Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Transkript

1 Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se

2 Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism ger perspektiv på ojämlikheten i den politisk/ekonomiska sfären. Radikalfeminism fokuserar på ojämlikheten mellan könen i familjesfären och i fenomenet sexuellt våld. Radikalfeminism och liberalfeminism uppmärksammar den kulturella nedvärderingen av kvinnor. Socialistisk radikalfeminism uppmärksammar alla de fyra sfärerna av ojämlikhet mellan könen.

3 Genussystemet Två Principer - Isärhållandet av könen - Mannen som norm Kritik mot idén om genussystem Genuskontrakt Utveckling av genussystembegreppet styrka, räckvidd och hierarki

4 Genusdualism och arbetsdelningen mellan könen Tanke- och idésystem måste vara förankrade i en social ordning. Arbetsdelningen mellan könen underbygger genuskonstruktionernas dualism. Lévi-Strauss - det är arbetsdelningen mellan könen i sig som måste finnas där, men det är irrelevant vilken form den tar. - biologiska skillnader mellan könen kan inte förklara arbetsdelningen. - arbetsdelningen mellan könen etablerar ett ömsesidigt beroende mellan kvinnor och män. Lévi-Strauss tankegångar rymmer ingen feministisk insikt. Rubin - använder sig av Lévi-Strauss syn på kön och sexualitet som kulturella skapelser - uppdagar även dolda slutsatser om heterosexualiteten och om kvinnors underordning.

5 Prostitution, pornografi och sexuellt våld Prostitution en symbol för mäns makt över sexualiteten. Dworkin pornografi både symptomet på och orsaken till mäns kvinnoförakt. MacKinnon våld och sexualitet är så tätt sammanvävda i det patriarkala samhället att de inte kan skiljas åt. Kritik mot Dworkin och MacKinnon

6 Moderskap i dagens Sverige Göran Persson uppmanar hösten 2001 svenska kvinnor att föda fler barn. Feminister svarar med att kräva bättre föräldraförsäkring, tryggare arbetsvillkor samt ökad press på fäder att ta sitt ansvar. Socialistisk radikalfeminism: Det sätt på vilket ett samhälle organiserar fortplantningen, vars ekonomiska funktion bland annat är att reproducera arbetskraft, är intimt sammanvävt med ekonomi. Denna organisation av fortplantning och ekonomi bestämmer kvinnors samhälleliga villkor på avgörande sätt.

7 Olika syn på moderskap inom feministisk debatt Madonnan & Horan och 70-talens feminister ser moderskap som ett problem för kvinnors frigörelse. - Juliet Mitchell - Adrienne Rich - Shulamith Firestone - Simone de Beauvoir I skiftet mellan och 80-talet sker en vändning i den feministiska synen på moderskapet. - Nancy Chodorow - Sara Ruddick - Carol Gilligan

8 Pigdebatten en fråga om klass och kön Det obetalda hemarbetet har flera gånger under 1990-talet stått i fokus i den offentliga debatten. Avdragsgill hemhjälp som ett sätt att underlätta för kvinnor att förena yrkeskarriär med ansvar för hem och barn. Kritik mot avdragsgill hemhjälp - Ett klassperspektiv - Ett feministiskt perspektiv

9 Kunskap är makt Androcentrismen i vetenskapen Fyra faser i den feministiska vetenskapens framväxt: 1. Kritik av vetenskapens dominerande strömningar. 2. Att skaffa sig kunskap om alla aspekter av kvinnors liv. 3. Omprövning av den tidigare vetenskapens uppfattning om vad det innebär att vara människa. 4. Långtgående kritik av de egna begreppen. I vilka kvinnors intressen verkar det feministiska kunskapsprojektet?

10 Postmodernism Stark kritik mot den västerländska vetenskapens tro på förnuft, objektivitet och sanning. Marxismen och andra stora berättelser ses som totalitära. Enligt postmodernismen finns det ingen objektiv ståndpunkt varifrån världen kan beskådas och förstås. Språket är centralt inom postmodernismen.

11 Postmodernism och feminism Feminister har precis som postmodernister kritiserat den västerländska synen på förnuftet och tanken om den objektiva vetenskapen. Postmoderna feminister är emot generaliseringar. Kritik mot postmodernism hävdar att denna saknar insikten om att världen är präglad av djup ojämlikhet. Vem tjänar på postmodernismen?

12 Judith Butler och den heterosexuella matrisen Konstruktionen av manligt och kvinnligt upprätthålls med hjälp av idén om ett naturligt heterosexuellt begär. Butler och andra queerteoretiker ställer den sexuella identiteten och sexualiteten i sig i fokus. Distinktionen mellan kön och genus kan inte upprätthållas. Performativitet genus iscensätts genom handlingar och tal.

13 Män och feminism Radikalfeminismen på och 70-talen förordade separatism. Detta gick inte ut på att avvisa eller förkasta män, utan att vara oberoende av dem. Feministiska män har pekat på sambanden mellan förtrycket av kvinnor och av homosexuella. Varför känner många män inte igen sig i den feministiska beskrivningen av män som personer med makt?

14 Genus och etnicitet Kulturer är inte homogena. Både etnicitet och kön/genus ses som sociala konstruktioner. Etnocentrism att beskriva andra kulturer med hjälp av den egna kulturens värderingar, ofta så att de andra kulturerna framstår som underlägsna. Den Andre

15 Kön, etnicitet och hedersmord Olika faser i svensk invandringspolitik - Assimilering - Det mångkulturella samhället - Konflikt mellan normer och lagstiftning i Sverige när det gäller jämställdhet och den kvinnosyn som är förhärskande inom vissa grupper av invandrare. Två ståndpunkter i debatten om hedersmord - Patriarkat - Kultur

16 Vad är målet och vilken är vägen dit? Gynocentrism - Att utgå från kvinnor som grupp - Kvinnors grupperfarenheter kan komma med en kritik av de värden som det patriarkala samhället bygger på. Olika tolkningar av kvinnors position inom politiken - Maktlöshet - Aktiva val Reproduktion före produktion Demokratisk fördelning av arbetet kräver en upplösning av genusdualismen i tanken, i ekonomin, i politiken. Skillnad eller hierarki?