Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod. IEI, Linköpings Universitet

Transkript

1 Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod IEI, Linköpings Universitet

2 Bakgrund Varje politiker måste acceptera och handskas med att denna kan komma att granskas av media. Denna granskning har vid vissa tillfällen uppmärksammat fall där politiker olovligen bestridit sina befogenheter som sedan resulterat i ett ökat medialt intresse för denna incident, ett så kallad mediedrev av en politisk skandal. Mona Sahlin utsattas för detta under den så kallade Tobleroneaffären, Sven Otto Littorin under den så kallade Littorinaffären och kanske den mest medialt uppmärksammade affären under de senaste åren skedde under 2011, då Håkan Juholt utsattes för kritik efter att ha ansökt om ersättning från riksdagen för sin övernattningsbostad i Stockholm. 1 Mediedrev sker mot alla politiker, oavsett partitillhörighet eller kön. Ur ett genusperspektiv uppkommer dock frågan om hur vi som läsare tolkar och reagerar på politiska skandaler, sett från den granskades könstillhörighet. Gudrun Schyman menar att det ofta finns ett ifrågasättande gentemot kvinnor i maktpositioner och som följd att kvinnor till större del förlorar sitt partis förtroende vid ett mediedrev, än män. 2 Det finns sedan tidigare forskning på att män och kvinnor inom politiken framställs på olika sätt inom media. 3 Jag vill dock ta reda på ifall den enskilde läsaren - mediakonsumenten - reagerar, uppfattar och har olika åsikter om ett likartat beteende mellan manliga- och kvinnliga politiker. På så sätt är min uppsats kumulativ och bidrar med ytterligare en variabel i frågan om jämställdhet inom media. Syfte Att utifrån två olika varienter av en fabricerad artikel, urskilja om den generella mediakonsumentens uppfattning varierar på en politisk skandal, där den enda skillnaden kommer vara könet på den politiker artikeln berör. Frågeställning Har politikers könstillhörighet en signifikant betydelse för mediakonsumenters uppfattning och åsikter, vid en politisk skandal? Val av strategi och design Det jag vill undersöka är ifall mediakonsumenter kommer ha olika åsikter om mina två varianter av min fabricerade artikel. Jag vill alltså undersöka om könstillhörigheten är en

3 tänkbar förklaringsfaktor till en eventuell variation av mitt slutgiltiga resultat. Detta är således min teori. 4 Mitt problem kommer sedan jämföras mot det empiriska material jag till sist samlat in, där jag alltså kommer pröva min teori om ifall könstillhörighet har betydelse för den generella mediakonsumentens uppfattning. Mitt problem inkluderas därför i kategorin förklarande studier, där jag önskar att pröva min teori, således en teoriprövande studie. 5 Efter att jag samlat in mitt empiriska material och dragit mina slutsatser, så är min strategi att jag ska förmå att generalisera resultatet. För att tillåtas genomföra detta så krävs det att jag har ett urval på omkring 1000 svarspersoner, för att förebygga den felmarginal som kan uppstå vid ett försök till en generalisering. 6 Jag vill kunna jämföra och dra slutsatser om faktorn könstillhörighet men samtidigt ha möjlighet att generalisera resultatet. Detta kräver en design på mitt arbete där en stor mängd fall samlas in. Jag har därför valt att använda mig av en statistisk design 7, en design som kräver ett stort insamlande av många analysenheter. Denna design kommer jag använda mig av för att utforma ett kort och koncist frågeformulär där min frågeställning undersöks. Kritik skulle kunna riktas mot detta, då andra eventuella förklarande faktorer kommer falla bort. Då min undersökning dock är en teoriprövande studie så använder jag mig av strategin att koncentrera undersökningen till ifall könet har någon betydelse för mediakonsumentens uppfattning. Detta är den förklaringsfaktor jag vill undersöka och ingen annan faktor tas därmed i bejakelse. 8 Vid analysen kommer jag också vara i stånd till att kontrollera resultatet och urskilja faktorer - i egenskap av kön och ålder hos mediakonsumenten - och ifall dessa faktorer hade någon inverkan på resultatet. 9 Val av metod För att uppnå mina önskade resultat, med hjälp av den statistiska designen, så krävs det att jag på ett effektivt och realistiskt tillvägagångsätt erhåller den stora mängd data som krävs, för att kunna dra några slutsatser. För att uppnå detta så ställs jag inför somliga val. Det första valet är ifall jag ska använda mig av en frågeundersökning eller samtalsintervju. Jag vill ha möjlighet att generalisera mitt resultat, därför anser jag att en frågeundersökning är den mest 4 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:37 5 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:40 6 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:182 7 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:96 8 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:98 9 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:98(ibid)

4 lämpliga metoden. 10 Detta motiverar jag även med att jag vill ställa frågor snarare än att föra ett samtal 11. Jag vill även undersöka ett visst fenomen - spelar könstillhörigheten roll för mediakonsumenters hellre än att utforska varje individs separata uppfattningar och åsikter. 12 Inom kategorin frågeundersökningar ställs jag inför valet av att antingen göra en enkät eller intervjuundersökningar. 13 Jag väljer här att genomföra en enkät med motiveringen att intervjuer för en så stor population, tidsmässigt, innebär en enorm arbetsinsats. En enkät är också att föredra eftersom min undersökning baseras på en förutbestämd, fabricerad, artikel. Skulle jag som forskare läsa upp denna artikel för undersökningsobjekten, så skulle min framtoning kunna påverka intervjuobjektet, och därmed även resultatet. 14 För att använda mig av en enkät, och för att i min analys tillåtas generalisera resultatet, så krävs det att jag formulerar mina frågor på ett sådant sätt att de erhållna svaren kommer besvara syftet med undersökningen. En tydlig avgränsning av frågor krävs därför, men också för att enkäten inte ska bli för omfattande. Det skulle kunna ha en negativ effekt på svarsfrekvensen. 15 Jag vill även att min enkät ska sändas ut till en population som representerar det svenska folket, för att på så sätt kunna genomföra en lämplig generalisering. 16 Detta kan genomföras genom ett slumpmässigt urval av en stor mängd individer, för att skapa min population. Fördelarna med detta, utöver möjligheten till att generalisera, är att undersökningen blir mindre beroende av tillfälliga egenskaper hos analysenheterna. Det ger mig också som forskare en möjlighet att uttala mig mer exakt om min teoris slagkraft. 17 För att kunna genomföra ett slumpmässigt urval krävs dock att jag definierar min population samt ett upprättande av en urvalsram. 18 Jag vill definiera min population genom att inkludera alla svenska medborgare från åldern arton år och äldre. På så sätt erhålls möjligheten att generalisera mitt resultat till alla myndiga medborgare inom Sverige, och utifrån det kunna fastställa eventuella mönster som kan finnas inom denna population. Jag behöver också arbeta fram en uppdaterad urvalsram med uppgifter om var och en inom populationen. Först när jag genomfört dessa två steg kan jag förmå mig att genomföra ett slumpmässigt urval. 10 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:228(ibid) 12 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:174

5 Inom min metod har jag också valt att definiera, eller operationalisera, vissa begrepp som är centrala i min undersökning. Vid en operationalisering så tillskriver vi ett visst ord eller begrepp, en teoretisk definition, i vilken vi anger dess innebörd och även oftadess idémässiga innehåll. 19 Begrepp i min undersökning, som är i behov av en operationalisering, anser jag är mediedrev och politisk skandal. Källmaterial och källkritik Den källan jag använt mig mest av är Metodpraktikan. Denna källa har gett mig ett underlag ifrån vilket jag kan genomföra ett seriöst och relevant försök till att undersöka ett statsvetenskapligt problem. Ludvig Beckmans Grundbok i idéanalys har även bidragit till denna fundamentala grund inom statsvetenskaplig forskning. Dessa källor anser jag är tillförlitliga och äkta 20, i och med att de är erkänd litteratur inom det universitetsakademiska området. Båda källorna anser jag uppfyller reglerna om samtidighet 21, då de nyligen publicerades, år 2012 respektive år Det finns heller inga egentliga motiv för att författarna inte skulle vara oberoende 22 eller att källorna skulle vara av tendiöst ursprung. 23 För att erhålla en bakgrund till mitt problem så har jag använt mig av två tidningsartiklar och en populärvetenskapligt publicerad artikel. Det finns en bifogad video i artikeln från secondopinion där källkritikern själv kan observera vad som har sagts. Därmed anser jag att artikeln uppfyller kravet på äkthet. Artikeln från Svenska dagbladet skulle kunna innehålla partiska inslag och därmed inte uppfylla tendenskriteriet. Artikelns detaljinnehåll är dock i detta fall inte av väsentlig mening, utan jag anser att artikelns syfte snarare är att förse mitt arbete med en referens till den politiska skandal jag i beskrivit i texten. Den populärvetenskapligt publicerade artikeln från Linnéuniversitetet anser jag också är av god tillförlitlighet. Validitet och reliabilitet En av de största utmaningarna med mitt arbete är att lyckas uppnå en god resultatsvaliditet, alltså att jag undersöker och mäter det jag ämnar till att undersöka. 24 För att uppnå detta kommer mina operationaliseringar av begrepp vara av essentiell betydelse, för att därmed få en god begreppsvaliditet. 25 Kritik kan dock komma att riktas mot dessa teoretiska definitioner, då begreppen skulle kunna tolkas och operationaliseras på många olika sätt. Kritik att empirin 19 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:55; Beckman, Grundbok i idéanalys, 2005:33 20 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012: Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:63 25 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:58

6 inte överensstämmer med de teoretiska begreppens definitioner. Jag kommer dock genom arbetets gång, förhålla mig till mina definitioner av dessa begrepp. På så sätt hoppas jag kunna uppnå en god begreppsvaliditet där eventuell kritik (förhoppningsvis) enbart kommer riktas mot mina slutsatser av undersökningen, snarare än att ifrågasätta mina operationaliseringar. Det är också av stor betydelse att jag formulerar min enkät tydligt för att undvika eventuella systematiska fel, såsom otydlighet, slarv- eller slumpfel. 26 En enkätundersökning är på så sätt riskfylld, eftersom den vid diffus frågeformulering kan komma att tolkas på olika sätt av undersökningens svarspersoner. Det skulle i så fall resultera i en ifrågasatt reliabilitet, något jag hoppas kunna undvika. Alternativt val av metod Istället för att förhålla mig till den statistiska designen med ett kvantitativt frågeformulär, så skulle en alternativ metod kunna utvecklas utifrån en experimentell design. En experimentell design anses, om väl genomfört, som det säkraste sättet att säkerställa ett orsakssammanband. 27 Genom en sådan design så skulle mitt metodlogiska arbetssätt kunna bestå i att även här göra ett slumpmässigt urval av svarspersoner/analysenheter, för att i största möjliga mån kunna erhålla en population identisk med Sveriges medborgare. En manipulation skulle sedan kunna genomföras, vilket i detta fall skulle innebära att vissa av experimentdeltagarna erhåller artikeln som innehåller en manlig politiker, medan andra erhåller artikeln som innehåller en kvinnlig politiker. Efter att experimentet är genomfört kan sedan en jämförelse ske mellan de två olika grupperna och ett eventuellt orsakssammanband fastställas. När en experimentell design ska formateras in till en användbar metod, så skulle en lämplig metod vara att genomföra en observation av de svarspersoner/analysenheter som ingår i experimentet. 28 Jag vill dock kunna generalisera mitt resultat, men en experimentell design med utgångspunkt i en observerande metod, anser jag inte tillåter detta. Detta vill jag påstå eftersom jag som forskare varken har tillräckligt med tid eller resurser för att genomföra så många observationer. En statistisk, kvantitativ design som jag använt mig av underlättar också arbetet med randomisering. Jag anser att ett utskick av frågeformulär är ett bättre tillvägagångssätt för att erhålla en stor undersökningspopulation, än att genomföra ett observerande experiment. 26 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:63 (ibid) 27 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:93 28 Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:306

7 En observerande metod kan visserligen användas till notera yterliggare förklaringsfaktorer än just den jag undersöker. Detta är dock inte i mitt intresse, utan min studie inriktar sig enbart på att urskilja om könstillhörigheten spelar en väsentlig roll för den svenska mediakonsumenten. För att nå ett gott resultat och kunna generalisera min slutsats anser jag därför att en frågeundersökning är ett bättre tillvägagångssätt för att nå detta mål, än vad en observerande metod skulle vara.

8 Källförteckning Tryckta källor Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag. Internetkällor Svenska dagbladet: Juholts hyresersättning granskas, Second Opinion: Kvinnor måste tuffa till sig vid mediadrev, Linnnéuniversitetet: Lik i garderoben har inga bäst före-datum,