Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning"

Transkript

1 Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

2 Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning är ett ungt och expanderande fält. Trots dess korta historia har den genomgått flera grundläggande omvandlingar. Diskussionen om begrepp, metoder och forskningsobjekt är fortfarande livlig, vilket innebär att det är omöjligt att ge en för all genusforskning gällande karakterisering av fältet. Med denna skrift vill genuskommittén emellertid lyfta fram några för genusforskningen centrala drag och begrepp. Feministisk kritik och kvinnoforskning Genusforskningens incitament finns i 1970-talets feministiska kritik av samhällets könsmässiga ojämlikhet. Inom akademin tog den sig initialt också uttryck som en kritik av den bristfälliga kunskap och det ointresse som visades halva mänskligheten. Med det som kom att kallas kvinnoforskning började man komplettera kunskapsbilden inom de olika disciplinerna. Kunskap om kvinnors liv och villkor måste läggas till för att inte kunskapen skulle förbli ensidig och skev, och för att okunskap om kvinnors förhållanden inte skulle leda till orättvisor. Man talade om att kartlägga, fylla i luckor och täppa till kunskapshål. Kvinnoforskningens resultat visade sig emellertid inte möjliga att inkludera på något oproblematiskt sätt. De kom att utmana och förändra helhetsbilden och i förlängningen utvecklades en allt starkare disciplinkritik. De akademiska traditionerna granskades med hjälp av de nya insikterna. Ämnenas eventuella könsblindhet undersöktes, men även subtilare frågor om hur manscentrerade frågeställningar påverkat all forskning ställdes. Tidigare etablerade begrepp och teorier omprövades. Särbehandling av kvinnliga forskare påtalades och kvinnliga föregångare inom olika vetenskapsgrenar lyftes fram. Denna typ av undersökningar, som kan kallas tilläggsforskning, kan idag inte anses ligga vid forskningsfronten. Arbetet har dock kommit olika långt inom olika discipliner och är långt ifrån avslutat. Tilläggsforskning är nästan alltid ett nödvändigt första steg när genusforskning börjar utvecklas inom ett nytt område, och kritik av genusblindhet inom de enskilda disciplinerna är fortfarande en viktig uppgift.

3 Kvinnoforskningen handlade i hög grad om de positioner kvinnor har och har haft i samhället. Det vill säga inte bara om kvinnors villkor utan lika mycket om sociala relationer och följdriktigt om både män och kvinnor. Den väckte också frågor som inte kunde besvaras vare sig inom de etablerade disciplinerna eller inom kvinnoforskningens ramar. Det visade sig heller inte möjligt att förstå de sociala relationernas komplexa karaktär och uttrycksformer enbart utifrån undersökningar om kvinnors materiella villkor, sociala tillhörighet, agerande eller icke agerande etc. De historiskt och kulturellt bestämda föreställningarna om kön, genus, visade sig vara väl så viktiga för människors sätt att förstå andra människor och organisera sociala relationer. Kön och/eller genus Inom den tidiga kvinnoforskningen myntades två olika begrepp för kön: sex och gender. Genom att använda två begrepp ville man betona skillnaden mellan biologiskt och socialt kön. Det har emellertid visat sig svårt att skilja dem åt. Inom i synnerhet fransk teoribildning har det ofta betonats att det biologiska könet bara kan förstås genom de föreställningar vi har om det, genus, och att föreställningarna är det enda som vi har direkt tillgång till. En del forskare menar också att det räcker med ett begrepp, kön eller genus, andra arbetar med båda. Det gemensamma intresset gäller dock den kulturella konstruktionen, de föreställningar, fakta och värderingar den arbetar med, de funktioner den har och de effekter den får. Genus manifesteras på många nivåer: för individen, som en aspekt av den egna personligheten; på det kulturella planet i tankefigurer, metaforer, kategorier; på det sociala planet, som en princip för organisation av arbete och beslutsprocesser. Genus är en kategoriseringsprincip som ofta men inte alltid resulterar i två kategorier. Föreställningen att det finns just två från varandra tydligt åtskilda kön utan överlappningar och utan rest som kan definieras som varandras motsats är ett västerländskt tankemönster snarare än ett biologiskt faktum. I varje samhälle finns en genusordning. Den består av alla föreställningar om kvinnligt och manligt som föreligger på en viss plats vid en viss tid och allt det som dessa för med sig i fråga om vem som gör vad, vem som kan bestämma vad, hur vi uppfattar oss själva och varandra, kollektivt och individuellt. Föreställningar och berättelser om kön, genus, genomsyrar vårt tänkande och präglar inte bara sexualitet och familjeliv utan också arbetsmarknad, politik, religion, juridik etc. Genus är en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv.

4 Genusforskning och genusvetenskap Genusforskare undersöker hur människor tänker, tolkar, uppfattar, symboliserar, känner, skriver, målar, dansar, fantiserar, önskar, upplever, definierar kort sagt konstruerar det som vi till vardags kallar kön och vilken betydelse det har och har haft. Genusforskningens kunskapsteoretiska dimension innebär emellertid inte att den förnekar det materiella, det biologiska. Även föreställningar om kroppen, till exempel biologiska beskrivningar av människokroppen, har kulturella och sociala konsekvenser. Kropp och biologi ingår i genus. Men inte som givna utgångspunkter utan som en del av det som skall undersökas. Det handlar om sexualitet och arbetsmarknad, processer och strukturer, vetenskapskritik och jämställdhet, kultur och social organisation, det som finns och det som skulle kunna finnas. Det handlar om makt och resurser och tankefigurer, om kropp och själ, individer och grupper; om huruvida och i så fall hur den ena genuskategorin överordnas den andra, hur sådana förhållanden uppstått och hur de reproduceras. Genus är ett specifikt studieobjekt, men frågorna kan formuleras kring det mesta vi människor håller på med. Det är följaktligen stort och svåröverskådligt som kunskapsfält. Alla genusforskare kan inte kunna allt om genus. Många är inte heller intresserade av genusforskning utanför det egna ämnet. Andra betraktar genuskunskap som en egen disciplin, som hämtar näring ur alla andra discipliner. Tvärvetenskaplig genusforskning handlar om att förstå genus ur så många olika perspektiv som möjligt. Man kan också använda kunskap från den tvärvetenskapliga genusforskningen för att bättre belysa problem inom andra kunskapsfält. Det är svårt att dra en bestämd gräns mellan vad som är inomdisciplinär genusforskning och vad som kan kallas genusvetenskap och har en tvärvetenskaplig inriktning. Det försiggår också en intensiv kommunikation och ett omfattande samarbete mellan de två inriktningarna.trots dynamiken i det tvärvetenskapliga arbetet, utförs fortfarande den mesta genusforskningen i Sverige inom de existerande ämnesdisciplinerna och har under de senaste decennierna i hög grad bidragit till att utveckla och förändra den ämnesmässiga kunskapen och teoribildningen inom vissa av dem.

5 Feminism och genusforskning Det skulle inte ha funnits någon genusforskning om det inte funnits en feministisk drivkraft. Genusforskningen är ett kunskapsfält. Feminism är både en politisk rörelse och ett kunskapsfält, då kallat feministisk forskning eller feministisk teori. Inom genusforskningen förekommer att begreppen genusforskning och feministisk forskning används synonymt för kunskapsfältet. Andra forskare inom fältet skiljer mellan begreppen genusforskning och feministisk forskning. Feministisk forskning står då ofta för en kritisk ansats med maktperspektiv Några teoretiska utmaningar just nu: att vidareutveckla de begrepp som definierar genusrelaterade aspekter av verkligheten. att alla ämnens potential att bidra till genusforskningens utveckling, och vice versa, utnyttjas. att överbrygga det gap som verkar öppna sig mellan abstrakta internationellt inspirerade teoridebatter och svenska forskares förkärlek för empirinära studier. Några praktiska utmaningar just nu: att främja genusforskning både i frontlinjen och inom de ämnen där den ännu inte kommit så långt eller där den mötts av starkt motstånd. En balans bör eftersträvas mellan bredd och spets. att prioritera den forskning som för framåt utan att strypa den kreativitet som finns på genusforskningsfältet. att främja såväl tvärvetenskaplig som inomdisciplinär genusforskning. Några viktiga termer Genusforskning är den övergripande beteckningen på hela fältet. Ibland används också genusvetenskap på detta sätt. Vi har emellertid valt att använda den senare termen som en beteckning på tvärvetenskaplig genusforskning utan annan ämnesanknytning. Beteckningen feministisk forskning används ibland synonymt med genusforskning, och ibland som utmärkande för forskning med kritisk ansats. Inom detta stora fält finns det mer specifika inriktningar: jämställdhetsforskning (särskilt fokus på sådant som uppfattas som orättvisor och/eller på de åtgärder som vidtas för att rätta till det som definieras som orättvisor), kvinnoforskning (särskilt fokus på kvinnor eller kvinnlighet, alltså en snävare bemärkelse än tidigare när denna term stod för hela fältet), mansforskning (särskilt fokus på män eller manlighet), queerforskning (särskilt fokus på gränsöverskridande identiteter, företrädesvis av sexuell karaktär)... Inom detta stora fält finns

6 Genussystem kan användas för att beteckna hur genus struktureras till en helhet i ett visst samhälle. Så används termen internationellt. I Sverige har särskilt historiker använt den på ett mer specifikt sätt, så att genussystem kommit att betyda ungefär detsamma som mansvälde. Helheten kan också kallas genusordning. Det tenderar att bli den vanligaste termen internationellt. De som föredrar att använda kön (som synonym till genus) brukar kalla helheten för könsmaktordning. Termen könsordning förekommer också. Dessa tre är vanligen synonyma. Queer betyder konstig och har använts som skällsord på engelska för homosexuella. Som term på genusfältet är det dels en teoretisk riktning inom forskning om homosexualitet, dels ett ifrågasättande av heterosexualitetens ställning i samhälle och kultur. * Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning är underställd Vetenskapsrådets styrelse och har till uppgift att främja och stödja genusforskning samt att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Kommittén har en proaktiv och policyskapande roll. Den följer integrationen av genusforskningen som ett kompetensområde, samt biträder styrelsen och ämnesråden med genusvetenskaplig kompetens.

Språket har jag inte ändrat, utan det är mer muntligt än skriftligt. Jag har spärrat ord som jag brukade betona när jag föreläste.

Språket har jag inte ändrat, utan det är mer muntligt än skriftligt. Jag har spärrat ord som jag brukade betona när jag föreläste. 1 Detta är en föreläsning jag har hållit i olika versioner ett oräkneligt antal gånger, särskilt under åren som professor i genusvetenskap, 1998-2007. Kan du inte komma och föreläsa för oss om vad genusforskning

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Den gamla gåtan om kvinnor och män.

Den gamla gåtan om kvinnor och män. 1 Thurén, Britt-Marie: Den gamla gåtan om kvinnor och män. Inledning i Anna Maria Höglund: Män och kvinnor - vad vet en genusvetare? Cura/Utbildningsradion, Stockholm, 2000 Den gamla gåtan om kvinnor och

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Genusforskning inom medicin

Genusforskning inom medicin Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012 Lisa Harryson Genusforskning inom medicin 1 Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Dagens agenda. Genus och andra perspektiv på organisering. En avart av den externa kategoriseringen: diskriminering. Kategorisering. So what?

Dagens agenda. Genus och andra perspektiv på organisering. En avart av den externa kategoriseringen: diskriminering. Kategorisering. So what? Dagens agenda Genus och andra perspektiv på organisering Fil. dr Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kategorisering som fenomen Diskriminering-ett

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN. Genusvetenskaplig grundkurs. Gender Science, basic course. Ekonomihögskolans styrelse.

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN. Genusvetenskaplig grundkurs. Gender Science, basic course. Ekonomihögskolans styrelse. Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN Genusvetenskaplig grundkurs Gender Science, basic course Kurskod GV3001 Beslutsdatum 2009-05-26 Beslutande organ Ekonomihögskolans styrelse Gäller från 2009-07-01

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler Föreläsningens upplägg: 1.Kort repetition från förra gången 2. Historisk tillbakablick 3.Släktskap och härstamning 4. Härstamningsprinciper 5.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) 268 gymnasieskola 2011 Teknikprogrammet (TE) Examensmål för teknikprogrammet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer