BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen"

Transkript

1 KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska mål, - exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet, - våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, - konventionens skrivningar som särskilt berör kvinnor. Syftet med detta dokument är att öka förståelsen av att ett systematiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete krävs på alla nivåer i samhället för att konventionens rättigheter ska kunna förverkligas. Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en av de allmänna principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utöver jämställdhetsprincipen ska kvinnors rättigheter särskilt uppmärksammas med anledning av deras utsatthet för flerfaldig diskriminering. Idag finns en medvetenhet på regerings -och riksdagsnivå att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för flerfaldig diskriminering och att kunskapen om jämställdhets -och genusfrågor 1

2 inom funktionshinderområdet måste öka och bli en självklar del av det handikappolitiska arbetet. 1 Konventionens skrivningar som särskilt berör kvinnor Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar i inledningen upp att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Artikel 6 i konventionen handlar särskilt om kvinnor med funktionsnedsättning och deras utsatthet för flerfaldig diskriminering. Staten ska vidta åtgärder för att garantera dem deras fulla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt är ansvarig för att kvinnorna kan utvecklas och stärka sin egen förmåga. Artikel 16 i konventionen handlar om rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp och beskriver statens skyldigheter att skydda personer med funktionsnedsättning både inom och utanför hemmet. Staten ska ta särskild hänsyn till könsbaserat våld och könsanpassa lämpliga åtgärder för att förhindra alla former av utnyttjande, våld och övergrepp. Jämställdhet Jämställdhet innebär att människor inte ska diskrimineras på grund av kön och att kvinnor och män ska ges samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan könen är en förutsättning för ett jämlikt samhälle som respekterar alla människors lika värde. Resursfördelningen mellan kvinnor och män ska vara rättvis och all medborgarservice ska vara jämställd och säkerställa båda mäns och kvinnors behov. Män och kvinnor ska behandlas lika vid till exempel lönesättning men även könsspecifikt där olika förutsättningar finns 1 Socialdepartementet, Ds 2008:23, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, s. 39. Skr. 2005/06:110, s. 9. Skr. 2009/10:166, Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, s

3 för kvinnor och män. Ett jämställt samhälle råder när kvinnor och män har samma makt, ställning och inflytande. 2 Genus och kön Genus används i betydelsen det socialt och kulturellt konstruerade könet. Kön avser det biologiska könet. Regeringens jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för den nationella jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Utöver det övergripande målet finns fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 3 Målen ska i huvudsak uppnås genom jämställdhetsintegrering vilket innebär att ett jämställdhets - och genusperspektiv ska genomsyra alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov vilket är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Könskonsekvensanalyser 4 och gender budget-analyser 5 är exempel på verktyg som kan förhindra att politiska beslut oavsiktligt påverkar män och kvinnor olika. När det gäller människor med funktionsnedsättning måste vissa aspekter särskilt beaktas för att jämställdhetspolitikens delmål ska kunna förverkligas: Jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor med funktionsnedsättningars erfarenheter, kunskaper, intressen och behov måste tas tillvara. När jämställdhetsfrågor diskuteras i 2 Sveriges Kommuner och Landsting Jämställdhetsarbete en utmaning för kommuner och landsting, En kunskapsöversikt, s Integrations- och jämställdhetsdep För ett jämställt Sverige, Regeringens politik , s Information om regeringens jämställdhetsarbete finns på Ingrid Osika och Anna Klerby Pengar nu! En handbok i gender budgeting, Sveriges Kvinnolobby. 3

4 samhället måste också flickor och kvinnor med funktionsnedsättning tillfrågas. Ekonomisk jämställdhet: Se avsnittet nedan om exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: De kvinnor med funktionsnedsättning som behöver stöd för att sköta sin del av hushållssysslor och omsorg om barn måste kunna få tillräckligt stöd av samhället. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Se nedan under avsnittet Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet Det har konstaterats att det handikappolitiska arbetet saknat ett jämställdhets - och genusperspektiv trots att mäns och kvinnors roller och livsvillkor skiljer sig åt på flera sätt. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har traditionellt bemöts som objekt utan könsidentitet. Både män och kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering men paradoxen för kvinnor med funktionsnedsättning är att deras kvinnoidentitet inte är självklar i omgivningens ögon samtidigt som de blir diskriminerade på samma sätt som kvinnor utan funktionsnedsättning. Generellt sett har män som grupp mer makt än kvinnor och utgör samhällets norm. Detta mönster slår igenom även inom handikappområdet genom att kvinnor och män inte får del av samhällets stödinsatser på lika villkor. 6 Inom hälso- och sjukvårdsområdet har studier visat att kvinnor har sämre tillgång till vård än män och får äldre och billigare mediciner. 7 Det handlar inte om avsiktlig diskriminering utan om omedvetna och könsstereotypa uppfattningar om män och kvinnor. Den medicinska forskningen har ofta utgått från män och deras fysiska och sociala villkor vilket lett till att vården anpassats efter mäns 6 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, s. 24. Skr. 2002/03:25, Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken, s. 12. Skr. 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, s Sveriges Kommuner och Landsting (O) jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, kap. 6. Kvinnors och mäns tillgång till vård, s I kapitlet refereras bl.a. till Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2004 och Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur

5 behov i högre grad än kvinnors. 8 Mäns sjukdomar godkänns också som arbetsskador oftare än kvinnors. 9 På under fliken jämställdhetsintegrering i praktiken finns flera exempel på kartläggningar av verksamhetsområden som visar på ojämställdhet i bemötande och resursfördelning. Män med funktionsnedsättningar har en starkare förankring på arbetsmarknaden och en bättre ekonomi jämfört med kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna arbetar även deltid i mycket högre utsträckning än männen. 10 Av de arbetsmarknadspolitiska insatserna finns de flesta utbildningsplatser inom typiska mansdominerade yrken 11 och av beviljade lönebidragsanställningar går två tredjedelar till män. 12 Inom rehabiliteringsområdet beviljas män aktiverande insatser i högre grad än kvinnor som oftare erbjuds passiva insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete. 13 Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Ett av de jämställdhetspolitiska delmålen är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Som ett led i detta arbete har Socialtjänstlagen skärpts och kommunen är idag skyldig att ge skydd och stöd till kvinnor och barn som utsätts för våld. Den uppmärksammade rapporten Slagen Dam från 2001 visade att 46 % av alla kvinnor i undersökningen hade utsatts för våld av någon man och att 56 % av kvinnorna hade trakasserats sexuellt. 14 Studiens två frågor om funktionsnedsättning rapporterades inte när den publicerades men har idag analyserats närmare i en särredovisning. Slutsatsen är att kvinnor med funktionsnedsättning 8 Ibid. s.10 och RiK (Riksrevisionen) 2007:32, Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen, s.44. LO - Tidningen SCB Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4: e kvartalet 2008, s Integrations- och jämställdhetsdep För ett jämställt Sverige, Regeringens politik , s Arbetsförmedlingens månadsstatistik , 13 Socialstyrelsen Handikappomsorg Lägesrapport 2005, s. 8och Lundgren E. Heimer G. Westerstrand J. & Kalliokoski A-M Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, s Umeå: Brottsoffermyndigheten 5

6 är utsatta för våld i högre grad än kvinnor utan funktionsnedsättning. 15 Även andra mindre studier bekräftar att kvinnor med funktionsnedsättning är lika eller mer utsatta för mäns våld i nära relationer än kvinnor generellt. 16 Av kvinnor med psykisk ohälsa hade upp till 70 % erfarenhet av våld och övergrepp. 17 Försvårande omständigheter för kvinnor med funktionsnedsättning är beroendeförhållande till vårdgivare och anhöriga samt att själva övergreppen riktas mot funktionsnedsättningen. I Länsstyrelsens granskning av kommuners arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld framgår flera brister och vad gällde kvinnor med funktionsnedsättning saknades både kompetens och insatser. 18 Juli 2011 Projekt Agenda 50 verktyg för våra rättigheter HANDIKAPPFÖRBUNDEN Tel: e-post: hemsida: 15 Kerstin Kristensen Dubbelt utsatta damer? en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, s. 59. Göteborg Universitet. 16 Westlund I. & Ranemo C Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, s Stockholm: Utredningsinstitutet Handu. Se även, Arnhof Y Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, s. 19. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 17 Bengtsson- Tops A Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie, s. 5. Stockholm: RSMH 18 Länsstyrelsen i Stockholms län Dn Tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 6

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Förord. Bengt Lindqvist

Förord. Bengt Lindqvist 3 Förord Våren 1997 fick jag i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera frågan om bemötande av personer med funktionshinder. I den här rapporten fokuseras de särskilda problem som följer av att

Läs mer

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010

Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010 Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010 Socialtjänst och sjukvård i Sverige 290 kommuner- äldreomsorg, socialtjänst, 21 landsting- primärvård, specialiserad vård etc. Socialstyrelsen- nationell

Läs mer

På väg mot jämställdhet

På väg mot jämställdhet På väg mot jämställdhet Strategi för jämställdhetsintegrering i Jönköpings län 2014-2018 Länsstyrelsen i Jönköpings län Text: Josefin Andersson Grafisk form: Jenny Gustafsson Webbplats: www.lansstyrelsen.se/jonkoping

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Mer då? FN:s konventioner

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Antagen av kommunfullmäktige 69 2011 11 28 BJURHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Ur ett arbetstagarperspektiv Framtagen av jämställdhetsgruppen Jämställdhet i Bjurholms

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun 1 Jämställdhet och mångfald i Fagersta kommun Bakgrund Arbetet med jämställdhet och mångfald hör ihop med ett antal internationella, nationella och lokala

Läs mer

Vem leder hemarbetet?

Vem leder hemarbetet? Vem leder hemarbetet? Kerstin Alnebratt, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning www.genus.se De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn

Läs mer

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-10-22 nr II:5 Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Överenskommelse för åren 2015 och 2016 mellan staten

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter FN-konventionen om rättigheter Så här kan föreningar för personer med funktionsnedsättning arbeta i kommuner, landsting och regioner Det här materialet är till för föreningar. Det handlar om samarbetet

Läs mer

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef Förord En av fem som lever i Lycksele kommun har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, allergi eller

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden Jämställdhet Mål för jämnställdhetspolitiken i Sverige Samma makt för män och kvinnor att påverka samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård!

Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård! Strateg2008 Birgitta Larsson Lindelöf Magdalena Jacobsson Datum 2009-05-05 Version 1.0 Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård! Uppdragsgivare: Charlotta Lundberg, strateg likabehandling, 2 Projektet

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Handikapprogram Stockholms läns landsting

Handikapprogram Stockholms läns landsting Handikapprogram Stockholms läns landsting För perioden 2007-2010 1(20) Inledning Programmet är både en deklaration och ett instrument som tillsammans med gällande hälso- och sjukvårds, trafik- och handikapplagstiftning

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet Sundbyberg 2012-04-25 Dnr.nr: S2011/10814/FST Vår referens: Mikael Klein Er referens: Lina Pastorek Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Remissvar: Hjälpmedel- ökad delaktighet och

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Varför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting?

Varför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting? Varför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet Gender budgeting? Jämställdhet handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd och genererad folkhälsa som återspeglar sig i Borås Stads samhälle och

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar.

5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar. Helhetsgrepp om omsorgen, För en feministisk politik i Göteborg, 5. Socialtjänst och omsorg. Omsorgen är ett av de viktigaste områden en kommun hanterar. Inte nog med att den möjliggör ett värdigt liv

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken

Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken Estetisk-filosofisk fakultet Magnus Åberg Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken rapport sammanställd inom ramen för Region Värmlands projekt Från ord till handling 2012 Karlstads universitet

Läs mer