Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Transkript

1 För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

2 Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm

3 hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna tillgodose dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet kommer från Brundtlandkommissionens rapport Utgångspunkten är att utveckling och tillväxt måste vara hållbara från social, miljömässig och ekonomisk synpunkt. Den fria företagsamheten är den starkaste välståndsskapande kraft som finns i vår värld. För Svenskt Näringsliv är det naturligt att bidra aktivt i arbetet för en hållbar utveckling. För många svenska företag innebär detta att nya affärsmöjligheter öppnas. Den som enbart förlitar sig till medierna för att forma sin världsbild, kan få uppfattningen att katastroferna och nöden ständigt ökar. Men faktum är att tillgången till rent vatten, goda bostäder, elektricitet och medicinsk vård blir allt bättre. Det finns många ljuspunkter i den globala utvecklingen. Medellivslängden ökar, spädbarnsdödligheten minskar, fler och fler människor får idag äta sig mätta. Demokratiseringen fortsätter och de mänskliga rättigheterna stärks, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra. På många 3

4 4 håll ser vi nu hur miljösituationen håller på att förbättras. I de flesta västländer har, med vissa undantag, de hälsofarliga utsläppen minskat kraftigt under de senaste åren. Men det finns fortfarande alltför många människor på vår jord som lever i stor misär; de plågas av svält, krig och sjukdomar. Analfabetismen låser fast människor i fortsatt fattigdom. Befolkningen i de allra fattigaste delarna av världen ökar. Fattigdomen och lidandet är störst i de länder som präglas av slutenhet, bristande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, samt dåliga villkor för den fria företagsamheten. För att även dessa människor ska kunna få del av välfärden, krävs såväl politiska förändringar som ekonomisk tillväxt. vad krävs för hållbar utveckling? För att en utveckling ska kunna anses vara hållbar krävs att tillväxten och produktionen utformas så att ekosystemens förmåga till egen produktion inte skadas genom överutnyttjande eller genom utsläpp av skadliga ämnen. Utvecklingen måste ske med social hänsyn, genom en tillväxt som ger många arbete, tillgång till

5 5 utbildning och möjlighet att skapa sig bättre liv. För att utvecklingen ska vara hållbar krävs också att ekonomiska faktorer vägs in. Näringslivet måste kunna vara långsiktigt lönsamt för att investeringar, introduktion av ny teknik och tillväxt ska bli möjlig. Kunskap och medvetenhet är viktigt, det finns alltför många exempel där brist på kunskap och medvetenhet fått allvarliga konsekvenser. Demokrati och fri opinionsbildning är därför av stor betydelse. Världens regeringar ställer nu allt större förhoppningar till näringslivet. Inför FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg hösten 2002 finns höga förväntningar på att näringslivet ska kunna göra sådant som det internationella samfundet trots betydande ansträngningar inte lyckats genomföra. Svenskt Näringsliv menar att företagens verksamhet påskyndar en hållbar utveckling, men vi vill samtidigt understryka att världens regeringar har ett stort ansvar för dessa frågor. svenskt näringsliv anser att: ekonomisk tillväxt är en viktig förutsättning för att de miljömässiga och sociala utmaningar som världen står inför ska kunna lösas

6 6 det är viktigt att tillväxten och produktionen utformas så att ekosystemens förmåga till egen produktion inte skadas genom överutnyttjande eller genom utsläpp av skadliga ämnen företagen spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling, men det fråntar inte regeringarna deras ansvar att skapa goda politiska förutsättningar för en hållbar utveckling. företagens ansvar Det är genom framgångsrika företag som hundratals miljoner människor, som tidigare levde i extrem fattigdom, numera lever under betydligt gynnsammare villkor. Det finns fortfarande de som tror att tillväxt i sig alltid genererar miljöförstöring och ökade sociala klyftor. Men det är ett förlegat synsätt. Visst har åtskilliga företag under tidigare decennier inte visat tillräcklig miljöhänsyn, ofta på grund av aningslöshet eller avsaknad av regelsystem. Men i dag finns kunskapen och en helt annan medvetenhet, hos företagsledare, allmän opinion och lagstiftare. I marknadsekonomin strävar företagen efter att använda tillgängliga resurser

7 på det mest effektiva sättet. Denna dynamik innebär att det hela tiden utvecklas ny och bättre teknik. Det går att producera mer nyttigheter med en mindre insats av råvaror och energi. Varor och produkter blir mer intelligenta och tillverkas för att inte skapa onödiga påfrestningar på miljön. Det gäller allt ifrån tvättmedel till kraftverk. Moderna företag behöver välutbildad och självständig arbetskraft. Att verka för etnisk mångfald, öppenhet och goda villkor för personalen är därför en självklarhet för alla utvecklingsinriktade företag inriktade på en global marknad. I en tid då människor visar intresse och engagemang för bl a miljöfrågor, etik eller frågor om etnisk mångfald är det också naturligt att företagen tar sig an dessa frågor. Den allt öppnare världsekonomin ställer nya krav på företagens agerande. Företagen har ett egenintresse av att fylla sitt varumärke med goda värden, vilket också betyder att de aktivt agerar för att undvika sådant som skulle kunna skada varumärket. Företagens primära uppgift är att producera varor och tjänster som efterfrågas av marknaden. Företagen har självklart ett ansvar att alltid följa den lagstiftning 7

8 8 som finns där verksamheten bedrivs. Många företag väljer ändå att oberoende av de regelverk som finns sätta upp egna, ännu mer avancerade och krävande regler och ramar för sin verksamhet, t ex när det gäller kvalitet, miljö- och arbetarskydd. Detta arbete genomförs på frivillig basis. Sverige är ledande i världen på att införa miljöledningssystem enligt ISO Under senare år har det vuxit upp en rad etiska koder för företagens verksamhet. Svenskt Näringsliv ställer sig bakom den värdegrund som kommer till uttryck i FN:s Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag. Vi anser att svenska företag har en skyldighet att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och miljöstandarder, oavsett var i världen de verkar. Därutöver har företagen att självständigt bestämma hur man vill arbeta med dessa frågor, om man ska ansluta sig till specifika koder, redovisningssystem, redovisningsstandards eller arbeta efter egna modeller. För näringslivet är frågan om hållbar utveckling en nyckelfråga. Öppna och demokratiska ekonomier attraherar och stimulerar den fria företagsamheten och det är i sådana ekonomier som vi ser en övergång till en

9 9 mer hållbar utveckling. Fri opinionsbildning är viktig, inte minst då det gäller att avslöja oegentligheter och uppmärksamma olika problem, exempelvis miljöförstöring, sociala missförhållanden eller kartellbildningar. svenskt näringsliv anser att: den fria företagsamheten är den största välståndsskapande kraft som finns i vår värld det är naturligt att utvecklingsinriktade företag tar ett större miljömässigt, socialt och etiskt ansvar företag har en skyldighet att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och miljöstandarder, oavsett var i världen de verkar FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag utgör en bra värdegrund för företagen. regeringarnas ansvar Det finns vissa grundförutsättningar som måste uppfyllas för att utvecklingen ska kunna bli hållbar. Demokrati och marknadsekonomi är fundament i

10 10 denna utveckling. Regeringarna har ett ansvar för att bygga upp demokratiska institutioner, värna mänskliga rättigheter och säkerställa marknadsekonomins funktionssätt. Tyvärr finns det fortfarande många exempel på regeringar som inte klarar att fullgöra dessa grundläggande uppgifter. Många länder visar bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och har ännu inte skapat fungerande demokratiska institutioner. Marknadsekonomin är satt på undantag genom statliga ingrepp och långtgående korruption. Regeringar har också ett ansvar för det globala miljöskyddet. Lagstiftning och regler måste vara likvärdiga, EU kräver exempelvis att de nya länderna som söker medlemskap måste införa modern miljölagstiftning av samma typ som finns i övriga EU. Ett fritt handelsutbyte mellan länder bidrar till att världens gemensamma resurser används på det mest optimala sättet och är därför ett viktigt bidrag till hållbar utveckling. Erfarenheter visar att multinationella företag i tredje världen ofta agerar på ett sätt som förbättrar både samhälls- och näringslivsklimatet i de länder där de är verksamma. Det sannolikt viktigaste bidraget till hållbar utveckling är att öppna de länder

11 11 som idag mer eller mindre är stängda för den fria företagsamheten och avskaffa de handelshinder som försvårar för u-länderna att handla med den rika delen av världen. svenskt näringsliv anser att: regeringarna har ett ansvar för att bygga upp demokratiska institutioner, värna mänskliga rättigheter och säkerställa marknadsekonomins funktionssätt regeringarna måste motverka korruption regeringarna har ett ansvar för det globala miljöskyddet frihandel gynnar en hållbar utveckling avskaffande av subventioner och handelshinder är ett viktigt bidrag till hållbar utveckling. debatten om hållbar utveckling I Sverige har debatten om hållbar utveckling ofta haft en alltför ensidig fokusering kring miljöfrågorna. Hållbar utveckling handlar om hur vi som lever nu ska kunna tillgodose dagens behov, utan att äventyra

12 12 kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Till stor del berör detta ekonomiska frågor. Den ekonomiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling måste därför få en ökad betydelse. Utvecklingen i världen oavsett om man ser på ekonomiska, miljömässiga eller sociala faktorer rör sig på många sätt i rätt riktning, men debatten präglas ofta ändå av ett domedagsperspektiv. Problem lyfts fram och möjligheter förbises. Debatten borde handla om hur vi tillsammans kan skapa goda villkor för en hållbar utveckling, istället för som nu på att lösa akuta problem som uppstått på grund av felaktiga förutsättningar. svenskt näringsliv anser att: hållbar utveckling är en fråga som både är nationell och global, men i den svenska debatten behövs dock större fokus på de globala frågorna diskussionen om hållbar utveckling måste även handla om behovet av ekonomisk tillväxt.

13 hållbar utveckling ur ett svenskt perspektiv Hållbar utveckling är inte någon miljöfråga, utan det handlar om hur vi ska kunna skapa ekonomisk tillväxt, socialt välstånd och god miljö. Den ekonomiska tillväxten är en motor i denna utveckling. Tidigare fanns ett samband mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan. Men i de länder som nått en hög ekonomisk och social utvecklingsnivå, upphör detta samband. Den ekonomiska tillväxten blir istället en förutsättning för en allt mer effektiv användning av resurser. Ett gott företagsklimat innebär att idéer kan omsättas i praktisk handling och investeringar i ny och bättre teknik äger rum. Miljöpolitiken ska motverka miljöproblem, inte ekonomisk utveckling. Dagens svenska miljölagstiftning är svår att överblicka, ineffektiv och byråkratisk. Detaljregleringen ökar successivt och handläggningstiderna är mycket långa. Svenskt Näringsliv har därför lämnat en lång rad konkreta förslag till förbättringar av den svenska miljölagstiftningen, bl a så att den blir enklare att överblicka och att handläggningstiderna minskar. Ekonomin har blivit alltmer internationell. 13

14 14 För att företag ska välja att etablera sig i Sverige krävs att villkoren upplevs som gynnsamma. Långa handläggningstider och orimliga villkor kan innebära att företag etablerar sig i andra länder, liksom att företag som redan finns i Sverige väljer att flytta. I en tid då miljöfrågorna och miljöproblemen har blivit alltmer komplexa, krävs nya typer av lösningar. Självreglering eller långsiktiga överenskommelser mellan företag/branscher och myndigheter kan i många fall vara ett mer effektivt medel än lagstiftning. Handel med utsläppsrättigheter kan, om den utformas på rätt sätt, vara en effektiv metod att minska utsläppen av växthusgaser. svenskt näringsliv anser att: miljöpolitiken ska motverka miljöproblem, inte ekonomisk utveckling miljölagstiftningen måste moderniseras och anpassas till den nya tidens krav självreglering och långsiktiga avtal mellan företag/ branscher och myndigheter kan i många fall vara ett mer effektivt medel än lagstiftning

15 15 handel med utsläppsrättigheter kan vara en effektiv metod att minska utsläppen av växthusgaser. svenskt näringslivs roll Svenskt Näringsliv består av medlemsföretag. Vårt agerande ska spegla de värderingar som finns bland företagen. Vi ska ta tillvara den kompetens och det engagemang som finns inom näringslivet. Vi ska vara aktiva och tydliga i debatten, samtidigt som vi ska vara öppna och lyhörda för omvärldens synpunkter. Vi ska samverka med andra aktörer som har likartade värderingar. Vårt mål är att Svenskt Näringsliv ska vara den mest intressanta och relevanta näringslivsaktören då det gäller frågor som rör hållbar utveckling.

16 storgatan 19, stockholm, telefon Läs mer om Svenskt Näringslivs arbete för hållbar utveckling på Om du arbetar på ett företag eller en organisation som är medlem i Svenskt Näringsliv, kan du anmäla dig till Svenskt Näringslivs nätverk för hållbar utveckling. Syftet med nätverket är att vi på ett snabbare och mer effektivt sätt ska kunna fånga upp våra medlemmars synpunkter och idéer. Via nätverket vill också snabbt kunna ge och få information om vad som är på gång.