Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?"

Transkript

1 FORSVARSAKADEMIET Fakultet for Strategi og Militære Operationer VUT II/L-STK 2004/ APRIL 2005 Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen? Örlogskapten Johan Hjortsberg UKLASSIFICERET

2 Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen? Med utgångspunkt i det nyligen genomförda generationsskiftet i det kinesiska kommunistpartiet från 3: e till 4: e generationens ledarskap analyseras huruvida det har inträffat en förändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 och 2004 ur ett neorealistiskt perspektiv. Därefter genomförs, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina Taiwan mot år UKLASSIFICERET 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Resumé Inledning Uppgiftsformulering Inledning Relevans Uppgiftsdiskussion Ämnesdiskussion Empiri Definitioner & begrepp Teori Metod Analysmodell Innehåll, avgränsningar & förutsättningar Innehåll Avgränsningar Förutsättningar Källor & litteratur Teori och metod Teori Varför teori och varför neorealism? Neorealismens grundläggande antaganden Utveckling av neorealismen Metod Typ av studie Variabler och analysenheter Design Operationalisering och validitet Analysmodell Analys Superanalysenheter, analysenheter och variabler Operationalisering av variabler samt validitet Första analys av CND Den säkerhetsmässiga situationen National Defense Policy Militärens och andra samhällssektorers roll Internationellt säkerhetssamarbete Kärnvapen och icke-spridning Första analys av CND Den säkerhetsmässiga situationen National Defense Policy Militärens och andra samhällssektorers roll Internationellt säkerhetssamarbete Kärnvapen och icke-spridning Andra analys. Jämförelse av CND 2002 och Jämförelse av den säkerhetsmässiga situationen Jämförelse av National Defense Policy Jämförelse av Militärens och andra samhällssektorers roll...50 UKLASSIFICERET 3

4 3.5.4 Jämförelse av internationellt säkerhetssamarbete Jämförelse av kärnvapen och icke-spridning Sammanfattning och slutsatser av andra analysen Perspektivering...53 Källförteckning...55 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Typ av studie 20 Figur 2 Superanalysenheter, analysenheter och variabler 21 Figur 3 Operationalisering, teoretisk definition 22 Figur 4 Analysmodell 24 Figur 5 Schematisk genomförande av första analysen 27 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Variabel 1-3, beroende & oberoende variabler samt syfte 26 BILAGOR Bilaga 1 Jämförande analys: Den Säkerhetsmässiga Situationen Bilaga 2 Jämförande analys: National Defense Policy Bilaga 3 Jämförande analys: Militärens och andra samhällssektorers roll Bilaga 4 Jämförande analys: Internationellt Säkerhetssamarbete Bilaga 5 Jämförande analys: Kärnvapen och icke-spridning Bilaga 6 Operationalisering av beroende och oberoende variabler Bilaga 7 Anarchy-Assumptions and Some Possible Foreign Policy Strategies UKLASSIFICERET 4

5 Resumé Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje generationens ledare, Jiang Zemin, president , avgick från sin sista post som överbefälhavare för PLA 1. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande. PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet. Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska planet. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik. En förklaring pekar på en oklar maktfördelning som hämmar en nyanserad utrikespolitik. En annan förklaring kan vara att nationalistiskt sinnade krafter verkar för en hårdare linje mot Taiwan och USA. Kina har sedan 1995 givit ut fem vitböcker som avhandlar National Defense Policy. De två senaste är utgivna i december 2002 respektive december 2004, under två olika administrationer som var och en för sig representerar en generation av det kinesiska ledarskapet. Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och vilka konsekvenser kan det få på sikt? Om man läser de två dokumenten 2 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i 2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring. Huvudämnet, förändringar i den nationella försvarspolicyn och vald inriktning inom detta med fokus på maktanvändning eller hot om detta, gör att valet av teori förenklas. Teorin ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den verklighet som policierna ger uttryck för. Vidare skall teorin vara enkel, lätt att operationalisera samt vara så heltäckande som möjligt. Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt som den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling. Jag har tagit utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk 3 synvinkel för att analysera hur skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling. Analysen ger vid handen att det har skett en förändring i den kinesiska nationella försvarspolicyn från 2002 till 2004, från 3:e till 4:e generationens ledarskap. Tre av de fem analysenheterna i varje policy, de som avhandlar den internationella situationen, den 1 Peoples Liberation Army 2 China s National Defense in 2002 samt China s National Defense in Internationell Politik UKLASSIFICERET 5

6 nationella försvarspolicyn och de sammanfattade kapitlen under rubriken militärens och andra samhällssektorers roll har alla förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt i enlighet med Mearsheimers teorier. Den fjärde analysenheten, internationellt säkerhetssamarbete visar enbart en mindre förändring i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den sista analysenheten, kärnvapen och ickespridning är fortsatt defensivt neorealistisk i sitt synsätt. Detta innebär att Kina ser på det internationella systemet som anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella och enhetliga stater vars primära mål är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera sin maktposition i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter hegemoni samt att i slutänden även uppnå detta. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång. Synen på det internationella säkerhetssamarbetet präglas av att staterna gemensamt balanserar mot de icke-traditionella hot som terrorism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet utgör. Varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar och på sina premisser. Synen på kärnvapen och icke-spridning medför att status quo avseende vilka aktörer som besitter kärnvapen och andra WMD skall bibehållas och att synen på dessa vapen är oförändrad. Detta leder till besvarandet av huvudfråga ett: Har det skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 till 2004? Svaret på huvudfråga ett blir: Det är inte fråga om ett paradigmskifte eftersom neorealismen inte har falsifierats och ett bättre alternativ framkommit. Istället har det skett en paradigmförändring från en klassisk/defensiv neorealistisk grundsyn på det internationella systemet, dess processer och medel att nå målen till en offensiv neorealistisk syn på detta, hur forskningsobjektet skall förstås samt vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta. Mearsheimers offensiva neorealism kan utnyttjas för att prediktera staters beteende i ett anarkiskt system. Resultatet från denna prediktering utgör svaret på studiens andra huvudfråga: Genomför, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina Taiwan mot år Tidshorisonten är mycket osäker och den neorealistiska teorin lämnar inget extra stöd hit, men analysen, den offensiva neorealistiska uttolkningen och med den nyligen stiftade Anti- Secession Law i tanke så talar utvecklingen för att Kina kommer att lösa återföreningen med våld om de anser att det är nödvändigt och gynnsamt. Konflikten har sin upprinnelse i Kinas uppfattning om suveränitet, territoriell integritet, stabilitet och säkerhet och är av mycket stor betydelse. Andra stater tillåts inte blanda sig i vad Kina anser vara dess inre angelägenheter. Återföreningen skall dock i första hand lösas på fredlig väg genom åtgärder som i huvudsak hamnar utanför den neorealistiska teorin. UKLASSIFICERET 6

7 1. Inledning Kapitlet syftar till att definiera ramarna kring specialen. Inledningsvis diskuteras uppgiftsformuleringen, dess relevans och uppgiftsanalysen. Därefter avhandlas den använda empirin och teorin, dess sammanhang samt metoddiskussion och metodval. Avslutningsvis redogörs det för valda avgränsningar och förutsättningar för specialen. 1.1 Uppgiftsformulering Denna special är en del av ett för en tremannagrupp gemensamt huvudämne, ur vilket det skall utarbetas tre individuella specialer, som var och en täcker ett valfritt ämnesområde inom huvudämnet. Jämlikt specialkatalogen för VUT-II/L-STK 2004/2005 anges gruppens huvudämne att vara Kina Taiwan år Som en del av detta ämne har jag valt att fokusera på den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess förmodade förändring under två olika generationer av kinesiska ledare under rubriken: Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?. 1.2 Inledning Att sia är vanskligt, i synnerhet när det gäller framtiden. Ändå är det syftet med specialen att på basis av en problemformulering där jag initialt undersöker om det har skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring, göra just detta, att utifrån en teori prediktera en tänkbar utveckling 10 år framåt i tiden. Det är betydligt lättare att göra uttalanden om det som redan har hänt och det är så som detta problem kommer att angripas. Att genom en förståelse och tolkning av det som redan har hänt, och med hjälp av ett teoretiskt verktyg och metod kunna förstå samtiden och skapa ett underlag för att, med en viss sannolikhet, prediktera en möjlig utveckling. Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och vilka konsekvenser kan det få på sikt? Om man läser de två dokumenten 4 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i 2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring. För att kunna nå detta så krävs det ett analytiskt verktyg som tolkar den bild av verkligheten som det kinesiska ledarskapet har givit uttryck för. Denna bild av verkligheten måste vidare ges en teoretisk ram för att kunna urskilja kausala mekanismer och synsätt som kan bidra till att systematisera kunskapen för att kunna dra slutsatser och prediktera. Jag kommer att ta utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den 4 China s National Defense in 2002 (härefter CND 2002) samt China s National Defense in 2004 (härefter CND 2004) UKLASSIFICERET 7

8 kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk 5 synvinkel för att analysera hur skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling. 1.3 Relevans Kina är en potentiell supermakt med en ekonomisk tillväxt som få länder kan uppvisa och vars inflytande, både regionalt och globalt ökar. Samtidigt står Kina inför enorma utmaningar inom en rad områden som måste hanteras på ett förnuftigt sätt. Taiwan är Kinas största, viktigaste och mest prestigefyllda inrikespolitiska problem 6. Principen om ett odelat Kina är av avgörande betydelse för legitimiteten hos det styrande kommunistpartiet. Kina är av tradition ett agrart samhälle där land och mark ses som ett uttryck för såväl överlevnad som rikedom och välstånd. Förlust av territorium anses beröva de styrande dess legitimitet. Förlust av Taiwan, som enligt Kinas författning är den 23:e provinsen, innebär enligt detta sätt att tänka att kommunistpartiet förlorar legitimiteten till sitt maktmonopol. Partiet, staten och nationen är förenade i en treenighet och förlust av legitimitet för det ena leder till ett totalt sammanbrott. Utrikespolitiken och inrikespolitiken är mycket nära kopplade. Hur nära tycks vara ett problem att förstå för de kinesiska ledarna. Av detta följer att säkerhetspolitikens utåtriktade och inåtriktade aktiviteter 7 är nära förknippade. Utrikes- och inrikespolitikens täta sammankoppling understryks ytterligare att av Kina, i en historisk kontext, inte har varit expansionistiskt. Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje generationens ledare, Jiang Zemin, president , avgick från sin sista post som överbefälhavare för PLA 8. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande. PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet och är beredda att gå mycket långt för att undvika att Taiwan separeras från fastlandet 9. Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska planet 10. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik. En förklaring kan vara de förhållanden som rådde mellan mars 2003 och september 2004, då Hu Jintao, president och generalsekreterare, men Jiang Zemin fortfarande var överbefälhavare för PLA, delade makten på ett sätt som distraherade ledarna, gjorde maktfördelningen otydlig och hämmade en nyanserad utrikespolitik. En annan förklaring är att Hu Jintao i större grad än Jiang Zemin utsätts och ger efter för press från de traditionellt 5 Internationell Politik 6 Kinesisk definition eftersom Taiwan betraktas som en utbrytarprovins. Problematiken skall således behandlas som ett nationellt problem även om dess konsekvenser är utrikespolitiska. 7 Andrén, N, Säkerhetspolitik Analyser och tillämpningar (2002) s.29 8 Peoples Liberation Army 9 Watson, The PLA and the Taiwan Issue s TEMPUS 37, 9-15 september 2004, s UKLASSIFICERET 8

9 mera nationalistiskt sinnade krafterna (PLA och delar av befolkningen) att föra en hårdare linje mot Taiwan och USA Uppgiftsdiskussion Ämnesdiskussion Med bakgrund i de formella kriterier 12 och de två problemformuleringsseminarier som avhållits under senhösten 2004 har jag valt att diskutera, analysera och perspektivera den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess förmodade förändring i förhållande till Taiwan och omvärlden. Det gemensamma huvudämnet Kina Taiwan år 2015 ger en stor tolkningsfrihet i ämnesvalet. Kina har som strategiskt mål att återförena Taiwan med moderlandet 13. Enligt general A. Beaufre är strategins mål och syfte att uppnå ett avgörande genom att skapa och utnyttja en situation som medför en tillräcklig grad av moralisk upplösning hos motståndaren för att förmå honom att acceptera de villkor man vill påtvinga honom 14. Vidare menar Beaufre att strategins medel disponerar en skala som går från propaganda eller handelsavtal till insättande av kärnvapen. Konsten består i att välja bland all medel och kombinera deras olika funktionssätt så att de åstadkommer den avsedda effekten, det vill säga att vårt mål uppfylls. Den totala strategin bestäms av den högsta politiska ledningen och består i att formulera och utforma ledningen av den totala krigföringen 15. Beroende på vad man önskar åstadkomma varierar användandet av politiska, ekonomiska, diplomatiska och militära medel. Clausewitz menar att våldet är det yttersta sättet att påtvinga motståndaren vår vilja 16. Av detta följer att det är intressant att belysa ämnet ur en aspekt där våld, eller hot om våld, kan komma till användning. Både Beaufre och Clausewitz avhandlar relationer mellan motståndares viljor och är därför tillämpliga på relationer mellan stater (Kina och andra stater) och mellan stater och statsliknande aktörer (Taiwan). Jag har valt att utgå ifrån det kinesiska perspektivet på den allra högsta politiska nivån av flera orsaker: För det första är Kina den stat som av samtliga andra stater betraktas som suverän. För det andra så är det Kina som besitter alla de förmågor som behövs för att kunna agera. För det tredje så anser Kina att det rör sig om ett inrikespolitiskt problem och därför inte tolererar inblandning utifrån. Sammantaget så väljer jag det kinesiska perspektivet eftersom det kan anses ha (viss) legitimitet, Kina har möjlighet till att fysiskt backa upp ord med handling och de har motiv till sin handling. Kina kan anses besitta stormaktsstatus och det intressanta är vad detta innebär och vilka konsekvenser det kan få. Den kinesiska nationella försvarspolicyn speglar hur Kina uppfattar sig själv och sin plats i världen samt hur man anser att omvärlden med dess aktörer och mekanismer fungerar. De aktörer som behandlas är de stater som Kina anser ha vilja, möjlighet och kapacitet att påverka utvecklingen. Valet av teori påverkar graden av upplösning på aktörsnivån. Den 11 Brødsgaard & Christensen, Vagtskifte i Kina- Konsekvenser og perspektiver. s Institut for strategi, VEJLEDNINGSSAMLING KAPITEL 4, FAK augusti White Paper- The One-China Principle and the Taiwan Issue, February 21, Beaufre, Modern strategi för fred och krig, s ibid s Clausewitz, Om kriget, s.29 UKLASSIFICERET 9

10 intrastatliga aktörsnivån begränsar sig till att se den politiska ledaren som en representant för statsapparaten och politiska administrationen med den politiska inriktning och vilja den ger uttryck för Empiri Empirin ska tillhandahålla erforderligt underlag för att analysera den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess antagna förändring i skiftet från 3:e till 4:e generationens ledarskap. Vitböckerna 17 om den kinesiska nationella försvarspolicyn utgivna 2002 och 2004 är utgivna av den kinesiska regeringen och bedöms täcka det empiriska behovet för analysen då de speglar den officiella kinesiska hållningen Definitioner & begrepp Paradigm: Ett paradigm anger implicit hur forskningsobjektet skall förstås, vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta och riktiga samt kriterier för god vetenskap. Forskningen utifrån ett paradigm bildar en tradition, där teoriutveckling och även uppfattningen av yttervärlden är styrd av de problem paradigmet anger som centrala. Forskningen inom ett paradigms ramar består i första hand av "pussellösning"; man "städar" i paradigmet genom att förbättra mättekniker, förfina observationer, nyansera begrepp och matcha teori mot fakta. Så småningom uppstår anomalier, dvs. begreppsliga inkonsistenser eller observationer som inte kan passas in i paradigmet. När anomalierna blir så många och besvärande att de inte kan bortses ifrån uppstår en kris, vilket innebär att man går tillbaka till paradigmets förutsättningar och filosofiska grunder och undersöker dessa kritiskt. Ett paradigmskifte äger rum om det äldre paradigmet inte kan "räddas" och det samtidigt finns en attraktiv paradigmkandidat, vilket betyder att forskningen kan utgå från nya grunder och förutsättningar 18. Policy: grundprinciper för en stats handlande i visst avseende, ofta rörande yttre kontakter Teori Huvudämnet och vald inriktning inom detta med fokus på maktanvändning eller hot om detta, gör att valet av teori förenklas. Teorin ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den kinesiska ledningens syn på sig själv, dess plats i det internationella systemet, stabilitet och säkerhet, maktfördelning och dess mekanismer samt internationellt samarbete. Teorin ska vidare vara enkel med få variabler som går att operationalisera samtidigt som den ska vara så heltäckande som möjligt. Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt som den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling. En djupare teoretisk diskussion samt motivering av vald teori framgår av kapitel Metod Metoden bygger till första delen på en empirisk undersökning med en förklarande studie där teorin är på plats från början. Det valda fallet är i centrum vilket innebär att 17 Officiell dokumentsamling i utrikespolitiskt eller diplomatiskt ärende ibid UKLASSIFICERET 10

11 undersökningen är teorikonsumerande 20. Den använda teorin ska utnyttjas för att förklara det beskrivna fenomenet, i det här fallet den kinesiska nationella försvarspolicyn. Studien är en fallstudie med en kontext (den kinesiska nationella försvarspolicyn) analyserad vid två tillfällen (CND 2002 och CND 2004) och är en mest-lika-design 21. Analysresultaten från CND 2002 och CND 2004 jämförs för att utkristallisera förändringarna och skillnaderna. Dessa förändringar utgör stommen för de slutsatser som kan dras genom att använda en neorealistisk optik. En djupare metodmässig diskussion framgår av kapitel Analysmodell En grafisk presentation av analysmodellen redovisas i figur 4. Analysmodellen bygger på ovan redovisad metod och bygger på att analysen genomförs i två steg. Inledningsvis analyseras CND 2002 och CND 2004 var för sig (i analysmodellen kallat superanalysenheter) uppdelat på vardera fem analysenheter 22. Analysenheterna 23 som refererar till en superanalysenhet är hämtade från dispositionen av respektive CND. För att kunna genomföra en analys så skall operativa indikatorer diskuteras och konstrueras. Med utgångspunkt i de tidigare teori- och metoddiskussionerna skall neorealismens grundläggande antaganden tjäna som oberoende variabler. De oberoende variablerna skall beskriva variationen hos analysenheterna som bedöms kunna förklara variationen i den beroende variabeln. Som beroende variabel, för att beskriva variationen i den egenskap i analysenheten vi vill förklara, används hörnstenarna i den neo-realistiska tankegången hur det internationella systemet är uppbyggt, maktfördelning och maktbalans samt säkerhet. När variablerna är konstruerade så kan den första av två analyser påbörjas. Varje analysenhet ingående i någon av de två superanalysenheterna analyseras med hänsyn till de olika variablerna. Därefter sammanfattas resultaten för de respektive analysenheterna. Sammanfattningen ger en samlad bild av hur de respektive policierna (superanalysenheterna) kan förstås och uttryckas på bakgrund av variablerna och neorealismens hörnstenar. Därefter vidtar analysens andra del där de respektive superanalysenheternas resultat jämförs för att få fram vilka förändringar och skillnader som föreligger. Dessa skillnader och förändringar ligger till grund för de slutsatser som dras för att svara på den grundläggande frågeställningens första del: Har det skett ett paradigmskifte i Kinas nationella försvarspolicy? Slutligen används den neo-realistiska teorin för att göra en prediktering av en tänkbar utveckling på bakgrund av de slutsatser som dras i tidigare kapitel. En mera ingående diskussion och förklaring av analysmodellen framgår av kapitel Innehåll, avgränsningar & förutsättningar Innehåll Specialens disposition: Kapitel 1 & 2 fastställer den teoretiska, metodmässiga och analytiska ramen för diskussion, analys och perspektivering. 20 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s ibid s ibid s UKLASSIFICERET 11

12 Kapitel 3 diskuterar och analyserar CND 2002 och CND Första analysen ger svar på hur neorealismen tolkar hur Kina ser på sig själv och sin omvärld, en kontext, vid två tillfällen. Andra analysen ska jämföra dessa policies syn för att ta fram skillnader och förändringar för att svara på den första frågan. Kapitel 4 ska på bakgrund av slutsatser dragna i andra analysen genomföra en perspektivering mot år 2015 för att ge ett neorealistiskt bud på den andra frågan Avgränsningar Följande principiella avgränsningar har gjorts: Tid. Specialen omfattar tidsrymden då de två senast vitböckerna, en för varje generation, skrevs. Faktainsamlingen avslutades 1.februari Empirin omfattar enbart de två vitböckerna. Detta grundar sig på att de förmodas vara skrivna med så lika förutsättningar som möjligt och att de uttrycker det kinesiska ledarskapets politiska vilja utan att ha omtolkats av annan part. Teorin omfattar enbart en huvudteori, neorealismen. Ur detta faller att begreppsapparaten, förklaringarna och perspektiv i sig medför avgränsningar. Ämnesvalet har diskuterats Förutsättningar Det förutsätts att Taiwan agerar rationell och som en stat, trots att kriterierna för statsbegreppet och suveränitet inte uppfylls. När stater diskuteras vidare i specialen så förutsätts det att Taiwan bl.a. beteendemässigt anses vara en stat. 1.9 Källor & litteratur Eftersom Kina tillhör en av de snabbast växande makterna i världen så är det naturligt att ett stort intresse finns både hos media och hos analytiker att följa den säkerhetsmässiga utvecklingen i Sydostasien. Inledningsvis har ett stort antal artiklar i tidskrifter och på Internet har utnyttjats för att skapa en bred kunskapsmässig grund om Kina och kinesiskt säkerhetstänkande. Dessa redovisas inte. Internetartiklar som utnyttjats för studien har övervägande karaktär an officiella källor som lagts ut med partiets godkännande. De speglar inte hela sanningen, men uttrycker den kinesiska statens hållning och kan därför utnyttjas i denna studie då det är den kinesiska statens hållningar som är av intresse. Som empiri har, som tidigare diskuterats, enbart två vitböcker utnyttjats. Dessa vitböcker är den kinesiska regeringens officiella hållning till det nationella försvaret och dess utveckling och ger en bild av hur två olika regeringar, med två olika generationer av ledare, ser på försvarspolicyn. Dessa kan ur ett källkritiskt perspektiv betraktas som trovärdiga och äkta källor med hög grad av samtidighet. Det kan däremot inte uteslutas att källorna inte ger den hela, sanna och fullständiga bilden av den kinesiska nationella försvarspolicyn. Bara det som respektive regering önskar att förmedla är det som blir publiceras. Bilden som denna special ger måste ses med detta principiellt viktiga förbehåll. Övrig litteratur omfattar teori- och metodlitteratur, där tyngdpunkten ligger på IP-teori. Försök har gjorts att förhålla sig till de stora och erkända neorealisterna och deras teorier. Företrädesvis har författarnas huvudverk utnyttjats för att undvika ytterligare en tolkning av teorin. Litteraturen bedöms sammantaget som trovärdig och relevant för denna studie. UKLASSIFICERET 12

13 2. Teori och metod Kapitlet syftar till att fastlägga specialens analytiska ram genom en mera ingående diskussion om teori, metod och analysmodell. 2.1 Teori Varför teori och varför neorealism? Diskussioner om de olika riktningarna i IP fyller flera funktioner. Dels kan den tjäna som en vägledning hur man skall studera IP, vilka relativ betydelse förhållanden eller variabler inom IP kan tillmätas, på vilket sätt det internationella systemet skall förstås, aktörers och staters beteenden etc. Dels kan den skapa en metadebatt om de olika riktningarnas premisser och om förutsättningar för konkreta studier 24. Det bidrar till att klargöra vilka skillnader det finns i de olika teorierna synsätt på IP och att man genom ett medvetet val av teori kan påverka de grundläggande antaganden och förståelsen av de konkreta situationerna som skall studeras. Diskussionen om olika riktningar har även nackdelar. Den kan verka som ett filter som fel utnyttjat sorterar ut den väsentliga informationen. Djupet och självständigheten i analysen kan påverkas negativt om förhållandet till riktningen inte är tillräckligt kritiskt. Rätt utnyttjad teori hjälper oss att ställa rätt frågor till rätt material för att få fram rätt slutsatser. Två i många avseende likartade, fast ur vitt skilda grunder framsprungna, teorier som är användbara för att beskriva internationella relationer är neorealism och neo-liberal institutionalism. Båda teorierna bygger på att de huvudsakliga aktörerna är stater som är under kraftig påverkan av det anarkiska systemet. En schematisk bild som visar relationen mellan dessa teorier samt neorealistiska underteorier eller utvecklingar med dess främsta företrädare framgår av bilaga 7../7 Neo-liberalismen missbedömer det anarkiska systemets effekter på staterna och dess mål enligt neo-realisterna, och de målar upp en ljusare bild av möjligheterna till samarbete än vad som faktiskt kan bevisas. Neo-realisterna däremot har en bättre förståelse för den effekt som det anarkiska systemet har på staterna och på så sätt ger neorealismen en mera övertygande logisk analys av relationer och samverkan mellan stater i det anarkiska systemet. Medan neo-liberaler medger att deras teori har dålig förklaringskraft när det gäller säkerhet i det internationella systemet så är neorealismen en teori som passar vid analysen av politisk-militära mål 25. Neorealismen är en av de idag dominerande teorierna inom Internationell Politik där fokus är lagt på staters säkerhet. Neorealismen är epistemologiskt pragmatisk 26, det vill säga att den ser kunskapen och forskningsresultat som objektiva i betydelsen att de kan återskapas av andra forskare samtidigt som det pragmatiska betonar att teorierna värderas utifrån deras praktiska användbarhet. Neorealismen har även den fördelen att den är en sparsam teori uttryckt på så sätt att det är en generell teori som förklarar helheten utifrån ett fåtal variabler. Neorealismen har valts då den anses vara den teori som ställer de rätta frågorna och ger de bästa förutsättningarna för att analysera den kinesiska nationella försvarspolicyn. 24 Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s Grieco, Cooperation among Nations s Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.1 UKLASSIFICERET 13

14 2.1.2 Neorealismens grundläggande antaganden De grundläggande antagandena utgår ifrån Waltz tankar om politiska systems struktur, om systemens organisering, om enheternas karaktär samt om fördelningen av förmågor. Dessa publicerades 1979 och kan anses vara det grundläggande verket i neorealismen. Waltz gör två viktiga distinktioner: mellan system och enheter samt mellan strukturer och processer. Strukturer definieras på tre olika nivåer. Den första nivån definieras av det sätt på vilket den är organiserad. Systemen förändras i grunden om en organiseringsform ersätter en annan. Systemen kan vara antingen anarkiskt eller hierarkiskt uppbyggda. Den andra nivån definieras av specifikationen av differentierade enheter. Ett hierarkiskt system ändras om funktionerna hos en enhet definieras annorlunda. Detta kriterium avseende systemförändring utgår i ett anarkiskt system eftersom det är uppbyggt av likartade enheter. Den tredje nivån definieras genom fördelningen av förmågor (makt) mellan enheterna. Förändringar i denna fördelning medför systemförändringar oavsett om systemet är anarkiskt eller hierarkiskt 27. Processer är de relationsmönster som försiggår mellan enheter i ett system, relationer som i varierande grad speglar det tvång och begränsningar som systemets struktur medför 28. Detta leder till följande antagande 29 : Det internationella systemet är anarkiskt. De enda betydelsefulla aktörerna är stater (egentligen bara de starkaste). Stater skall betraktas som enhetsaktörer, vilka handlar rationellt. Systemets samlade beteende skall tolkas utifrån systemets struktur. Det är fördelningen av makt - kapacitet mellan aktörerna som utgör det mest väsentliga elementet i systemets struktur. Staten säkerhet är baserad på självhjälp. Det är den relativa militära styrkan som är den mest betydelsefulla faktorn i fördelningen av makt - kapacitet. Systemets struktur bestäms av antalet poler i systemet i form av mäktiga stater. Systemets fundamentala beteende bestäms av en maktbalans mellan dessa poler. Waltz menar att polariteten är en avgörande faktor för stabiliteten och säkerheten i det internationella systemet 30. Staternas beteende bestäms av deras yttre villkor. Systemets struktur anger ramarna för statens strategi. Eftersom alla staten verkar i ett anarkiskt system (nivå 1), och är funktionellt likartade (nivå 2) så är den dominerande och mest varierande faktorn fördelningen av makt (nivå 3), systemets polaritet. Detta medför att staterna agerar på ett liknande, dock ej identiskt sätt eftersom de påverkas av samma förutsättningar och ställs inför uppgifter som är likartade. Waltz menar att i detta antagande ligger en av teorins styrkor: alla staters beteenden (förutom de allra minsta) i det internationella systemet kan analysera utifrån samma förutsättningar. Medan nationell politik består av differentierade enheter som utför specificerade uppgifter så består internationell politik av likartade 27 Waltz, Theory of International Politics s Ruggie, Toward a Neorealist Synthesis s Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s Waltz, Theory of International Politics, kapitel 5 UKLASSIFICERET 14

15 enheter som duplicerar varandras aktiviteter 31. Antalet poler, stormakter, är en ytterst en empirisk fråga, vars svar baseras på vanligt förnuft. Waltz argumenterar för att det mest stabila systemet består av enbart två poler. För att räknas som en stormakt så listas 7 kategorier, i vilka staten måste placera sig högre i samtliga kategorier relativt andra stater. Dessa kategorier är befolkningsstorlek, storlek på territorium, naturresurser, ekonomisk förmåga, militär styrka, politisk stabilitet samt kompetens och duglighet 32. Relativa vinster prioriteras högre än absoluta. Fungibilitet innebär att relativa vinster, som uppnåtts i en sektor, kan förflyttas till andra sektorer för att där skapa en relativ förstärkning för att på så sätt bidra till statens säkerhet 33. Kärnvapen spelar en viktig roll i staternas säkerhet (befinner sig på den andra strukturnivån, enhetsnivån). Kärnvapen och kärnvapenspridning i sig påverkar dock inte den tredje nivån, maktfördelningen mellan staterna, d.v.s. polariteten. Det som kan skapa förändringar i maktfördelningen är statens andraslagsförmåga 34. Dessa antagande ska ses som ett konceptuellt utgångsläge i den vidare diskussionen om utvecklingen av neorealismen inför den kommande analysen. Tankarna i Waltz neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det internationella systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. Denna självhjälpsstruktur medför att alla staters primära mål är överlevnad. På grund av att man bekymrar sig om säkerheten gör att staterna fokuserar på relativa vinster, vilket i sin tur försvårar samarbete. Antagandet om sektorers fungibilitet är viktig. Utan detta antagande skulle neorealismen ge utrymme för långtgående samarbete inom vissa sektorer utan att detta skulle påverka staternas fruktan för dess överlevnad Utveckling av neorealismen Under de mer än 25 år som har förflutit sedan Waltz bok skrevs har utvecklingen i den internationella politiken visat att ett flertal av antaganden har varit direkt felaktiga, alternativt att de har mist en del av sin förklaringskraft eller nyanseringsförmåga. Ett stort antal försök att revidera neorealismen för att få en teoretisk förklaringsmodell som fungerar och flera nyare versioner av neorealismen har lanserats efter det kalla krigets slut. Under senare år har en uppdelning mellan de neo-realister som primärt fokuserar på faran för konflikter och de som primärt fokuserar på möjligheten till samarbete blivit märkbar 36. Den första kategorin, av många benämnd aggressiv eller offensiv 37 neorealism, menar att strukturen på det internationella systemet gynnar konflikt och aggression mellan stater. Eftersom säkerhet är sällsynt och svåruppnådd så anammar rationella stater ofta offensiva strategier för att nå sitt primära mål, säkerhet, och på så sätt intensifieras den internationella konkurrensen så att den med stor sannolikhet leder mot konflikter samt att internationella institutioner har små möjligheter att korrigera detta tillstånd. Den defensiva neorealismen hävdar, i motsats, att strukturen i det internationella systemet inte alls med nödvändighet leder till ökad konkurrens och konflikter. Den offensiva neorealismen menar att staterna har som mål att maximera deras relativa styrka och makt i systemet medan defensiva neo-realister menar att staterna agerar för att 31 Waltz, Theory of International Politics, s ibid kapitel 7:I 33 Wivel, Neorealism, Identity and Integration s.5 Waltz, A Response to My Critics s Waltz, Theory of International Politics, kapitel 8:IV 35 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s ibid s.3 37 Härefter avser jag använda Mearsheimers benämning offensiv neorealism. UKLASSIFICERET 15

16 bibehålla sin plats i det internationella systemet 38. Det är viktigt att understyrka att de båda varianter i grunden delar de antagande som de fundamentala teserna i Waltz teori, vilka har redovisats ovan. Det är därför möjligt att vidareutveckla teorierna med den grundläggande teorin, ibland benämnd klassisk neorealism, i botten Offensiv neorealism Offensiv neorealism, som den beskrivs av Mearsheimer, utgår från de (gemensamma) fem antagandena om det internationella systemet, men uttrycker dessa något annorlunda 39. Systemet är anarkiskt, det finns ingen central världsregering ovanför staterna. Av detta följer att suveräniteten utgör en viktig del av staterna. Staterna äger en (viss) inneboende offensiv militär förmåga som ger dem möjlighet till att skada eller förgöra varandra. Stater kan aldrig vara säkra på de andra staternas intentioner. En vänligt sinnad stat kan byta ståndpunkt och bli fientlig. Denna osäkerhet är oundviklig. Staternas grundläggande motiv är överlevnad. Stater vill bevara sin suveränitet. Stater tänker strategiskt hur de skall överleva i det internationella systemet. Stater handlar rationellt. Ingen av dessa punkter talar ensam för att stater skulle uppträda på ett konkurrerande sätt mot varandra. Sammantaget menar dock Mearsheimer att dessa fem punkter skapar incitament till att ibland agera aggressivt. Dels beror detta på att staterna fruktar varandra och betraktar varandra med misstro. I ett system utan någon världsregering, där staterna besitter en offensiv förmåga och kanske har motiv att använda denna, så är stater som är beslutna att överleva tvungna att åtminstone hysa en misstanke mot de andra. Det finns ingen given mekanism som straffar en angripare. Dels beror det på att varje stat i det internationella systemet är hänvisat till att garantera sin egen säkerhet och överlevnad. Det anarkiska systemet bygger på självhjälp, vilket dock inte är ett hinder för att bilda allianser. Dessa är enbart temporära och dagens vän kan vara morgondagens fiende. Stater i ett självhjälpssystem skall alltid handla med egenintresset i centrum. Detta är sant både på kort och på lång sikt (beroende på att om en stat förlorar på kort sikt så är det inte säkert att den finns kvar på längre sikt). Slutligen menar Mearsheimer att staterna i det internationella systemet strävar efter att maximera sin relativa maktposition i förhållande till andra stater. Ju större militärt övertag en stat har över andra, desto säkrare är staten, är hans argument. Detta får till följd att stater försöker ta fördelar på andra staters bekostnad, inklusive att starta krig om förutsättningarna är gynnsamma och att en seger bedöms som sannolik. Slutmålet för varje stat borde vara att uppnå hegemoni. Denna logik gäller för alla stater, vilket innebär att de inte enbart strävar efter att uppnå fördelar på andras bekostnad, de försöker också motverka att andra stater uppnår fördelar på deras egen. Stater är både offensiv och defensiv orienterade. Dels försöker man uppnå relativa fördelar själv samtidigt som man försöker att motverka andra staters försök att uppnå relativa fördelar mot sig själv. Detta leder mot en konstant tävlan om att uppnå säkerhet för den egna staten, med den ständiga risken för krigsutbrott i botten. 38 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s Mearsheimer, The False Promise of International Institutions s UKLASSIFICERET 16

17 Tre saker skiljer Mearsheimer från Waltz 40 : Medan Waltz håller sig till den övergripande systemnivån, så verkar Mearsheimer främst på regional nivå. Detta öppnar upp för såväl regionala som globala poler i diskussionen. Mearsheimer fokuserar mera på de relativa militära förmågorna och dess användning medan Waltz talar om relativa kapaciteter i allmänhet (de 7 kategorierna). Det viktigaste som skiljer dem åt är predikteringen hur staterna beter sig i ett anarkiskt system trots att de har samma mål, överlevnad. Medan Waltz menar att staterna strävar efter att bibehålla sin position så menar Mearsheimer det motsatta. Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Stater är defensivt orienterade i så mening att de försöker förhindra att andra stater uppnår relativa fördelar på dess egen bekostnad, men samtidigt är de offensivt orienterade i och med att de försöker att maximera sin relativa makt mot andra stater. Tankarna i Mearsheimers offensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det internationella systemet är anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella, enhetliga stater vars mål primärt är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera deras relativa maktposition i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter samt att uppnå hegemoni. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång Defensiv neorealism Defensiv neorealism företräds bland annat av Grieco och Walt 41 och vars centrala poäng är att staterna agerar som defensiva positionalister i det internationella systemet, vilket innebär att deras avsikt är att behålla sin position i systemet för att säkra målet: överlevnad. Den stora skillnaden från Waltz teori är att dessa teoretiker anser att vissa förutsättningar är villkorade och att dessa speciella förhållanden är specificerade i den defensiva neo-realistiska teorin. Slutsatsen, att staterna agerar som defensiva positionalister är gemensam. Två delar av Griecos teorier har intresse i denna studie. Det mest intressanta är diskussionerna om relativa vinster där Grieco menar att stater, vilka drivs av önskan om överlevnad och självständighet, är oerhört känsliga för en minskning av deras relativa förmågor (ekonomiska, militära, och politiska). Dessa förmågor, vilkas användning tillåter en stat att framkalla de förändringar de önskar hos andra stater, alternativt gör att staten kan motstå andras staters försök att ändra dess beteende, är den yttersta basen för staters säkerhet och självständighet i ett anarkiskt självhjälpssystem. Som ett resultat härav finner man att det fundamentala målet för staten inte är att uppnå högsta individuella 40 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.33 UKLASSIFICERET 17

18 vinst eller payoff, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa förmågor. Stater kan även underlåta att öka sina absoluta förmågor om detta innebär att det förhindrar andra från att nå större relativa fördelar 42. Denna defensiva positionalism, menar Grieco, har en avgörande betydelse för att förklara staters bristande vilja att samarbeta även om de har gemensamma intressen. Staterna fruktar att den samarbetande partnern får större relativa vinster, vilket innebär att partnern kan dra nytta och utveckla sina relativa förmågor på ett snabbare sätt för att i slutänden växa sig så stark att den övergår från partner till att bli ett hot. För att operationalisera detta introducerar Grieco två distinkta termer, statens individuella payoff respektive en term som integrerar både den egna och partnerns payoff som två variabler i beskrivningen av en stats funktionella uppgifter. Det väsentliga i denna diskussion är huruvida den egna eller de andra staterna är känsligare för skillnader i payoff eller relativa vinster. Kan den egna staten tåla eller acceptera mindre relativa vinster än de andra har en avgörande betydelse då staten skall avgöra om den skall delta i samarbete med andra stater eller inte. Den defensiva positionalismen skapar, enligt Grieco, ett relativt vinstproblem för samarbetet mellan stater. Detta innebär att stater är mindre benägna, alternativt väljer att dra sig ur eller att kraftigt begränsa sina åtaganden att samarbeta om de tror att skillnaderna i vinster i huvudsak kommer att gynna partnern. Detta gäller även om samarbetet innebär stora absoluta vinster. Detta bottnar i antagandet att fungibiliteten påverkar på så sätt att relativa vinster från ett samarbete kan utnyttjas och på sikt skapa en dominerande före detta partner som i värsta fall kan bli en framtida kraftfull motståndare. En stats känslighet för skillnader i payoff varierar i förhållande till dess partners, i dess egna förutsättningar och den typ av samarbete som staten har bundit sig. Samarbete som rör säkerhet och stabilitet har exempelvis en annan tyngd än samarbete som rör ekonomi. Tankarna i Griecos defensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt 43 : Det internationella systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. På grund av detta så kan staterna enbart förlita sig på sig själva för att nå sitt grundläggande mål: överlevnad. Överlevnad i ett anarkiskt självhjälpssystem medför att staterna är intresserade i relativa vinster. Här introduceras två tillägg i förhållande till Waltz. Det första rör staternas känslighet i skillnader i payoff eller relativa vinster jämfört med andra stater. Det andra rör möjligheten till samarbete även det innebär förhållandevis blygsamma relativa vinster för den ena staten som då kan erhålla kompensation 44. Av detta följer att, eftersom stater är mer eller mindre känsliga avseende relativa vinster, så kan vi inte från börja anta att det alltid är svårt för stater att samarbeta. Det neo-realistiska antagandet om relativa vinsters betydelse är beroende av statens känslighet i payoff. Antagandet om att fungibiliteten, som av Waltz ses motverka samarbete, är en förutsättning för resonemanget om staters känslighet i Griecos teori. Slutsatsen är att även om stater bekymrar sig om relativa vinster så kan samarbete mellan stater lösas genom att den som når de lägsta relativa vinsterna kompenseras av den som får de största relativa vinsterna. Walt diskuterar bland annat hur allianser skall formas för att svara mot ett hot 45. Han skiljer på balancing, då stater allierar sig för att möta hotet, och bandwagoning, som avser att man allierar sig med källan till hotet. Antagandet att stater bildar allianser för att förhindra att starkare stater ska dominera finns bland annat hos teoretiker som Waltz. 42 Grieco, Cooperation among Nations s Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s ibid s Walt, The Origins of Alliances s.17 UKLASSIFICERET 18

19 Eftersom balancing och bandwagoning kan ses som svar på ett hot så listar Walt fyra faktorer som påverkar det hot som den starkare staten kan utgöra mot den svagare 46. Sammanlagd styrka är den första faktorn vilket innebär att statens samlade resurser inom de olika sektorerna påverkar förmågan att utgöra ett hot mot andra. Fungibilitet och relativ styrka hör hemma i denna faktor. Den sammanlagda styrka som en stat kan utöva är således en vikig del i det totala hot en stat kan utgöra mot andra. Geografisk närhet är den andra faktorn. Till skillnad från Waltz som enbart diskuterar i systemiska termer, så menar Walt att en stats förmåga att projicera makt avtar med avståndet. Detta innebär att stater i närområdet utgör ett större hot än stater lång borta. Därför, om alla andra faktorer är lika så väljer staten att bilda en allians med en närliggande stat hellre än en stat som ligger lång borta. Om alla andra faktorer är lika så kan en stats offensiva förmåga vara avgörande för alliansbildningar. Även om den har klara kopplingar till både sammanlagd styrka och geografisk närhet så utgör den offensiva förmåga ett hot mot suveräniteten och den territoriella integriteten. Slutligen så konstateras det att stater med aggressiva intentioner sannolikt kommer att påverka andra stater att balansera mot dem. Syftet med att definiera hoten mot staten istället för att enbart diskutera makt ger en bättre bild av vilka övervägande en stat måste göra när de ingår en allians. Generellt antar Walt att balancing är mera vanligt förekommande än bandwagoning, samt att det senare förekommer under viss identifierbara villkor. Balancing sker bland annat av den orsaken att ingen stat känner de andra staternas intentioner. Bandwagoning kan vara potentiellt farligt eftersom det frigör och ökar den starkare statens relativa resurser samtidigt som den starkare staten kräver förtroendeskapande åtgärder för sin fortsatta fördragsamhet med den svagare staten. Således är balancing säkrare mot potentiella hot än att behöva hoppas på den starkare statens välvilliga inställning. Bandwagoning förekommer framför allt hos svaga stater samt under krig. Sammantaget menar Walt att balancing är den dominerande formen av alliansbildning. Hypotesen kan sammanfattas på följande sätt: Generellt: Stater som utsätts för ett yttre hot allierar sig med andra stater för att bekämpa hotet. Ju större en stats sammanlagda styrka är, desto större tendens för övriga stater att alliera sig. Ju närmare en mäktig stat ligger, desto större tendens för övriga stater att balansera emot. Ju större en stats offensiv förmåga är, desto större tendens för övriga stater att balansera emot. Av detta följer att stater med en kraftig offensiv förmåga sannolikt påverkar andra stater att ingå defensiva allianser. Ju mera aggressiv en stats intentioner upplevs, desto större är sannolikheten för andra stater att alliera sig emot. Grundtesen i Walts argumentation är att det fundamentala målet för staten inte är att uppnå högsta individuella vinst, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa förmågor. 46 ibid s UKLASSIFICERET 19

20 2.2 Metod Typ av studie 47 Att bedriva empirisk samhällsvetenskaplig forskning kan ske på olika sätt. Olika sätt att beskriva forskningen kan vara att skilja på begreppsutvecklande studier, beskrivande studier samt tre typer av förklarande studier: teoriprövande, teorikonsumerande och teoriutvecklande studier. Att relatera sin frågeställning och uppgiftsformulering till någon av dessa kategorier har en central betydelse för hur undersökningen läggs upp och genomförs samt för vilka resultat som faller ur. En begreppsutvecklande studie rymmer de inledande stegen mot en färdig förklaring, men gör inte anspråk på att nå fram till slutsatser hur verkligheten ser ut och hänger ihop. Dess betydelse att dra slutsatser i en perspektivering är därför väsentligt begränsade. En beskrivande studie ger svar på frågor som var, när, hur, vem och vilka, men ger inte svar på varför verkligheten förhåller sig på vissa sätt. Av detta följer att en beskrivande studie har betydande svårigheter att förklara samband och orsaker. Den tredje kategorin, förklarande studier, kan sägas vara en vidareutveckling av den förklarande studien och svarar på frågor av varför-karaktär. Underkategorin teoriprövande studie är en studie där teorin står i centrum och där en eller ett flertal hypoteser prövas på ett empiriskt material. Teorin står i centrum och det fall som testas måste väljas med omsorg och motiveras. I en teorikonsumerande studie är det ett enskilt fall som står i centrum. Forskningsproblemet blir här att med hjälp av den existerande teorin försöka att förklara vad som händer i just detta specifika fall. En teoriutvecklande studie syftar till att få den empiriska analysen att resultera i nya förklaringar till det fall som studeras. Skillnaden mellan en teoriprövande och en teorikonsumerandestudie kan vara en gradfråga. Även om den teorikonsumerande studien primärt handlar om att analysera det specifika fallet så är resultatet avhängigt av tilltron till den valda teorins relevans. Motivationen till studien är central. Den teorikonsumerande studien känns igen på att det primära valet gäller fallet som studeras, val av teori och förklaringsfaktorer kommer här i andra hand. Av uppgiftsställningen kan man sluta sig till att specialen kan räknas in under begreppet förklarande studier och att fallet står i centrum vilket innebär att studien blir teorikonsumerande enligt figur Empiriska undersökningar Beskrivande studie Förklarande studie Teorin på plats från början Teorin inte på plats från början Figur 1 Teoriprövande studie Teorikonsumerande studie Teoriutvecklande studie 47 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s ibid s.97 UKLASSIFICERET 20

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga 2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

- Är strategin Guds? - Strategins värld : - Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod. IEI, Linköpings Universitet

Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod. IEI, Linköpings Universitet Metoduppgift 4: Metod-PM 2012-03-05 Jakob Holmin Fridell, 890327-6619 733G02: Statsvetenskaplig metod IEI, Linköpings Universitet Bakgrund Varje politiker måste acceptera och handskas med att denna kan

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer