Remissvar - Årsmötesformer

Transkript

1 Remissvar - Årsmötesformer Gruppen för normmedvetet arbete har läst igenom remissen om årsmötesformer och demokrati i Svenska Kyrkans Unga och önskar dela några reflektioner utifrån våra perspektiv. Vårt remissvar består av tre delar; först ett del där vi förtydligar våra perspektiv; sedan kommentarer kring de huvudfrågor vi ställt oss och till sist ytterligare tankar om de specifika förlagen. Vi har försökt använda ett enkelt språk så att så många som möjligt ska kunna förstå oss. Om du ändå inte förstår vad vi menar eller har andra frågor är du såklart varmt välkommen med din fråga. Vi kommer närvara på rikshelgen i Sigtuna (19-21 oktober) och vi finns också att nå på mailadressen normer@svenskakyrkansunga.se Vår förhoppning med detta remissvar är att det breddar perspektiven och blir en hjälp på vägen till det kloka beslut vi är övertygade om att Stora Årsmötet 2013 kommer att fatta. Gruppen för normmedvetet arbete normer@svenskakyrkansunga.se 1(6)

2 Normer, makt och mångfald Ett förtydligande av våra perspektiv Att arbeta med normer innebär att arbeta med maktstrukturer. Normer och makt hänger samman på grund av att normer berättar för oss vad som anses normalt och vad som är avvikande. Därigenom får de som är i normen makt och placerar sig över de avvikande i en makthierarki. Det är bland annat det som ligger till grund för att män är i majoritet i olika styrelser (inte bara inom Svenska Kyrkans Unga) och att det ofta är en viss sorts medlemmar som blir valda till årsmötesrepresentanter. Varje medlem bär med sig unika erfarenheter som grundar sig bland annat på deras ålder och kön men också på hur länge de varit medlemmar och vilka lokalavdelningar, församling och distrikt de varit en del av. Normer för olika typer av representanter i Svenska Kyrkans Unga ser olika ut för alla de kategorierna men tydligast är att den som varit medlem länge oftare väljs än den som bara varit medlem ett kort tag. Det är synd eftersom många medlemmar bara är medlemmar något eller några år och därmed kommer majoriteten aldrig med i den grupp som varit medlemmar länge. Gruppen för normmedvetet arbete tror att mångfald är en tillgång och att beslut blir bäst om alla olika typer av medlemmar blir representerade under ett årsmöte. Vi tror att representanterna på ett årsmöte måste spegla sammansättningen av alla organisationens medlemmar så att besluten kan kännas bra för så många som möjligt. Därför vill vi poängtera att mångfalden måste ses utifrån flera perspektiv och att varje medlem tillhör flera kategorier samtidigt. Utan en mångfald bland de som närvarar på ett årsmöte riskerar vi att många av dem som inte blir representerade slutar känna sig hemma i Svenska Kyrkans Unga. I arbetet har vi först och främst utgått ifrån två frågeställningar: Skapas makt och eliter? Finns det en risk att det är samma personer som åker varje gång? Hur hanterar vi den numerära jämställdheten (lika många av alla kön) i förbundsstyrelsen? Vilka väljs och hur blir ekvationen mandatperioder och mångfald kontra kontinuitet? Det är utifrån dessa frågor vi nu ska reflektera allmänt utifrån förslagen. 2(6)

3 Skapas makt och eliter? Finns det en risk att det är samma personer som åker varje gång? Vi ser att flera förslag förflyttar valet av representanter till det fullt beslutande årsmötet från lokalavdelning till distrikt. Detta ser vi som positivt eftersom det speglar de önskemål som funnits och som lyftes fram under demokratikonferensen. Att detta finns med i flera förslag är alltså bland annat resultatet av en demokratisk process där många fler än de som brukar åka på årsmöten fick vara delaktiga. Svenska Kyrkans Unga har en tydlig struktur där varje medlem är medlem i en lokalavdelning som är en del av ett distrikt och som i sin tur är en del av hela förbundet. Att flytta valet av representanter från lokalavdelning till distrikt blir därför att flytta makten ett steg från den enskilda medlemmen. Eftersom organisationen har ett överskådligt antal distrikt (13 distrikt) riskerar vi därmed att vår identitet blir mer förknippade till vilka distrikt vi tillhör. Detta leder till att vi kan förlora den stora gemenskapen som hela förbundet har. Att ha färre och större sammanhang där ombud väljs innebär också att mångfalden bland dem som blir valda. Detta beror på att personer som redan är privilegierade väljs tills förtroendeuppdrag. För att bli vald måste man också på något sätt ha arbetat upp ett förtroende bland dem som ska välja en. Det innebär att nya medlemmar inte har samma chans att bli vald att åka på årsmötet om ombuden dit väljs av distriktet. Det tar en viss tid att skapa sig ett engagemang som syns på distriktsnivå och genom att representantskapet förflyttas till distriktsnivå riskerar vi därför att de som inte varit medlemmar så länge inte får chansen att åka förrän de varit medlemmar ett tag. Det tycker vi vore synd eftersom många av våra medlemmar inte är medlemmar mer än något år efter konfirmationen. Gruppen för normmedvetet arbete ser alltså många allvarliga svårigheter med ett system där ombud till riksårsmötet väljs av distrikten. För att ett sådant system ska fungera långsiktigt och demokratiskt måste Svenska Kyrkans Unga därför analysera dessa aspekter noggrant och hantera problematiken innan den blir verklighet. Alla problem har en lösning och för att undvika att problemen växer sig stora måste man vara medveten om dem innan de inträffar! Gruppen för normmedvetet arbete har också uppmärksammat skillnaderna i motionsrätt i de olika förslagen och vill starkt trycka på vikten av att enskilda medlemmar har motionsrätt. Om alla motioner måste gå via ett distriktsårsmöte vore detta förödande för många kreativa förslag. Många förslag riskerar att falla på grund av att en medlem är ensam om en idé i sitt distrikt, trots att medlemmen kanske skulle få medhåll från en majoritet i andra distrikt. Vi vill därför uppmana till eftertanke: Om Stora Årsmötet 2013 väljer att besluta om distriktsrepresentation hur ska vi garantera mångfalden bland dem som blir valda till ombud för distrikten? 3(6)

4 Hur hanterar vi den numerära jämställdheten (lika många av alla kön) i förbundsstyrelsen? Vilka väljs och hur blir ekvationen mandatperioder och mångfald kontra kontinuitet? Vi tror att en mångfald bland förbundsstyrelsens ledamöter leder till bättre beslut som bättre speglar mångfalden bland medlemmarna. Ett steg till detta är att titta på den numerära jämställdheten, det vill säga att man säkerställer att det är ungefär lika många av alla kön. Detta är också viktigt eftersom Svenska Kyrkans Unga till stor del lever på bidrag från Ungdomsstyrelsen som ställer krav på att det ska vara ungefär lika många killar/män som tjejer/ kvinnor i förbundsstyrelsen. Det är eftersom normerna säger att killar oftare är styrelsepersoner vi oftare har fler killar än tjejer i bland annat förbundsstyrelsen, trots att organisationen har fler tjejer! Därför tror gruppen för normmedvetet arbete att det kan vara bra att välja om delar av styrelsen ganska ofta så att årsmötet ofta möjligheten att rätta till en snedfördelning. Däremot får styrelsen inte väljas om för ofta så att de hela tiden är i en lära känna -fas och inte hinner börja arbeta på riktigt innan styrelsen ombildas. Utöver detta ser Gruppen för normmedvetet arbete också en stor fördel med att förbundsstyrelsen väljs som en helhet och inte som representanter för olika distrikt. Detta gör att valberedningen och årsmötet kan arbeta med mångfald och jämställdhet på ett tydligare sätt där härkomst bara är en av de viktiga faktorerna. Sammanfattningsvis saknar Gruppen för normmedvetet arbete perspektiven på jämställdhet i förslagen. Vår önskan är därför att Stora Årsmötet 2013 också får chansen att genom sitt beslut visa att jämställdhet är viktigt för Svenska Kyrkans Unga. 4(6)

5 Olivträdet Gruppen för normmedvetet arbete ser mycket positivt på Olivträdets förslag vad gäller att mandaten fördelas till olika åldersgrupper. Detta ser vi innebär en ökad möjlighet till en åldersmässig mångfald för årsmötet. Vi ser också positivt på att årsmötet ligger under samma helg och på samma plats varje år eftersom det ger alla medlemmar möjligheten att i god tid planera sin eventuella medverkan. Däremot ifrågasätter vi lämpligheten i att ha årsmötet under just första advent eftersom många av våra aktiva och engagerade medlemmar har uppdrag i sina församlingar just denna helg. Att förlägga årsmötet till första advent skulle innebära att många skulle tvingas välja mellan en viktig helg i sin församling och en viktig helg med Svenska Kyrkans Unga. Palmen En fast tidpunkt innebär att alla har möjligheten att i god tid innan veta precis när årsmötet/ kongressen ska hållas. Eftersom kunskap är makt skapar detta bättre förutsättningar för att alla ska ha samma chans att till exempel ta ledigt. Vi ser dock en risk i att många unga inte styr sin tid själva, utan är på semester med sina föräldrar under sommaren. Detta gör att vi riskerar ett bortfall av en stor och viktig åldersgrupp. Och det vore ju inte så kul... Genom att kongressen bara infaller vart tredje år kommer beslut om rambudget och verksamhetsinriktning i många fall gälla en längre tid än vad många är medlemmar. Tre år är en lång tid för unga människor och det finns en risk att många nya medlemmar aldrig hinner få chansen att påverka i dessa frågor som styr allt det andra vi gör. Mullbärsträdet Att ha ett årsmöte med lägerkaraktär tror vi kan locka andra medlemmar än de som lockas av ett "vanligt" årsmöte. Detta leder till att sammansättningen av ombud kan bli delvis annorlunda eftersom de som "bara" är intresserade av årsmötesförhandlingar kanske inte väljer att åka. Gruppen för normmedvetet arbete ser både för- och nackdelar med detta men vill påtala att lägerkaraktären kommer påverka sammansättningen av ombud. Huruvida den nya sammansättningen av ombud är mer representativ för medlemmarna än den sammansättning som finns vid "vanliga" årsmöten går däremot inte att sia om. I förslaget Mullbärsträdet ser vi att varje ombud och motionär på ett tydligt sätt blir representanter för ett distrikt. De som åker på årsmötet identifieras därmed utifrån vilket distrikt de kommer från. Efter att kanske under flera år ha identifierat sig med ett distrikt kommer detta kunna leda till både förvirring och missförtroenden den dag en medlem blir invald i till exempel förbundsstyrelsen. Frågor om lojalitet kommer bli högaktuella. I kombination med att de enskilda ombuden har en viktigare identitet kopplad till sitt distrikt än till organisationen kommer detta leda till att medlemmar har en förminskad relationen till organisationen. 5(6)

6 Ett årsmöte under sommaren innebär svårigheter för en stor grupp medlemmar som har sommarjobb de inte kan ta ledigt ifrån. Detta kommer således påverka sammansättningen av ombud så att den riskerar att inte spegla organisationen. Fikonträdet När ombud väljs både på distrikts- och lokalavdelningsnivå bäddar det för att välja olika typer av personer till ombud. Gruppen för normmedvetet arbete tror att Fikonträdets modell där man väljer ombud både på lokalavdelnings- och distritksnivå kan ge en god balans mellan nya/relativt nya medlemmar och gamla rävar. Däremot ser Gruppen för normmedvetet arbete att den mångfald som kommer med att ombud väljs på två olika sätt också kan skapa hierarkier ombuden emellan. Vi ser att kombinationen av representanter från distrikt och lokalavdelningar kan skapa ett a- och ett b-lag där alla ombuds yttranden inte värderas lika högt. 6(6)