Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen"

Transkript

1 Linköpings Universitet FN i världspolitiken, del 2 Frida Karlsson Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning 1.2 Syfte 1.3 Metod 1.4 Avgränsningar KAPITEL 2. BAKGRUND 2.1 Vad hände i Rwanda 1994? 2.2 Hur startade tribunalen? 2.2 Vilka resultat har tribunalen lett till? KAPITEL 3. ANALYS KAPITEL 4. AVSLUT KAPITEL 5. KÄLLFÖRTECKNING

3 KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning I Haag finns den permanenta brottsmålsdomstolen som dömer de som gjort sig skyldiga för brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. För att särskilt döma dessa brott som begicks under folkmordet i Rwanda under sommaren 1994 har en domstol inrättats i Tanzania. I denna studie kommer jag övergipligt beskriva händelserna i Rwanda som ledde fram till bildandet av Rwandatribunalen samt analysera tribunalens resultat. Det var som sagt under sommaren 1994 som folkmordet i Rwanda ägde rum, över människor mördades på under bara några månader och hjälpen från omvärlden uteblev länge. Rwanda domineras av folkslagen Hutu och Tutsi. Någon större skillnad finns inte mellan folkslagen, skillnaden var att många tutsier tillhörde adeln medan majoriteten av hutufolket var bönder. Denna uppdelning var inte fullständig utan det fanns tutsier som var bönder och tvärtom. Kulturellt sett finns det inte heller några större skillnader mellan de olika folkgrupperna, de bor i samma område, talar samma språk och de delar samma historia. Trots detta uppkom spänningar mellan de olika grupperna och detta ledde fram till ett brutalt folkmord. Under 100 dagar, mellan april och juli år 1994, mördades mellan och miljon människor. Trots att FN hade fått flera varningar om vad som var på gång att hända misslyckades de med att reagera och skicka de trupper som behövdes för att förhindra att folkmordet fick fortlöpa. När folkmordet väl var över börjar kampen för att bygga upp samhället igen. Som en del i detta startades den internationella Rwandatribunalen. Syftet med domstolen var att döma de som var skyldiga till folkmordet. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de händelser som ägde rum i Rwanda under sommaren 1994 samt analysera resultatet av arbetet med krigstribunalen ITCR. För att uppfylla detta syfte kommer jag att använda mig av följande frågeställningar: Vad hände i Rwanda 1994? Hur startade tribunalen? Vilka resultat har tribunalen lett till? 1.3 Metod Detta är främst en deskriptiv uppsats. Min ambition är främst att övergripigt kunna ge en bild av vad som inträffade i Rwanda under folkmordet. Utöver detta vill jag presentera arbetet som har bedrivits i den internationella Rwandatribunalen samt föra en diskussion kring resultatet av detta arbete. 1

4 Den information som ligger till grund för uppsatsen har jag hämtat från böckerna The united nations, an introduktion, FN spruckna drömmar och FN, globalt uppdrag. Utöver detta kommer informationen från tidningsartiklar och levande historia. Jag bedömer att dessa källor är både äkta och oberoende vilket är av vikt för att de ska anses vara trovärdigt och användbart källmaterial. Uppsatsen består av ett inledande kapitel där bakgrunden till folkmordet presenteras. Till att börja med kommer frågan om vad som hände i Rwanda år 1994 besvaras och senare i samma kapitel kommer de resterande frågeställningarna att behandlas. Efter detta följer ett kapitel med en kort analys av empirin och sista kapitlet i uppsatsen består av några avslutande slutsatser. 1.4 Avgränsningar De historiska dimensionerna av folkmordet har jag valt att inte behandla i uppsatsen. Spänningar mellan folkgrupper i Rwanda kan spåras långt tillbaka i tiden men i uppsatsen kommer jag enbart fokusera på händelserna år 1994 och framåt. Jag är medveten om uppsatsen inte presenterar en fullständig bild av händelserna under folkmordet och alla faktorer som ligger bakom dessa. Jag kommer att kort och övergripligt summera de händelser som har varit betydande för att folkmordet i Rwanda ägde rum. I en förlängning av uppsatsen tycker jag det skulle vara intressant att djupare analysera vad det är för faktorer som i det långa loppet leder fram till ett folkmord. 2

5 KAPITEL 2. BAKGRUND 2.1 Vad hände i Rwanda 1994? Redan innan folkmordet i Rwanda hade ägt rum hade FN fått ta del av varningar om vad som skulle kunna ske i landet om inte något gjordes åt situationen. Spänningarna mellan de olika folkgrupperna i Rwanda, hutu och tutsi hade ökat sedan början på 90-talet. En rebellgrupp; RPF, till stor del bestående av tutsier i exil hade redan 1990 startat ett inbördeskrig när de invaderade Rwanda. Detta inbördeskrig pågick i två år och ett fredsavtal skrevs under i augusti Under tiden för inbördeskriget hade delar av hutubefolkningen samlats samman. Extrema åsikter propagerades. Både genom radio och TV framställdes en extremt negativ bild av tutsier och det hetsades till hat mot dessa. Efter att fredsavtalet signerades i augusti 1993 skickade FN en fredsbevarande trupp till Rwanda. Dessa skickades dit för att övervaka att fredsavtalet efterföljdes. Det var befälhavaren för den fredsbevarande styrkan som varnade FN att extremgrupper började sluta sig samman, planera ett massmord och samla på sig vapen. Befälhavaren, som hette Romeo Dallair ville få tillstånd att konfiskera vapen men eftersom hans styrka var ditsänd för att bevaka freden fick han inte tillstånd att göra detta. 1 Det var i början av april som ett plan som Rwandas president Habyarimana blev nerskjutet och detta blev startskottet för folkmordet. Striderna inleddes och i och med detta valde många länder att hämta hem sina medborgare som befann sig i landet och lämnade den Rwandiska befolkningen att klara sig själva. FN användes sig inte av begreppet folkmord för att definiera händelserna i Rwanda och beslutade i mitten av april att inte skicka ytterligare soldater dit. Vid tidpunkten fanns väldigt få soldater kvar i landet och ledda av Dallair försökte de rädd civilbefolkning. Det dröjde ända till mitten av maj 1994 innan FN inte kunde förneka att det var ett folkmord som pågick i Rwanda och beslutet att skicka öka de fredsbevarande styrkorna till en arme om 5500 man. Dessa skulle bidra till säkerheten och skydda flyktingar och civila i Rwanda. Trots att detta beslut hade fattats hände inget och det dröjde ända till slutet av juni innan en styrka ledd av Frankrike kom till Rwanda, dessa hade rådets tillåtelse att använda våld för att uppnå säkra förhållanden i landet. I och med detta inleddes det som kallats Opération Turquois. De uppnådde vissa framgångar i och med att de upprättade en så kallad säker zon men operationens resultat har ändå diskuterats bland annat då deras insats underminerade den reda existerande fredsbevarande styrkan i landet. Det var i juli 1994 som RPF besegrade regeringsstyrkorna och folkmordet fick ett avslut. 2.2 Hur startade tribunalen? En miljon döda vilket är samma sak som 13 % av befolkningen, två miljoner som flytt landet, på flykt inom landets gränser och barn som blivit föräldralösa barn. Detta är 1 Segerfelt 3

6 den hemska statiskt som sammanfattar vad som skedde från april till juli 1994 i Rwanda. 2 Under 1995 får FN:s fredsbevarande styrka sitt uppdrag ändrat från katastrofhjälp till återuppbyggnad, de börjar bygga upp både broar och vägar. I november 1994 antog FN:s säkerhetsråd att en resolution om att skapa för att ställa de ansvariga inför rätta. Den har fått namnet Internationella Rwandatribunalen, ICTR och har sitt säte Arusha i Tanzania. De första åtalen väcks 1995, dessa sessioner hölls dock i Haag i väntan på att arbetet med att upprätta domstolen i Arusha ska bli färdigt. De första domarna mot åtalade i domstolen kom år Domstolen har rätt att döma brotten folkmord, brott mot mänskligheten samt överträdelser av artikel 3 i Genèvekonventionen. I domstolen finns det medlemmar från 77 olika länder. 3 Domarna som ska döma i de tre instanserna är 19 till antalet och kommer alla från olika länder och arbetar i domstolen på fyra års mandat. Våldet fortsatt i Rwanda under många år. Mängder av flyktingar återvände till landet och inte alla är nöjda med den tutsidominerade regeringen. Nästan varje vecka kom det rapporter om att hutumiliser slagit till mot tutsier. År 1998 sägs det att upp till människor sitter fängslade i Rwanda för deltagande i folkmordet. Förhållandena i dessa fängelser var långt ifrån humana och vid den här tidpunkten var domstolen svag och hade inte tillräckligt med kvalificerade jurister. Många domare och advokater hade blivit mördade under folkmordet, det fanns helt enkelt inte tillräckligt många kvar för att hinna med att döma alla fängslade, rättegångarna gick ofta väldigt långsamt. Den ursprungliga tanken var att tribunalen skulle vara färdig med sitt arbete med 2010, detta mål uppnåddes inte och nu är tanken att den ska vara avvecklad år Vilka resultat har tribunalen lett till? I april 1998 döms 22 personer till döden för medverkande i folkmordet. Dessa domar möts med stora protester från internationellt håll. Trots detta avrättas de offentligt framför jublande folkmassor. Idag ska dock dödsstraffet vara helt avskaffat i Rwanda. Den första domen för krigsförbrytelser kom som sagt i september Detta är även den första domen någonsin för brottet folkmord. Det är en före detta borgmästare i en den Rwandiska staden Taba som döms skyldig för folkmord och brott mot mänskligheten, han erkände sig skyldig och sitter nu i fängelse på livstid. När folkmordet var över fanns inget kvar av Rwandas eget rättväsende. Inledningsvis tog militären över domstolarna och när de försökte bygga upp dem efter modellen de haft innan folkmordet som inte fungerade vilket innebar att de fick börja om efter ny modell. Ytterligare en åtgärd den Rwandiska regeringen har instiftat för att klara av arbetsbördan med att döma de tals som satt i fängelse och väntade på rättegång upprättades domstolar på bynivå, så kallade Gacaca domstolar. Lokalt utsedda domare utseddes för att döma alla fall utom 2 Eriksson, Hallden 3 4

7 våldtäktsfall och sådana som gällde lokala ledare som hade planerat och lett massaker under folkmordet. Dessa domstolar har rätt att utdöma straff upp till 30 år i fängelse. Om ett fall anses ligga över vad dessa Gacaca domstolar har befogenhet till skickas de vidare till nationella domstolar. På detta vis har antalet fängslade i väntan på dom i minskat kraftigt. Dock kan man diskutera rättsäkerheten i dessa domstolar då processen ofta går väldigt fort, domarna är ofta inte utbildade jurister och den åtalade har sällan hjälp av en advokat. 4 Fram till idag har 72 fall avslutats i internationella Rwandatribunalen. Vissa väntar på att överklagas och andra har redan avtjänat sitt straff. I domstolen har främst de som under tiden innan och under folkmordet hade ledande positioner i det Rwandiska samhället dömts. Dock finns det fortfarande, snart 20 år efter folkmordet, förövare som är på fri fot. När regeringen hade besegrats var det många skyldiga som lyckades fly och många av dem har inte återfunnits och därmed inte kunna utlämnats till Rwanda och heller inte kunna dömas. Förutom att döma de skyldiga till folkmordet har ambitioner gjorts för att komma fram till på vem ansvaret ligger att förhindra att ett folkmord inträffar. Vem är det som har skyldighet att skydda? När det är staten själv som angriper sitt folk, vem ska skydda då? Att veta vart gränsen mellan att kränka ett lands suveränitet och vara passiv är kan vara svårt. I en rapport från den internationella konventionen om intervention och statssuveränitet skriver följande: I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att först och främst åligger staten själv att skydda den egna befolkningen (Om) staten ifråga inte vill eller inte kan (skydda sitt folk), ska principen om icke-inblandning vika för den internationella skyldigheten att skydda 5 Under ett toppmöte år 2005 enades FN:s medlemsländer kring principen att alla hade skyldighet att skydda varandra. Vilket får ses som ett framsteg och gått resultat även om det kom mer än tio år efter folkmordet i Rwanda hade ägt rum. Både den internationella domstolen och de nationella har haft en massiv arbetsbörda sedan folkmordets slut. Det har gått långsamt framåt men med fortsatt arbete kan domstolarna åstadkomma bra resulatat :

8 KAPITEL 3. ANALYS Syften med uppsatsen vara att resonera kring om vilka resultat ITCR:s arbete har lett till och att presentera en bild av hur arbetet med att döma de skyldiga till folkmordet i Rwanda har sett ut. På senare år har viss kritik riktas mot tribunalen på grund av det faktum att de inte har velat lämna över mordmisstänkta rwandier till Rwanda. Detta för att tribunalen ansåg att de misstänkta inte skulle få en rättvis rättegång i Rwanda. Att domstolarna underminerar varandra på detta vis är synd. Jag tror att en tydligare uppdelning av vilka brott som ska dömas i vilka domstolar skulle underlätta. I alla fall för en utomstående verkar uppdelningen inte helt klar. Vissa brott får dömas inte mindre domstolar och andra ska dömas i nationella domstolar medan vissa ska till tribunalen i Tanzania. För att undvika konflikter kring vem som ska dömas var tror jag att tydligare riktlinjer skulle kunna underlätta. I och med att man då enbart kan koncentrera sig på arbetet som ska bedrivas istället för onödiga konflikter. Den juridiska upprättelsen är bara en av alla de saker som behövs för att bygga samhället igen. Det behövs även hjälp för att hela både psykiska och fysiska skador. Statistiken över döda och skadade människor efter folkmordet är fruktansvärd. Fler människor har blivit dömda och fått sina straff. Dock finns det fortfarande mycket att göra. En slutsats jag skulle vilja dra av detta är att visst är det lätt att rikta kritik mot att det har gått snabbt och att rättegångarna inte alltid har gått helt rätt till men samtidigt kan man diskutera vad alternativet skulle varit. Vad ska man göra med människor som sitter häktade? Ett land efter ett folkmord är troligtvis inte helt fungerande och att helt plötsligt kunna ha fångar kommer med stor sannolikhet leda till en ohållbar situation. Ser man situationen övergripande kanske detta helt enkelt var den bästa lösningen men det kanske inte alltid har helt rättvist för vissa enskilda individer som inte fått en rättgång som gått till helt enligt regelboken. Visserligen kanske fler fall skulle kunna prövats i tribunalen, i förhållande till hur många som har dömts i Gacaca domstolarna är det väldigt få som fått sitt fall prövat i tribunalen. Folkmord och brott mot mänskligheten är väldigt allvarliga brott och kanske hade det varit mer rättsäkert att pröva dessa fall i en högre domstol. Kanske får man helt enkelt göra en prioritering och i fallet Rwanda, där det fanns så många åtalade, valdes det mer tidseffektiva alternativet. Ytterligare en fråga som dyker upp under arbetets gång är: Vad kunde FN gjort annorlunda? Kofi Annan som vid tidpunkten för folkmordet arbetade som chef för FN:s fredsbevarande styrkor fick ta del av flertalet tidiga varningar för vad som var på väg att hända i Rwanda. Trots flera vädjanden om att förstärkningar skulle skickas till landet kom det inga fler soldater. Att FN, trots dessa varningar och vädjanden inte tog situationen på allvar och gjorde något åt läget kan inte ses som något annat än ett misslyckande. Med lite snabbare hjälp hade med stor sannolikhet inte hela en miljon människor behövt dö. Kofi Annan har själv erkänt situationen som ett stort misslyckande för FN och hela världen. Utredningar och rapporter har gjorts för att i framtiden kunna förhindra att ett folkmord ska kunna inträffa. Men ett folkmord är reda 6

9 ett för mycket och det är bara att konstatera att FN borde ha reagerat tidigare och gjort så mycket mer. Vidare kan man fundera över vilket ansvar FN hade? Annan menade att ansvaret för säkerheten på plats vilade på den rwandiska regeringen inte på FN styrkorna. Vilket innebär att de som låg bakom folkmordet samtidigt hade ansvar för att förhindra att den ägde rum vilket blir väldigt en väldig paradox. 6 När en sådan allvarlig händelse som ett folkmord inträffar får omvärlden verkligen fundera över vilket ansvar vi har att reagera. Det är lätt att efteråt vara snabb och hjälpa till med det som behövs, gå med i domstolen och utlämna de som kan tänkas vara skyldiga. Även om det efter folkmordet i Rwanda har framkommit tydligare riklinjer kring hur ett folkmord ska förhindras och hur omvärlden ska agera har det inte fungerat. Fler folkmord och brott mot mänskligheten har begåtts och Rwandatribunalen är inte den enda av sitt slag idag. 6 Segerfeldt 7

10 KAPITEL 4. AVSLUT Om två år räknar den internationella Rwandatribunalen att vara färdig med arbetet att döma de som planerade och genomförde folkmordet i Rwanda år Många har dömts och tagit sitt straff för de hemska handlingar de begick. Om alla rättegångar har gått helt rättsäkert till kan diskuteras. Kanske har detta varit ett större problem i de mindre nationella domstolarna än vad det har drabbat rättegångarna i tribunalen. En bidragande orsak till detta kan vara, att efter folkmordet fanns det väldigt få domare och advokater kvar som kunde genomföra arbetet med rättegångarna. Att börja bygga upp ett land där hela 13 % av befolkningen har blivit mördad, kanske av sina grannar och kollegor, kommer att ta lång tid. Den attityd de olika folkgrupperna hade mot varandra kommer inte att förändras över en natt bara för att folkmordet är över. Utöver den juridiska upprättelsen för de drabbade behövs både fysisk och psykisk vård för de överlevande och utöver detta krävs så mycket mer för att ett helt samhälle ska komma på fötter igen och förhoppningsvis fungera bättre än vad det gjorde innan. Skolor, läkarvård och domstolar är exempel på institutioner som har behövts byggas upp från början igen. FN har erkänt sin skuld till att folkmordet blev större än vad det hade behövt bli. Trupperna som hade krävt för att förhindra folkmordet var inte särskilt stora och situationen hade säkerligen blivit avsevärt bättre för den rwandiska civilbefolkningen om hjälp kommit snabbare. År 2004 erkände FN:s generalsekreterare det kollektiva misslyckade omvärlden begått genom att inte kunna skydda folket i Rwanda och kom med en åtgärdsplan för att ett folkmord inte ska kunna äga rum ytterligare en gång. Förhoppningsvis kommer den planen att fungera och leda till att vi i framtiden kommer slippa döma människor för att de genomfört ett folkmord och brott mot mänskligheten. 8

11 KAPITEL 5. KÄLLFÖRTECKNING Eriksson, Lars. Halldén, Birger (2000) FN Globalt uppdrag. Svenska FN-förbundet Gareis, Sven Bernhard. Varwick, Johannes (2003) The united nations, an introduktion. Palgrave macmillan Segerfeldt, Fredrik (2011) FN spruckna drömma. Hydra Förlag Hämtad: :00 Hämtad: Hämtad :30 9

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Produktion: Utrikesdepartementet Tryck: Edita Stockholm 2009 ISBN: 978-91-7496-398-4 Artikelnr: UD 09.015 Foto: Ariel Skelley, Corbis Innehåll Inledning 3

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

BARNSOLDATER I VÄRLDEN

BARNSOLDATER I VÄRLDEN BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Öga för öga, Tand för tand

Öga för öga, Tand för tand Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Eye for an Eye. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö

DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö Migrationsdomstolen DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö Mål nr UM 5416-15 1 KLAGANDE Sekretess, se bilaga 1 Ombud: advokaten Ulf Öberg och EU-advokaten David Loveday Advokatfirman Öberg & Associés AB Box 2098

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Terrastella. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15.

Terrastella. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15. Terrastella Syftet med tidningen är att ta upp världsproblem för att få folk medvetna om vilka konflikter som händer just nu. Genom att ta upp dem, så vill vi försöka enas med folk för att hitta en lösning

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

Elimination of New Pediatric HIV Infection & Prevention and Response to Survivors of Domestic and Gender Based Violence in Rwanda

Elimination of New Pediatric HIV Infection & Prevention and Response to Survivors of Domestic and Gender Based Violence in Rwanda Elimination of New Pediatric HIV Infection & Prevention and Response to Survivors of Domestic and Gender Based Violence in Rwanda Rwanda Republik i östra Centralafrika, huvudstad Kigali Etniska grupper:

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2011, dnr 10-115204

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2011, dnr 10-115204 Afclfe FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-06-07 UM 741-11 Meddelad i Enhet 2:5 Göteborg Sida l (7) KLAGANDE Andrew Oyombe Opiyo, 850224-2517 Ombud och offentligt biträde: Advokat Anne Leffler Allmänna

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

I skuggan av ett krig Kazor

I skuggan av ett krig Kazor Spel Del 3 Vägen till försoning I skuggan av ett krig Kazor Sammanfattning I skuggan av ett krig Kazor är ett spel där eleverna delas in i två grupper som gestaltar folken, atarerna och ireberna. Eleverna

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 430-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat BL SAKEN Överlämnande

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13 1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Söderhamns kommun November 2009 Författare Lars Meyer Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

Remissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50)

Remissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50) M 2002/2314/R Miljödepartementet 103 20 Stockholm Remissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50) Skogsindustrierna,

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Enhet 5. DOM 2014-12-02 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Enhet 5. DOM 2014-12-02 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 8171-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Jonas Stille, 19701231-0095 Himmelsvägen 16 141 91 Huddinge Offentlig försvarare: Advokat Ingemar Mårtensson Advokatfirman

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar

Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr: 533 Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar Emelie Brodin Hanna Rolinder Abstract Rapporten

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1996 av Désirée Pethrus (KD) Rwanda Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att stoppa

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Kastades från balkong tog själv fallet till HD Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer