Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola

Transkript

1 1(15) Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Ett nytt material från diskrimineringsombudsmannen, 2013, har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan. En faktaruta med definitioner och begrepp samt rapportblanketter finns sist i vår likabehandlingsplan. På Mossens förskola arbetar 7 personal och 40 barn i åldern 1-5 år. Förskolan är inte uppdelad i avdelningar utan alla arbetar i ett utvidgat arbetslag runt barnen. Detta ger en positiv inställning och helhetstänkande i personalgruppen för att bedriva en god pedagogisk verksamhet. Grundidén är att alla vuxna ska känna alla barn och att barnen ska känna sig trygga med såväl alla vuxna som övriga barn. De vuxna arbetar för att vara goda förebilder och medvetna om betydelsen av sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Likabehandlingsplanen förankras i brukarrådet och på föräldramöten. Den finns lätt tillgänglig för vårdnadshavarna på förskolans hemsida.

2 2(15) Utvärdering av föregående år Den tidigare planen för Mossens förskola var relativt generell. Den handlade till största delen om personalens förhållningssätt och engagemang och är därför svår att utvärdera. Vi har under våren 2013 ägnat mycket tid till fördjupade samtal om våra grundläggande värderingar samtidigt som vi tagit fram konkreta förebyggande åtgärder som är utvärderingsbara inför nästa likabehandlingsplan. Vision Under året har en ny helhetsidé, Rötter och vingar, implementerats i Härryda kommuns förskolor och grundskolor. Varje enhet formar sin verksamhet utifrån Rötter och vingars sex underrubriker, Demokrati; Social kompetens; Mod och självkänsla; Kunskaper; Hållbar utveckling samt Goda lärmiljöer. För oss på Mossens förskola har vi tagit fasta på de tre första rubrikerna när vi arbetat fram årets likabehandlingsplan. Demokrati Goda möten med barn och ungdomar ska prägla våra verksamheter. Mångfaldsperspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi grunden för tolerans och solidaritet mellan människor. Social kompetens Vi ska ge barnen och ungdomarna trygga rötter som får dem att stå stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själv och andra. Mod och självkänsla Vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att erövra vingar som ger kraft och mod, som bär ut i en omvärld och genom livet. På Mossens förskola vill vi verka för att alla barn känner sig väl behandlade och blir respekterade för den de är. Vi vill främja ett socialt klimat på Mossen som är fritt från kränkningar.

3 3(15) Ansvarig för planen Förskolechef Lotta Tjäder Arbete för att främja likabehandling på Mossens förskola All personal som arbetar i vår verksamhet skall ha ett gott förhållningssätt och vara goda förebilder som överensstämmer med värdegrunden. De vuxna arbetar aktivt för detta genom att försöka vara medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Det innebär också att vi försöker ha ett respektfullt förhållningssätt som gäller i alla led; barn - barn, vuxen - barn, barn - vuxen, vuxen - vuxen. Vi arbetar för att främja likabehandling genom att: Vi vuxna är uppmärksamma och lyssnar in barnens värderingar. Vi samtalar med barnen om människors olika förutsättningar. Vi står upp för demokratiska värden och att mångfald berikar. Vi lyssnar aktivt och bejakande på barnen för att ge dem ökat inflytande och delaktighet. Vi vuxna uppmärksammar positivt beteende enskilt och i grupp. Behövs det tar vi i största möjliga mån tillsägelser enskilt med barnen. Vi stöttar barnen i att hantera konflikter. Vi hjälper barn som har svårt att ta sig in i en påbörjad lek/aktivitet. Vi stöttar de barn som behöver hjälp att komma till sin rätt. Vi erbjuder flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi arbetar för att stärka alla barns språkutveckling, oavsett modersmål. Vi formar miljön så att alla barn har tillgång till den utifrån sina förutsättningar och behov. Vi vuxna respekterar barnens integritet t ex genom att: - göra matsituationen till en positiv upplevelse utan tvång - respektera hur barnen vill ha det vid toalettbesök/blöjbyte. Vi arbetar för att ha ett tillåtande klimat på arbetsplatsen. Har vi det har vi också möjlighet att ge varandra konstruktiv kritik och därmed utveckla vårt förhållningssätt utifrån ett likabehandlingsperspektiv.

4 4(15) Vi samtalar kontinuerligt i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer. Kompetensutveckling under : Lärsamtal på enheten kring ovanstående punkter Genus och normkritiskt förhållningssätt Interkulturellt arbetssätt i förskolan Det hänger på oss det hänger på mig! Det är på oss vuxna det hänger om det ska bli en förändring. Vi vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. För att i tid kunna upptäcka överträdelse mot likabehandlingsplanen arbetar vi för: Att vi har ett tillåtande klimat på förskolan som gör att barn, vårdnadshavare och personal vågar påtala problem och upptäckta kränkningar. Att alla vuxna är närvarande och lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen. Att alla vuxna är engagerade och observerar barnens samspel. Att de vuxna samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Att alla vuxna har god uppsikt över alla platser där barnen vistas. Att vi är lyhörda i den dagliga kontakten med vårdnadshavarna. Samspelet med vårdnadshavarna Hur pedagogerna bemöter vårdnadshavarna då de lämnar och hämtar barnen är mycket viktigt i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Likaså bemötandet av barnet inför vårdnadshavarna är en viktig del i hur barnen känner sig sedda, bekräftade och respekterade. Om vi inte visar respekt riskerar vi att samtidigt kränka barnet och skapa otrygghet när det gäller att komma till förskolan. Viktigt är också att tänka på att ge alla vårdnadshavare goda förutsättningar för att ta till sig information. Kartläggning Personalen har gjort en inventering av ute och innemiljön samt hur vi arbetar för att få barn och vårdnadshavare delaktiga. Ute Det finns flera platser som är mer svåröverskådliga och där uppsikten lätt minskar. Framförallt är det uppe i skogen och bakom huset ut mot vägen. Vi behöver göra upp rutiner för hur vi pedagoger fördelar oss vid utevistelsen. Inne

5 Vårt skötbord ligger väldigt öppet och det känns ibland obekvämt att barnen är så exponerade. Vi tänker sätta upp ett draperi så att det skyler själva skötbordet. Vi upplever att vi inte har ett gemensamt förhållningssätt vid maten, vilket skapar otrygghet hos barnen. Vi behöver därför ta fram och dokumentera ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma rutiner. Vi enas om att alla barn får ha tittmat på sin tallrik, d.v.s. man behöver inte äta allt men ha det på tallriken för att vänja sig. Att organisera verksamheten i ett utvidgat arbetslag där barnen rör sig fritt i hela huset kräver mycket av pedagogerna för att uppsikten och därmed tryggheten skall vara god. Vi behöver därför med jämna mellanrum gå igenom våra rutiner för hur vi vuxna fördelar oss i huset och stämma av om något behöver ändras. 5(15) Barnen Under hösten kommer vi att på ett mer systematiskt sätt ge barnen möjlighet att delge oss sina tankar. Vi kan t ex ta med barnen i små grupper på trygghetsvandringar både inne och ute och fråga dem om det känns otryggt någonstans på förskolan. Utifrån det som framkommer kan vi behöva lägga till fler förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarna Genom den kommuncentrala brukarenkäten får vi en uppfattning om hur verksamheten uppfattas. Dock är frågorna alltför generella för att det skall hjälpa oss till konkreta förbättringar. Därför vill vi skapa fler sätt för vårdnadshavarna att delta i kartläggningen. Vi kommer att vara tydliga på höstens föräldramöte om att de omedelbart ska ta upp problem med pedagoger/förskolechef om barnen eller de själva upplever otrygghet, diskrimineringar eller kränkningar. Vi kommer på mötet också att fråga efter synpunkter på planen. På höstens brukarråd kommer vi att samtala om innehållet i planen. Förskolechefens analys I brukarenkäten upplever föräldrarna att förskolan är trygg, att barnen har kamrater och att barn och föräldrar bemöts positivt. En ny fråga för året i brukarenkäten var om vi arbetar med kulturell mångfald och 67 % av föräldrarna upplever det, vilket var vårt lägsta värde. Ett mål för oss blir därför att synliggöra mångfalden för barnen, olika kulturer, språk, genus etc. och höja resultatet på brukarenkäten. Förskolechefen och pedagogerna ansvarar för arbetet under året och förskolechefen ansvarar för uppföljning. Kvittot på om vi lyckats kommer i och med resultatet på brukarenkäten Förebygga

6 6(15) Mål Aktiviteter Utvärdering Att det ska finnas pedagoger som har uppsikt över de undanskymda platserna ute. Skapa strategier/rutiner förhållningssätt för barnens utevistelse. Samtal och beslut på APT i september All personal ansvarar för att cirkulationen blir heltäckande utifrån beslutet. Förskolechefen På APT i november 2013 Mål Att säkerställa att vi har god uppsikt över barnen inne. Aktiviteter Skapa strategier/rutiner förhållningssätt för hur vi fördelar oss inne. Samtal och beslut på APT i september Utvärdering Förskolechefen På APT i november 2013 Mål Aktiviteter Utvärdering Skapa möjlighet till enskildhet i skötrummet för barnen. Skydd vid skötbordet som ger avskildhet Eva Lundh talar med vaktmästare Christer om att ordna detta. Ska ske senast i augusti Hela arbetslaget Någon månad efter att allt är uppsatt. Mål Aktiviteter Utvärdering Ha gemensamma rutiner/förhållningssätt vid alla måltider för att skapa trygghet Ta fram och dokumentera ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma rutiner. Hela arbetslaget direkt vid terminsstarten i augusti 2013 Förskolechefen På APT i november 2013 Mål Skapa delaktighet/samverkan med vårdnadshavarna.

7 7(15) Aktiviteter Utvärdering Föräldramötet hösten Presentera likabehandlingsplanen och samtala om innebörden. Fråga föräldrarna vad de har för tankar om integritet/blöjbyte. Även prata om våra tankar kring maten jämfört med deras vanor hemma. Alla pedagoger samt förskolechef Inför utvecklingssamtalen skickar vi med frågor hem till familjerna så att de tillsammans kan samtal om var på förskolan det känns otryggt/vad som känns otryggt. Kanske med typ glada och ledsna gubbar. LUT gruppen tar fram frågorna under hösten Börja använda i december. Förskolechefen På APT i april 2014 Mål Aktiviteter Utvärdering Göra barnen delaktiga i kartläggning av miljön Gruppen väljer form: Trygghetsvandring Dokumenterade samtal Intervjuer Alla pedagoger Vid terminsstart Gruppvis direkt efter aktiviteterna Förskolechef - återkoppling till hela arbetslaget på APT under hösten

8 Utreda - Åtgärda Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Arbetsgång barn barn Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta trakasserier eller kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågor av karaktär: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andra kände sig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? 8(15) Vidare Förskolechef informeras. Vårdnadshavarna informeras. Pedagogen ansvarar för att dokumentation med hjälp av dokumentationsmall genomförs Pedagogen skriver en rapport Misstanke om kränkande behandling som lämnas till förskolechef Förskolechef skriver en rapport till huvudman om Misstanke om kränkande behandling som lämnas till verksamhetschef och diarieförs Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda parter. Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans Dokumentationen förvaras inlåst. Observera. Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med barn eller vårdnadshavare som inte är berörda av kränkningarna. De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kamrat- eller vårdnadshavargruppen. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas. Arbetsgång vuxen barn När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, trakasserar eller kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt påtala att detta beteende inte är acceptabelt. Förskolechef informeras. Pedagogen skriver en rapport Misstanke om kränkande behandling som lämnas till förskolechef Förskolechef skriver en rapport till huvudman om Misstanke om kränkande behandling som lämnas till verksamhetschef och diarieförs Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Vid behov kontaktar förskolechef stödteam, överordnad chef eller anmäler till myndighet.

9 9(15) Dokumentera - Följa upp Alla fall av kränkningar skall utredas, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vad har hänt? På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? Vem har anmält? Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? Vad kommer att ske ytterligare och när? Vilka berörda har informerats i ärendet, när och på vilket sätt? När kommer uppföljning att ske? Vilka skall vara med vid uppföljningen? Vilka skall dokumentationen lämnas till? Vem har dokumenterat och när? För att säkerställa att allt kommer med använder vi bifogade dokumentationsmall.

10 10(15) Definitioner och begrepp I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de återges i Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika. Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inta att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Diskrimineringsgrunderna: Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

11 11(15) Definitioner och begrepp enligt skolinspektionen Direkt diskriminering: Någon som missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Dessa är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: Någon som missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse, ett kriterium, ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar någon utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Kränkande behandling som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat eller kränkande. Repressalier: När någon utsätts för kränkande behandling eller bestraffning för att han eller hon anmält något i verksamheten som uppfattats som felaktigt. Instruktioner att diskriminera När någon beordrar eller uppmanar andra att kränka någon. Mobbning: När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella / etniska eller beteendemässiga karakteristika Homofobi (HBT-fobi), Motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet och homo-, bi- och transsexuella personer.

12 12(15) Dokumentationsmall för händelse som kan kritiseras utifrån gällande likabehandlingsplan på Mossens förskola. Vad har hänt? På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån likabehandlingsplanen? Vem har anmält? Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt Berörda har informerats i ärendet Personer Tidpunkt På vilket sätt Tid för återkoppling Deltagare vid återkopplingen Denna dokumentation lämnas till

13 13(15) Dokumenterat av Datum

14 14(15) Rapporten lämnas till förskolechef Anmälan av misstanke om kränkande behandling Förskola/skola som anmälan gäller: Rapportörens namn: Följande har observerats (datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.

15 15(15) Anmälan till huvudmannen av misstanke om kränkande behandling Förskolechef/rektor skickar till registrator UTK som diarieför och skickar vidare till Sociala myndighetsnämnden och verksamhetschef för kännedom. Förskola/skola som anmälan gäller: Förskolechefs/rektors namn: Till förskolechefs/rektors kännedom: åååå-mm-dd Följande misstanke om kränkande behandling har kommit till förskolechefs/rektors kännedom exempelvis genom samtal med elev, vårdnadshavare eller personal (datum för händelsen, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.2 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.