Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning
|
|
- Ingegerd Camilla Ekström
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning
2 Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning är ett ungt och expanderande fält. Trots dess korta historia har den genomgått flera grundläggande omvandlingar. Diskussionen om begrepp, metoder och forskningsobjekt är fortfarande livlig, vilket innebär att det är omöjligt att ge en för all genusforskning gällande karakterisering av fältet. Med denna skrift vill genuskommittén emellertid lyfta fram några för genusforskningen centrala drag och begrepp. Feministisk kritik och kvinnoforskning Genusforskningens incitament finns i 1970-talets feministiska kritik av samhällets könsmässiga ojämlikhet. Inom akademin tog den sig initialt också uttryck som en kritik av den bristfälliga kunskap och det ointresse som visades halva mänskligheten. Med det som kom att kallas kvinnoforskning började man komplettera kunskapsbilden inom de olika disciplinerna. Kunskap om kvinnors liv och villkor måste läggas till för att inte kunskapen skulle förbli ensidig och skev, och för att okunskap om kvinnors förhållanden inte skulle leda till orättvisor. Man talade om att kartlägga, fylla i luckor och täppa till kunskapshål. Kvinnoforskningens resultat visade sig emellertid inte möjliga att inkludera på något oproblematiskt sätt. De kom att utmana och förändra helhetsbilden och i förlängningen utvecklades en allt starkare disciplinkritik. De akademiska traditionerna granskades med hjälp av de nya insikterna. Ämnenas eventuella könsblindhet undersöktes, men även subtilare frågor om hur manscentrerade frågeställningar påverkat all forskning ställdes. Tidigare etablerade begrepp och teorier omprövades. Särbehandling av kvinnliga forskare påtalades och kvinnliga föregångare inom olika vetenskapsgrenar lyftes fram. Denna typ av undersökningar, som kan kallas tilläggsforskning, kan idag inte anses ligga vid forskningsfronten. Arbetet har dock kommit olika långt inom olika discipliner och är långt ifrån avslutat. Tilläggsforskning är nästan alltid ett nödvändigt första steg när genusforskning börjar utvecklas inom ett nytt område, och kritik av genusblindhet inom de enskilda disciplinerna är fortfarande en viktig uppgift.
3 Kvinnoforskningen handlade i hög grad om de positioner kvinnor har och har haft i samhället. Det vill säga inte bara om kvinnors villkor utan lika mycket om sociala relationer och följdriktigt om både män och kvinnor. Den väckte också frågor som inte kunde besvaras vare sig inom de etablerade disciplinerna eller inom kvinnoforskningens ramar. Det visade sig heller inte möjligt att förstå de sociala relationernas komplexa karaktär och uttrycksformer enbart utifrån undersökningar om kvinnors materiella villkor, sociala tillhörighet, agerande eller icke agerande etc. De historiskt och kulturellt bestämda föreställningarna om kön, genus, visade sig vara väl så viktiga för människors sätt att förstå andra människor och organisera sociala relationer. Kön och/eller genus Inom den tidiga kvinnoforskningen myntades två olika begrepp för kön: sex och gender. Genom att använda två begrepp ville man betona skillnaden mellan biologiskt och socialt kön. Det har emellertid visat sig svårt att skilja dem åt. Inom i synnerhet fransk teoribildning har det ofta betonats att det biologiska könet bara kan förstås genom de föreställningar vi har om det, genus, och att föreställningarna är det enda som vi har direkt tillgång till. En del forskare menar också att det räcker med ett begrepp, kön eller genus, andra arbetar med båda. Det gemensamma intresset gäller dock den kulturella konstruktionen, de föreställningar, fakta och värderingar den arbetar med, de funktioner den har och de effekter den får. Genus manifesteras på många nivåer: för individen, som en aspekt av den egna personligheten; på det kulturella planet i tankefigurer, metaforer, kategorier; på det sociala planet, som en princip för organisation av arbete och beslutsprocesser. Genus är en kategoriseringsprincip som ofta men inte alltid resulterar i två kategorier. Föreställningen att det finns just två från varandra tydligt åtskilda kön utan överlappningar och utan rest som kan definieras som varandras motsats är ett västerländskt tankemönster snarare än ett biologiskt faktum. I varje samhälle finns en genusordning. Den består av alla föreställningar om kvinnligt och manligt som föreligger på en viss plats vid en viss tid och allt det som dessa för med sig i fråga om vem som gör vad, vem som kan bestämma vad, hur vi uppfattar oss själva och varandra, kollektivt och individuellt. Föreställningar och berättelser om kön, genus, genomsyrar vårt tänkande och präglar inte bara sexualitet och familjeliv utan också arbetsmarknad, politik, religion, juridik etc. Genus är en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv.
4 Genusforskning och genusvetenskap Genusforskare undersöker hur människor tänker, tolkar, uppfattar, symboliserar, känner, skriver, målar, dansar, fantiserar, önskar, upplever, definierar kort sagt konstruerar det som vi till vardags kallar kön och vilken betydelse det har och har haft. Genusforskningens kunskapsteoretiska dimension innebär emellertid inte att den förnekar det materiella, det biologiska. Även föreställningar om kroppen, till exempel biologiska beskrivningar av människokroppen, har kulturella och sociala konsekvenser. Kropp och biologi ingår i genus. Men inte som givna utgångspunkter utan som en del av det som skall undersökas. Det handlar om sexualitet och arbetsmarknad, processer och strukturer, vetenskapskritik och jämställdhet, kultur och social organisation, det som finns och det som skulle kunna finnas. Det handlar om makt och resurser och tankefigurer, om kropp och själ, individer och grupper; om huruvida och i så fall hur den ena genuskategorin överordnas den andra, hur sådana förhållanden uppstått och hur de reproduceras. Genus är ett specifikt studieobjekt, men frågorna kan formuleras kring det mesta vi människor håller på med. Det är följaktligen stort och svåröverskådligt som kunskapsfält. Alla genusforskare kan inte kunna allt om genus. Många är inte heller intresserade av genusforskning utanför det egna ämnet. Andra betraktar genuskunskap som en egen disciplin, som hämtar näring ur alla andra discipliner. Tvärvetenskaplig genusforskning handlar om att förstå genus ur så många olika perspektiv som möjligt. Man kan också använda kunskap från den tvärvetenskapliga genusforskningen för att bättre belysa problem inom andra kunskapsfält. Det är svårt att dra en bestämd gräns mellan vad som är inomdisciplinär genusforskning och vad som kan kallas genusvetenskap och har en tvärvetenskaplig inriktning. Det försiggår också en intensiv kommunikation och ett omfattande samarbete mellan de två inriktningarna.trots dynamiken i det tvärvetenskapliga arbetet, utförs fortfarande den mesta genusforskningen i Sverige inom de existerande ämnesdisciplinerna och har under de senaste decennierna i hög grad bidragit till att utveckla och förändra den ämnesmässiga kunskapen och teoribildningen inom vissa av dem.
5 Feminism och genusforskning Det skulle inte ha funnits någon genusforskning om det inte funnits en feministisk drivkraft. Genusforskningen är ett kunskapsfält. Feminism är både en politisk rörelse och ett kunskapsfält, då kallat feministisk forskning eller feministisk teori. Inom genusforskningen förekommer att begreppen genusforskning och feministisk forskning används synonymt för kunskapsfältet. Andra forskare inom fältet skiljer mellan begreppen genusforskning och feministisk forskning. Feministisk forskning står då ofta för en kritisk ansats med maktperspektiv Några teoretiska utmaningar just nu: att vidareutveckla de begrepp som definierar genusrelaterade aspekter av verkligheten. att alla ämnens potential att bidra till genusforskningens utveckling, och vice versa, utnyttjas. att överbrygga det gap som verkar öppna sig mellan abstrakta internationellt inspirerade teoridebatter och svenska forskares förkärlek för empirinära studier. Några praktiska utmaningar just nu: att främja genusforskning både i frontlinjen och inom de ämnen där den ännu inte kommit så långt eller där den mötts av starkt motstånd. En balans bör eftersträvas mellan bredd och spets. att prioritera den forskning som för framåt utan att strypa den kreativitet som finns på genusforskningsfältet. att främja såväl tvärvetenskaplig som inomdisciplinär genusforskning. Några viktiga termer Genusforskning är den övergripande beteckningen på hela fältet. Ibland används också genusvetenskap på detta sätt. Vi har emellertid valt att använda den senare termen som en beteckning på tvärvetenskaplig genusforskning utan annan ämnesanknytning. Beteckningen feministisk forskning används ibland synonymt med genusforskning, och ibland som utmärkande för forskning med kritisk ansats. Inom detta stora fält finns det mer specifika inriktningar: jämställdhetsforskning (särskilt fokus på sådant som uppfattas som orättvisor och/eller på de åtgärder som vidtas för att rätta till det som definieras som orättvisor), kvinnoforskning (särskilt fokus på kvinnor eller kvinnlighet, alltså en snävare bemärkelse än tidigare när denna term stod för hela fältet), mansforskning (särskilt fokus på män eller manlighet), queerforskning (särskilt fokus på gränsöverskridande identiteter, företrädesvis av sexuell karaktär)... Inom detta stora fält finns
6 Genussystem kan användas för att beteckna hur genus struktureras till en helhet i ett visst samhälle. Så används termen internationellt. I Sverige har särskilt historiker använt den på ett mer specifikt sätt, så att genussystem kommit att betyda ungefär detsamma som mansvälde. Helheten kan också kallas genusordning. Det tenderar att bli den vanligaste termen internationellt. De som föredrar att använda kön (som synonym till genus) brukar kalla helheten för könsmaktordning. Termen könsordning förekommer också. Dessa tre är vanligen synonyma. Queer betyder konstig och har använts som skällsord på engelska för homosexuella. Som term på genusfältet är det dels en teoretisk riktning inom forskning om homosexualitet, dels ett ifrågasättande av heterosexualitetens ställning i samhälle och kultur. * Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning är underställd Vetenskapsrådets styrelse och har till uppgift att främja och stödja genusforskning samt att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Kommittén har en proaktiv och policyskapande roll. Den följer integrationen av genusforskningen som ett kompetensområde, samt biträder styrelsen och ämnesråden med genusvetenskaplig kompetens.
Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Jämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Språket har jag inte ändrat, utan det är mer muntligt än skriftligt. Jag har spärrat ord som jag brukade betona när jag föreläste.
1 Detta är en föreläsning jag har hållit i olika versioner ett oräkneligt antal gånger, särskilt under åren som professor i genusvetenskap, 1998-2007. Kan du inte komma och föreläsa för oss om vad genusforskning
Idrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Män, maskulinitet och våld
Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?
Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge
F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta
Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären
Pedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Gendering Practices. 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för masterprogram i Gendering Practices 120 högskolepoäng Avancerad nivå H2GPR G 2014/304 (rev. av G 2012/228) 1. Benämning och omfattning Genuspraktiker: masterprogram, H2GPR, 120 högskolepoäng
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter
2012-04-24 Kristina Lindholm
Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Frida Dahlqvist
1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Förvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Jämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
JÄMSTÄLLDHET I TEORI
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser
Prövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från
1(2) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum 2002-12-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Genusvetenskap och rätt Gender Science and Law Juridik Poängtal 10 Nivå 1-10
Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Global definition av professionen socialt arbete
Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,
Identitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Humanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Kunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet
Lika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Perspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun 1 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen
Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen Jämställdhet är ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har
Estetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2010 UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR 2006-07 Mål 1 Att lika lön och lika förmåner ges till anställda med likartad
Genuskompetens för konstchefer
Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
DANSTEORI. Ämnets syfte
DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete
IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE
IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.
i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?
DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs
Det sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete
Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd
SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015
Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Processtöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Sveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram
Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar
Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i