Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad Bild 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1"

Transkript

1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten. Rätt svar är att nästan 9 av 10 har tillgång till rent vatten, och att två miljarder människor fått tillgång till rent vatten bara sedan Det är fler än vad som bor i Europa och Indien tillsammans. Många svenskar tror att medelåldern i Vietnam är 55 år. Det stämde i slutet på sjuttiotalet, nu är det 75 år, lika högt som medellivslängden i delstaten Mississippi. Man tror att färre än hälften av alla unga i Tanzania kan läsa och skriva, men det rätta svaret är åtta av tio. Bild 2 Millenniemålen är 8 stycken mätbara mål som handlar om att förbättra livet för människor runt om i världen. De är satta på global basis, vilket alltså innebär att de ska uppnås för hela världen. Målen mäts mellan 1990 och 2015 då de ska vara uppnådda. Nu tänkte jag kort berätta om hur millenniemålen kom till och vilka de här målen är. Sen tänkte jag gå in lite mer i detalj på några områden och titta på hur utvecklingen sett ut just där. Millenniemålen antogs genom Millenniedeklarationen vid Millennietoppmötet i New York den 6-8 september år Det var FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan som tog initiativet till detta möte. Antagandet av millenniemålen föregicks av flera månader av diskussioner, förhandlingar och möten. Millennietoppmötet var den dittills största sammankomsten av världsledare. Samtliga då 191 medlemsländer i FN deltog. Deklarationen är inte juridiskt bindande, men väl moraliskt och politiskt. Den är skriven i vi-form och innehåller ganska spektakulära löften från stats- och regeringschefernas sida. Bild 3 Målen är: 1. Fattigdom och hunger ska halveras 2. Alla barn ska gå i grundskolan 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska 5. Mödradödligheten ska minska 6. Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas

2 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna. Bild 4 Man valde de härmålen för att det fanns tillräckligt med data/underlag för att kunna mäta förändringar över tid. Varje mål är uppdelat i delmål och det finns indikatorer till varje mål för att de ska kunna mätas. Målen sattes som de gjorde, t.ex. att halvera fattigdom och hunger, och minska barnadödligheten med 2/3, för att det fanns trender som visade att det var möjligt att uppnå dessa nivåer. Millenniemålen mäts i siffror och statistik vilket så klart har sina problem och det är något som vi ska återkomma till senare. Varje år publicerar FN en rapport som beskriver läget mål för mål och länderna rapporterar själva till FN, via FN:s utvecklingsprogram UNDP. Nu har jag berättat kort om vad millenniemålen är för något och vilka dessa mål är. Jag ska inte gå in på alla mål i detalj men jag ska prata om hur utvecklingen i världen ser ut inom tre olika områden: fattigdom, skolgång och hiv. Bild 5 I det första millenniemålet ingår både halverad fattigdom och halverad hunger i millenniemål ett, och det är för att dem är nära sammankopplade. De som har pengar att köpa mat går sannolikt inte hungriga, även om det kan vara så också. Egentligen lyder det första målet att man ska utrota extrem fattigdom och hunger, men målet som är satt till 2015, att halvera hunger och extrem fattigdom, är så kallade delmål. Nu kommer jag fokusera på fattigdom men jag kommer säga några ord om hunger senare. Det känns ganska självklart att det är viktigt att slippa leva i fattigdom. Har man pengar är det lättare att skaffa sig sjukvård, ett bra hem, rent vatten, utbildning och annat som är viktigt för människor. Att vara fattig kan innebära att man inte har råd med dessa viktiga saker vilket så klart kan få väldigt många negativa bieffekter. Fattigdom blir därför ett problem som kan leda till mycket annat dåligt. Bild 6 När man mäter fattigdom så betyder fattigdom att leva på mindre än $2 om dagen, och extrem fattigdom betyder att man försöker överleva på mindre än $1.25 om dagen. Det är alltså väldigt lite pengar det handlar om. Millenniemål nummer ett handlar om att halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom. Och hur ser läget i världen ut egentligen? Under 2012 började det faktiskt rapporteras om att delmålet med att halvera andelen extremt fattiga runt om i världen är nått. Idag lever bara 22 % av människorna i utvecklingsländerna i extrem fattigdom, alltså på mindre än $1.25 om dagen. Delmålet om att halvera andelen extremt fattiga i världen är alltså uppnått, flera år före deadline Detta har lyckats uppnås trots att världen drabbades av finanskris 2008 vilket ledde till att utvecklingen saktade ner. Hade finanskrisen inte drabbat världen hade andelen fattiga antagligen varit ännu lägre.

3 Men det är ändå en positiv utveckling: nu är det är faktiskt första gången någonsin som antalet och andelen fattiga minskat i alla delar av världen samtidigt, även i Afrika söder om Sahara som har störst andel fattiga. Bild 7 Utvecklingen mellan regionerna varierar och ett rätt imponerande exempel på utveckling är Kina. I Kina levde 60 % av befolkningen, en bra bit över hälften, i extrem fattigdom år Bild 8 Bara 20 år senare, år 2010, hade siffran fallit till 12 % vilket så klart är en jätteminskning på väldigt kort tid. Bild 9 Men trots att vi globalt sett lyckats halvera fattigdomen sedan 1990 finns det fortfarande massor med utmaningar. Fattigdom är också ett knepigt problem eftersom själva fattigdomen i sig försvårar för människor att ta sig ur den: fattigdom leder till dålig hälsa och låg utbildning vilket i sin tur gör det svårare att få ett arbete som kan ge en god inkomst. Och även fast det skett utveckling i den här frågan så är de fortfarande 970 miljoner människor, alltså nästan en miljard, som kommer att leva i extrem fattigdom när millenniemålen ska vara uppfyllda år Man får också komma ihåg att det också finns väldigt många människor i världen som lever på väldigt lite pengar och även om många tagit sig ur den extrema fattigdomen är det sannolikt att de fortfarande försöker klara sig på väldigt lite pengar. Bara för att man kommit över $1.25 om dagen så kan man fortfarande ha det väldigt svårt. Utvecklingen mellan olika delar av världen är också ojämn. Afrika söder om Sahara är det område med störst andel extremt fattiga även om andelen extremt fattiga minskat även här. Bild 10 Ett väldigt positivt exempel på fattigdomsbekämpning är Rwanda. I Rwanda är en stor del av befolkningen fattiga och för fem år sedan levde nästan 57 % av landets invånare under fattigdomsgränsen. Men på bara fem år har man lyckats minska siffran till knappt 45 %. Det kanske ser lite ut, och det är så klart fortfarande alldeles för många, men det är ändå en helt otrolig minskning på bara fem år. Att få ner fattigdomen så mycket på så kort tid är en utveckling som man kan jämföra med Kina, Thailand och Vietnam som brukar vara länder man talar om som praktexempel när det gäller att motarbeta fattigdom. Bild 11 FN och de olika FN-organen gör väldigt mycket olika arbete för att bidra till att minska fattigdomen i världen. Ett intressant exempel på vad FN gör är att FN:s utvecklingsprogram UNDP gett sitt stöd till ett projekt att odla mangos i Mali. Mango är en jättepopulär frukt runt om i världen men förut har det varit svårt att odla den i Mali och exportera den till Europa eftersom insekter som förstört skördarna. UNDP har hjälpt odlarna få bort insekterna från frukten och få den att hålla internationell standard. På det sättet har man lyckats fyrdubbla mangoexporten i landet på bara tre år och det ger Mali stora extrainkomster. Det finns också en könsaspekt i den här industrin eftersom de flesta som

4 jobbar på mangoodlingarna och med mangoförsäljning är kvinnor så det här ger dem en extra möjlighet att få en inkomst. Det är alltid bra eftersom det är erkänt att kvinnor oftare spenderar sina pengar på att hjälpa familjen, ser till att barnen går i skolan etc. Man kan faktiskt till och med se sambandet att fler barn går i skolan i de familjer med en mamma som jobbar inom mangoindustrin! Det var alltså lite om fattigdom. Fattigdomsminskningen i världen är på väg åt rätt håll och man har som sagt lyckats halvera andelen extremt fattiga sedan Nu ska jag prata lite om ett annat tema, nämligen utbildning. Bild 12 När man pratar om utveckling så brukar utbildning nämnas som en av de absolut viktigaste faktorerna. Utbildning bidrar i väldigt hög utsträckning till massvis med andra positiva saker, och hjälper också till att uppfylla andra millenniemål. En person med en utbildning har större möjlighet att få ett betalt arbete och har på så sätt bättre förutsättningar för att kunna försörja sig själv. När familjer inte har möjlighet att skicka alla sina barn till skolan utan blir tvungna att välja är det oftast flickor som inte får gå i skolan. Men det finns många bra anledningar att skicka flickor till skolan. En flicka som får gå i skolan föder färre barn och löper mindre risk att drabbas av hiv och andra sjukdomar. Och om en flicka själv fått gå i skolan är det mycket större chans att hennes egna barn också får gå i skolan. Barn till mammor som har en utbildning löper också mindre risk att svälta och att drabbas av sjukdomar. Millenniemål 2, att alla barn ska gå ut grundskolan, är ett högt ställt mål och kommer inte att uppnås. För att det skulle vara möjligt att alla världens barn skulle ha en grundskoleutbildning år 2015 så skulle alla barn varit tvungna att vara inskrivna i skolan år 2009, men så var det inte. Men däremot så sker det ändå ganska stora framsteg på det här området runt om i världen. Bild 13 Det börjar faktiskt fler barn i skolan idag än det har gjort någonsin tidigare nio av tio barn i utvecklingsländerna börjar grundskolan. Den allra största ökningen har faktiskt skett i Afrika söder om Sahara. Där ökade andelen barn som börjar grundskolan från 58 % år 1999 till 77 % år I Afrika söder om Sahara lyckades man minska andelen barn som inte börjar skolan samtidigt som antalet barn i skolåldern ökade väldigt mycket under den här perioden vilket gör det ännu mer imponerande. I regel kan man säga att det är vanligare att pojkar får en utbildning istället för flickor. Men en väldigt god nyhet, som egentligen hör till millenniemål 3 (att öka jämställdhet och stärka kvinnors ställning) har skett: Bild 14 Nu är det lika många flickor som pojkar som börjar skolan världen över. Idag går det 97 flickor på 100 pojkar i skolan världen över, och det räknas som att det är jämlikt av FN eftersom det faller inom marginalen +/- 3 procent. År 1990 var siffran bara 89 flickor per 100 pojkar, så ökningen har gått ganska fort också.

5 Det är fortfarande 57 miljoner barn världen över som inte börjar skolan och över hälften av dessa finns i Afrika söder om Sahara. Ett problem är också att när vi talar om 9 av 10 barn i världen börjar skolan så handlar det just om att de börjar skolan. Ett problem för många barn är att de inte har möjligheten att gå färdigt hela grundskolan. En viktig del av det här millenniemålet är ju också så klart att barnen inte ska hoppa av utan faktiskt slutföra sin utbildning. I Afrika söder om Sahara hoppar nästan ett av tre barn av skolan innan sista klass. I utvecklingsländerna i helhet däremot fortsätter 9 av 10 av de barn som börjar grundskolan till sista klass. Det kan finnas flera orsaker till att barn hoppar av skolan. Fattigdom kan vara en orsak till att barn inte får gå i skolan, även i länder där skolan är gratis. För föräldrar kan det ses som en förlorad potentiell inkomst att barnen går i skolan. Om de går i skolan kan de inte hjälpa till hemma eller arbeta och tjäna pengar. Ett problem med att ha ett mål om att Alla elever ska gå i grundskolan är att det inte egentligen säger någonting om kvaliteten på utbildningen. I många länder kan det vara svårt att få ihop tillräckligt många utbildade lärare. Det innebär att man antingen måste göra klasserna väldigt stora, eller att man måste anställa outbildade lärare. Båda dessa alternativ är något som bidrar till att dra ner kvaliteten på utbildningen. Det kan också vara brist på material och bra lokaler vilket gör att kvaliteten på hela utbildningen dras ner. Trots att det fortfarande är problem med att många barn inte börjar skolan och att vissa barn som börjar skolan hoppar av så finns det mycket som går åt rätt håll. Som jag sa tidigare så har det aldrig börjat fler barn i skolan världen över. Och andelen barn som går klart grundskolan världen över är faktiskt en siffra som också ökar. Bild 15 Tanzania är ett jättebra exempel på hur ett land kan lyckas med att locka barn till skolan. År 1999 började inte ens hälften av barnen i Tanzania i skolan. Bild 16 Men bara tio år senare var samma siffra över 98 %! Det är en helt makalös utveckling på väldigt kort tid, och det visar på att det verkligen går att uppnå väldigt bra resultat på bara några år. Bild 17 En bra sak som FN gör genom livsmedelsprogrammet World Food Programme är att ge barn skolmat. Det här är en bild från Kambodja. Från början var syftet med att ge barn skolmat att bekämpa undernäring hos barn. WFP valde att ge barn gratis skolmat eftersom skolan är en plats där många barn samlas. Men efter ett tag visade det sig att det fanns fler positiva effekter av att ge barn skolmat än att hindra undernäring: skolmaten gjorde att barnen presterade mycket bättre i skolan eftersom de slapp vara hungriga och hade lättare att fokusera på skolarbetet. Och dessutom så ökar andelen barn i skolan med 25 %. Genom WFP så får många barn med sig mat att ta hem till familjen. Bild 18 Det sjätte millenniemålen lyder egentligen att stoppa spridningen av hiv/aids och andra allvarliga sjukdomar som t.ex. malaria, men just nu tänkte jag fokusera på hiv/aids.

6 Hiv/aids är allvarligt eftersom det bidrar till att väldigt många människor drabbas av sjukdom och död. Och eftersom det drabbar så många människor hårt så får det också stora konsekvenser. Spridningen av hiv skiljer sig mycket åt mellan olika regioner och länder, och till och med inom länder, och det gör att sjukdomen drabbar områden olika mycket. Hiv kan drabba alla men infektionen är vanlig i åldersgruppen år. Just den här åldersgruppen är också den som brukar vara mest ekonomiskt aktiv och när dessa människor drabbas av hiv/aids gör det att det får extra allvarliga konsekvenser. Hiv/aids-relaterade dödsfall är faktiskt den vanligaste orsaken till att kvinnor i barnafödande ålder dör världen över. Hiv/aids blir särskilt allvarligt när det gör att barn förlorar sina föräldrar. Totalt världen över så uppskattar man att över 17 miljoner barn förlorat en eller båda sina föräldrar på grund av hiv/aids. Förr var det vanligt att dessa barn inte fick gå i skolan men de senaste åren har det här glappet minskat, bland annat p.g.a. att länder slopat skolavgifter som vi pratade kort om tidigare. När en familjemedlem blir sjuk eller dör till följd av hiv/aids förlorar familjen någon som kunde hjälpa till med att tjäna pengar, ta hand om familjen och så vidare. Det gör att sjukdomen ofta för med sig många negativa konsekvenser för flera människor. Fler människor än någonsin tidigare lever med hiv idag. Men vad beror det på egentligen? En bidragande anledning är faktiskt att fler och fler också får tillgång till behandling och mediciner. De senaste åtta åren har antalet människor som får behandling mot hiv/aids ökat tretton gånger om. Det är en jätteutveckling. Fortfarande är det bara drygt hälften av alla runt om i världen som man tror behöver behandling som får det, så det finns mycket kvar att göra. Men det är en trend som går åt rätt håll. Totalt världen över lever ungefär 34 miljoner människor med hiv/aids. Antalet människor som har sjukdomen ökar år för år. Bild 19 Men antalet människor som varje år dör på grund av sjukdomen minskar faktiskt, och har minskat sedan mitten av 2000-talet. Och antalet nya hiv-infektioner minskar faktiskt också. De flesta länderna där antalet nya infektioner minskar ligger i Afrika söder om Sahara, och det är det område som är hårdast drabbat av hiv/aids. En väldigt viktig del av att kunna hindra spridningen av hiv/aids är att människor känner till sjukdomen och har lite grundläggande kunskap om den. Men många människor runt om i världen har dålig koll på hiv/aids och det försvårar såklart arbetet med att försöka stoppa sjukdomen. Bild 20 Hiv/aids är väldigt ojämnt spritt över världen. I Rwanda är ungefär människor infekterade. Bild 21 I England ungefär människor. Bild 22

7 Och i Sverige är bara ungefär 5000 människor drabbade av hiv/aids, trots att vi har nästan lika många invånare som Rwanda. Det är faktiskt så att 95 % av alla drabbade bor i utvecklingsländer. Som jag nämnde tidigare så minskar också antalet nya infektioner sett till hela världen, men det här är också något som är ojämnt spritt mellan olika områden och länder. I Östeuropa och Asien har faktiskt de nya infektionerna ökat ganska kraftigt de senaste tio åren. Men om man tittar på frågan med ett globalt perspektiv är det faktiskt så att det går i rätt riktning. Fler och fler lever med hiv/aids men det beror på att fler och fler överlever tack vare ökad tillgång till mediciner. Antalet dödsfall i hiv/aids minskar och det gör antalet nya infektioner också. Zimbabwe är ett exempel på ett land som lyckats väldigt bra med att bekämpa hiv/aids. Mellan 1997 och idag har man nästan lyckats halvera andelen människor med hiv från 26 % till 14 %. Väldigt bra jobbat på så kort tid. När det sker en sådan här stor minskning kan det vara många faktorer som spelar in. I Zimbabwe handlade det framförallt om att man lyckats öka kunskapen om hiv/aids så att människor faktiskt får rätt information om sjukdomen, hur den sprids och så vidare. Nu har jag pratat lite mer ingående om fattigdom, utbildning och hiv/aids och jag tänkte nämna kort hur det går för de andra millenniemålen också. Bild 23 Som jag nämnde förut så består millenniemål 1 både av att halvera andelen extremt fattiga och av att halvera andelen hungrande människor. Och fattigdomen har jag redan pratat om: nu är det första gången någonsin fattigdomen minskar över hela världen, och målet att halvera andelen extremt fattiga jämfört med 1990 är faktiskt uppnått! När det gäller den andra delen av det här målet, att halvera andelen hungrande människor, går det tyvärr inte lika bra. Undernäringen i världen har inte minskat i samma takt som den extrema fattigdomen. I alla utvecklingsländer har undernäringen minskat från 20 % 1990 till 15 % Så det är en minskning, men den går väldigt långsamt. Och i Afrika söder om Sahara har faktiskt antalet undernärda ökat i absoluta tal de senaste tio åren, bland annat på grund av att befolkningen ökat och på grund av livsmedelskrisen som gjorde att matpriserna ökade väldigt mycket. Totalt runt om i världen räknar man med att ungefär en miljard människor hungrar. Bild 24 Millenniemål 2 om att alla barn ska gå i skolan har jag redan pratat om så vi kan hoppa förbi det. Bild 25 Millenniemål 3 handlar om att öka jämställdhet och stärka kvinnors ställning. Jag nämnde tidigare kort att världen lyckats uppnå jämlikhet i grundskolan, att lika många flickor som pojkar börjar i skolan. Det är så klart jättebra nyheter och det är en viktig förutsättning för att världen ska bli mer jämlik på andra områden. Förhoppningsvis kan det här i längden leda till att kvinnors ställning stärks också ekonomiskt, socialt och så vidare. I det som kallas secondary education, i Sverige säger man ju gymnasiet, är det globalt något färre flickor som börjar skolan, men det skiljer sig mycket åt mellan olika delar av världen. I Afrika söder om Sahara t.ex. går det 83 flickor på 100 pojkar på gymnasienivå.

8 Men i Latinamerika är det faktiskt tvärtom, där går betydligt fler flickor än pojkar på gymnasiet. Men sett till hela världen är det alltså vanligare att det är flickor som blir utan utbildning efter grundskolan. Det kan finnas många anledningar till detta men det kan t.ex. vara för att denna utbildning ofta är dyrare och då kan familjer tvingas välja och man kanske inte anser att man får lika bra avkastning om man låter en flicka gå i skolan, flickor är helt enkelt värda mindre. Tidiga giftermål kan också vara ett hinder. I övrigt så mäter man jämställdheten genom att titta på hur många kvinnor som sitter i parlamenten världen över. Andelen kvinnor i parlament världen över har nästan dubblats sedan mitten av talet men idag är ändå bara en av fem i världens parlament kvinnor. I vissa länder finns lagar som bestämmer att ett visst antal i parlamentet måste vara kvinnor. I Senegal var det val till landets nationalförsamling förra året och nu är över 40 % av representanterna är kvinnor. Det är faktiskt fler än i t.ex. Finland, Norge, Tyskland och de flesta andra länder. Bild 26 Millenniemål fyra handlar om barnadödlighet. Definitionen av barnadödlighet är barn som dör innan sin femårsdag. Målet är att minska barnadödligheten i världen med två tredjedelar mellan 1990 och Det har gjorts en hel del framsteg i den här frågan och trots att befolkningen i världen ökat har man lyckats minska barnadödligheten de senaste tjugo åren: från över 12 miljoner barn 1990 till knappt 7 miljoner barn idag. Det är fortfarande en bra bit kvar till målet dock, och precis som med mycket annat så skiljer det mycket mellan olika delar av världen, och det kan också vara stora skillnader inom samma land. Barnadödlighet är högre på landsbygden än i städer, och den är också högre hos fattiga familjer än hos rika familjer. Men nedgången som sker är ändå bevis på att utvecklingen går åt rätt håll. Det har visat sig att barnadödligheten minskar om mammor har en utbildning, även om det bara är på grundskolenivå, så det är ett till exempel på en positiv effekt av utbildning. Det bevisar också att ett effektivt sätt att jobba mot barnadödlighet kan vara att stärka kvinnors ställning och se till att de får tillgång till utbildning. Bild 27 Millenniemål 5 handlar om mödrahälsan. Ett av målen är att minska andelen kvinnor som dör på grund av sin graviditet eller förlossning med tre fjärdedelar till Det här målet är tyvärr det som ligger sämst till av alla millenniemål. Även fast det gjorts vissa framsteg på det här området de senaste tjugo åren så dör ungefär kvinnor i samband med förlossning eller graviditet varje år. Det är fler människor än det bor i Malmö. Bild 28 Millenniemål 6 gäller bland annat att minska hiv/aids, som jag redan pratat om. Men det gäller också att bekämpa malaria och andra sjukdomar. När det gäller malaria är det en fråga som Unicef jobbat mycket med och Unicef har bland annat delat ut myggnät att ha över sängen som varit väldigt effektivt för att minska malaria. Mellan år 2000 och 2010 så minskade faktiskt andelen som dog av malaria med 25 %. Det betyder alltså att en

9 av fyra som skulle dött i malaria år 2000 överlever idag. Det är en utveckling som går åt rätt håll även om det fortfarande finns mycket att jobba på. Bild 29 Millenniemål 7 handlar om att säkerställa en miljövänlig och hållbar utveckling. I det här målet ingår att implementera principer om hållbar utveckling i länders politik (koldioxidutsläpp, skogsskövling, hur vattenresurserna används ), minska förlusten av biologisk mångfald, halvera andelen människor utan tillgång till rent vatten och sanitet och slutligen förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor i slum (till 2020). Mycket kortfattat kan man om hållbar utveckling säga att koldioxidutsläppen runt om i världen fortsätter att öka, och dessa utsläpp är ojämnt mellan olika länder. Höginkomstländer tenderar att släppa ut mycket mer än låginkomstländer. Angående biologisk mångfald så har man gjort olika satsningar från FN-håll för att motverka minskningen av biologisk mångfald men den biologiska mångfalden fortsätter tyvärr att minska trots dessa insatser. Detta millenniemål går väldigt dåligt men en väldigt positiv nyhet är att delmålet om att halvera andelen människor utan tillgång till rent vatten faktiskt redan har uppnåtts, flera år före deadlinen 2015! Två miljarder har fått tillgång till rent vatten sedan 1990, det är en väldigt viktig utveckling för otroligt många människor. Bild 30 Slutligen så handlar millenniemål 8 om att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. I korthet handlar det om att man ska öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Det här målet handlar alltså om de rika ländernas ansvar för millenniemålen. FN har som målsättning att biståndsgivarländerna ska ge 0,7 % av sin bruttonationalinkomst till bistånd. Bara Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige levde upp till det målet (Sverige har som ambition att ge 1 % och brukar ge däromkring). Totalt ger alla utvecklade länder bara 0.31 % av sin BNI som bistånd, så man skulle alltså kunna dubbla biståndet och fortfarande inte leva upp till FN:s målsättning! Internationellt sett så sjunker också biståndet i världen. Det beror framförallt på grund av att det är ekonomisk kris i olika delar av världen och länder måste spara pengar. Det får stora konsekvenser för hur mycket biståndspengar som olika länder ger. Det här var alltså en kort sammanfattning om hur det går med resten av millenniemålen. Efter 2015 kommer FN ta fram nya mål och arbetet med detta pågår just nu. Ännu är inget helt bestämt. Bild 31 Gå in på FN-förbundets sajt Världskoll.se för mer fakta om läget i världen. Bild 32

10 Gilla Världskoll på Facebook. Bild 33 Ladda ner FN-förbundets app Världskoll till Android och Iphone. Det är ett quizspel som du spelar själv eller mot dina kompisar för att få koll på vem som kan mest om världen.

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Svenska mästerskapet i 2009

Svenska mästerskapet i 2009 World Food Programme presenterar: Svenska mästerskapet i 2009 Genom att låta din gymnasieklass delta i FreeRice frågesport på internet under vecka 46 och 47, hjälper ni till att utrota hungern i världen

Läs mer

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer,

Läs mer

FN:s rapport om millenniemålen

FN:s rapport om millenniemålen FN:s rapport om millenniemålen 2010 Den här rapporten är baserad på en serie data som har sammanställts av en grupp representanter för organisationer och experter på millenniemålens indikatorer. FN:s avdelning

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2012 COM(2012) 775 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2010 2011) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.2.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18 HEMTRAKT HANDGJORD KOLLEKTION FRÅN IKEA I SAMARBETE MED SOCIALA ENTREPRENÖRER I INDIEN SÄLJSTART: 19 FEBRUARI 2016 HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8 OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12 HUR

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Antalet människor som lever i extrem

Antalet människor som lever i extrem Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET www.vuosituhattavoitteet.fi TÄNK OM... DU VAR FATTIG? Fattigdom innebär hunger, dåliga boendeförhållanden, brist på utbildning, hälsovård och möjligheter att påverka

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN I VÄRLDEN FINNS DET FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET ÖPPNAR SKOLDÖRREN FÖR BARN GENOM

Läs mer

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten

Läs mer

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Döda och medellivslängd

Döda och medellivslängd Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA ETT STUDIEMATERIAL

FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA ETT STUDIEMATERIAL 8 FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA ETT STUDIEMATERIAL FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA Ett studiematerial FN-förbundet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV FN:s millenniemål

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens första effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. Vi vill i

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Minoritetsfadder 2014

Minoritetsfadder 2014 Minoritetsfadder Minoritetsfadder 2014 Plans arbete Projektexempel Minoritetsfadder Tack för ditt stöd som Minoritetsfadder! Människor från ursprungsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och har

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och

Läs mer

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Påverkanstorg i Lidköping 9 november Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF 2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Föräldrajuryn om Halloween

Föräldrajuryn om Halloween Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift 1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i 9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga

Läs mer

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Nu har vi ett bättre skolhus. Olivia vill bli revisor. Bättre värld? Mumsigt mellanmål Laga hemma eller på fritids. Sidan 8.

Nu har vi ett bättre skolhus. Olivia vill bli revisor. Bättre värld? Mumsigt mellanmål Laga hemma eller på fritids. Sidan 8. Gamla och nya mål för världen MIN THU Nu har vi ett bättre skolhus Naing Min Thu, 11, bor i en liten by i Myanmar. Han gillar skolan så mycket att han själv skulle vilja bli lärare. NAING Thanaka. Så kallas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

Den globala utmaningen

Den globala utmaningen Oktober 2005 Birger Östberg Den globala utmaningen en rapport om jämställdhet och utveckling Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...5 Arbete och ekonomi...7 Andelen kvinnor i förvärvsarbete...8 Kvinnors

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer