Terrastella. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terrastella. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15."

Transkript

1 Terrastella Syftet med tidningen är att ta upp världsproblem för att få folk medvetna om vilka konflikter som händer just nu. Genom att ta upp dem, så vill vi försöka enas med folk för att hitta en lösning på problemen. Vi vill ha fred på jorden och eftersom att media påverkar samhället väldigt mycket, vill vi försöka med hjälp av den göra världen bättre. Namnet Terra betyder jorden och Stella för stjärna. Alltså jordsstjärnor. Vi vill att fler, med hjälp av den här tidningen blir fredskämpar och stjärnor på jorden. Vi behöver bli fler för att skydda världen av allt ont. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15.

2 FN FN skapades den 24 oktober 1945 efter andra världskriget. FN skapades efter att en växande uppfattning bland de länder som bildade FN beslutade sig för att världssamfundet behövde ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. FN är en förkortning för de Förenta Nationerna. Det är den viktigaste mellanstatliga organisationen i världen eftersom att nästan alla världens länder är medlemmar i det. Organisationens viktigaste uppgifter är att skapa fred och säkerhet i världen, verkar för respekt mot mänskliga rättigheter, arbetar mot fattigdom för social och ekonomisk utveckling, skapar vänskapliga förbindelser mellan länder, utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål. Det är svårt idag att se en värld utan FN eftersom att länder påverkar varandra på så många sätt och vi alla delar samma planet. Frågor om mänsklighetens framtid går ej att längre besvaras av bara några länder och deras ledare eftersom att risken för konflikter är stor. FN systemet har både kritiker och försvarare. De som kritiserar den menar att det är ineffektivt, dyrt och byråkratiskt eftersom att man anser att de permanenta länderna i säkerhetsrådet inte borde få ha större inflytande än andra mer viktigare länder. De permanenta länderna har även vetorätt som gör att det är nästan omöjligt att ändra på systemet. FN kan även inte delta ibland i vissa krigssituationer t.ex. ifall något permanent land motsätter sig det. Detta kan därför tolkas som att FN behandlar andra mäktiga och enskilda länders ärenden effektivare än att önska alla länders bästa. En annan kritik är att FN tillåter diktaturer som kommer till uttryck i FN stadgan få vara medlemmar i organisationen. De som försvarar systemet menar dock att man inte kan se ett annat bättre alternativ och att systemet utvecklas, stärks ständigt, folk har trots allt förtroende i den eftersom att den utgör ett forum att diskutera frågor på och ger möjligheter för fredliga lösningar på konflikter. Källa: Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever. Sidnummer

3 Mänskliga rättigheter Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Ingen får hållas i slaveri, och slaverihandel får ej förekomma. Ingen får ersättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Var och en har rätt till en nationalitet Äktenskap får endast med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbeten. De mänskliga rättigheterna syftar till att alla människor ska få möjlighet att leva ett drägligt liv. De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. De reglerar förhållanden mellan staten och enskilda människor. De utgör även en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten. Även fast vi har mänskliga rättigheter så diskrimineras människor fortfarande runtom i världen. Många människor tar inte tillvara på sina mänskliga rättigheter heller vilket gör att dem ignoreras och inte ses över i vissa diktaturer heller. Det finns även länder som inte är med i FN heller, oftast diktaturer för att de inte vill skriva under FN stadgan för att de finns länder så som t.ex. Norge som inte har skrivit under de mänskliga rättigheterna och då är det vanligt att diktaturer inte heller tycker att de borde skriva på. Detta skapar en ond cirkel och folk i de länder som inte är med i FN får det väldigt svårt. Varje dag är en kamp för överlevnad. Så tack vare att diktaturer inte ser över vad som är bäst för människors behov generellt, så leder det till att fler länder inte skriver på och folk behöver än idag, 2016, kämpa för sin överlevnad. I vissa länder finns det fler folkgrupper, på långt sikt så kan det leda till obalans och gör så att det blir svårare att följa dem mänskliga rättigheterna. Hur lätt ett land kan följa mänskliga rättigheter beror på bl.a. landets statsskick eftersom den utgör en viss begränsning inom samhället. info/vad gor fn/manskliga rattigheter och demokrati/fns allmana forkl aring om de manskliga rattigheterna / (Hänvisas till PDF filen som finns på sidan)

4 Folkrätten Folkrätten består av lagar som reglerar relationerna mellan folk. Det är den offentliga delen av internationell rätt. Stater sluter internationella regler och avtal som utgör folkrätten. Stater med folkrätt ger upp en del av sin suveränitet, detta då de anser att det gynnar kollektivet och även sig själva. Folkrätten finns till för att framförallt lösa tvister mellan stater för att förebygga konflikter så som krig bl.a. Genévekonventionen uppkom när det blodiga slaget vid Solferino år 1859 inträffade. Tack vare Henry Dunants upplevelser, så fick han tillstånd till den första Rödakorskonventionen eftersom att han engagerade sig för humanitet och sjukvård i krig och fick I konventionen debatterade dem om förbättrandet av sårade militärers vård i fält. Han ansåg att hjälpen bör ges till de sårade utan hänsyn till vilken "sida" de hade kämpat för. Dunants skriftliga beskrivning av hans insatser i Solferino inspirerade bildandet av Röda Korset, och en av de första i Genèvekonventionen fördragen. Sedan dess har det varit 3 stycken till. Andra Genèvekonventionen reglerar behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna vid strider till sjöss pga ett sjökrig. Tredje inträffade efter andra världskriget och omfattar regler för krigsfångar. Följande regler gäller för krigsfångar: 1. De skall alltid behandlas humant, de får inte misshandlas kroppsligen eller psykiskt. 2. De är enbart skyldiga att uppge namn, grad, födelsedatum och registreringsnummer. 3. Krigsfångeläger skall vara utmärkt med "POW", "Prisoner of War" eller "PG" (Prisonners de Guerre) 4. Anhöriga skall underrättas inom en vecka från att soldaten tagits tillfånga. 5. De har rätt till brevkontakt och får ta emot paket. Brev och paket kan förmedlas av Röda Korset som en neutral part. 6. Röda Korset har rätt att besöka alla krigsfångar för att se till att tredje Genèvekonventionen följs. 7. De skall erbjudas att resa hem efter konfliktens upphörande. Fjärde Genèvekonventionen omfattar civilbefolkningens skydd vid väpnade konflikter och då gäller: 1. Civilbefolkning o ch civil egendom alltid ska respekteras och skyddas. 2. De som krigar får bara rikta sina operationer mot militära mål. 3. Våldshandlingar och vedergällningar mot civila är förbjudet och civila ska få mat och sjukvård. 4. Civila skyddas så länge de inte direkt deltar i konflikten. 5. Hjälpsändningar med mediciner och medicinsk utrustning, samt föremål som erfordras för att kunna genomföra religiösa ceremonier ha fri genomfart för att komma civilbefolkningen tillgodo.

5 6. Fri genomfart ska även garanteras för matvaror, kläder och vatten till barn under femton år och gravida kvinnor. Reglerna i den fjärde Genèvekonventionen gäller även civil egendom samt kulturella och religiösa byggnader. Omkring 200 länder har skrivit på men det finns fortfarande flera länder som inte är med.

6 Konflikt Konflikten i Somalia har pågått sedan Det involverar ett inbördeskrig som har gjort att landet splittrats. Det är bara de yttre landsgränserna som gör landet till en enhet. Huvudorsaken till de långvariga konflikterna beror på ständiga tvister mellan klaner. Somalias mest framträdande extremistgrupp idag är Al Shabab och bekämpas dagligen av opartiska grupper. Humanitära rätten Denna rätt uppkom från strävan efter att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar. Den humanitära rättens regler och principer har formats från växelverkan av två koncept: humanitet och militärnödvändighet. Skyddar personer som inte deltar eller inte längre deltar i krig Civila får inte utsättas för anfall, sårade och sjuka ska omhändertas, fångar och andra frihetsberövade personer ska behandlas humant och tillförsäkras ett antal grundläggande skydds och rättsäkerhetsgarantier. Skyddar civila objekt, dvs bostäder, sjukhus, ambulanser och viktiga kulturella platser. Begränsar vilka stridsmedel och stridsmetoder som får användas under en väpnad konflikt. Förbjuder användningen av vapen som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande. Den väpnade oppositionen al Shabab och Hizbul Islam kontrollerar de södra och centrala delarna av Somalia. Där har man dokumenterat omfattande övergrepp på civilbefolkningen som dessa extremistgrupper genomfört. Stridande parter på båda sidor i konflikten har anklagats för att ha brutit mot krigets lagar. Det förekommer även strider dagligen mellan den väpnade oppositionen och den fredsbevarande styrkan AMISOM, även regeringsstyrkor och milisgrupper är involverade. Dessa strider har orsakat flera civila offer och flyktingströmmar.

7 FN:s konventionsbaserade övervakningskommittéer har inte fått fullföljande rapporter av Somalia då landet har brist på ett fungerande nationellt styre. I övrigt saknas nationell rapportering. Den humanitära rätten bryts av al Shabab. Ett exempel på en humanitär rätt ät att civila inte får utsättas för anfall, men de har ändå brutit mot den rätten genom att de har angripit civilbefolkningen flera gånger runt flera delar i södra och centrala Somalia där al Shabab regerar. Somalia har dock godkänt flera av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men eftersom att de har en stor brist på fungerande myndigheter så hindras oftast efterlevnaden för många människor i det landet. En stor majoritet av befolkningen har inte tillgång till grundläggande och allmän sjukvård. Såväl utbildnings som hälsosektorn har påverkats negativt av konflikten och bristen på en fungerande statsmakt avspeglas på hela konfliktens uppkomst. Våld, sexuellt våld och diskriminering mot kvinnor och flickor är ett utbrett problem i Somalia. Även homosexualitet är förbjudet enligt lag och ändå så är dem med i FN och har därför accepterat FN:s lagar och regler. Ett till stort problem är att minoritetsklaner och etniska minoriteter utsätts för diskriminering och trakasserier. Flyktingar i Somalia, framförallt från Etiopien, liksom internflyktingar utsätts ofta för hot och trakasserier av de lokala myndigheterna. Dessa handlingar som utförs av de lokala myndigheterna bryter mot de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna ska finnas där för att gynna personer och känna sig mer säkra som en individ i ett samhälle, men Somalia följer inte de reglerna klart och tydligt. Sammanfattning Som ni hör, så bryts en hel del mänskliga rättigheter och den humanitära rätten efterföljs inte enligt lagen. Inga rapporter har uppdaterats sen 2011 så man är väldigt osäker på vad som händer i landet just nu. Som det ser ut, så är gruppen Al shabab som bryter lagerna och regeringen gör ingenting för att hindra deras groteska handlingar mot människan. Så i allmänhet brister landet på ett nationellt styre som gör att de dagligen bryter en massa regler och lagar som är livsviktiga för att en människa ska kunna leva ett normalt och hälsosamt liv. Detta betyder att man varje dag utsätts för fara och man vet aldrig när ens sista dag i ens liv blir. Vi antar att ett vanligt liv förkortas med väldigt många år i Somalia för att deras liv utsätts för fara hela tiden och man kan aldrig känna sig säker. Därför är man väldigt

8 skeptisk till att gå ut genom dörren vissa dagar eftersom man hör och ser mer negativa saker än positiva. Vanliga människor vågar inte gå ut på gatorna eftersom att de är rädda för att bli skjutna eller utsätta sin familj för våld. Detta sker dagligen för majoriteten av människorna som bor i de delarna av landet som är erövrade av al Shabab. Detta är inte okej. rattigheter i varlden/ud s rapporter om man skliga rattigheter/afrika och soder om sahara?c=somalia (Hänvisas till PDF filerna på sidan) Källa: Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever. Sidnummer

9 Källkritik Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever Denna källa är trovärdig eftersom den används som ett läromedel och regleras av Skolverket som är en myndighet. Och allt det en myndighet påstår, ansvarar de för speciellt något så viktigt som Sveriges skolelever. Boken är också skapad 2012 vilket betyder att informationen man får ta del av är relativt ny. Den är även en sekundärkälla men återvänds på ett sätt för att lära elever och för att elever ska kunna förlita sig på den för att kan växa och bli en egen individ i samhället. Den är trovärdig. info/vad gor fn/manskliga rattigheter och demokrati/fns allmana forklarin g om de manskliga rattigheterna / (Hänvisas till PDF filen som finns på sidan) FN är en världsorganisation som är en primärkälla eftersom de tar reda på information själva och har egna reportrar som reser ut till olika världsdelar och uppdaterar om hur läget står till. FN sidan är pålitlig eftersom att de uppdaterar deras information ofta och informationen är äkta. Dock så är det FN förbundets redaktörer som ansvarar för vissa sidor på deras sida, men samtidigt så måste de följa FN förbundets lagar och regler och vad de står för så man kan inte skriva precis vad som helst. Denna sida är trovärdig. Wikipedia är en sekundärkälla som påverkas av fria individer som fritt kan ändra artiklar och information. Man kan då snabbt bli väldigt skeptisk angående detta, däremot kan man inte ändra information bara sådär utan det är någon som ligger bakom allting och kontrollerar att allt som skrivs är äkta och pålitligt. Så även om informationen ändras så går experter igenom ändringarna och ser till så att allting stämmer. Information uppdateras även hela tiden. NE skriver på deras hemsida att deras budskap och syfte är att enbart sprida kunskap. Som användare själva kan vi hålla med om detta då man känner av att det är neutralt vinklat och objektivt. De påstår även att allt som publiceras på hemsidan är vetenskapligt korrekt, värdeneutralt och objektivt och att allt granskas av NE innan det publiceras. NE understryker också att de vill leverera fakta som är tillförlitlig och objektiv eftersom att det mesta på nätet är politiskt styrt, vinklat eller vill påverka sina läsare på något sätt. Deras

10 ambitioner är bra och även om det är en sekundärkälla,så återskapar de informationen till något lärorikt som gör att de framstår som en pålitlig källa. rattigheter i varlden/ud s rapporter om man skliga rattigheter/afrika och soder om sahara?c=somalia (Hänvisas till PDF filerna på sidan) Det är regeringens webbplats för mänskliga rättigheter och är en källa till information om mänskliga rättigheter och vad regeringen gör nationellt och internationellt för människor i Sverige. På deras hemsida så påstår de att webbplatsen är ett verktyg för att främja kunskaps och informationsspridning om de mänskliga rättigheterna i enlighet med deras konventionsåtaganden. De säger även att för den svenska regeringen är det en prioriterad uppgift att stärka och främja de mänskliga rättigheterna, respekten för dem, såväl nationellt som internationellt. För att dra en slutsats, så är detta en primärkälla och den är äkta eftersom, åter igen, så ansvarar myndigheterna för det de står för och påstår. Information uppdateras regelbundet och gör sidan ännu mer tillförlitlig. Detta är verkligen en källa som är trovärdig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för sidan. Sidan är till främsta delen en sekundärkälla som samarbetar med andra myndigheter och organisationer när de samlar på sig information för att sedan publicera innehållet på webbplatsen. Sidan uppdateras ofta och går igenom av experter innan information publiceras för att se till så all innehåll är äkta och pålitlig. Under vissa rubriker tar MSB själva fram information som stöds av experter i dem ämnen. MSB:s uppgift är att informera sina läsare om dem kriser och konflikter som sker i omvärlden. Sidan är högst sannolikt ej vinklat och är därför trovärdig. Globalis sköts av Svenska FN förbundet som har översatt all information från norska till svenska. Globalis sköts egentligen av Norska FN förbundet, men i Sverige sköts den av den svenska. Sidan är en sekundärkälla som hänvisar till andra källor sköta av FN. Globalis skriver på sin sida att deras mål är att jämföra likheter och skillnader i mänskliga samhällen, samt visa hur vi påverkar livet planeten, med hjälp av visuella hjälpmedel. Sidan används mer som en digital världskarta, men de medför även information angående olika nutida situationer i olika världsdelar. Den är trovärdig.

11

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE ICRC RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk. Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För Nordingrå Förskola Reviderad september 2014 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är.

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Gäller för Strömsunds Kommuns förskolor 2014/2015 Norrskenets förskola Ansvarig förskolechef: Ann-Kristin Lindkvist,

Läs mer

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation Plan för likabehandling på Västmanlands-Dala nation Värdegrund Västmanlands-Dala nation har av tradition en bred verksamhet. Nationen är en mötesplats där människors olikheter resulterar i en livlig verksamhet

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014 1(15) 2013-10-04 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola 2013-2014 Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA 2013 12 15 INNEHÅLL 3 (28) RÖR EJ!!! BÖRJA SKRIVA PÅ SIDAN 9... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen Linköpings Universitet FN i världspolitiken, del 2 Frida Karlsson 2012-08-20 Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning

Läs mer

Temauppgifter. Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Temauppgifter. Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens temauppgifter Här önskar vi att dina elever ska få öva på att identifiera sig

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara

Läs mer

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp

Läs mer

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Lundbyskolan Likabehandlingsplan Eskilstuna Kommun 2007-05-07 Lundbyskolan 1 (8) Lundbyskolan Likabehandlingsplan Innehåll Kopplingar till lagar och förordningar s.2 Skolans uppdrag Vad är kränkande behandling? s.3 Definitioner Rättigheter

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 11 (2009) Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Översättning december 2012 Reviderad mars 2014 Originalspråk: Engelska

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter.

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Dagsverksinsamling 2015-16 Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Vem är en flykting? En flykting är en person som beviljats asyl utanför sitt hemland. Personen har flytt undan krig, förföljelse

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solgårdens förskola & pedagogisk omsorg Antagen av utbildningsnämnden 26 mars 2013 under 36 2(12) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3

Läs mer

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola Madesjö Verksamhetsområde Likabehandlingsplan för Örsjö skola Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasselgårdens förskola 20160201-20170131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016 Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016 Bakgrund och uppdrag Från 2006-04-01 gäller en lag i Sverige som syftar till att främja alla barn och elevers lika

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs

Läs mer