Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik"

Transkript

1 Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

2

3 Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg för barns rättigheter finns det fortfarande mycket att göra på barnrättsområdet! Detta gäller inte minst inom utvecklingssamarbetet där erfarenheter visar att insatser för och med barn är en av de smartaste investeringarna för att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning. Vi på barnrättsorganisationen Plan har 15 konkreta förslag på hur Sverige genom att barnsäkra biståndet kan återta ledarrollen för barns rättigheter runt om i världen Som initiativtagare till Barnkonventionen och det första landet i världen att förbjuda barnaga är Sverige känt som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. På senare år har dock detta svenska signum försvagats och arbetet med att stärka barns rättigheter har blivit allt mer osynligt i det svenska utvecklingssamarbetet. De svenska beslutsstrukturerna från riksdag och regering till UD och Sida saknar idag organisation, resurser och rutiner för att på allvar ge tyngd åt barnrättsperspektivet i svenskt utvecklingssamarbete. Många insatser planeras och genomförs exempelvis utan någon analys av hur de påverkar barn och barns rättigheter och i den biståndspolitiska plattformen från 2014 nämns knappt barns rättigheter över huvud taget. Det är mot denna bakgrund som FN:s Barnrättskommitté, efter den senaste granskingen, uppmanat Sverige att vidta åtgärder och använda sig av barnrättskonsekvensanalyser som ett stående arbetsredskap i sitt utvecklingssamarbete. En stat som undertecknat Barnkonventionen har också ett ansvar att verka för barns rättigheter i andra länder, exempelvis inom ramen för sitt utvecklingssamarbete. Barn är inget särintresse barn och unga utgör över hälften av befolkningen i många av de länder Sverige bedriver utvecklingssamarbete och har dessutom stor potential som förändringsaktörer, med rätt att delta i, och påverka, sin egen och samhällets utveckling. Att bara beskriva barn som en utsatt grupp i behov av stöd, eller som passiva mottagare av insatser, är främmande för oss som barnrättsorganisation. Några av våra rekommendationer handlar därför om att bättre involvera och lyssna på barn och unga när beslut som rör dem ska fattas. I det här manifestet har Plan samlat 15 skarpa förslag på hur arbetet med att barnsäkra det svenska biståndet kan gå till. Förutom att följa och genomföra Barnrättskommitténs rekommendation vill vi att Sverige säkrar att barn och barns rättigheter får utrymme i de strategier, policyer och andra styrdokument som vägleder Sveriges bistånd. Vi har också tagit fasta på några rättighetsbaserade nyckelfrågor exempelvis barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, våld mot barn och barns situation i katastrofer som är direkt avgörande för barns, och hela samhällens, utveckling. Vi hoppas att vårt barnrättsmanifest både ska inspirera och mana till handling!

4 Plans Barnrättsmanifest Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete 1. Barnsäkra biståndet. Utgå alltid från FN:s Barnkonvention och se till att styrande strategier och policyer genomsyras av ett starkt barnrättsperspektiv. 2. Se till att insatser som gynnar barn och barns rättigheter prioriteras i den svenska biståndsbudgeten. 3. Gör Barnkonventionen till svensk lag och ratificera konventionens tredje tilläggsprotokoll som stärker barns möjligheter att rapportera kränkningar. 4. Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i utformning och genomförande av FN:s nya hållbarhetsmål. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Stärk barns rätt till utveckling och identitet 5. Stärk alla barns rätt till namn, identitet och medborgarskap genom ökat fokus på födelseregistrering. 6. Satsa på investeringar i de yngsta barnen, med fokus på hälso- och sjukvård, tidig stimulans och utveckling samt stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter. Stärk barns rätt till utbildning 7. Investera i kvalitativa utbildningssystem som är kostnadsfria, öppna för alla och tar hänsyn till pojkars och flickors olika behov. Stärk skyddet mot våld mot barn 8. Säkerställ att svenskt bistånd bidrar till barntrygga samhällen där skola, hälsovård, socialaoch rättsvårdande myndigheter samverkar för att skydda barn från alla former av våld. 9. Kräv förbud mot barnaga i alla länder som Sverige samarbetar med. Stärk barns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 10. Satsa öronmärkta biståndsresurser på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning. 11. Bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap och verka för att minimiåldern för giftermål höjs till 18 år, för både flickor och pojkar. 12. Arbeta för att könsstympning utrotas i de av Sveriges samarbetsländer där sedvänjan förekommer. Stärk barns rätt till skydd, utbildning och deltagande före, under och efter katastrofer 13. Säkerställ att allt humanitärt bistånd från Sverige inkluderar ett starkt barnrättsperspektiv. 14. Stärk insatser för katastrofriskreducering som tar barns behov, kapacitet samt rätt till deltagande på allvar. Stärk barns deltagande i beslut som berör dem 15. Arbeta för att barns och ungas inflytande i politiska beslutsprocesser stärks på alla nivåer.

5 Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete Sveriges utvecklingssamarbete måste genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv från högsta politiska nivå ner till styrdokument, finansiering och genomförande. Följande åtgärder vill barnrättsorganisationen Plan att Sveriges riksdag, regering och ansvariga myndigheter vidtar i utformningen av svenska biståndsinsatser och i policydiskussioner med andra länder. 1) Barnsäkra biståndet genom att alltid utgå från FN:s Barnkonvention. Det finns idag ingen övergripande strategi för barns rättigheter som vägleder det svenska utvecklingssamarbetet och i den Biståndspolitiska plattformen, som togs fram våren 2014, nämns knappt barns rättigheter överhuvudtaget. Istället omnämns barn som en utsatt grupp i behov av skydd. När regeringen nu ska uppdatera plattformen är det därför av yttersta vikt att utgå från ett barnrättsperspektiv och se till att plattformens skrivningar är i linje med FN:s Barnkonvention. Ett annat viktigt styrdokument är den nya MR- (Mänskliga rättigheter), Demokrati- och Rule of Law-skrivelse som just nu utvecklas på Utrikesdepartementet. Även här måste barnrättsperspektivet prioriteras. Om dessa övergripande dokument saknar en politisk viljeinriktning och tydliga referenser till barn och barns rättigheter minskar chansen att ansvariga tjänstemän ger utrymme till frågorna. På motsvarande sätt bör såväl tematiska och geografiska strategier uttryckligen nämna barns rättigheter samtidigt som regleringsbrev och instruktioner till Sida måste innehålla explicita referenser till barnrättsfrågorna. 2) Prioritera insatser för barns rättigheter. Barn och unga utgör halva befolkningen i världens utvecklingsländer. För att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning är det därför centralt att prioritera insatser för och med barn och unga, samt se till att dessa insatser har ett tydligt barnrättsperspektiv. Regeringen bör därför ge Sida ett tydligt uppdrag att prioritera barn både vad gäller fördelning av medel, analys och enskilda insatser. För att så ska kunna ske behöver Sidas egen kapacitet och kompetens på barnrättsområdet stärkas. En annan central del är att även precis som FN:s Barnrättskommitté påtalat ställa krav på barnkonsekvensanalyser av samtliga svenska biståndsinsatser. Idag finns det inte ens någon systematisk statistik över hur stor del av svenskt bistånd som gynnar barn. Sida bör därför också få i uppdrag att utveckla uppföljningssystem som möjliggör analyser av hur stor del av anslagen som främjar barn och barns rättigheter. 3) Gör Barnkonventionen till svensk lag och ratificera konventionens tredje tilläggsprotokoll. Alla ska ha rätt att få sin sak prövad då en kränkning av grundläggande rättigheter skett men möjligheten att klaga och söka upprättelse har hittills varit mycket begränsad när det gäller barn. Våren 2014 trädde dock Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ikraft, ett protokoll som gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté mot enskilda stater som inte uppfyller Barnkonventionen. Det tredje tilläggsprotokollet ger Barnkonventionen tänder och sätter dessutom press på enskilda stater att uppfylla sina skyldigheter att utveckla effektiva, nationella system för att hantera brott mot Barnkonventionen. Sverige har fram till idag vare sig undertecknat eller ratificerat protokollet och begränsar därmed barns möjligheter att utkräva sina rättigheter. Vi vill därför se att Sverige skyndsamt undertecknar protokollet för att visa omvärlden att man anser att detta är ett viktigt instrument. Vidare vill vi uppmana regeringen att fortsätta arbetet med att göra Barnkonventionen till svensk lag för att den skall kunna användas och få fullt genomslag i svensk rätt. Utan att ha ratificerat protokollet och gjort Barnkonventionen till svensk lag kan Sverige inte med trovärdighet driva frågan om att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter genom biståndet.

6 4) Starkt barnrättsperspektiv i FN:s nya hållbarhetsmål. I september antar FN nya globala utvecklingsmål, de så kallade hållbarhetsmålen, som ska ta vid efter Milleniemålen. 25 av de 169 delmålen riktar sig direkt mot barn och unga och i ytterligare 25 delmål mål inkluderas barn och unga som en del av målgruppen. Sverige har en viktig roll att se till att barns rättigheter står i centrum också när den nya utvecklingsagendan ska tillämpas. Särskilt barns skydd från våld, flickors rättigheter och barns deltagande är frågor som behöver lyftas i implementeringen av den nya utvecklingsagendan. Barn och unga bör också vara med i planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsmålen. Men det räcker inte med att skriva under på ambitiösa utvecklingsmål, inte minst då många av målen kommer med en tydlig prislapp. Mot denna bakgrund är det därför viktigt att Sverige inkluderar barnrättsperspektivet när beslut tas om hur utveckligsmålen ska finansieras under konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba senare i sommar. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Barns rättigheter kränks inom många områden. Några centrala områden där insatser är särskilt angelägna är rätt till identitet, skydd mot våld, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, minskad sårbarhet vid krig och naturkatastrofer, rätt till utbildning samt deltagande i beslut som berör dem. Inom dessa områden anser Plan Sverige att riktade insatser behövs för att stärka barns rättigheter: Stärk barns rätt till utveckling och identitet 5) Rätt till identitet. Ett födelsebevis är mer än bara ett papper det är rätten till en egen identitet och nyckeln till en lång rad rättigheter som att gå i skolan, få vård eller skydd. Barn som inte folkbokförs tillhör ofta samhällets mest marginaliserade grupper och avsaknaden av identitet minskar ytterligare deras möjligheter. Identiteten behövs också för att kunna få del av andra ekonomiska, sociala, kulturella och politiska rättigheter som att rösta, registrera egendom, öppna bankkonto, ta lån samt få ID-kort, pass och körkort. Rätten till en identitet fastslås såväl i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna som i Barnkonventionen. Födelseregistrering är också en del av de nya globala utvecklingsmålen (SDGs). Ändå kommer ett av tre barn som föds idag inte att bli folkbokförda. Detta eftersom mer än 100 utvecklingsländer saknar effektiva folkbokföringssystem. Det leder i sin tur också till att länder och lokalsamhällen står utan viktig information för att kunna planera och följa upp sina utvecklingssatsningar. Sedan 2005 har Plan hjälpt till att registrera 40 miljoner barn runt om i världen. Vi jobbar rättighetsbaserat och ligger i framkant när det gäller digital födelseregistrering. Mer behövs göras. Sverige, med världens äldsta folkbokföringssystem, har goda förutsättningar att bidra till att alla barn får rätt till en egen identitet och bör därför ge ökade anslag och tekniskt stöd till födelseregistrering. 6) Rätt till en bra start i livet. Plans vision om att alla barn ska ges möjligheten att utveckla sin fulla potential i samhällen som respekterar deras rättigheter är grundläggande för hållbar utveckling och fattigdomsminskning. För att nå visionen är det centralt att börja investera i barn tidigt även innan skolåldern. Att ge barn en bra start i livet är därför en grundläggande komponent i Plans program och eftersom det finns en stark koppling mellan fattigdom och möjligheterna för barn att utveckas, fokuserar vi på marginaliserade grupper och barn som lever i fattigdom. Forskning visar att minst 80 procent av hjärnans utveckling sker före tre års

7 ålder och att det är svårt att ta igen utebliven utveckling senare i livet. Dessutom visar studier att investeringar i de yngsta barnens utveckling är samhällsekonomiskt lönsamt. Sverige bör därför satsa på investeringar i de yngre barnen med fokus på hälso- och sjukvård, tidig stimulans och utveckling, stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter, samt förskola. Tidig omvårdnad och utveckling är varje barns rättighet! Stärk barns rätt till utbildning 7) Rätten till kostnadsfri, icke-diskriminerande och kvalitativ utbildning. Trots de framsteg som gjorts med millenniemålen och Education for all-agendan finns betydande brister, särskilt för flickor, när det gäller tillgång till utbildning. 58 miljoner pojkar och flickor i grundskoleåldern går inte i skolan och betydligt fler saknar tillgång till tidigt lärande och förskola. Varje barn har rätt till en utbildning av bra kvalitet även efter katastrofer och kriser men många faktorer hindrar miljontals barn från att förverkliga denna rättighet. Sverige bör därför stödja utvecklingsländer att bygga kapaciteten hos utbildningsdepartement och andra relevanta ministerier, utbildningsinstitutioner, lärare och civilsamhällesorganisationer. Detta för att säkerställa en inkluderande utbildning av hög kvalitet och säkra skolor för både flickor och pojkar, med utgångspunkt i lika möjligheter och icke-diskriminering. Stärk skyddet mot våld mot barn 8) Barntrygga samhällen. Årligen utsätts över 200 miljoner barn för sexuella övergrepp. Tre miljoner flickor riskerar varje år att genomlida könsstympning och över 100 miljoner barn tvingas arbeta i de värsta formerna av barnarbete. För trots att samhällets främsta uppgift borde vara att se till att inga barn drabbas av våld växer allt för många barn upp i samhällen som varken kan skydda eller ta hand om dem. I många fall saknas grundläggande samhällsstrukturer där exempelvis socialtjänst, hälsovård, skola och rättsvårdande myndigheter arbetar tillsammans för att säkerställa att inget barn drabbas av våld. För att barn ska kunna växa upp i trygga samhällen behöver dessa offentliga institutioner finnas och ha resurser för att tillvarata barnens intressen. Det är nu dags för Sverige att erkänna barns skydd mot våld som en avgörande utvecklingsfråga, arbeta strategiskt samt skapa tryck på mottagarländerna att garantera barntrygga samhällen. 9) Förbjud barnaga i alla världens länder. Den mest utbredda formen av vuxnas våld mot barn sker inom familjen. Enligt beräkningar utsätts tre av fyra barn mellan två och 14 års ålder för barnaga. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa under resten av livet. Att barnaga är så utbrett beror bland annat på att många samhällen inte tydligt markerar att vuxnas våld mot barn inte är acceptabelt och runt 90 procent av världens barn bor idag i länder som saknar lagstadgat skydd mot barnaga. De flesta länder saknar också effektiva system för att förebygga, upptäcka och agera till barns beskydd. Sverige måste agera kraftfullt för att i samtliga kontakter med andra länder, i strategier och policyer, arbeta för ett förbud mot barnaga samt för att bidra till att stärka system som skyddar barn mot alla former av våld.

8 Stärk barns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 10) Preventivmedel och sexualundervisning för barn och unga. Varje år föder över sju miljoner flickor barn. Två miljoner av dessa har inte ens hunnit fylla 15 år och i många länder är komplikationer i samband med graviditet och förlossning en ledande dödsorsak bland flickor i åldern år. För dem som överlever väntar många utmaningar: de tvingas ofta hoppa av skolan och riskerar att fastna i fattigdom. Flickor och unga kvinnor är dessutom starkt överrepresenterade bland nya hiv-fall. En bidragande orsak till dessa problem är att flickor och unga kvinnor ofta utsätts för sexuella övergrepp och saknar makt och inflytande över sina egna kroppar. För att de ska kunna fatta egna, välinformerade och frivilliga, beslut om sin sexualitet krävs dock kunskap och tillgång till såväl moderna preventivmedel som ungdomsmottagningar och faktabaserad sexualundervisning, något som ofta saknas i utvecklingsländer. Även om stöd till insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, under senare tid varit prioriterat i det svenska utvecklingssamarbetet har stödet ofta varit inriktat på kvinnor. Som barnrättsorganisation vet Plan att det, utöver storskaliga satsningar på att utbilda barnmorskor och stärka hälsosystem, även krävs andra insatser om man också vill komma åt de problem som unga flickor står inför. Plan förespråkar därför en öronmärkt satsning på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i det svenska biståndet. 11) Utrota barnäktenskap. Var tredje flicka i utvecklingsländerna är gift innan hon fyllt 18 år. Förutom att flickorna förvägras sin rätt att vara barn bidrar barnäktenskap också till kraftigt ökad risk för sexuella övergrepp, hiv-smitta och för tidiga, oönskade graviditeter. Det faktum att maken ofta är mycket äldre leder dessutom till en ojämlik situation där flickor inte har något att säga till om speciellt inte när det gäller sex och preventivmedel. Barnäktenskap har sin grund i djupt rotade sociala normer och religiösa föreställningar om flickors och kvinnors värde och plats i samhället. Utbredningen beror också på att staten och samhällets formella strukturer, inte tydligt tar avstånd från barnäktenskap vare sig i lag eller praxis. Så mycket som 90 % av alla tonårsgraviditeter i utvecklingsländerna sker inom ramen för ett barnäktenskap. Sverige kan bidra genom att bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap och verka för att minimiåldern för giftermål höjs till 18 år, för både flickor och pojkar. 12) Stoppa könsstympning. Mer än 125 miljoner flickor och kvinnor i världen lever med följderna av könsstympning. Könsstympning utförs nästan uteslutande på barn och varje år riskerar runt 3 miljoner flickor motsvarande flickor per dag att könsstympas. Att avlägsna eller skada könsdelar är ett ingrepp på kroppens normala funktioner som får både akuta och långsiktiga konsekvenser. Kronisk smärta, infektioner, minskad eller ingen sexuell njutning, svårare förlossningar och allvarliga psykosociala problem är några av följderna. Kvinnlig könsstympning utgör en extrem form av diskriminering av flickor och kvinnor och reflekterar en djupt rotad ojämlikhet mellan könen. Ofta ses könsstympning som ett nödvändigt ingrepp för att en flicka skall kunna bli kvinna, som ett sätt att kontrollera flickans sexualitet och som en absolut förutsättning för att hon ska kunna gifta sig. Sverige bör göra kampen mot könsstympning till en prioriterad fråga genom att ta upp problemet i FN och andra internationella fora. Sverige bör vidare lyfta kampen mot könsstympning i bilaterala diskussioner med de svenska samarbetsländer där sedvänjan förekommer.

9 Stärk barns rätt till skydd, utbildning och deltagande före, under och efter katastrofer 13) Allt humanitärt bistånd ska ha ett starkt barnrättsperspektiv. Vid katastrofer åsidosätts ofta barns rättigheter just när de är som mest utsatta. Det behövs därför särskilda insatser för att skydda barns säkerhet och välmående i samband med kriser och katastrofer. Barn är exempelvis mer sårbara för matbrist samt för de hälsorisker som uppstår av brist på rent vatten och drägliga sanitära förhållanden. Dessutom ökar risken för våld och övergrepp. Barn är exempelvis en speciellt utsatt grupp när det gäller tvångsrekrytering till väpnade grupper, sexuella övergrepp, trafficking, barnäktenskap och barnarbete. I katastrofdrabbade områden, och i flyktingläger, är det därför viktigt att skapa trygga och säkra platser där barn kan leka och bearbeta sina upplevelser. Det är dessutom av yttersta vikt att barn får fortsätta sin skolutbildning så snart som möjligt. Sverige, som stark förespråkare för barns rättigheter, har ett ansvar att se till att barn inte glöms bort och att den humanitära strategi som just nu tas fram får ett starkt barnrättsperspektiv. Vidare bör Sverige säkerställa genom policyer och riktlinjer att de minimistandards för barns skydd (CPMS) som tagits fram internationellt genomsyrar samtliga tematiska sektorer. 14) Satsa på, och involvera, barn i arbetet med katastrofriskreducering. Även om barn är mer sårbara för katastrofer och kriser än vuxna, har de kunskaper och erfarenheter som om de tas till vara kan bidra till att minska skadliga konsekvenser, spara resurser samt rädda både liv och egendom. Forskning visar att katastrofförebyggande insatser är långt mer kostnadseffektivt än respons och genom att involvera barn i det katastrofförebyggande arbetet garanteras säkrare framtida samhällen. Skolan har en central roll när det gäller att sprida kunskap om exempelvis klimatförändringar och naturkatastrofer samt att lära ut hur samhällen kan minska sin sårbarhet och därmed reducera riskerna. Den svenska regeringen bör därför ta fram tydliga riktlinjer för hur insatser för att katastrofsäkra skolor ska prioriteras i det svenska biståndet, i linje med det internationella ramverket för katastrofriskreducering som antogs vid den internationella konferensen i Sendai Trots att Sverige är en stor humanitär givare saknas idag en policy för katastrofförebyggande arbete, riskreducering och resiliens. En sådan policy som lyfter fram vikten av att stärka barns motståndskraft vid katastrofer bör skyndsamt utarbetas. Stärk barns deltagande i beslut som berör de m 15) Barns inflytande över politiska beslut. Enligt Barnkonventionen har barn rätt att delta i beslut som berör dem. Ändå är de flesta demokratiska system utformade för vuxnas inflytande, inte minst då barn saknar rösträtt. Barn möter också andra hinder för sitt deltagande som att information inte finns tillgängligt på ett sätt som är begripligt för dem eller att vuxna inte tar deras åsikter på allvar. Plan menar att beslutsfattare och andra vuxna måste sluta betrakta barn och ungdomar som passiva mottagare och istället se dem som en resurs som kan bidra till bättre och mer effektiva beslut och insatser. Vår erfarenhet, såväl som aktuell forskning, visar att barn och ungdomar inte minst från diskriminerade och utsatta grupper oftast själva vet den bästa lösningen på de problem de möter. Inom Plan har vi sett att barn och unga kan komma med värdefulla inspel och förslag även när det gäller komplexa processer som budgetplanering och budgetuppföljning. Sverige som givare har mycket att vinna på att lyssna på erfarenheter och perspektiv från barn och unga inte minst inför utformandet av nya strategier. Idag saknas både strukturer och rutiner för detta och Sverige bör därför arbeta för att barn och unga får inflytande i utformandet av de svenska biståndsinsatser som berör dem!

10 För ytterligare information, kontakta Programchef Pia Stavås Meier, eller Policy- & Påverkanschef Monica Lorensson,

barnrättsmanifest Så här kan Sveriges utvecklingspolitik bli mer barnfokuserad Plan Internationals barnrättsmanifest

barnrättsmanifest Så här kan Sveriges utvecklingspolitik bli mer barnfokuserad Plan Internationals barnrättsmanifest barnrättsmanifest Så här kan Sveriges utvecklingspolitik bli mer barnfokuserad 1 Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i mer än 25 år men trots stora

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion Rapportering Tillsyn/ Inspektion Kottens förskola Piteå 2014-06-24 Organisation Kottens förskola är ett föräldrakooperativ som startade 1989. Förskolan drivs som en ekonomisk förening. Förskolechef är

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling för Ekdungens förskola 2014-2015 Innehåll 1. Vision vad vill vi uppnå? 2. Mål vilka mål vill vi nå? 3. Kartläggning och nuläge hur ser det ut hos oss

Läs mer

Barnplan för Hedemora kommun

Barnplan för Hedemora kommun Barnplan Barnplan för Hedemora kommun FN:s barnkonvention trädde i kraft 1990. Konventionen har ratificerats av Sverige och är därmed folkrättsligt bindande. Barnkonventionen ska vara vägledande vid alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasselgårdens förskola 20160201-20170131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer