till om i världen då vi gärna vill att samarbetet ska finnas till för alla nationer. Diktaturerna kan därför använda de demokratiska systemen till att gynna sina egna intressen. Eventuellt kommer det uppstå en motvilja bland nuvarande länder med Veto-rätt(i säkerhetsrådet) att reformera FN i demokratisk riktning. Detta är djupt problematiskt med anledning av att FN kommer inte bli mer demokratiskt eller handlingskraftigt om Veto-rätten består som en grundpelare för samfundet. Slutsats Liberala ungdomsförbundets utrikespolitiska arbetsgrupp når slutsatsen att det är absolut nödvändigt att arbetet för att implementera ett världsparlament inleds snarast möjligast. Processen kommer att vara omfattande och tidskrävande och därmed bör den inledas redan nu, för att den inom en överskådlig framtid ska färdigställas. Enligt de modeller som vi föreslår för ett framtida världsparlament kommer världen bli en mer rättvis och demokratisk plats att leva i. Total rättvisa kommer inte råda men det är ett tydligt steg i rätt riktning. Vår vision är att ett framtida världsparlament kommer kunna lösa många utmaningar som det internationella samfundet idag står handfallna inför. Världen behöver idag mer än någonsin komma tillsammans och ett gemensamt demokratiskt parlament är en stor del i denna strävan. [1] [2] Bummel Andreas: The Composition of a Parliamentary Assembly at the United Nations, 2010, Committee for a Democratic U.N [3]

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

COMMITTEE FOR A DEMOCRATIC U.N. En parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna. Femtio vanliga frågor och svar.

COMMITTEE FOR A DEMOCRATIC U.N. En parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna. Femtio vanliga frågor och svar. COMMITTEE FOR A DEMOCRATIC U.N. En parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna Femtio vanliga frågor och svar September 2011 Inledande frågor... 2 Frågor om vilket värde och politisk relevans församlingen

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Nordiska Asa-samfundets stadgar. Antagna 2016

Nordiska Asa-samfundets stadgar. Antagna 2016 Nordiska Asa-samfundets stadgar Antagna 2016 Innehållsförteckning Sida 3. Sida 4. Sida 5. Sida 6. Kapitel 1 Allmänna stadgar 1 Namn 2 Samfundets syfte och mål 3. Organisation 4 Vad definierar Asatron 5

Läs mer

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12 Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar redovisning av läget 2000-12-12 SACO:s ordförandekonferens, bestående av ledande företrädare för de 26 SACOförbunden, beslöt i mars 2000 att ge SACO-styrelsen

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

Brasillien. Egypten. Frankrike. Italien. Iran. Israel

Brasillien. Egypten. Frankrike. Italien. Iran. Israel Brasillien Förbundsrepubliken Brasilien anser att frågan om reformering av säkerhetsrådet är mycket viktig. Uppdelningen är orättvis och det krävs reformeringar. Landet Brasilien tycker att uppdelningen

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Remissvar - Årsmötesformer

Remissvar - Årsmötesformer Remissvar - Årsmötesformer Gruppen för normmedvetet arbete har läst igenom remissen om årsmötesformer och demokrati i Svenska Kyrkans Unga och önskar dela några reflektioner utifrån våra perspektiv. Vårt

Läs mer

Psykologstudent Sverige Stadgar

Psykologstudent Sverige Stadgar Psykologstudent Sverige Stadgar 1 Föreningens namn, organisationsnummer och form 1.1 Psykologstudent Sverige, förkortas PS. 1.2 Föreningens organisationsnummer är 802441 7688. 1.3 Föreningen drivs av psykologstudenter,

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Svenska amerikansk fotbollförbundet. Motioner och propositioner. Förbundsmöte i Svenska amerikansk fotbollförbundet

Svenska amerikansk fotbollförbundet. Motioner och propositioner. Förbundsmöte i Svenska amerikansk fotbollförbundet Svenska amerikansk fotbollförbundet Motioner och propositioner Förbundsmöte i Svenska amerikansk fotbollförbundet 2013-04-07 Proposition 1, utredning av hur rösträtten ska se ut på förbundsmötet. Bakgrund

Läs mer

3.6 Vad har styrelsen gjort under 2015?

3.6 Vad har styrelsen gjort under 2015? Piratpartiet Josef Ohlsson Collentine 3.6 Vad har styrelsen gjort under 2015? 1 Introduktion Styrelsen 2015 startade med era viktiga och svåra beslut att ta ställning till. Vi behövde handskas med en uteslutning

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Hem och Skola Antagna vid årsmöte (*korrigerade 2015-dagordning)

Stadgar för Riksförbundet Hem och Skola Antagna vid årsmöte (*korrigerade 2015-dagordning) Stadgar för Riksförbundet Hem och Skola Antagna vid årsmöte 2013-05-25 (*korrigerade 2015-dagordning) Förord... 2 1) Grundläggande... 2 2) Förbundets syfte... 2 3) Medlemmar... 3 4) Årsmöte... 4 5) Förtroendeuppdrag...

Läs mer

Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER Sida 1/5 Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 Namn och uppdrag I CISV möts individer och perspektiv. I mötet skapar vi fredsutbildning. Med konkreta metoder och utifrån samhällets utmaningar uppmanar vi

Läs mer

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd Stadgar Stadgarna antogs av Akademikerförbundet SSRs kongress 8-10 maj 2015 1 Förbundets ändamål Akademikerförbundet SSR är ett fackligt yrkesförbund som ska tillvarata medlemmarnas ekonomiska, sociala

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm PROGRAMFÖRKLARING och STADGAR för Förbundet Aktiv Ungdom Programförklaring Föreningar Antagna på Aktiv Ungdoms förbundsstämma 2014 i Kungälv Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar EN BÄTTRE VÄRLD Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgarna antogs 1957 och reviderades senast vid Svenska FN-förbundets

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Demokrati och Mänskliga Rättigheters Förbund

Demokrati och Mänskliga Rättigheters Förbund Arbetsordning Styrelsen arbetssätt Valberednings arbete Antagen av Demokrati och Mänskliga Rättigheters förbunds styrelse Syfte: Detta dokument reglerar hur ansvar och arbetsuppgifter fördelas inom DMRF

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Stadgar för Miljöpartiet de Gröna i Varberg. Antagna 20xx-yy-zz

Stadgar för Miljöpartiet de Gröna i Varberg. Antagna 20xx-yy-zz Stadgar för Miljöpartiet de Gröna i Varberg Antagna 20xx-yy-zz 1 Föreningens namn Föreningens namn är Miljöpartiet de Gröna i Varberg. 2 Ändamål Föreningens ändamål är att bedriva politisk utveckling i

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Exempelstadga med instruktion

Exempelstadga med instruktion Exempelstadga med instruktion Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta för medlemsorganisationerna har Sveriges Elevråd tagit fram

Läs mer

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010 ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller

Läs mer

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 1 Firma och säte Organisationens namn är ActionAid International Sweden. ActionAid International Sweden är en ideell förening med

Läs mer

STADGAR. Unesco LUCS. Lokalt Unescocenter för samverkan

STADGAR. Unesco LUCS. Lokalt Unescocenter för samverkan STADGAR Unesco LUCS Lokalt Unescocenter för samverkan Stadgar antagna vid årsmötet 9 maj 2014 STADGAR FÖR UNESCOCENTER LUCS Fastställda av konstituerande årsmöte 2014-05-09 1 Ändamål Lokalt Unescocenter

Läs mer

Ledamot i avdelningsstyrelse

Ledamot i avdelningsstyrelse Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens namn: Fiskeområde Vänern

Stadgar. 1 Föreningens namn: Fiskeområde Vänern Stadgar 1 Föreningens namn: Fiskeområde Vänern 2 Föreningens ändamål och syfte Föreningens syfte är att verka för att uppnå målen i den lokala utvecklingsstrategin under programperioden 2014-2020. Fiskeområde

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 11.02.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om hot mot demokratin och den politiska stabiliteten i AVS-länderna till följd av militärkupper

Läs mer

GREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR

GREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR GREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR Artikel 1 Namn Ellinikí Omospondía Néon Souidías (EONS) Grekiska Ungdomsförbundet i Sverige (GrUf) Artikel 2 Säte Grekiska Ungdomsförbundet har sitt säte i Stockholm

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015

Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015 STADGAR FÖR SRF ÖSTRA VÄRMLAND Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015 Inledning Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) Utrikesutskottets betänkande 2016/17:UU17 Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande riksdagsstyrelsens redogörelse 2016/17:RS2

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU.

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. Folkrörelsen Nej till EU Stadgar för riksorganisationen 1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. 2 Mål 2:1 Folkrörelsen Nej till EU är en ideell organisation, som verkar för ett demokratiskt,

Läs mer

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete Revideras och antagna den 05 maj 2012 2 1 Organisation (namn och identitet), förkortat DAO är en ideell förening som bedriver internationellt bistånds- och

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Stadgar Växjö Gaystudenter Antagna av årsmötet 2008

Stadgar Växjö Gaystudenter Antagna av årsmötet 2008 Organisation 1 Avdelningens namn är. Den officiella förkortningen är VG. Avdelningen är religiöst och partipolitiskt obunden. kan dock samarbeta med politiska eller religiösa organisationer. 2 Lokalavdelningen

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Stadgar för RFSL Sundsvall

Stadgar för RFSL Sundsvall Sidan 1 av 6 Stadgar för RFSL Sundsvall Dessa avdelningsstadgar antogs av RFSL:s kongress 140502-0504. Avdelningsstadgarna gäller för alla avdelningar samt dess verksamheter och ska gälla för alla föreningar

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Föreningsmöte för Föräldraföreningen vid Stuxbergsgatans Fritidspark Måndagen den 27 augusti 2012 kl. 18:45 Föreningslokalen i Stuxbergsparken

Föreningsmöte för Föräldraföreningen vid Stuxbergsgatans Fritidspark Måndagen den 27 augusti 2012 kl. 18:45 Föreningslokalen i Stuxbergsparken Välkommen alla medlemmar till Föreningsmöte för Föräldraföreningen vid Stuxbergsgatans Fritidspark Måndagen den 27 augusti 2012 kl. 18:45 Föreningslokalen i Stuxbergsparken 1 Mötet öppnas 2 Val av ordförande,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015 Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ. Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

FiSS ska utgöra basen för beslutsfattande rörande de regionalpolitiska frågorna, liksom för beslut i övriga ärenden av lokal eller regional karaktär.

FiSS ska utgöra basen för beslutsfattande rörande de regionalpolitiska frågorna, liksom för beslut i övriga ärenden av lokal eller regional karaktär. Stadgar för Feministiskt initiativ Storstockholm antagna på extra årsmöte den 6 juni 2016 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Storstockholm (nedan FiSS).

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik PRELIMINÄR VERSION 2003/2049(INI) 25 september 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förbindelserna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Utrikesutskottets betänkande 2007/08:UU3 Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2006/07:132

Läs mer

mom 2 Norra Reals Elevkårs högsta beslutande organ är årsmötet och därefter Elevkårsstyrelsen.

mom 2 Norra Reals Elevkårs högsta beslutande organ är årsmötet och därefter Elevkårsstyrelsen. Norra Reals Elevkårs Stadga Med organisationsnummer 802408 7036 Antogs på årsmötet 25 mars 2015 1 Organisationen mom 1 Elevkårens juridiska namn är Norra Reals Elevkår. mom 2 Norra Reals Elevkårs högsta

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

1. amn Samfundets namn är Svenska Trossamfundet för Naturreligion (nedan STN)

1. amn Samfundets namn är Svenska Trossamfundet för Naturreligion (nedan STN) . 1. amn Samfundets namn är Svenska Trossamfundet för Naturreligion (nedan STN) 2. Ändamål STN skall verka för att de gamla natureligionerna bibehåller sin status i dagens samhälle. STN skall verka för

Läs mer

KFUK-KFUM Centrals stadgar antagna

KFUK-KFUM Centrals stadgar antagna KFUK-KFUM Centrals stadgar antagna 2016-04-13 1 ÄNDAMÅL KFUK-KFUM Central är en förening för alla åldrar med ändamål att hjälpa barn och ungdomar att växa upp till demokratiskt skolade samhällsmedlemmar

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer