STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14

Transkript

1 STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Internationella relationer ROS14

2 STATER

3 Centralt innehåll Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Skolverket

4 VAD ÄR EN STAT?

5 Stat Finns det en maktorganisation (parlament, diktator etc.)? Har maktorganisationen kontroll över befolkningen? Finns befolkningen inom ett visst geografiskt område? Är staten erkänd av andra stater?

6 Land Är synonymt med stat. Nation En nation grundas på en känsla av gemenskap och samhörighet. Nation betyder folk av gemensamt ursprung ex språk, gemensam kultur, historia, religion etc.

7 Nationalstat (stat+nation=sant) Innebär att känslan av samhörighet och gemenskap stämmer överens med definitionen av en stat Inte så vanliga i verkligheten Flerspråkighet (Schweiz) samma språk i olika stater (arabiska) nationaliteter som vill ha en egen stat men som är utspridda i flera stater (palestinier, kurder) eller som är minoritet i en stat (tjetjener)

8 Nationalstatens upplösning och cementering Diskussion mellan Torbjörn Elensky, Katarina Barrling Hermansson och Lars Trädgårdh moderator Johanna Koljonen nationalstatens-upplosning-och-cementering

9 Internationell politik, utrikespolitik eller säkerhetspolitik Vad skiljer begreppen åt? Är de synonyma?

10 Internationell politik Politik mellan stater Enskilda företag kan påverka stater Stater blir mer beroende av varandra vilken kan leda till konflikt eller samarbete

11 Utrikespolitik Hur den egna staten agerar gentemot andra stater. Säkerhetspolitik Hur den egna staten bevarar sin självständighet gentemot andra stater. Utrikes- och säkerhetspolitik är delar av den internationella polititiken och samtidigt ses säkerhetspolitiken som en del av utrikespolitiken.

12 EN ANALYSMODELL ÖVER UTRIKESPOLITIK Maktresurser Medel Mål Beslutsfattande Geografi Diplomati Säkerhetsmål Information Naturtillgångar Militära medel Välfärdsmål Tiden Befolkning Ekonomiska medel Ideologiska mål Omgivningen Industri Psykologiska medel Beslutsfattarna Ledarskap och diplomati Internationellt rykte

13 Utrikes politisk makt Geografiskt läge hur ser exempelvis gränserna ut Naturtillgångar finns det naturtillgångar av stor betydelse Befolkning storlek, hälsotillstånd, utbildningsnivå (Malthus, Erlich, Boserup)

14 Industri Vilken industriell och teknisk kapacitet finns Ledarskap, diplomati och internationellt rykte Vilken skicklighet som politiska ledare och diplomater besitter och att de betraktas som förebilder Vem är världens mäktigaste person?

15 Utrikespolitiska medel (Diplomati, militära medel, ekonomiska medel, psykologiska medel) Diplomati Dialog mellan stater, förhandlingar Informationshämtande Ge information till UD, redogöra för andra regeringar Skydda hemlandets medborgare Tillvarata hemlandets intressen Militära medel Det yttersta maktmedlet Vilka länder har högst militära utgifter?

16

17

18 Ekonomiska medel Politik påverkar ekonomi och ekonomi påverkar politik Länder påverkas av valutakurser och ränteläge Ökad världshandel och ömsesidigt beroende Ekonomiska stormakter = större möjlighet att påverka

19 Ekonomiska sanktioner (straffande åtgärder) Bojkott vägra något särskilt, ex att inte köpa varor från ett visst land eller företag Embargo när man beslagtar egendom som tillhör ett visst land tex inte låter ett fartyg lämna hamn Ex USA:s sockerbojkott mot Kuba Handelsbojkott mot Sydafrika Ryska påtryckningar mot Ukraina Embargopolitik mot Libyen 2011 Ekonomiska bistånd

20 Psykologiska medel Propaganda (fredstid) Psykologisk krigföring (krigstid) Demoralisera (sänka moralen, motståndsviljan) Kapitulera (ge upp sitt motstånd) Försöka påverka världsopinionen Sverige under Vietnamkriget

21 Utrikespolitiska mål Säkerhetsmål Överleva som stat Bevara suveräniteten Politiken kan vara Defensiv inriktat på försvar, stater i stabila regioner Offensiv inriktat på anfall, anfall är bästa försvar

22 Vi och dom tänkande Rapportering från brittiska journalister från kriget i Persiska viken 1991 Vi har: Armé, flotta, flygvapen, riktlinjer, pressinformation. De har: Ett krigsmaskineri, censur, propaganda. Vi: Utplånar, eliminerar, håller ställningarna. De: Förstör, dödar, gömmer sig i skyttevärn. Våra pojkar är : Professionella, försiktiga, tappra. Deras pojkar är : Hjärntvättade, fega, fanatiska. George Bush är : Lugn, säker, statsmannamässig. Saddam Hussein är : Galen, en ond tyrann.

23 Välfärdsmål ex öka statens välfärd och rikedom Merkantilism Ömsesidigt beroende (interdependens) Ideologiska mål Ex Kalla kriget Socialism (Sovjetunionen) vs Kapitalism och demokrati (USA) Sveriges biståndspolitik Intervention?

24 Utrikespolitiska beslutsfattande Informationskanaler otillräcklig, otillförlitligt, vilseledande dels andra stater men även den egna Tre informationskanaler Diplomati Militär rapportering Massmedia

25 Diplomati Dialog mellan stater Viktig informationskälla Ambassadören råder varken över krigsskepp eller fotfolk eller fästningar, hans vapen är ord och situationer Utveckling från hemlig till öppen diplomati Huvudregel Diplomatiska förhandlingar är hemliga, men avtalen öppna Svårigheter i diktaturer Cirkulation för att bibehålla objektivitet Demosthenes ( f.kr.)

26 Militär rapportering Underrättelsetjänst Officiella källor Hemliga kanaler Objektivitet?

27 Massmedier Krigets första offer är sanningen Opinionsvinst oerhört viktig Indirekt påverkan på beslutsfattande Objektivitet/inflytande (Turner/Berlusconi) Skapa egna nyheter

28 Tiden Inrikespolitik = långsam beslutsprocess Utrikespolitik = ständig improvisation Kort tid, överraskningsmoment och tvång att fatta viktiga beslut = stress Hög grad av negativ stress = sämre beslut

29 Omgivning Det gäller att lära känna sin omgivning för att undvika konflikter och missförstånd Beslutsfattarna Vem fattar beslut? Hur fattas beslut? Hur påverkas beslutsfattarna? Utrikespolitiskt beslutsfattande präglas i hög grad av osäkerhet och risktagande

30 SVENSK UTRIKES OCH SÄKERHETSPOLITIK

31 INTERNATIONELLA ORGANISATIONER