Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
|
|
- Britta Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet till jämlikhet och jämställdhet mellan könen. I praktiken är konventionen dock långt ifrån att efterlevas och kvinnans egentliga ställning lyser igenom på många olika områden. Det är tydligt att kvinnan i de flesta delar av samhället betraktas som mindre värd än mannen. Detta manifesteras genom bland annat ett utbrett våld mot kvinnor, såsom exempelvis våldtäkter, hustrumisshandel och könsstympning, en underrepresentation av kvinnor inom såväl det politiska livet som statsförvaltningen och näringslivet och ett överlag fåtal högutbildade kvinnor. Det finns många problem i införlivandet av konventionen om kvinnans rättigheter i Tanzania. Ett av dessa problem är att Tanzanias konstitution fastställer att män och kvinnor ska ha lika rättigheter men samtidigt ska också de traditionella lagarna (sharia) respekteras. Detta innebär att kvinnornas ställning i praktiken blir lägre än mannens då sharialagarna ofta tillämpas vid prövning och dömning av rättsfall. Många av de nationella lagarna måste alltså ändras för att konventionen om kvinnornas rättigheter ska kunna tillämpas i praktiken. Olika typer av våld mot kvinnor är vanligt i landet. Våldtäkter är ett ofta förekommande brott. Trots de förändringar i lagen om sexualförbrytelser som gjordes 1998, vilka inrättade hårda straff för våldtäkt och som då ansågs innebära ett stort genombrott för de kvinnliga rättigheterna finns det inga tecken på att antalet våldtäkter i landet minskar. Endast ett fåtal våldtäktsfall har prövats i domstol men då har förövarna dömts till fängelsestraff. Hustrumisshandel är mycket utbredd, siffror visar på att så många som 60 % av alla gifta kvinnor kan vara utsatta för detta. Ett annat mycket allvarligt problem är det grova våld som sker mot framför allt äldre kvinnor som utdöms för häxeri och svartkonst och därför misshandlas så svårt att det kan leda till döden. Regeringen i Tanzania har fördömt dessa häxmord men inga konkreta, praktiska åtgärder har gjorts för att komma tillrätta med detta problem.
2 Det finns en nedvärderande inställning och attityd hos polis och domstolsväsende när det gäller våld mot kvinnor, vilket gör att kvinnorna inte kan få sina rättigheter tillgodosedda. Vid sidan om detta finns det dessutom en bristande kunskap när det gäller bemötandet av dessa utsatta kvinnor och hur de begångna brotten ska utredas. Könsstympning är förbjudet enligt lagen av sexualförbrytelser. Lagen gäller dock bara kvinnor under 18 år och på Zanzibar finns inte en likvärdig lagstiftning. Lagen till trots är kvinnlig omskärelse ett omfattande problem då det fortfarande är vanligt förekommande. På grund av den alltjämt växande opinionen mot könsstympning och av den nya lagen tycks ingreppet idag i allt större utsträckning utföras i hemlighet och i allt lägre åldrar och utgången blir inte alltför sällan att de utsatta kvinnorna får sätta livet till. När det gäller hälsa och sjukvård finns det många tydliga exempel på kvinnornas utsatthet i det tanzanianska samhället. Även om mödradödligheten i Tanzania har minskat under de senaste åren så är antalet kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning fortfarande skrämmande hög. En överhängande orsak till detta är att de allra flesta kvinnor föder hemma långt ifrån de ringa hälsosystem som finns. I de fall då kvinnorna vid komplikationer uppsöker sjukvården är risken ändå stor att de dör på grund av att det saknas sjukvårdspersonal, mediciner eller möjlighet till blodtransfusion. De flesta kvinnor dör just på grund av blodförlust som kan tillstöta som en komplikation av förlossningen. Denna komplikation kan inte beräknas i förväg vilket betyder att alla kvinnor skulle behöva erhålla adekvat förlossningsvård för att minska mödradödligheten i landet. Då den officiella statistiken i Tanzania ofta är mycket undermålig är det svårt att i siffror ge en riktig bild av det oerhörda problem som mödradödligheten innebär då mörkertalet kan vara stort. Men för att påvisa den ofattbara skillnaden i mödradödlighet mellan fattiga och rika länder kan man jämföra med de siffror som Unicef lämnar ut. Enligt dessa är risken bland kvinnor att under sin livstid dö i samband med graviditet/förlossning 1 på 24 i Tanzania jämfört med 1 på i Sverige. Även om dessa siffror inte är exakta så talar de ändå sitt tydliga och skrämmande språk. Den största delen av alla HIV smittade människor i Tanzania är kvinnor och majoriteten av alla dessa kvinnor vet inte ens om att de bär på smittan. De får istället ofta vetskap om detta i samband
3 med graviditet och förlossning. En del kvinnor får dock inte reda på att de är smittade trots att de testats, med förevändningen att de inte efterfrågat testresultatet. Den höga förekomsten av HIV smittade unga kvinnor beräknas ha ett samband med våldtäkter och andra sexuella övergrepp utförda av äldre män. Den avgörande orsaken till detta är den gamla och traditionellt vedertagna uppfattningen om att sexuellt umgänge med en oskuld kan bota den som lider av HIV/Aids. Flickor kan enligt lag ingå äktenskap redan vid 15 års ålder (pojkar vid 18 års ålder) men enligt traditionella sedvänjor gifts flickor bort redan vid 12 års ålder. Den ofta tillämpade traditionella lagen (sharia) i landet diskriminerar kvinnor när det gäller såväl äktenskap som skilsmässa. Enligt sharialagen tilldelas mannen både barn och egendomar vid en skilsmässa, då dessa anses tillhöra honom. Även den civila lagstiftningen som praktiskt är svår att tillämpa diskriminerar kvinnor gällande bland annat underhållsskyldigheter. Mannen är enligt denna lagstiftning skyldig att betala underhåll till kvinnan efter en skilsmässa men storleken av underhållet är mycket ringa och i praktiken tillämpas denna skyldighet ytterst sällan. Kvinnor har dessutom mycket svårt att erhålla arvsrätt och äganderätt. En skild kvinna befinner sig således på många sätt i en mycket svår ekonomisk situation. Den tanzanianska äktenskapslagen döms av många ut som en av de mest könsdiskriminerande nationella lagarna. Ungefär en tredjedel av Tanzanias vuxna befolkning beräknas vara analfabeter och den största delen av dessa är kvinnor. Kvinnor och flickor missgynnas ideligen ifråga om skolgång och utbildning. Tusentals unga flickor blir varje år tvungna att avsluta sin utbildning på grund av graviditet som i regel leder till relegering. Ett framsteg är dock en ny lag på Zanzibar som tillåter gravida flickor att fullfölja sin utbildning. Dessvärre finns denna lagstiftning inte på fastlandet där det istället är upp till varje enskild skola att bestämma om den gravida flickan ska undgå relegering. I förhållande till männen är det även få kvinnor som erhåller en högre utbildning. En positiv utveckling för kvinnans rättigheter och hennes situation i Tanzania är den förstärkta representationen i unionsparlamentet. Detta har skett genom ett tillägg till författningen år 2005 som fastslår att 30 % av parlamentsplatserna ska tilldelas kvinnor. Dessvärre måste flertalet kvinnor kvoteras in då inte tillräckligt många ledamöter väljs in via valkretsarna och de kvoterade platserna
4 anses ofta inte ha samma legitimitet. Trots kvoteringsproblemet och kvinnornas fortvarande underpresentation i parlamentet har deras ökade andel ändå satt sina spår i arbetet genom att nya frågor och debatter väcks, exempelvis frågan om hustrumisshandel. En kvinnogrupp har även bildats av kvinnliga ledamöter från olika partier för att kunna koordinera sina insatser gällande gemensamma problem för att på så sätt kunna uppnå jämställdhet inom detta område som fortfarande bygger på patriarkala strukturer och manlig dominans. Hur kan vår förenings arbete och projekt främja kvinnors rättigheter och situation i Tanzania? Den oerhörda vikten av att erhålla en god hälsa för att möjliggöra ett tillvaratagande av sina mänskliga rättigheter kan inte nog betonas. Rätten till hälsa är en av våra mest grundläggande och centrala rättigheter. Att införliva rätten till hälsa är ett första steg på vägen i avskaffandet av diskriminering av kvinnor och är en förutsättning för att kvinnan ska kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet i samhället. Att förbättra kvinnornas hälsa är att förbättra deras möjligheter och förmågan att erhålla och utveckla sina rättigheter. Genom att åtgärda en kvinnas nedsatta syn med den enkla synkorrigering som glasögon innebär, främjas hela hennes personliga, sociala och ekonomiska situation. Det är en snabb, enkel och effektiv hjälp till självhjälp. Den fysiska hälsan främjas självfallet direkt genom synkorrigeringen men kan också i ett längre perspektiv förbättras då kvinnorna genom att återfå sin syn exempelvis får möjlighet att utöka sin kunskap om hur de kan skydda sig själva och sin familj mot olika sjukdomar. Den psykiska hälsan kan förbättras genom bland annat en förhöjd självkänsla då kvinnorna ökar sina möjligheter till självförsörjning. En förbättrad syn ger således kvinnan ökade utbildningsmöjligheter. Den höga förekomsten av analfabetism hos kvinnor kan förhoppningsvis och troligtvis minska genom en synkorrigering och detta skulle öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Ökad utbildning, kunskap och information hos kvinnorna får i sin tur en rad positiva följder. Det har visat sig att människor med utbildning har lättare och är bättre på att tillvarata sina rättigheter. Då kvinnorna får kunskap om vilka rättigheter de har inser de också vad har att kämpa för.
5 Vårt projekt är inte specifikt inriktat på kvinnor men vi för statistik över alla utdelade glasögon och fördelningen mellan män och kvinnor som erhåller dem. Vi avvaktar än så länge men kommer då vi har tillräckligt med underlag att göra en bedömning om vi behöver införa specifika åtgärder för att nå ut till kvinnorna. Förutom den direkta hjälpen som ett par glasögon kan skänka såväl kvinnor som män med synnedsättning tror och hoppas vi även att denna lilla gåva i förlängningen kommer att innebära en positiv och betydelsefull utveckling för kvinnors rättigheter, jämställdheten och den totala situationen för människorna i Tanzania.
6 Internationella kvinnodagen Den internationella kvinnodagen firas den 8:e mars och instiftades redan år 1910 för att uppmärksamma och förbättra kvinnors situation och motverka ojämlikhet runt om i världen. I många länder är den internationella kvinnodagen en nationell helgdag och FN antog 1977 en resolution, vilken innefattar en rekommendation av ett allmänt firande av denna högtidsdag. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner att: - diskriminering av kvinnor definieras som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa erkännandet av mänskliga rättigheter för kvinnor - att de ska vidta åtgärder som behövs för att avskaffa diskriminering av kvinnor - att de ska införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar eller andra författningar och säkerställa att denna princip genomförs i praktiken - att de ska garantera rättsligt skydd för kvinnor - att sedvänjor som innebär diskriminering av kvinnor ska avskaffas genom förordningar eller lagstiftning - att de ska avskaffa diskriminering av kvinnor inom politiken, när det gäller rätten att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap, inom äktenskap och familjeförhållanden Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1979 och trädde i kraft I december 2005 hade 180 länder ratificerat konventionen. Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor består av 23 experter och har två treveckorsmöten per år. Konventionsstaterna ska rapportera till kommittén vart fjärde år och man granskar ungefär 15 länder varje år. Författare: Karolina Nilsson, ledamot I Aid Africa. E-post karolina.nilsson@iaidafrica.org
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merAllas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne
Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merTALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merKvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa
Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003
ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 jämställdhetsombudsmannen Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Resultat av granskningen
Läs merPlans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik
Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg
Läs merLandrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1
Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merFlaggning i Stockholms stad på Internationella kvinnodagen Motion (2013:34) av Karin Rågsjö och Inger Stark (båda V)
Utlåtande 2014:7 RI (Dnr 339-570/2013) Flaggning i Stockholms stad på Internationella kvinnodagen Motion (2013:34) av Karin Rågsjö och Inger Stark (båda V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merKVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merFörslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merNy dom kan ändra synen på människohandel
Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merPolicy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund
Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merVad gör gode män, förvaltare och förmyndare egentligen?
Vad gör gode män, förvaltare och förmyndare egentligen? I varje kommun skall det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Från och med år 2015 samverkar Vimmerby kommun med Kinda, Ydre och
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merBYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merBilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS
M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com och på Facebook Nytt från styrelsen Rapport från årsmötet På årsmötet den 13 april
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs mer[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs mer343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE
343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.
Läs merEUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD
EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET Istanbulkonventionen TRYGGHET FRÅN FRUKTAN TRYGGHET FRÅN VÅLD VAD ÄR KONVENTIONENS SYFTE? Europarådets nya konvention
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)
Läs merKollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-11-23. En moderniserad rättsprövning, m.m.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-11-23 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. En moderniserad rättsprövning,
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merTrygghet, respekt och ansvar
Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt
Läs merTeam Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merUnika BILDER OCH FIGURER
1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merAnvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Läs merEtt 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet
13.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 264 E/25 42. Europaparlamentet rekommenderar ytterligare samordning mellan Solvit och EU:s pilotprojekt för att förbättra samordningen och utbytet av
Läs merPolisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet
Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merReviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merBrännans förskoleområde. Delfinens förskola Förskolans namn
Del 1 Brännans förskoleområde Delfinens förskola Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merApotekets uppförandekod för ett hållbart företagande
1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...
Läs mer2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.
Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs mer3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?
Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merBarnkonventionsbeslut KS 2011:182
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merBarns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs merREGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET
Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen
Läs merHandlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck
BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06
Läs merÖvergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem
Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med
Läs merBarn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 11 (2009) Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Översättning december 2012 Reviderad mars 2014 Originalspråk: Engelska
Läs mer