Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009"

Transkript

1 Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

2 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs 6-9. Olivera Ramezic, lärare på individuella programmet på gymnasiet.

3

4 Kristiska aspekter: storlek, färg Varians: storlek, färg Invarians: näbb, två ben, svarta

5

6 Gruppindelning Grupp 1: 12 elever årskurs 2 Grupp 2: 19 elever årskurs 5 Grupp 3: 9 elever IV-HF årskurs 1-3

7 Val av lärandeobjekt : Vad krävs för att eleverna ska förstå likhetstecknets innebörd? Sammansättning av arbetslag styrde val av lärandeobjekt. Alla tre lärare har upplevt att eleverna inte haft full förståelse för likhetstecknets innebörd. Har eleverna liknande problem att förstå likhetstecknets innebörd oavsett årskurs?

8 Definition av likhetstecknet: Likhetstecknet används för att ange att två uttryck betecknar samma sak, eventuellt efter en uträkning. Det utläses är lika med eller bara är (Marand 2008) Likhetstecknet är matematiskt tecken som markerar att två uttryck har samma värde. (Nationalencyklopedin 2006)

9 Studier om elevers uppfattning av likhetstecknet Elever uppfattar ofta likhetstecknet som ett operativt tecken. Oftast introduceras likhetstecknet i samband med addition. Elevers missuppfattning kring likhetstecknet hör ihop med att läromedel oftast använder sig av uppgifter a + b = c. Missuppfattningen understryks av att vi läser och skriver från vänster till höger. Många elever upplever att uppgifter som har formen c = a + b är baklänges. Många elever accepterar inte uppgifter som inte har något operativt tecken, t ex 3 = 3. Det är vanligt att elever skriver uttryck där likhetstecknet används som ett paustecken, t ex = = = 31. Elever som ser likhetstecknet som ett operativt tecken får problem med algebra. Molina och Ambrose (2008)

10

11

12

13 Eleverna måste undervisas på ett sätt där de får möta likhetstecknet som ett relationellt tecken. Molina och Ambrose (2008) Jones och Pratt (2007)

14 1. Vad betyder detta tecknet =? Förtest 2. Svara med SANT eller FALSKT på följande uppgifter. Det räcker att du skriver S eller F. a) = b) 5 4 < 3 2 c) 10 3 = d) > e) =

15 3. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =

16 4. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =

17 5. Kristina har fem hönor och en hund. Anna har två hundar och tre hönor. Kristina påstår att hennes djur har flest ben tillsammans. Har hon rätt? Rita! Skriv på mattespråket: 6. a) 10 = 7 + b) 12 + = 15 c) 13 = + d) 15 - = e) 6 = Hitta på en fortsättning. 15 =

18 Resultat förtest årskurs 2, n = 12

19 Kritiska aspekter Att eleven förstår att det ska vara lika mycket på båda sidor om likhetstecknet. Att kunna läsa och skriva matematiska uttryck i båda riktningarna. Att förstå att det kan vara olika antal tal och operativa tecken på varje sida om likhetstecknet utan att dess betydelse ändras. Språket kan vara en kritisk aspekt där eleven leds in i fel perspektiv/tankebanor.

20 Lektion 1 Lektionen utgick ifrån talet 12. Eleverna fick visa på hur många olika sätt de kunde skriva talet 12. Eleverna utmanades med uppgiften: 13 1 = Bevis med balansvåg, 14 - = Eleverna fick ge förslag på vad som fattas i exemplet: 14 2 = + + +

21

22 Lektion 2 Konkret material, äpplen hela och delar jämfördes. Kontrastering med hela och delar. Läsuppgift och träning att skriva på mattespråket. Eleverna arbetade i par och diskuterade i helgrupp och deras lösningar skrevs på tavlan.

23

24 Resultat eftertest årskurs 2, n = 12

25 Analys av lektion 1 Eleverna klarade att skriva och läsa matematikuttryck från båda håll. Förbättrat resultat på eftertest på alla uppgifter utom en. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.

26

27 Lektion 2 Samma lektionsplanering med talet 14. Kontrastering med < > för att visa vad likhetstecknet inte är. Läraren skulle använda uttrycket lika mycket värt som.

28 Analys av lektion 2 Förbättrat resultat på eftertest på flertalet uppgifter. Eleverna stod för variationen. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.

29 1. Vad betyder det här tecknet =? Förtest lektion 3 1. Svara med SANT (S) eller FALSKT(F) på följande uppgifter och visa hur du tänker. a) = b) 5 6 < 3 2 c) = 3 4 d) > e) = Är det du ser på bilden SANT eller FALSKT? Förklara hur du tänker! = 4. Kolla på bilden och fundera. Om Karin påstår att en penna väger 6 g kan då Peter ha rätt om han påstår att kängurun väger 8 g? Vem av dem har rätt och varför? Förklara med ord hur du tänker. 5. Vilka tal sk a stå i de tomma kvadraterna? a) 10 = b)x + 5 = 15 + x - c) 13 = _ + d) 15 - = 7 2 = 28 e) 3 (7-2) = - 2 f)18 = + = = 2 = 6.Hitta på en fortsättning 37 = Redovisa (skriv med siffror) dina uträkningar.

30 Lektion 3 Samma lektionsplanering anpassad till ålder. Vi utgick från talet 14. Eleverna fick dessutom arbeta med några algebra uppgifter.

31 Resultat för/eftertest IV-HF, n=9

32 Analys av lektion 3 Även här svårt att vara konsekvent med rätt formulering. Balansvågen gav en tydlig bild för eleverna och upplevdes inte som barnslig trots att det var gymnasieelever. En stor förbättring av resultatet särskilt hos de elever som är i stora svårigheter.

33 Slutsatser Kanske det inte är så betydelsefullt att använda uttrycket lika mycket värt som när eleverna väl har förstått innebörden av likhetstecknet. Balansvågen var ett bra redskap för bevis av likhetstecknets innebörd. Samma problem oavsett ålder. Fortsatt undervisning kring likhetstecknets betydelse är nödvändigt. Om läromedlet inte erbjuder någon variation av kritiska aspekter så måste läraren göra detta!

34 Reflektioner Nyvunnen kunskap som eleverna fått har spillt över på övrigt lärande. Att arbeta i ett arbetslag är berikande även om vi arbetar med olika åldrar. Se med fler ögon. Lärarstyrd Vi har blivit mer medvetna om vår roll och hur vi ser på innehållet i undervisningen. Synen på kunskap har förändrats.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

hämtad från ls.idpp.gu.se

hämtad från ls.idpp.gu.se Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1 LEARNING STUDY Matematik Karl Johans skola i Örebro 1 www.karljohansskola.se Anders Sahlin speciallärare Viktoria Bjurström Ma/No lärare 2 Bakgrund Behov av ett utvecklingsarbete. *Hur går det till när

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Algebra utan symboler Learning study

Algebra utan symboler Learning study Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara

Läs mer

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent. Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Learning Study. År 1 VT 2015

Learning Study. År 1 VT 2015 Learning Study År 1 VT 2015 Lärande objekt Val mellan: - kunskapskrav år 3 - vad kännetecknar en text? - vad kännetecknar en mening? Vilket blev det: Lärandeobjekt - att eleverna får utveckla förståelsen

Läs mer

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Vad är det som gör skillnad?

Vad är det som gör skillnad? Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström

Läs mer

hämtad från ls.idpp.gu.se

hämtad från ls.idpp.gu.se Negativa tal Skola Långsjöskolan, Rimbo & Rådmansö skola, Rådmansö Årskurs Åk 7 Antal elever i studien 22 stycken. Studien avslutades våren 2013. Deltagande pedagoger/kontaktperson Kai Gerdelius kai.gerdelius@norrtalje.se

Läs mer

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika EKVATION i förskolan Förberedelser: litteratur-kursplaner

Läs mer

En Learning Study i ämnet svenska

En Learning Study i ämnet svenska En Learning Study i ämnet svenska Återberättande Lärandeobjekt Direkt: Återberättande Indirekt: Förmåga att kunna urskilja och återge de mest centrala händelserna i en text och att kunna återberätta i

Läs mer

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till

Läs mer

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och

Läs mer

mattetankar Reflektion kring de olika svaren

mattetankar Reflektion kring de olika svaren Reflektion kring de olika svaren Taluppfattning och tals användning 15 Skriv trehundrasju Reflektion: 31007 tyder på att eleven tolkar talet som 3, 100, 7 3007 tyder på att eleven tolkar talet som 300,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

hämtad från ls.idpp.gu.se

hämtad från ls.idpp.gu.se Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson

Läs mer

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång

Läs mer

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen: Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag

Läs mer

Lärarhandledning matematik

Lärarhandledning matematik Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren

Läs mer

De senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar

De senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar M. Däcker, F. Hollsten, E. Kaminski & L. Rådvall Undervisningen har betydelse elevers kunskaper om algebraiska uttryck Inom ramen för Stockholmsprojektet har fyra lärare på högstadiet och gymnasiet undersökt

Läs mer

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom

Läs mer

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3

Läs mer

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11 Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Förstå att bråk också kan vara del av antal. Hälften eller en fjärdedel kan innehålla olika antal stenar beroende

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Addition och subtraktion generalisering

Addition och subtraktion generalisering Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur

Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla

Läs mer

Utvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010

Utvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010 SIDAN 1 Utvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010 - med genrepedagogik och Reading to Learn som grund Deltagarna i projektet har arbetat i fem arbetsgrupper utifrån de årskurser de undervisat i. Varje

Läs mer

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka

Läs mer

När det är jobbigt är man på rätt väg

När det är jobbigt är man på rätt väg När det är jobbigt är man på rätt väg Med färgglada stickor, läskburkar och brinnande ljus har lärarna i mattelabbet på Fredrika Bremerskolorna öppnat upp matematiken. Och eleverna har höjt både resultat

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Learning study och Variationsteori i praktiken

Learning study och Variationsteori i praktiken Learning study och Variationsteori i praktiken Joakim Magnusson Göteborgs Universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession joakim.magnusson@gu.se 6 mars 2018 Varför Learning study i utbildningen?

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i

Läs mer

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn

Läs mer

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Sant eller falskt en introduktion till källkritik Sant eller falskt - en introduktion till källkritik Med utgångspunkt i en bild får eleverna undersöka och samtala om att vara källkritiska. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Skriv en räknesaga 3. Skriv

Läs mer

Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6

Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6 Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6 Lektionen handlar om att göra en instruktion. Lektionsförfattare: Anna Eriksson Till läraren 1. Gör en instruktion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra åk 3 MA 1. Fortsätt att rita mönstret a) b) 2. Figurerna blir större och

Läs mer

Intervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min]

Intervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min] Intervjuguide Att göra inför intervjun: Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda läroboken så att du kan diskutera den med läraren. Ha ett anteckningspapper

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer

Läs mer

Den skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.

Den skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord. Helena Eriksson Taluppfattning i heterogena elevgrupper I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts

Läs mer

Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien

Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete

Läs mer

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Learning Study som skolutvecklingsmodell Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer

Läs mer

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner

Läs mer

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade

Läs mer

Likhetstecknet i årskurs 1

Likhetstecknet i årskurs 1 Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i

Läs mer

Färdighet med förståelse

Färdighet med förståelse Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning

Läs mer

Intervjuguide. Att göra inför intervjun: Instruktioner för genomförandet av intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska.

Intervjuguide. Att göra inför intervjun: Instruktioner för genomförandet av intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska. Intervjuguide Att göra inför intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska. Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda

Läs mer

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot Programmera en mänsklig robot Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Hur fungerar en robot? En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Värdera källor Är fågeln farlig?

Värdera källor Är fågeln farlig? Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte Kristina

Läs mer

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer

Läs mer

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster

Läs mer

Kängurun Matematikens hopp

Kängurun Matematikens hopp Kängurun Matematikens hopp Ecolier 017, svar och lösningar Här följer korta svar, rättningsmall och redovisningsblanketter. Ett underlag till hjälp för bokföring av klassens resultat finns att hämta på

Läs mer

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning Labora&v matema&k - för en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2012-02- 23 Lgr11- Matema&ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt

Läs mer

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST BAKGRUNDSINFORMATION Elevens namn: Ålder: Datum: Årskurs: Kön: Testledare: Antal dagar tränade med Mattelek Flex: 1 FÖRTEST:1: TALUPPFATTNING

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Arbete med anknytning till matematiklyftet Filmer Nya moduler: Matematikundervisning med digitala verktyg II Matematikdidaktik och specialpedagogik

Läs mer

En introduktion till källkritik åk 1-3

En introduktion till källkritik åk 1-3 En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:

Läs mer

Programmera en mänsklig robot

Programmera en mänsklig robot Programmera en mänsklig robot Eleverna får i lektionen skapa ett program för en klasskompis som ska vara robot och följa instruktionerna. Ett enkelt sätt att inleda ett arbete med programmering i skolan.

Läs mer

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen Bedömning för lärande i matematik Workshop 15 juni 16 juni Inger Ridderlind PRIM-gruppen Workshop Komma igång med materialet Avgränsa ett Tema- Kunskapsområde Algebra (Samband och förändring) Hela materialet

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Taluppfattning 0-100

Taluppfattning 0-100 Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-

Läs mer

INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap

INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla

Läs mer

En Learning Study om area

En Learning Study om area En Learning Study om area Ingress Har ett fotavtryck en area? Hur tar du i så fall reda på den? Svaret på de här frågorna kan bli allt ifrån att det går inte att ta reda på arean, för det finns ingen till

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5 Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Lektionsförfattare: Christer Sjöberg Till läraren 1. Skapa en fråga som datorn kan svaret till 2. Gör programmet

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter

Läs mer

Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest

Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest Mattelek Flex Elevens namn Ålder (år, månader) Datum för testning BAKGRUNDSINFORMATION Årskurs Kön Testare FÖRTEST#1: TALUPPFATTNING - MUNTLIGA FRÅGOR Instruktioner:

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och

Läs mer

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Concept cartoons - resonemangsuppgifter. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-06-18

Concept cartoons - resonemangsuppgifter. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-06-18 Concept cartoons - resonemangsuppgifter Per Berggren och Maria Lindroth 2013-06-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5)

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5) Gör ett mattetest som fungerar för alla multiplikationstabeller. Christer Sjöberg är ämneslärare i matematik. Till läraren 1. Skapa en fråga som datorn kan svaret till 2. Gör programmet mer interaktivt

Läs mer