Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5"

Transkript

1 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer. - Att eleven utvecklar sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Koppling till uppnåendemål: - Att kunna bestämma obekanta tal i enkla former. - Att kunna förstå och använda addition, subtraktion, multiplikation och division. Lärande objekt: - Att eleven befäster likhetstecknets innebörd och betydelse. - Att eleven genom samarbete utvecklar språket kring begrepp som rör området ekvationer t.ex. ekvation, göra lika, utjämna, vänster och höger led. - Att eleven skall utveckla sin förståelse i att utnyttja sambanden mellan de olika räknesätten i ekvationslösningar. Kritiska aspekter: - Att förstå att en symbol har samma värde i samma ekvation men att denna symbol kan ha ett annat värde i en annan ekvation. - Att eleven förstår likhetstecknets avgörande betydelse. Nödvändiga förkunskaper: - Eleven skall kunna likhetstecknets betydelse.

2 Ekvationer förlektion Mål: Befästa likhetstecknets namn och betydelse. Material: Bifogad concept cartoon, balansvåg, multilink eller liknande klossar, likhetstecken och lite häftmassa. Genomförande: Inled med att lägga på bifogad concept cartoon och låt eleverna tänka en och en under en kort stund på vem eller vilka av personerna på bilderna de håller med. Låt dem sedan arbeta tre och tre. De ska i triosgruppen förbereda sig på att redovisa en möjlig lösning för övriga i klassen. Detta skall visas laborativt på en balansvåg. Varje grupp redovisar med liknande material som på bilden. Var noga med att understryka likhetstecknets betydelse vid varje redovisning. Ha ett likhetstecken som du fäster på balansvågen när likhet uppstår.

3 Jag tänker att jag lägger 10 kuber på den vänstra och 2 på den högra så är det balans. Jag lägger 8 kuber på den vänstra vågen så är det lika. Jag tror Jag lägger på 13 stycken på den vänstra så blir det lika.

4 Ekvationer - lektionsplanering Lektionen innan: Läraren arbetar med likhetstecknets betydelse och använder då en balansvåg och en Concept Cartoon. Ett likhetstecken klistras på i samband med diskussion kring att det är i balans lika mycket på var sida. Förberedelser: Varje par behöver ca 10 askar och ett antal bönor. Ett antal halva askar bör finnas för att tas fram vid behov. Kladdpapper, pennor, sudd läggs ut på varje bord i förväg. Ekvation 1 och 2 förbereds med dokumentationsremsor, se bilaga. Ekvation 1: 2 askar 3 bönor = 1 ask 10 bönor (vilket betyder att det finns 7 bönor i varje ask) Ekvation 2: 2 askar 6 bönor = 3 askar 4 bönor (vilket betyder att det finns 2 bönor i varje ask) Brickor med färdiga ekvationer behöver förberedas, fler brickor än antalet par behövs. Några svårare alternativ bör göras för de elever som behöver utmaningar. 7x + 6 = 4x + 15, x = 3 (Vilket betyder att det finns tre bönor i varje ask) 6x + 6 = 4x + 11, x =2,5 (Vilket betyder att det är 2,5 bönor i varje ask Till varje bricka skall en dokumentationsremsa finnas längst ner. Likhetstecken skall finnas inplastade och utklippta. Remsor för brickdokumentation skall göras. Dokumentationsrutorna skall göras färdiga innan. De historiska orden och dess betydelse ska stå på tavlan samt ett likhetstecken. Att tänka på under lektionen: Poängtera likhet, vi gör lika på båda sidor. Vår reflektion är att det är lätt att lägga för stort fokus vid metoden ta bort istället för att poängtera att det handlar om att göra lika på båda sidor och att vi idag jobbar med metoden ta bort. Använd adekvata ord och begrepp som till exempel likhet, likhetstecken, ekvation och höger respektive vänster led. Ställ frågor som spelar det någon roll om vi tar bort askar eller bönor först?, spelar det någon roll på vilken sida om likhetstecknet asken ritas?

5 Lektionens genomförande: 1. Läraren relaterar till den förra lektionen om Concept Cartoon. 2. Läraren berättar om historiken kring ordet ekvation.. Ordet kommer från latinets aequa tio vilket betyder utjämning, aequ vilket betyder göra lika och equal. (Eventuellt kan sägas att likhetstecknet kan härledas tillbaka redan till de gamla grekerna som tros ha funderat över detta för redan flera tusen år sedan.) 3. Läraren visar ekvation 1 på en overhead. Läraren talar om att det ligger lika många bönor i varje ask. Det är lika många bönor på var sida om likhetstecknet. Eleverna får till uppgift att försöka ta reda på hur många bönor det finns i varje ask. De får några sekunders egen tid för egna tankar. Efter det får de diskutera två och två i några minuter. Någon/några elever kommer fram och visar sin lösning på overheaden. Läraren frågar hur de har kommit fram till lösningen. Lyft fram elevernas metoder, till exempel gissa och prova. Det är nu viktigt att lärare och elever tillsammans kontrollerar att antalet bönor i asken stämmer (öppnar och tittar i asken). Läraren delar till exempel ut de tre askarna så några elever själva får uppleva hur många bönor det är i varje ask. (Om ingen elev kommer fram till att göra lika på båda sidor genom metoden att ta bort så får läraren själv visa metoden vid den fortsatta genomgången.) Läraren visar nu hur ekvationen och dess lösning steg för steg kan ritas på tavlan: Man tar bort bönor och askar på overheaden och ritar samma steg på tavlan.(låt OHbilden vara på tavlan för att kunna rita direkt bredvid.) Viktigt att varje steg visas tydligt. Läraren måste uppmärksamma sambandet med att ta bort och hur man ritar detta samt poängtera att likheten hela tiden behålls. När lösningen är presenterad provar vi om den fungerar genom att ersätta varje ask med 7: = Vid behov ha ekvation 2 redo och gå igenom på samma sätt som med ekvation Nu delar läraren ut brickor med färdiga ekvationer som eleverna ska försöka lösa, två och två. Läraren säger: - Nu ska ni själva få lösa några ekvationer. När ett elevpar är klara så får de en ny bricka. Läraren bryter när hon/han ser att alla elever har löst minst en ekvation (helst flera). Om något par behöver utmaning kan de få göra en ekvation utifrån en färdig dokumentationsremsa. Vid genomgång ritar läraren på tavlan samtidigt som eleverna förklarar (ett fåtal exempel visas). Kom ihåg att likhetstecknet redan ska finnas på tavlan. När eleven säger vi tog

6 bort så ritar läraren vad som är kvar. Genomgången sker på samma sätt som i ekvation 1 och 2. Låt minst två elevpar redovisa och rita deras lösningar bredvid varandra på tavlan så att du som lärare kan visa att askarna i respektive ekvation symboliserar olika antal bönor. Här är det viktigt att läraren poängterar att asken är en symbol som symboliserar antalet bönor i asken och inte bara asken. Tänk dig att asken är genomskinlig eller att bönorna i asken är gömda. Varje ekvation bör sluta i att en ask är lika med ett visst antal bönor d.v.s. om eleverna avslutar en ekvation med 2 askar = 10 bönor diskutera då hur man skall göra för att visa att 1 ask = 5 bönor. Läraren återkopplar lösningen (sista steget) på ekvationen till första steget samt jämför de olika ekvationslösningarna på tavlan för att visa eleverna att askarnas innehåll är lika i alla asksymboler i samma ekvation men kan vara olika i olika ekvationer. Nu ska ni få göra egna ekvationer till varandra. Läraren betonar här att det ska vara lika många bönor i varje ask samt att det ska finnas lika många bönor på var sida om likhetstecknet. Ni ska skriva ekvationen samt ekvationens ägare på dokumentationsremsan som ni lägger längst ner på brickan. (För att vi ska veta hur ekvationen var om någon råkar putta till brickan). Kom ihåg att testa om ekvationen går att lösa! Sedan ska du byta bricka med någon. Alla ekvationer, både egnas och andras, ska dokumenteras i dokumentationsrutorna (läraren visar pappret). Alla elever ska göra sin egen dokumentation. Läraren visar och påminner eleverna om tillvägagångssättet på tavlan. (se moment 3 och 4). 5. Nu skall materialet plockas bort! Sedan säger läraren: Tänk er att det kommer in en kamrat här som inte vet vad ni har gjort denna lektion och som inte vet vad en ekvation är. Ni ska nu skriva en tydlig förklaring/beskrivning för honom/henne på ett nytt papper. Var och en skriver ner sina egna tankar. Diskutera gärna med din kamrat bredvid. Frågan är alltså: Hur kan man göra när man löser en ekvation? Om frågor kommer upp kring hur förklaringen ska se ut så är det fritt! Utmaningar Kan man hoppa över något steg i lösningen? Kan du göra en riktigt utmanande ekvation?

7 Kan man kalla asken för något annat? Lägg fram halva askar, kvarts askar, halva bönor etc. Ekvationens ägare Ekvationens ägare Ekvationens ägare Ekvationens ägare

8 Ekvationens ägare Ekvationens ägare Ekvationens ägare

9 Ekvationer lektion 2 Lektionen innan: Eleverna har arbetat med (Lektion 1 )att lösa och göra egna ekvationer laborativt med hjälp av askar och bönor. Eleverna har även dokumenterat sina ekvationer. Förberedelser: Tomma tändsticksaskar och bönor skall finnas till hands i klassrummet. Förbered ekvationerna 1 och 2 med askar och bönor. Ett antal halva askar och fjärdedelsaskar bör finnas för att ge utmaning till vissa elever. Räknehäfte eller papper att anteckna på. Lektionens genomförande: 1. Genomgång 1: Lägg upp ekvationen 2 askar 3 bönor = 1 ask 10 bönor (vilket betyder att det finns 7 bönor i varje ask) på OH:n och projicera bilden på whiteboarden. Diskutera med eleverna om att askarna står för ett obekant antal. Viktigt att läraren poängterar att det finns lika många bönor i varje ask samt att det finns lika många bönor på var sida om likhetstecknet. - Vad symboliserar asken? (Ett obekant tal) - Hur kan man beteckna ett obekant tal? Säkerligen kommer X upp men man kan ju egentligen beteckna det med vilken symbol som helst. Visa asken för eleverna och skriv X på whiteboarden på askens plats. Räkna antalet bönor och skriv upp det. Eleverna skriver samtidigt i sin bok. X + X + 3 = X + 10 Kommer ni ihåg hur vi löste ekvationen med hjälp av askarna? För ett samtal med eleverna och betona att man gör lika på varje sida. Ta nu bort lika många askar och bönor. Skriv ner i olika led samtidigt som ni utför handlingen. Exempel: X + X + 3 = X + 10 Ta bort 1 ask från varje sida. X + 3 = 10 Ta bort 3 bönor från varje sida. X = 7 Genomgång 2: Lägg nu upp 2 askar 6 bönor = 3 askar 4 bönor (vilket betyder att det finns 2 bönor i varje ask) på OH:n som i genomgång 1 Gör på samma sätt. X + X + 6 = X + X + X = X = X

10 2. Eleverna arbetar sedan parvis med de dokumentationsremsor som de tillverkade under lektion 1. De ska nu överföra dessa till matematikspråk. Se till att ha så många ekvationsremsor så att det finns några över. När de är klara med en remsa kan de gå fram och byta till en ny. 3. Eleverna gör egna ekvationer till varandra. Eleverna skriver ekvationen samt ekvationens ägare på dokumentationsremsan som de lägger längst ner på brickan. (För att man ska veta hur ekvationen var om någon råkar putta till brickan). Kom ihåg att testa om ekvationen går att lösa! Byt sedan bricka med någon. Alla ekvationer, både egnas och andras, ska dokumenteras i dokumentationsrutorna (läraren visar pappret). Alla elever ska göra sin egen dokumentation. Utmaningar Kan man hoppa över något steg i lösningen? Kan du göra en riktigt utmanande ekvation? Lägg fram halva askar, kvarts askar, halva bönor etc. Att tänka på under lektionen: Poängtera likhet, vi gör lika på båda sidor. Vår reflektion är att det är lätt att lägga för stort fokus vid metoden ta bort istället för att poängtera att det handlar om att göra lika på båda sidor och att vi idag jobbar med metoden ta bort. Använd adekvata ord och begrepp som till exempel likhet, likhetstecken, ekvation och höger respektive vänster led. Ställ frågor som Spelar det någon roll om vi skriver X eller antal först?, Spelar det någon roll på vilken sida om likhetstecknet X står?

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika EKVATION i förskolan Förberedelser: litteratur-kursplaner

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Gäller för första delen av VT15 Syfte Du ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla din förmåga att:

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen Bedömning för lärande i matematik Workshop 15 juni 16 juni Inger Ridderlind PRIM-gruppen Workshop Komma igång med materialet Avgränsa ett Tema- Kunskapsområde Algebra (Samband och förändring) Hela materialet

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

Säger man ordet ekvation brukar tyvärr

Säger man ordet ekvation brukar tyvärr kerstin hagland Buss på ekvationen! Bara ordet ekvation kan få många, både elever och vuxna, att direkt tänka på något som är svårt och obegripligt. I artikeln presenterar författaren några idéer om hur

Läs mer

Likhetstecknet i årskurs 1

Likhetstecknet i årskurs 1 Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande

Läs mer

Göra lika i båda leden

Göra lika i båda leden Modul: Algebra Del 6: Sociomatematiska normer Göra lika i båda leden Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Ordet algebra kommer från det arabiska ordet al-djabr

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt

Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du

Läs mer

Ekvationen. www.grul.se

Ekvationen. www.grul.se Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4

Läs mer

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden. Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden. Syftet med processen är att få fram så mycket idéer som möjligt, som

Läs mer

Olika sätt att lösa ekvationer

Olika sätt att lösa ekvationer Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det

Läs mer

Intervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min]

Intervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min] Intervjuguide Att göra inför intervjun: Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda läroboken så att du kan diskutera den med läraren. Ha ett anteckningspapper

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. 1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Veckomatte år 1-2 med 10 moment

Veckomatte år 1-2 med 10 moment Veckomatte år 1-2 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsfrteckning Innehållsfrteckning 1 Inledning 2 Utdrag ur kursplanen om matematik Lgr-11 3 Grundläggande struktur fr Veckomatte år 1-2 4 Översikt

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning

Läs mer

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet

Läs mer

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga. GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Många Stockholmslärare har fått en första-hjälpen-låda i matematik då de deltagit i de kurser som letts av Karin Kairavuo, matematiklärare från Mattelandet i Helsingfors.

Läs mer

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Övningar i ekvationer

Övningar i ekvationer i ekvationer Innehåll A. Addition och subtraktion B. Multiplikation och division C. Blandade räknesätt - prioritet D. Enkla förenklingar E. Parenteser F. Tillämpningar Detta häfte är till dig som läser

Läs mer

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter. Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Laborationen ett måste

Laborationen ett måste Laborationen ett måste WIVI GUSTAFSSON Vi laborerar inte för laborationens egen skull. Laborationen skapar en gemensam upplevelsebakgrund till det språk som används på matematiklektionerna. Med några exempel

Läs mer

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20

Läs mer

matematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG

matematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG matematik b Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG Övningsblad Potenser Multiplikation och division av potenser samt potens av potens Potenslagar Multiplikation av potenser med samma

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och Område Elevsidor Övrigt Symbolerna och 28 Introbild K 1 Mattelappar 2 A 29 Undersök och K 1 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal eller Öva mer Bonus s 9, K 1 Träna och Räknesätten + och + Lägga till, ökning.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Skriver först en liten sammanfattande inledning, tar upp de områden vi samtalade om och mycket av det vi tog upp hittar ni i Förstå

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många. Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Lärarens bok. Birgitta Kuijl Doris Lindberg

Lärarens bok. Birgitta Kuijl Doris Lindberg Lärarens bok Birgitta Kuijl Doris Lindberg Jakten på kottarna Lärarens bok Birgitta Kuijl Doris Lindberg ISBN 978-91-86611-08-8 2011 Birgitta Kuijl, Doris Lindberg och Askunge Thorsén Förlag AB Redaktion

Läs mer

2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström Bedömning för lärande i matematik Växjö 18 september 2014 Katarina Kjellström PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan

Läs mer

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Del B, C och D samt gruppuppgifter Del A: Du och matematiken Information om Del A Beskrivning: I Del A ska eleverna bedöma hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Det är en fördel att börja med Del A innan

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55 Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att

Läs mer

Algebra och Ekvationer År 7

Algebra och Ekvationer År 7 Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Lösa ekvationer på olika sätt

Lösa ekvationer på olika sätt Lösa ekvationer på olika sätt I denna aktivitet ska titta närmare på hur man kan lösa ekvationer på olika sätt. I kurserna lär du dig att lösa första- och andragradsekvationer exakt med algebraiska metoder.

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Addition och subtraktion generalisering

Addition och subtraktion generalisering Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt

Läs mer

Lärarhandledning matematik

Lärarhandledning matematik Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren

Läs mer