Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009
|
|
- Nils Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009
2 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs 6-9. Olivera Ramezic, lärare på individuella programmet på gymnasiet.
3
4 Kristiska aspekter: storlek, färg Varians: storlek, färg Invarians: näbb, två ben, svarta
5
6 Gruppindelning Grupp 1: 12 elever årskurs 2 Grupp 2: 19 elever årskurs 5 Grupp 3: 9 elever IV-HF årskurs 1-3
7 Val av lärandeobjekt : Vad krävs för att eleverna ska förstå likhetstecknets innebörd? Sammansättning av arbetslag styrde val av lärandeobjekt. Alla tre lärare har upplevt att eleverna inte haft full förståelse för likhetstecknets innebörd. Har eleverna liknande problem att förstå likhetstecknets innebörd oavsett årskurs?
8 Definition av likhetstecknet: Likhetstecknet används för att ange att två uttryck betecknar samma sak, eventuellt efter en uträkning. Det utläses är lika med eller bara är (Marand 2008) Likhetstecknet är matematiskt tecken som markerar att två uttryck har samma värde. (Nationalencyklopedin 2006)
9 Studier om elevers uppfattning av likhetstecknet Elever uppfattar ofta likhetstecknet som ett operativt tecken. Oftast introduceras likhetstecknet i samband med addition. Elevers missuppfattning kring likhetstecknet hör ihop med att läromedel oftast använder sig av uppgifter a + b = c. Missuppfattningen understryks av att vi läser och skriver från vänster till höger. Många elever upplever att uppgifter som har formen c = a + b är baklänges. Många elever accepterar inte uppgifter som inte har något operativt tecken, t ex 3 = 3. Det är vanligt att elever skriver uttryck där likhetstecknet används som ett paustecken, t ex = = = 31. Elever som ser likhetstecknet som ett operativt tecken får problem med algebra. Molina och Ambrose (2008)
10
11
12
13 Eleverna måste undervisas på ett sätt där de får möta likhetstecknet som ett relationellt tecken. Molina och Ambrose (2008) Jones och Pratt (2007)
14 1. Vad betyder detta tecknet =? Förtest 2. Svara med SANT eller FALSKT på följande uppgifter. Det räcker att du skriver S eller F. a) = b) 5 4 < 3 2 c) 10 3 = d) > e) =
15 3. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =
16 4. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =
17 5. Kristina har fem hönor och en hund. Anna har två hundar och tre hönor. Kristina påstår att hennes djur har flest ben tillsammans. Har hon rätt? Rita! Skriv på mattespråket: 6. a) 10 = 7 + b) 12 + = 15 c) 13 = + d) 15 - = e) 6 = Hitta på en fortsättning. 15 =
18 Resultat förtest årskurs 2, n = 12
19 Kritiska aspekter Att eleven förstår att det ska vara lika mycket på båda sidor om likhetstecknet. Att kunna läsa och skriva matematiska uttryck i båda riktningarna. Att förstå att det kan vara olika antal tal och operativa tecken på varje sida om likhetstecknet utan att dess betydelse ändras. Språket kan vara en kritisk aspekt där eleven leds in i fel perspektiv/tankebanor.
20 Lektion 1 Lektionen utgick ifrån talet 12. Eleverna fick visa på hur många olika sätt de kunde skriva talet 12. Eleverna utmanades med uppgiften: 13 1 = Bevis med balansvåg, 14 - = Eleverna fick ge förslag på vad som fattas i exemplet: 14 2 = + + +
21
22 Lektion 2 Konkret material, äpplen hela och delar jämfördes. Kontrastering med hela och delar. Läsuppgift och träning att skriva på mattespråket. Eleverna arbetade i par och diskuterade i helgrupp och deras lösningar skrevs på tavlan.
23
24 Resultat eftertest årskurs 2, n = 12
25 Analys av lektion 1 Eleverna klarade att skriva och läsa matematikuttryck från båda håll. Förbättrat resultat på eftertest på alla uppgifter utom en. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.
26
27 Lektion 2 Samma lektionsplanering med talet 14. Kontrastering med < > för att visa vad likhetstecknet inte är. Läraren skulle använda uttrycket lika mycket värt som.
28 Analys av lektion 2 Förbättrat resultat på eftertest på flertalet uppgifter. Eleverna stod för variationen. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.
29 1. Vad betyder det här tecknet =? Förtest lektion 3 1. Svara med SANT (S) eller FALSKT(F) på följande uppgifter och visa hur du tänker. a) = b) 5 6 < 3 2 c) = 3 4 d) > e) = Är det du ser på bilden SANT eller FALSKT? Förklara hur du tänker! = 4. Kolla på bilden och fundera. Om Karin påstår att en penna väger 6 g kan då Peter ha rätt om han påstår att kängurun väger 8 g? Vem av dem har rätt och varför? Förklara med ord hur du tänker. 5. Vilka tal sk a stå i de tomma kvadraterna? a) 10 = b)x + 5 = 15 + x - c) 13 = _ + d) 15 - = 7 2 = 28 e) 3 (7-2) = - 2 f)18 = + = = 2 = 6.Hitta på en fortsättning 37 = Redovisa (skriv med siffror) dina uträkningar.
30 Lektion 3 Samma lektionsplanering anpassad till ålder. Vi utgick från talet 14. Eleverna fick dessutom arbeta med några algebra uppgifter.
31 Resultat för/eftertest IV-HF, n=9
32 Analys av lektion 3 Även här svårt att vara konsekvent med rätt formulering. Balansvågen gav en tydlig bild för eleverna och upplevdes inte som barnslig trots att det var gymnasieelever. En stor förbättring av resultatet särskilt hos de elever som är i stora svårigheter.
33 Slutsatser Kanske det inte är så betydelsefullt att använda uttrycket lika mycket värt som när eleverna väl har förstått innebörden av likhetstecknet. Balansvågen var ett bra redskap för bevis av likhetstecknets innebörd. Samma problem oavsett ålder. Fortsatt undervisning kring likhetstecknets betydelse är nödvändigt. Om läromedlet inte erbjuder någon variation av kritiska aspekter så måste läraren göra detta!
34 Reflektioner Nyvunnen kunskap som eleverna fått har spillt över på övrigt lärande. Att arbeta i ett arbetslag är berikande även om vi arbetar med olika åldrar. Se med fler ögon. Lärarstyrd Vi har blivit mer medvetna om vår roll och hur vi ser på innehållet i undervisningen. Synen på kunskap har förändrats.
1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merLEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1
LEARNING STUDY Matematik Karl Johans skola i Örebro 1 www.karljohansskola.se Anders Sahlin speciallärare Viktoria Bjurström Ma/No lärare 2 Bakgrund Behov av ett utvecklingsarbete. *Hur går det till när
Läs merÖjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07
Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs merDefiniera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.
Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven
Läs merLearning Study. År 1 VT 2015
Learning Study År 1 VT 2015 Lärande objekt Val mellan: - kunskapskrav år 3 - vad kännetecknar en text? - vad kännetecknar en mening? Vilket blev det: Lärandeobjekt - att eleverna får utveckla förståelsen
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merÅk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Negativa tal Skola Långsjöskolan, Rimbo & Rådmansö skola, Rådmansö Årskurs Åk 7 Antal elever i studien 22 stycken. Studien avslutades våren 2013. Deltagande pedagoger/kontaktperson Kai Gerdelius kai.gerdelius@norrtalje.se
Läs merDeltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika
Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika EKVATION i förskolan Förberedelser: litteratur-kursplaner
Läs merEn Learning Study i ämnet svenska
En Learning Study i ämnet svenska Återberättande Lärandeobjekt Direkt: Återberättande Indirekt: Förmåga att kunna urskilja och återge de mest centrala händelserna i en text och att kunna återberätta i
Läs merAtt undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000
Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs mermattetankar Reflektion kring de olika svaren
Reflektion kring de olika svaren Taluppfattning och tals användning 15 Skriv trehundrasju Reflektion: 31007 tyder på att eleven tolkar talet som 3, 100, 7 3007 tyder på att eleven tolkar talet som 300,
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson
Läs merMatematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren
Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merLärarhandledning matematik
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren
Läs merDe senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar
M. Däcker, F. Hollsten, E. Kaminski & L. Rådvall Undervisningen har betydelse elevers kunskaper om algebraiska uttryck Inom ramen för Stockholmsprojektet har fyra lärare på högstadiet och gymnasiet undersökt
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs merRÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen
RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3
Läs merMålet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11
Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Förstå att bråk också kan vara del av antal. Hälften eller en fjärdedel kan innehålla olika antal stenar beroende
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merBråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga
Läs merMönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth
Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merAddition och subtraktion generalisering
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merRelationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla
Läs merUtvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010
SIDAN 1 Utvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010 - med genrepedagogik och Reading to Learn som grund Deltagarna i projektet har arbetat i fem arbetsgrupper utifrån de årskurser de undervisat i. Varje
Läs merPlan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda
Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka
Läs merNär det är jobbigt är man på rätt väg
När det är jobbigt är man på rätt väg Med färgglada stickor, läskburkar och brinnande ljus har lärarna i mattelabbet på Fredrika Bremerskolorna öppnat upp matematiken. Och eleverna har höjt både resultat
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merLearning study och Variationsteori i praktiken
Learning study och Variationsteori i praktiken Joakim Magnusson Göteborgs Universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession joakim.magnusson@gu.se 6 mars 2018 Varför Learning study i utbildningen?
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merNär vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merSant eller falskt en introduktion till källkritik
Sant eller falskt - en introduktion till källkritik Med utgångspunkt i en bild får eleverna undersöka och samtala om att vara källkritiska. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Skriv en räknesaga 3. Skriv
Läs merGrunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6
Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6 Lektionen handlar om att göra en instruktion. Lektionsförfattare: Anna Eriksson Till läraren 1. Gör en instruktion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Algebra åk 3 MA 1. Fortsätt att rita mönstret a) b) 2. Figurerna blir större och
Läs merIntervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min]
Intervjuguide Att göra inför intervjun: Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda läroboken så att du kan diskutera den med läraren. Ha ett anteckningspapper
Läs merMönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren
Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merVad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer
Läs merDen skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.
Helena Eriksson Taluppfattning i heterogena elevgrupper I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts
Läs merSamtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien
Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete
Läs merLearning Study som skolutvecklingsmodell
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merLikhetstecknet i årskurs 1
Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merFärdighet med förståelse
Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning
Läs merIntervjuguide. Att göra inför intervjun: Instruktioner för genomförandet av intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska.
Intervjuguide Att göra inför intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska. Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda
Läs merWORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp
WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merProgrammera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot
Programmera en mänsklig robot Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Hur fungerar en robot? En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merVärdera källor Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte Kristina
Läs merLearning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merKängurun Matematikens hopp
Kängurun Matematikens hopp Ecolier 017, svar och lösningar Här följer korta svar, rättningsmall och redovisningsblanketter. Ett underlag till hjälp för bokföring av klassens resultat finns att hämta på
Läs merLabora&v matema&k - för en varierad undervisning
Labora&v matema&k - för en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2012-02- 23 Lgr11- Matema&ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merMatematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt
Läs merUTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST BAKGRUNDSINFORMATION Elevens namn: Ålder: Datum: Årskurs: Kön: Testledare: Antal dagar tränade med Mattelek Flex: 1 FÖRTEST:1: TALUPPFATTNING
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merKarin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017
Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Arbete med anknytning till matematiklyftet Filmer Nya moduler: Matematikundervisning med digitala verktyg II Matematikdidaktik och specialpedagogik
Läs merEn introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merProgrammera en mänsklig robot
Programmera en mänsklig robot Eleverna får i lektionen skapa ett program för en klasskompis som ska vara robot och följa instruktionerna. Ett enkelt sätt att inleda ett arbete med programmering i skolan.
Läs merEfter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik
Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel
Läs merBedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen
Bedömning för lärande i matematik Workshop 15 juni 16 juni Inger Ridderlind PRIM-gruppen Workshop Komma igång med materialet Avgränsa ett Tema- Kunskapsområde Algebra (Samband och förändring) Hela materialet
Läs merMadeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Läs merTaluppfattning 0-100
Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-
Läs merINTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap
Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla
Läs merEn Learning Study om area
En Learning Study om area Ingress Har ett fotavtryck en area? Hur tar du i så fall reda på den? Svaret på de här frågorna kan bli allt ifrån att det går inte att ta reda på arean, för det finns ingen till
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merDet finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Läs merKoda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5
Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Lektionsförfattare: Christer Sjöberg Till läraren 1. Skapa en fråga som datorn kan svaret till 2. Gör programmet
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merInledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling
Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter
Läs merUtvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest
Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest Mattelek Flex Elevens namn Ålder (år, månader) Datum för testning BAKGRUNDSINFORMATION Årskurs Kön Testare FÖRTEST#1: TALUPPFATTNING - MUNTLIGA FRÅGOR Instruktioner:
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merHur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde
Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner
Läs merÖvningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merNOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Läs merConcept cartoons - resonemangsuppgifter. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-06-18
Concept cartoons - resonemangsuppgifter Per Berggren och Maria Lindroth 2013-06-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merKoda ett mattetest (lektion 4 av 5)
Gör ett mattetest som fungerar för alla multiplikationstabeller. Christer Sjöberg är ämneslärare i matematik. Till läraren 1. Skapa en fråga som datorn kan svaret till 2. Gör programmet mer interaktivt
Läs mer