Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)"

Transkript

1 Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar att diskutera avsnittsvis, kommer de olika grupperna istället att få ansvara för att närmare diskutera olika frågeställningar (uppgifter A-C, se nedan), som alltså var och en besvaras med hjälp av boken som helhet. Var och en skall dessutom vara förberedd med vidare frågor eller kommentarer till övriga gruppers frågeställningar för att kunna delta aktivt i diskussionen på samtliga frågeområden. A-grupperna presenterar uppgift A. B-grupperna presenterar uppgift B. C-grupperna presenterar uppgift C. Samtliga grupper skall dessutom fundera på uppgift D. Innan seminariet träffas ni gruppvis och går igenom, problematiserar och diskuterar de uppgifter (de specifika frågeställningar) som ni har tilldelats. På seminariet får varje grupp 10 minuter på sig att redovisa hur de har resonerat. Precis som tidigare är det viktigt att ni håller tiden. Där det är tillämpligt får ni gärna ta med valfria bilder som illustrerar era resonemang. Därefter diskuterar vi 10 minuter i helgrupp. Sist diskuterar vi gemensamt uppgift D. Till de uppgifter som andra grupper fått sig tilldelade förbereder varje grupp frågor, kommentarer och diskussionsunderlag. En kort skriftlig sammanfattning av redovisningen för den egna uppgiften, några stolpar till uppgift D, samt frågor/kommentarer till de andra gruppernas uppgifter lämnas in vid seminariet (ungefär en sida). Vid seminariet råder obligatorisk närvaro. Den som inte kan delta i seminariet lämnar en redovisning och presentation av uppgiften (två sidor) och formulerar två-tre frågor till övriga gruppers uppgifter. Lycka till! Linda Örulv

2 Uppgifter: A) I Appendix 1 har jag punktat upp några kritiska invändningar mot Bergers och Luckmanns teori. Vidare har jag i Appendix 2, punkt för punkt, listat några svar som förekommer i diskussionen kring teorin. Läs och fundera kring kritiken och svaren. Hur allvarlig är kritiken? Räcker svaren till, och är de övertygande? Är det genom forskning möjligt att motverka missförhållanden eller på andra sätt "förbättra" samhället med hjälp av en teori som inte tar ställning moraliskt och som inte uttalar sig vare sig om hur saker och ting "verkligen" är eller hur de bör vara? Hur i så fall? Ställ gärna egna kritiska frågor! Praktisk tillämpning: Vilken nytta kan insikter från den här typen av forskning bidra med för den som vill påverka människor genom en folkupplysningskampanj eller liknande? B) Lyckas teorin förklara hur samhället både vidmakthålls och ändå faktiskt förändras? Hur förklaras vidmakthållande respektive förändring? Vilken roll spelar kommunikationen här? Vilken roll kan man tänka sig att bilder har i detta, och hur kan teorin vidareutvecklas på det området? Läggs tonvikten mer vid någon av aspekterna vidmakthållande och förändring än vid den andra? Vilken i så fall? Diskutera uppgiften både på ett teoretiskt plan och med utgångspunkt i något eller flera konkreta exempel såsom folkupplysningskampanj, reklam och politisk propaganda. C) Fundera över hur vi (enligt Berger och Luckmann) konstruerar olika grupper av människor, t.ex. hur vi ser på arbetslösa eller människor med vissa sjukdomar eller handikapp! Hur skapar vi begränsningar och/eller möjligheter genom våra kategoriseringar? Hur skiljer sig detta mellan kulturer, och hur kan det förklaras utifrån Bergers och Luckmanns teori? Koppla detta till ett praktiskt tillämpningsområde (eller flera) inom grafisk design och medierad kommunikation! D) Sedan Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi skrevs (amerikanska originalet 1966) har förutsättningarna för medierad kommunikation förändrats avsevärt. Fundera över vilka delar av teorin som eventuellt skulle behöva modifieras med utgångspunkt i aktuell tid, och i så fall hur. Utgå gärna från några specifika exempel. Alternativt kan ni ju hävda ståndpunkten att teorin i stort eller rakt av fortfarande är applicerbar. Argumentera i så fall för den ståndpunkten, också här med utgångspunkt i specifika exempel.

3 Appendix 1 Kritik mot teorin 1) Relevans/nytta/resursfördelning? Borde vi inte satsa alla våra krafter och resurser på att göra något åt olika missförhållanden sociala problem eller sjukdomar istället för att titta på hur de definieras? 2) Moralisk feghet Det är lite suspekt med en teori som vägrar ta ställning till rätt och fel. Varför inte bekänna färg? Är inte vissa saker fel? Borde vi inte utgå från det och försöka motverka dem? 3) Okritisk hållning till sant och falskt Om nu människors kunskaper t.ex. om sociala problem eller sjukdomar skiftar så mycket och ändras över tid, borde vi inte försöka ta reda på vilka kunskaper som är de rätta? Kanske beror skillnaderna på att vissa kunskaper är rätt och andra fel?

4 Appendix 2 Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 1) - Komplement och nyansering Den här forskningen är inte tänkt att ersätta den forskning som syftar till att hitta orsaker till och lösningar på missförhållanden. Däremot kan den nyansera våra bilder av t.ex. sociala problem och sjukdomar och sätta in dem i ett historiskt och kulturellt sammanhang: - Kritiskt förhållningssätt till vilka problem som lyfts fram och ej Vad som är t.ex. ett socialt problem eller en sjukdom är inte givet, och det kan finnas starka politiska och ekonomiska intressen som gör att man blundar för vissa missförhållanden. Sund skepsis till de problem som förs upp på agendan. Varför just den här problematiken just nu? Varför just den här vinklingen? Vilka intressen ligger bakom? - Ord spelar roll (och bilder!) Hur vi definierar och benämner olika företeelser spelar faktiskt stor roll. Ord är inte neutrala utan belamrade med hela sjok av innebörder. Vilka ord vi väljer får konsekvenser för hur det blir möjligt att tänka kring de företeelser och grupper av människor som vi pratar om. Fundera vidare över hur detta kan appliceras på bildmaterial! - Reflektion kring kulturell oro blottar kontraproduktiva mönster Genom att granska vilka problem som förs upp på agendan, hur diskussionerna ser ut och vad folk oroar sig för, kan man se kontraproduktiva mönster: som att man fokuserar på det mest förfärliga och extrema och blir blind för sådant som faktiskt är lätt att göra något åt, eller att man ligger steget efter och lägger alla krishanteringsresurser som kan mobiliseras på sådana katastrofer som just har inträffat (även om de är extremt ovanliga), eller vissa sjukdomar som man tror kan bilda en ny pandemi, medan man missar att ha en bredare beredskap, eller att man tar fasta på känsloargument istället för logiska slutsatser.

5 Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 2) - Varningsflagga för ytterligheter och ensidiga typifieringar Den här forskningen kan inte tala om vad som är rätt eller fel, men kan peka på riskerna när sociala problemkonstruktioner svänger mot vissa ytterlighetsförhållanden förklaringsmodeller som ensidigt gagnar vissa typer av intressen och som bygger på vissa specifika typifikationer av människor. - Vägledande kunskap på moraliska områden Även om den här forskningen inte tar sin utgångspunkt i vissa värdemässiga ställningstaganden, som att ojämlikhet är fel, så kan den peka på hur ojämlikheten görs. Det ger kunskap för dem som vill motverka den. Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 3) - Mening istället för fakta nödvändigt för att förstå sociala fenomen Att de olika männen på gatan tar olika saker för givna kan inte reduceras till att de inte är tillräckligt insatta. Det handlar nämligen inte alls bara om faktakunskaper som kan vara rätt eller fel, utan det handlar om den sortens kunskaper som gör världen begriplig. Det handlar om att kunna placera in sig själv i den och om att fungera tillsammans med andra i den. - Kunskap om konstruktionsprocessen hur en fjäder blir en höna Även om den här forskningen i sig inte syftar till att tala om hur det är egentligen, så kan den ge kunskap om hur det går till när konstruktionerna liksom skenar iväg och får egna liv i form av masshysteri. (fritt efter Berger & Luckmann, 1966, och Loseke, 2003.)

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Vetenskaplig metod och teknisk rapport Vetenskaplig metod och teknisk rapport 1 Examensmålen i Högskoleförordningen visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa brett kunnande inom det valda

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 1, Ht 2015 Anvisningar till kursen Socialpsykologi (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 Senaste uppdatering: 2015-10-26 Välkommen

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) 1 SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) Kursen utgör en fortsättning fördjupning av vissa områden inom modern sociologisk teori som fortfarande

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015

RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015 RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan. Anette de Ron och Lena Thelander

Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan. Anette de Ron och Lena Thelander Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan Anette de Ron och Lena Thelander Från mätning till algebra Väga lika en stor vit böna tre små bruna bönor a = 3b Vad är pedagogisk dokumentation? Att

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp

NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-11-05. Gäller fr.o.m. vt 2015. Delkurs 1: Webbproduktion och grafisk formgivning, 4 hp För godkänt resultat på kursen

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies 1. Fastställande Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II, HT 2010 Delkursansvarig Charlotte Alm Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 1 Övergripande syfte och innehåll Det övergripande syftet

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

SO-S Religion Lärarhandledning

SO-S Religion Lärarhandledning SO-S Religion Lärarhandledning SO-serien är ett komplett och flexibelt material för åk 7-9. Serien är uppdaterad för Lgr 11. Till ämnesboken finns en lärarhandledning full av tips och övningar. PROVLEKTION:

Läs mer

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Betygskriterier NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp

Betygskriterier NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2010-12-01. Gäller fr.o.m. vt 2011. Delkurs 1: Webbproduktion och grafisk formgivning, 4 hp Vid delkursens slut ska studenten

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer