Upprepade mönster (fortsättning från del 1)
|
|
- Lena Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster i undervisningen i åk 1-3 är att eleven skall ges möjlighet att upptäcka vilka som är de upprepade delarna och hur dessa kan sättas samman till helheter. Det finns matematikdidaktisk forskning (se t.ex. Papic, 2007) som pekar på att elever behöver arbeta med mönster, både upprepade och växande, för att kunna utveckla sin förmåga att se generaliseringar. Man pekar också på att låta eleven beskriva vad som upprepas i ett mönster. Att arrangera mönster som kan utvidgas är ett bra sätt att utveckla elevens förmåga att argumentera och föra logiska resonemang. Enligt kursplanen kan därför en progression i algebra exempelvis handla om att få pröva sig fram med olika uttrycksformer. I fortsättningen av beskrivningen av upprepade mönster handlar det just om att få eleverna att gå från de mer konkreta uttrycksformerna; rita och konstruera, till att beskriva mönstret med en mer abstrakt uttrycksform, som till exempel en tabell. Därutöver handlar det om att kunna se den matematiska relationen mellan ett konkret upprepat mönster och en tabell. Utgångspunkten i detta innehåll tas upp i en problemlösningsaktivitet som används i en studie av Warren och Cooper (2006) och som presenterades i del1. I den förra texten föreslogs, baserat på tidigare forskning, några tänkbara kritiska aspekter. Dessa var: Se vilken som är den upprepade delen eller sekvensen i ett upprepat mönster. Upptäcka att ett upprepat mönster kan variera i form och riktning. Urskilja hur ett upprepat mönster kan illustreras med olika uttrycksformer. Kunna uttrycka vad som kännetecknar ett upprepat mönster. En förutsättning för att eleverna ska utveckla förmågorna, som exempelvis att kommunicera och resonera med hjälp av olika uttrycksformer, är lärarens medvetenhet om de kritiska aspekterna. Lärarens val av frågor, hur dessa frågor ställs och följs upp, spelar också stor roll. I nedanstående beskrivning av aktiviteten kommer därför förberedelser och val av frågor att vara avgörande för att elever ska utveckla förmågan att konstruera och beskriva upprepade mönster. Aktivitet om upprepade mönster Detta exempel syftar på att beskriva en aktivitet som läraren kan använda för att påvisa systematiken i ett upprepat mönster. Det kan i sin tur utveckla elevernas förmåga att resonera mer algebraiskt och se generella samband. Låt säga att ett upprepat mönster med två färger ser ut så här: 1 (6)
2 Steg 1 Inledningsvis identifieras den upprepade delen och beskrivs i termer av hur många röda respektive blå rutor den delen består av. Därefter identifieras hur många gånger den delen upprepas. Inledningsvis kan du förtydliga vad som menas med upprepade delar genom att rita upp dem, först en del, sedan två, och så vidare. Figur Antal upprepade delar... 4 Gemensamt fyller ni sedan i en tabell, där det upprepade mönstret bokförs del för del. Utgångspunkten är följande frågor: Hur många delar? Hur många röda rutor? Hur många blå rutor? Hur många rutor totalt? Antal upprepade delar Antal röda rutor Antal blå rutor Totalt antal rutor Steg Om aktiviteten skulle avslutas här, när tabellen är ifylld, riskerar du att missa chansen att utmana elevernas förmåga att se mönster och resonera matematiskt. Istället kan du ta möjligheten att låta eleverna se delar och helheter och deras samband i hela mönstret och därefter också utöver de delar som finns angivna i tabellen. På så vis har eleverna möjlighet att se det generella i det geometriska mönstret och i talmönstret. Den öppna frågan: Vad ser ni för mönster? ger dig en vägledning, dels om vilka mönster eleverna ser, dels om vilka kvaliteter som framkommer i elevernas beskrivningar. Vanligtvis uttrycker elever samband som går att utläsa genom att läsa tabellen vertikalt, kolumn för kolumn. Det kan exempelvis handla om att de röda rutorna ökar med ett för varje sekvens, de blå ökar med 2, det totala antalet ökar med 3 för varje sekvens. Ett annat slags mönster, som kan betraktas som en beskrivning av högre kvalitet, är det mönster som går att utläsa genom att titta vågrätt i tabellen. Det är alltid dubbelt så många blåa som röda rutor och Det är lika många röda rutor som antalet upprepade delar illustrerar sådana iakttagelser. En relevant följdfråga är: Hur ser du det? Med ett sådant resone (6)
3 mang vill du visa sambandet mellan antalet röda och blå rutor och antalet upprepade delar i mönstret. Steg 3 Nästa steg i aktiviteten är att utmana eleverna att fortsätta mönstret utöver det vi vet. Det vill säga, att utifrån det som kan utläsas i tabellen kunna ta reda på hur det upprepade mönstret kan se ut om det fortsätter bortom de fem upprepade delarna. I en sådan situation utmanas eleverna att tänka mer generellt, eftersom de inte har tillgång till det konkreta mönstret utöver de fem upprepade delarna. Återigen blir dina förberedelser av frågor viktiga. Följande frågor kan vara lämpliga: Om du har 6 upprepade delar hur många av varje färg har du då? Om du har 10 röda rutor, hur många blå skulle du ha då? Om du har 20 röda rutor, vad är då antalet blå rutor? Om du har 30 blå rutor, hur många upprepade delar har du då? Om du har totalt 45 rutor, hur många röda respektive blå rutor har du? Hur vet du det? Anteckna ditt svar! Visa och förklara det för en kamrat! Det kanske inte är självklart att alla elever kan uppfatta dessa samband. Några kan behöva ha tillgång till en mer konkret uttrycksform. Dessa elever behöver förmodligen rita eller bygga vidare på mönstret, alternativ fortsätta tabellen. Steg 4 Ytterligare ett steg kan tas med i aktiviteten genom att diskutera med eleverna hur man kan uttrycka det upprepade mönstret i mer generella termer. Det handlar då om att ange hur ett okänt antal delar kan se ut, det vill säga hur många röda respektive blå rutor samt totalt antal rutor det kan vara. Tänkbara kritiska aspekter i och med en ny uttrycksform I planeringen av lektionen behöver ni i lärargruppen diskutera en lämplig svårighetsgrad på mönstret, förbereda frågor och göra de anpassningar och utvidgningar av aktiviteten som behövs. Vilka aspekter som verkligen är kritiska beror på elevernas tidigare erfarenheter av upprepade mönster. När ni introducerar ytterligare en uttrycksform kan ni också möta nya kritiska aspekter. I exemplet på aktivitet som föreslås introduceras tabellformen. Därför ställs här upp några tänkbara kritiska aspekter för övergången mellan de båda uttrycksformerna: 1: Se sambandet mellan uttrycksformerna bild och tabell. Detta innebär att få syn på hur ett upprepat mönster illustrerat med bilder eller föremål kan 3 (6)
4 överföras till en tabell. Vidare innebär det att kunna uppmärksamma att det som står i tabellen (värdena) har en motsvarighet i det visuella mönstret. 2: Se hur värdena i tabellen hör ihop. Detta handlar om att eleverna behöver få syn på vad de olika värdena i tabellen innebär. Det gäller även systematiken i hur antal delar, antal olikfärgade rutor och totala antalet rutor för respektive sekvens, förhåller sig till varandra. 3: Upptäcka hur mönstret kan se ut utöver det antal upprepade delar som finns i tabellen. Med detta menas att se hur systematiken i tabellen, det vi ser, kan användas för att förutse det vi inte ser. Med andra ord att se hur mönstret ser ut längre fram, bortom det som syns i mönstret. Klassrumsexempel Här ges några förslag på hur det kan se ut i klassrummet för att eleverna ska få en chans att uppmärksamma delar av innehållet som kan tänkas vara viktiga för deras förmåga att beskriva upprepade mönster, utifrån den föreslagna aktiviteten ovan. Inom matematiken är det viktigt att eleverna kan uttrycka samma sak på flera olika sätt. För att synliggöra den tänkbara kritiska aspekten sambandet mellan uttrycksformerna bild och tabell kan du med hjälp av systematik i hur respektive del förs in i tabellen underlätta för eleverna att se detta samband. Exempel 1 Genom att, som i exemplet nedan, täcka över ett antal delar i mönstret och relatera till tabellen kan du åskådliggöra sambandet mellan de båda uttrycksformerna och systematiken i hur värdena förs in i tabellen. Exempel 2 Ett annat sätt är att utgå från en färdigställd tabell där antalet upprepade delar, antal olikfärgade rutor och det totala antalet rutor anges. På så vis hålls mönstret konstant medan uttrycksformerna varieras. Eleverna får sedan i uppgift att översätta mönstret genom att rita eller bygga med olikfärgade rutor. Därefter diskuteras likheter och skillnader mellan uttrycksformerna. I en sådan situation ges eleverna möjlighet att tolka den information som ges i tabellen och se att sättet att visa mönstret på kan variera. De ges också tillfälle att argumentera för respektive uttrycksforms fördelar och nackdelar. 4 (6)
5 Exempel 3 En möjlig väg att få eleverna att se hur värdena i tabellen hör ihop är att presentera en tabell där vissa värden finns med, medan andra värden saknas. Tabellen grundar sig på mönstret presenterat i aktiviteten ovan. Antal upprepade delar Antal röda rutor Antal blå rutor Totalt antal rutor 10 Antalet värden som ska kompletteras kan varieras av dig. Det möjliggör en individanpassning av aktiviteten. Efter att ha fyllt i tabellen behöver eleverna ges möjlighet att kommunicera vad som står i tabellen, vad de ser för mönster och hur de kom fram till de antal som de skrivit i tabellen. Ett sätt att skapa kontrast är att du skriver in ett felaktigt värde i tabellen. Ett fel som eleverna uppmanas hitta, motivera varför värdet inte kan stämma och föreslå vad det kan ersättas med. Exempel Om eleverna inte ser de olika mönstren över hela tabellen behöver du synliggöra dessa samband. Tabellen på sidan 2 kan åskådliggöras genom att du använder påståenden som eleverna ska ta ställning till. Du väljer påståendena i syfte att eleverna ska använda och söka samband över hela tabellen, både vågrätt och lodrätt. Ett förslag är att eleverna tilldelas två lappar med JA respektive NEJ. När du säger påståendet visar varje elev upp den lapp de tycker passar bäst. Därefter ber du olika elever motivera sitt val. Det är alltid dubbelt så många röda som blåa rutor. Hur ser du det? Det är alltid dubbelt så många blåa som röda rutor Hur ser du det? Det är hälften så många röda rutor som blåa rutor Hur ser du det? Antal upprepade delar är alltid lika många som antalet blåa rutor Hur ser du det? I sättet att formulera frågor och ställa följdfrågor skapar du möjlighet för eleven att se systematiken i hur hela tabellen hänger ihop. 5 (6)
6 Den tredje tänkbara kritiska aspekten syftar på att eleverna ska tänka mer generellt om mönster och upptäcka hur det upprepade mönstret kan se ut utöver det antal delar som finns i tabellen. Detta kan du iscensätta genom att som tidigare beskrivits ställa frågor som gör det möjligt för eleverna att upptäcka fortsättningen. Om du har 6 upprepade delar, vad händer då? Hur många av varje färg? Om du har 10, 20, 30? Hur förändras mönstret? Efter att ha arbetat med ett upprepat mönster med en slags struktur kan du konstruera och beskriva ett annat upprepat mönster, där den upprepade delen har en annan struktur. Jämförelser mellan de två upprepade mönstren och deras tabeller kan sedan göras genom att diskutera deras likheter och skillnader. Detta innehåll kan utvidgas och problemlösningsaktiviteten kan mycket väl arbetas med under flera lektioner. Med hjälp av ovan beskrivna delar av innehållet kan du skapa aktiviteter med upprepade mönster och samband mellan uttrycksformer. Referenser Papic, M (2007). Promoting repeating patterns with young children More than just alternating colours! Australian Primary Mathematics Classroom, vol 12. Warren, E. & Cooper, T. (2006). Using repeating patterns to explore functional thinking. Australian Primary Mathematics Classroom, vol (6)
Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merLärarhandledning Mönster
Lärarhandledning Mönster Innehåll Aktivitet Mönster 2 Bakgrund Mönster 4 Kartläggningsunderlag Mönster 5 Elevexempel Mönster 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1 Mönster Aktivitet
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merLärarhandledning Aktivitet Mönster
Innehåll Aktivitet.... 2 Bakgrund.... 5 Elevexempel... 6 Kartläggningsunderlag.... 7 1 HITTA MATEMATIKEN NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I MATEMATISKT TÄNKANDE I FÖRSKOLEKLASS. SKOLVERKET 2019. DNR. 2019:568
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merMönster statiska och dynamiska
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 3: Fantasi, mönster och sannolikhet Mönster statiska och dynamiska Berit Bergius & Lena Trygg, NCM I många matematiska aktiviteter ska deltagarna
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merAnpassning av problem
Modul: Problemlösning Del 7: Anpassning av problem Anpassning av problem Kerstin Hagland och Eva Taflin Detta är en något omarbetad text från boken: Hagland, K., Hedrén R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merPRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat
Katarina Kjellström Ett bedömningsstöd för grundskolans matematiklärare På Skolverkets webbplats finns nu ett fritt tillgängligt bedömnings stöd. Artikel författaren har deltagit i arbetet med att ta fram
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merVardagssituationer och algebraiska formler
Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran
Läs merÅk 8, Fenestra Centrum, Göteborg
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Med anledning av de nya kursplanerna har Strävorna reviderats. Formen, en matris med rutor, är densamma men istället för att som tidigare anknyta till mål att sträva
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merLärarhandledning Sortering
Lärarhandledning Sortering Innehåll Aktivitet Sortering 2 Bakgrund Sortering 4 Kartläggningsunderlag Sortering 5 Elevexempel Sortering 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merGrunderna i programmering loopar (lektion 2 av 5)
Grunderna i programmering - loopar (lektion 2 av 5) Lektionen handlar om att förstå begreppet loop och loopens roll vid programmering. Anna Eriksson är fritidspedagog och arbetar med digital kompetens
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merObservationsschema Problemlösningsförmåga
Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra
Läs merGöra lika i båda leden
Modul: Algebra Del 6: Sociomatematiska normer Göra lika i båda leden Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Ordet algebra kommer från det arabiska ordet al-djabr
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merProblemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F
På jakt efter förmågor i undervisningen Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F Aktivitetens namn: Triangelmatte Syfte Undervisningen ska
Läs merSamband och förändring en översikt med exempel på uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Samband och förändring en översikt med exempel på uppgifter Örjan Hansson, Högskolan Kristianstad Problem om samband och förändring spänner över stora
Läs merGeometriska mönster i Favorit matematik
Geometriska mönster i Favorit matematik En läromedelsgranskning av Favorit matematik i årskurserna 1-3 KURS: Examensarbete för grundlärare F-3, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete
Läs merUnder hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning
Astrid Karlsson Mönsterproblem i dubbel bemärkelse Med utgångspunkt i det rika problemet Stenplattor synliggörs skillnader i elevers lösningar och hur problem som behandlar mönster kan leda in eleverna
Läs merDet finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt
Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.
Läs merMålet i sikte. Förskoleklassen. Målet i sikte Förskoleklassen. kartläggning i matematik. Lgr11
Må Målet i sikte Förskoleklassen Målet i sikte Målet i sikte är ett material som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt för Målet i sikte - förskoleklassen är det centrala innehållet
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merVilken kursplanskompetens behöver rektor?
Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merLärarhandledning Aktivitet Lekparken
Lärarhandledning Innehåll Aktivitet.... 2 Bakgrund.... 5 Elevexempel... 6 Bildunderlag.... 7 Kartläggningsunderlag....12 1 HITTA MATEMATIKEN NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I MATEMATISKT TÄNKANDE I FÖRSKOLEKLASS.
Läs merBedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen
Bedömning för lärande i matematik Workshop 15 juni 16 juni Inger Ridderlind PRIM-gruppen Workshop Komma igång med materialet Avgränsa ett Tema- Kunskapsområde Algebra (Samband och förändring) Hela materialet
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mermattetankar Reflektion kring de olika svaren
Reflektion kring de olika svaren Taluppfattning och tals användning 15 Skriv trehundrasju Reflektion: 31007 tyder på att eleven tolkar talet som 3, 100, 7 3007 tyder på att eleven tolkar talet som 300,
Läs merJag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs mer3. Instruktioner för att genomföra provet
INSTRUKTIONER FÖR ATT GENOMFÖRA PROVET 3. Instruktioner för att genomföra provet I det här kapitlet beskrivs hur samtliga delprov som ingår i provet ska genomföras. Genomförande av Delprov A Tabell 2 Praktisk
Läs merPlanering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll
Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka 49 2015 Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merIntervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min]
Intervjuguide Att göra inför intervjun: Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda läroboken så att du kan diskutera den med läraren. Ha ett anteckningspapper
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merTränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se
Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs merKunskapsprofil Resultat på ämnesprovet
Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N
Läs merBedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merDen här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.
Problemlösning Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Denna modul riktar sig till dig som arbetar i årskurserna 1-3 och handlar om hur du kan utveckla din undervisning
Läs mer2D 4D. Flaskracet. strävorna
2D 4D Flaskracet begrepp resonemang sannolikhet Avsikt och matematikinnehåll Syftet med aktiviteten är att väcka frågor och diskussioner om srum och om skillnaden mellan (antal) och (andel). Det är viktigt
Läs merLuleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Läs merLektionsaktivitet: Tals helhet och delar
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 7: Om tal och tid Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte Syftet med aktiviteten är att ge erfarenheter
Läs merDen skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.
Helena Eriksson Taluppfattning i heterogena elevgrupper I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merÖvningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Läs merTerminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan
Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Förstå att bråk också kan vara del av antal. Hälften eller en fjärdedel kan innehålla olika antal stenar beroende
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merPlanering - Geometri i vardagen v.3-7
Planering - Geometri i vardagen v.3-7 Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Läs merKunskapskrav och nationella prov i matematik
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merAtt uttrycka och argumentera för en mönstergeneralisering algebraiskt
Att uttrycka och argumentera för en mönstergeneralisering algebraiskt Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan, koordinator på STLS, forskningsassistent i Skolfi-projekt och doktorand vid Forskarskolan i
Läs merGrunderna i programmering - loopar 3 av 6
Grunderna i programmering - loopar 3 av 6 Lektionen handlar om att konstruera och beskriva stegvisa instruktioner. Lektionsförfattare: Anna Eriksson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merBILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merFlera digitala verktyg och räta linjens ekvation
Matematik Grundskola årskurs 7-9 Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg I Del 8: Matematikundervisning och utveckling med digitala verktyg Flera digitala verktyg och räta linjens ekvation Håkan
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merKursplanen i ämnet matematik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merAnalysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)
Analysförmåga Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Vad som kan hända då är att (konsekvens) I stället kan man (föreslå lösning)
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merPer Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30
Varierad undervisning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merSyftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merPedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola
Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Gäller för första delen av VT15 Syfte Du ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla din förmåga att:
Läs merLärarhandledning Lekparken
Lärarhandledning Lekparken Innehåll Aktivitet Lekparken 2 Bildunderlag 4 Bakgrund Lekparken 9 Kartläggningsunderlag Lekparken 10 Elevexempel Lekparken 11 1 Lekparken Aktivitet Aktiviteten ska ge eleven
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merKunskapskravens värdeord i matematik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kunskapskravens värdeord i matematik Syftet med materialet är att ge lärare stöd för att diskutera kunskapskravens värdeord för resonemangsförmågan. Detta
Läs merMönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren
Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs mer