Learning Study. År 1 VT 2015
|
|
- Lars-Göran Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Learning Study År 1 VT 2015
2 Lärande objekt Val mellan: - kunskapskrav år 3 - vad kännetecknar en text? - vad kännetecknar en mening? Vilket blev det: Lärandeobjekt - att eleverna får utveckla förståelsen av texters uppbyggnad med mellanrum mellan ord, och kan använda det när de skriver egna texter. o Varför? I varje grupp fanns det elever som fortfarande skrev alla bokstäver samt ord i en följd.
3 Kritiska aspekter Förändring från: handstil kontra dataskriven text höra/skriva kontra läsa/skriva mellanrummets storlek motorik & energiåtgång Tidsaspekt Förändring till: vanliga uttryck: Hur mår du? (eget lärandeobjekt?, då det endast för-och eftertestades men inte undervisades i) att förstå hur stort ett mellan bör vara höra/skriva kontra läsa/skriva
4 Förtest Diktering: två meningar som eleverna skulle skriva för hand. Handskriven text kontra datorskriven text Där eleverna skulle markera mest lik en riktig text eller mest lik en text i en bok. Skriva en text till en bild. Efterföljande intervjuer av ca. 3 barn/grupp.
5 Lektion 1 Kritiska aspekter (hinder för lärandet): - att förstå hur stort ett mellan bör vara Variationsmönster: - höra/skriva kontra läsa/skriva Form: Lektionslängd: Aktiviteter: - samma text med/utan mellanrum - EPA - ca.40min 1. två skrivna texter på tavlan diskutera genom EPA 2. bygga meningar i grupper om två 3. klistra upp meningar på papper 4. helklassdikussioner med elevexempel 5. varför är den här bättre än den där.
6 Lektion 2 Förändring av den kritiska aspekten: att förstå vad ett mellanrum är och hur stort det bör vara Varför: I lektion undervisades det mer i klipp och klistra för att bygga meningar, inte i den kritiska aspekten hur stort ett mellanrum bör vara. Ej heller i höra/skriva kontra läsa/skriva. Form: samma som innan Avgörande förändringar för resultaten: 1. Diskussioner genom EPA: - Lätt att läsa, varför/varför inte? - Vad är ett mellanrum? - Hur stort bör ett mellanrum vara? 2. Skriv om den här texten så att den blir lätt att läsa. 3. Utvärdering med hjälp av exit-uppgift där eleverna skulle värdera sin egen text utifrån kategorierna: text som i en bok, ibland, inget mellanrum.
7 Lektion 3 Förändring av den kritiska aspekten: att förstå hur stort ett mellanrum bör vara och kunna använda det i egen text. Form: samma som innan Avgörande förändringar för resultaten: förtydligande av exit-uppgiften från text som i en bok till text med mellanrum
8 Förändring i Elevresultat För- till eftertest: - Ny bild på eftertesten. För att undvika att det skulle bli samma saga. Men hade det spelat någon roll egentligen? - Felkälla: Svårt att bedöma elevernas egna text om det är ett mellanrum eller inte. Mer synbart för oss mentorer men inte för handledarna i studien. Lektioner emellan: - Störst förändring mellan lektion 1 och lektion 2. - från klippa och klistra egna meningar till att analysera elevtexter för att skriva om dem till en text med mellanrum.
9 - pga. förändringen i undervisningen kopplat till eftertesten - testade av det som vi faktiskt hade undervisat i. - förståelsen för vad är ett mellanrum är - förståelsen för varför man ska använda ett mellanrum - att till viss del kunna använda mellanrum Förändring i Resultat: Elevresultat Fråga 3 förtest Fråga 3 eftertest Fråga 4 förtest Fråga 4 eftertest Lektion 1 77 % 86 % 64 % 73 % Lektion 2 75 % 95 % 70 % 90 % Lektion 3 71 % 79 % 54 % 71 % Varför blev resultaten som de blev?:
10 Reflektioner under studien Svårigheter - svårigheten med att avgränsa sig till ett lärandeobjekt - smalna av både i planeringen och vid diskussionerna - svårt att bedöma elevers text om det faktiskt är ett mellanrum eller inte Möjligheter - elevtexters möjligheter i undervisningen - EPA - avgränsa ett lärandeobjekt för att verkligen grotta ner sig i det - att eleverna snabbt får utvärdera sitt egna lärande - att vi får syn på deras tankar om deras eget lärande
11 Pedagogresultat Lärdomar: - användning av variationsmönster i undervisningen - kontrasteringar - modellera men också låta eleverna prova - använda elevtexter - genom intervjuer få syn på elevers tankar - kollegialt lärande genom samtal
Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07
Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.
Läs merEn Learning Study i ämnet svenska
En Learning Study i ämnet svenska Återberättande Lärandeobjekt Direkt: Återberättande Indirekt: Förmåga att kunna urskilja och återge de mest centrala händelserna i en text och att kunna återberätta i
Läs merDefiniera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.
Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera
Läs merÅk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Läs merPresentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009
Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs
Läs merLearning Study som skolutvecklingsmodell
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merLearning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merÅk 8, Fenestra Centrum, Göteborg
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson
Läs merLEARNING STUDY I FÖRSKOLAN. Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff
LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN, Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska ta till vara och stärka barnets intresse för att
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merAtt undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000
Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merPedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2
Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och
Läs merLearning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Negativa tal Skola Långsjöskolan, Rimbo & Rådmansö skola, Rådmansö Årskurs Åk 7 Antal elever i studien 22 stycken. Studien avslutades våren 2013. Deltagande pedagoger/kontaktperson Kai Gerdelius kai.gerdelius@norrtalje.se
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merLearning study och Variationsteori i praktiken
Learning study och Variationsteori i praktiken Joakim Magnusson Göteborgs Universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession joakim.magnusson@gu.se 6 mars 2018 Varför Learning study i utbildningen?
Läs merLEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1
LEARNING STUDY Matematik Karl Johans skola i Örebro 1 www.karljohansskola.se Anders Sahlin speciallärare Viktoria Bjurström Ma/No lärare 2 Bakgrund Behov av ett utvecklingsarbete. *Hur går det till när
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs merÄmnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker
Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merVad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer
Läs merHur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde
Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner
Läs merPå Nya Elementar, en grundskola i Stockholm, har vi matematiklärare
Tina Edner Multiplikation och division med 10, 100 och 1000 en Learning study i praktiken Denna artikel är en förkortad version av ett utvecklingsarbete som finns att läsa i sin helhet på Pedagog Stockholm.
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merGrindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder
Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)
Läs merVad kan den som kan teknik på lågstadiet?
Vad kan den som kan teknik på lågstadiet? Om yngre elevers teknikkunnande Eva Björkholm, KTH evabjork@kth.se Skolans teknikundervisning skall ge eleverna möjlighet att utveckla sitt teknikkunnande (Lgr11).
Läs merSamtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien
Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete
Läs merEn Learning Study om area
En Learning Study om area Ingress Har ett fotavtryck en area? Hur tar du i så fall reda på den? Svaret på de här frågorna kan bli allt ifrån att det går inte att ta reda på arean, för det finns ingen till
Läs merLearning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd
Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS
Läs merAtt förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016
Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare
Läs merVFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merAtt använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9
Att använda strategier för muntlig kommunikation LS i moderna språk, spanska åk 9 Vad gör man när kunskaperna inte räcker i muntlig kommunikation och interaktion? Utgångspunkt: Elever som ger upp eller
Läs merArbetsområden för Freja och Frigg
Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Läsinlärning och bokstavsarbete Kunskapskrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSyftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000
EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH LEARNING STUDY I PRAKTIKEN Författare: Tina Edner E-post: tina.edner@stockholm.se Skola:
Läs merKalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola
Lektionsplanering för: Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola Introduktion Som en förberedelse till Kalle Ankas och Camilla Läckbergs deckarskola behöver eleverna förstå en berättande text innan
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merPedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare
Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar
Läs merBjurö Klubb Illustrera och skriva
Bjurö Klubb Illustrera och skriva Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Inledning, händelseförlopp, avslutning, samt personbeskrivningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merGift orm... undrar hur det bröllopet såg ut!
Gift orm... undrar hur det bröllopet såg ut! Ett undervisningsexperiment om hur felaktig särskrivning kan förebyggas Lovisa Rappner Hannah Smith Examensarbete 15 hp Inom Lärande Handledare Anna-Lena Ekdahl
Läs merNoll komma trettio måste vara större än noll komma fem, eller?
Noll komma trettio måste vara större än noll komma fem, eller? En variationsteoretisk klassrumsstudie om decimaltal i årskurs 4 Sandra Jarl Gabriel Johansson Examensarbete 15 hp Inom Lärande Handledare
Läs merLesson study och learning study i matematikundervisningen
Lesson study och learning study i matematikundervisningen Fil. dr. Constanta Olteanu Linnéuniversitetet 1 Kan vi inte göra som dom gör i Japan för det blir ju så bra! 2 Disposition Bakgrund Syftet Urval
Läs merKollegialt utveckla effektiva arbetssätt i matematik utifrån återinlärning och nyinlärning
Slutrapport Kollegialt utveckla effektiva arbetssätt i matematik utifrån återinlärning och nyinlärning Ett utvecklingsprojekt där utgångspunkten är ökad måluppfyllelse i matematik 2017-2018 Centralskolan,
Läs merLärarhandledning Skriva
Lärarhandledning Skriva Avstämning B Bedömningen avser om: Eleven deltar i samtal om innehållet i elevnära bilder, bildserier, ordbilder och andra symboler. Förberedelser för läraren Kopiera Sammanställning
Läs merMadeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Förstå att bråk också kan vara del av antal. Hälften eller en fjärdedel kan innehålla olika antal stenar beroende
Läs merÅrsplan Björkängsskolan, läsåret
Årsplan Björkängsskolan, läsåret 2018-2019 Vision Björkängsskolans verksamhet skall genomsyras av trygghet och studiero. Varje elev skall ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande
Läs merNorrängsskolan 2.0. Hållbar kvalitativ arbetsmiljö. Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele kommun
Norrängsskolan 2.0 Hållbar kvalitativ arbetsmiljö Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele Lärarbrist, dålig arbetsmiljö och måluppfyllelse Kompetensförsörjning Lärarbristen kommer inte att utbildas
Läs merLärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver
Innehåll.... 2 Elevexempel... 4 Analys och uppföljning.... 5 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 3.... 6 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET, SPECIALSKOLA. SKOLVERKET
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merKoppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild
Förslag på ämne Ämnesövergripande; SO, Svenska, Bild Årskurs 3-9 Omfattning, tidsåtgång 2-3 lektioner Namn på övningen Ämnen = Yrken; Yrkesträd Övningen planerad av Jenny Norberg Randowo Koppling till
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Läs merUppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning
forskning om undervisning och lärande nr 12 21 Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning J Fred & J Stjernlöf Artikeln beskriver resultaten från ett forsknings- och
Läs merSNIPP, SNAPP, SNUT ÄR DENNA SAGA VERKLIGEN SLUT? En studie om att skriva berättande texter med fungerande avslut
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UNDERVISNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP SNIPP, SNAPP, SNUT ÄR DENNA SAGA VERKLIGEN SLUT? En studie om att skriva berättande texter med fungerande avslut författare: Johanna
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merÄDK kollegium. Varför ÄDK? Effekter vi hoppas på: Implementeringsarbetet på Kryddgårdsskolan
ÄDK kollegium Implementeringsarbetet på Kryddgårdsskolan Varför ÄDK? Uppdragsfokus Språkutveckling i alla ämnen Kontinuerligt och kollegialt utveckla undervisningen BFL byggs in i undervisningen naturligt,
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merWORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp
WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merFlerspråkiga elever som strategiska läsare
Flerspråkiga elever som strategiska läsare En learning study om strategier för läsförståelse hos flerspråkiga elever Laila Guvå (Tunaskolan åk 7-9) Pernilla Lundenmark (Brunnaskolan 7-9) Åse Wewel (Fittjaskolan
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merRIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
RIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 4,5 HP, PROVKOD 1705, VFU INOM RAMEN FÖR 30 HP, SVENSKA, LÄS OCH SKRIVINLÄRNING/LÄS OCH SKRIVUTVECKLING I UNDERVISNINGSKONTEXT, VT 2018 KURSPLAN SV1007,
Läs merBråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga
Läs merLearning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan
Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merÄven kvadraten är en rektangel
Åsa Brorsson Även kvadraten är en rektangel Vad innebär det att arbeta med geometriska objekt och deras egenskaper i årskurs 1 3? Hur kan vi använda det centrala innehållet i geometri för att utveckla
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra
Läs merHur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)
SOFIE BERTHET SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Mateo ska byta skola. Fast han vill inte. Mateo har dyslexi och tycker det är svårt med ord, både att läsa dem och att stava till dem. I den nya
Läs merOrientering Hitta lätt, så blir det rätt!
Orientering Hitta lätt, så blir det rätt! Kerstin Nilsson och Marie Aldener Presentation av pass Under passet får du veta hur eleverna kan orientera sig med hjälp av en karta, vad som kan vara kritiskt
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merMeter, decimeter eller centimeter?
Meter, decimeter eller centimeter? Ett deltagande perspektiv på en om längdenheter i skolår 1 och 2 Malin Lindgren LAU370 Handledare: Angelika Kullberg Examinator: Jonas Ivarsson Rapportnummer: HT07-2611-029
Läs merRIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
RIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 3 HP, PROVKOD 1705, INOM RAMEN FÖR 33 HP, SVENSKA FÖR GRUNDLÄRARE ÅRSKURS 4 6, VT 2018. KURSPLAN SV1008, ÅRSKURS 4 6 Syftet med den verksamhetsförlagda
Läs merSjöängsskolan ett exempel. Mats Lundström, rektor Richard Hultén, lärare
Sjöängsskolan ett exempel Mats Lundström, rektor Richard Hultén, lärare Vi skulle gärna vilja att ni tänkte på detta under vår presentation. Hur kan man påverka och uppmuntra lärare/kollegor så att de
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merHistoriska talsystem och taluppfattning
Historiska talsystem och taluppfattning En studie om hur det egyptiska talsystemet kan användas till att stärka elevers taluppfattning KURS: Examensarbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs mer26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur
Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna
Läs merAtt göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete
Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Analysfasen Steg 1 prioriterad målsättning Vilka färdigheter eller förmågor behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för
Läs merLearning study. en guide. Johan Häggström, Maria Bergqvist, Henrik Hansson, Angelika Kullberg, Joakim Magnusson
Learning study en guide Johan Häggström, Maria Bergqvist, Henrik Hansson, Angelika Kullberg, Joakim Magnusson Layout och omslag: Johan Häggström och Anders Wallby Alla foton: Anders Wallby, NCM Göteborgs
Läs mer