Män, maskulinitet och våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Män, maskulinitet och våld"

Transkript

1 Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013

2 Vilket våld talar vi om? Strukturellt våld Interpersonellt våld Kollektivt våld Kan vara tillfälligt, men också ritualiserat/institutionaliserat Politiskt våld, gängvåld, terrorism, etc. Individuellt våld Nära relationer, vänner, mot främlingar, etc. Fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt, latent våld Kursens fokus: främst interpersonellt våld

3 Andel män av personer misstänkta för våldsbrott (Brå 2012): 98% av alla misstänkta för våldtäkt 85% av alla misstänkta för misshandel 83% av alla misstänkta för mord och dråp 88% av alla misstänkta för olaga hot Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra män

4 Mansfrågan Varför är män experter på våld? Viktigt att inte bara fokusera på våld mot kvinnor, våld i nära relationer eller ungdomsvåld utan mäns våld på våldsaktörerna Förklaringsmodeller Individen och dess biologi och psykologi Individens socialisation och lärande Sociala och kulturella maktrelationer

5 Mansfrågan Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som könsbaserad social kategori I relation till andra sociala kategorier: klass, etnicitet, ålder, etc. Diskussioner inom sociologi, kriminologi, socialpsykologi, genusforskning, etc. Andra förklaringsmodeller viktiga, men fokus på socialisation och sociala och kulturella maktrelationer

6 Mansfrågan Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak och mål vara? Hur förstås relationen mellan män som social kategori och andra sociala kategorier?

7 Olika svar på mansfrågan Könsrollsteori Könsmaktsperspektiv Hegemonisk maskulinitet

8 Könsrollsteori Familjens funktionsförlust i det moderna samhället Familjens uppgift: att socialisera barn Det är eftersom mänskliga individer inte föds utan behöver skapas genom socialisationsprocessen som familjer i första hand är nödvändiga. De är fabriker som producerar mänskliga individer (Parsons 1955)

9 Könsrollsteori Överordnad Underordnad Instrumentell prioritering Instrumentellt överordnad Far/make Instrumentellt underordnad Son/bror Expressiv prioritering Expressivt överordnad Mor/maka Expressivt underordnad Dotter/syster

10 Könsrollsteori Faderns frånvaro skapar problem för pojken 1. Identifikation med modern 2. Distansering till modern/feminitet eftersom kvinnor är underlägsna män 3. Pojkar kan vara mer uppstudsiga och ifrågasättande än flickor Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen och behov att visa upp manlighet Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet och våld

11 Kritisk könsrollsteori Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är män mer kriminellt belastade [ ] Tolkningen är att den sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några känslor, leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. Sociologer anser att man inte bör tala om problemet med kvinnorollen utan om könsrollsproblemet, för att betona att problemet också rör den traditionella manliga rollen. (Palme 1970)

12 Könsrollsteori Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån könsrollsteori?

13 Kritik mot könsrollsteori Normativ och konserverande: Det genomsnittliga blir den goda normen Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.) blir sociala problem Saknar maktperspektiv: Strukturella problem individualiseras Biologisk determinism Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens

14 Könsmaktsperspektiv Kontrollen av kvinnors sexualitet central i upprätthållandet av mäns överordning, av patriarkatet Universellt fenomen Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor Våldtäktsmän de maskulina stöttgruppernas frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag som historien känt (Brownmiller 1975); t ex Hagamannen, våldtäkt i krig

15 Könsmaktsperspektiv Traditionella äktenskapet centralt i upprätthållandet av mäns överordning Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till de kulturella normer för manlighet som är så omhuldade i vårt samhälle aggressivitet, manlig dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk kraft som medel för att tilltvinga sig denna dominanta position. (Dobash & Dobash 1979)

16 Könsmaktsperspektiv Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k könskonstituering Våldet i ett kontinuum gradskillnad inte artskillnad; lindrigt våld bäddar för grövre våld Alla män potentiella förövare Våldet till syvende och sist oberoende av psykisk sjukdom eller sociala problem Mäns våld beror ytterst sett på ojämställdhet och reproducerar ojämställdhet

17 Könsmaktsperspektiv Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån könsmaktsperspektiv?

18 Kritik mot könsmaktsperspektiv Patriarkatsbegreppet för statiskt kan inte förklara förändring? Osynliggör skillnader mellan kvinnor Osynliggör skillnader mellan män Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld

19 Genusteori Biologiskt kön/socialt kön Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och kulturella sammanhang Biologiskt kön relativt oproblematiserat Kön/genus Man/maskulinitet

20 Hegemonisk maskulinitet Ej en mansroll/maskulinitet, utan olika maskuliniteter Hegemonisk maskulinitet är: den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller förmodas garantera) mäns dominanta position och kvinnors underordnande (Connell 1996, s 101)

21 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk maskulinitet är: Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet och som legitimerar genusordningen, dvs. mäns underordning av kvinnor (Connell & Messerschmidt 2005)

22 Hegemonisk maskulinitet?

23 Hegemonisk maskulinitet?

24 Hegemonisk maskulinitet?

25 Hegemonisk maskulinitet?

26 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk maskulinitet en könsstereotyp men också en process! Hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position samhällslivet. Kulturellt sett höjer sig vid en given tidpunkt en viss form av maskulinitet över andra former. (Connell 1996, s. 101)

27 Hegemonisk maskulinitet Både kulturell och organisatorisk makt Kamp om tolkningsföreträde och materiell position Alliansbyggande med kvinnor och andra män Hegemonisk maskulinitet handlar om att få andras samtycke för att ses som legitim Hegemonisk maskulinitet föränderlig och sårbar utmanas ständigt av andra män och kvinnor

28 Hegemonisk maskulinitet Underordnad maskulinitet Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt uteslutna, t ex homosexuella män Marginaliserad maskulinitet Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota hierarkin, t ex icke-vita idrottsstjärnor Förhandlande/delaktig maskulinitet Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller genusordningen; i-princip-mannen Patriarkalisk utdelning

29 Hegemonisk maskulinitet Hegemonisk, underordnad, marginaliserad och förhandlande/delaktig maskulinitet har endast betydelse i relation till varandra och i relation till kvinnor Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld Men våld kan användas för att upprätthålla hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i grupper och kulturer där våld idealiseras

30

31

32

33

34 Strukturerad handlingsteori Strukturer existerar inte fritt från individer, utan är ett resultat av socialt handlande Struktur är regelbundna interaktionsmönster som över tid begränsar och styr mänskligt beteende (Messerschmidt 1993, s 63).

35 Strukturerad handlingsteori

36 Strukturerad handlingsteori Sociala strukturer Arbetsdelning: könsarbetsdelning, men också i relation till klass och ras/etnicitet Könsmakt: mäns bestämmanderätt, överordning och tolkningsföreträde Sexualitet: hierarkier mellan sexualitetspraktiker

37 Strukturerad handlingsteori Sociala relationer: framför allt kön, klass och ras Sammanlänkade med sociala strukturer och strukturerat handlande Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar och påverkas av sociala relationer (kön, klass, ras) Arbetsdelning, könsmakt och sexualitet påverkar och påverkas av strukturerat handlande Maskulinitet och feminitet är ett strukturerat handlande som åstadkoms och görs i relation till sociala relationer och strukturer

38 Strukturerad handlingsteori Våld och kriminalitet resurser för att åstadkomma maskulinitet Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex ekonomiska resurser) Våld en resurs att skapa hegemonisk position i relation till kvinnor och andra män Olika relation till våld beroende på klasstillhörighet

39 Vita medelklasskillar Skolorienterad: relativt skolframgång viktig Idrottsorienterad: hyllande av tävlingsanda, hårdhet och uthållighet Vita medelklasskillar utvecklar en anpassad maskulinitet i skolan: strategi för att lyckas inom skola och framtida institutioner Oberoende, dominans och kontroll underkuvas i skolan upplevs som avmaskuliniserande

40 Vita medelklasskillar Utanför skolan utvecklar vita medelklasskillar en oppositionell maskulinitet för att försvara de uttryck för hegemonisk maskulinitet skolan förbjuder dem Ägnar sig åt våld och kriminalitet utanför skolan, t.ex. vandalisering, snatteri Lyckas undvika negativ stämpling på grund av fin bakgrund

41 Vita arbetarklasskillar Upplever skolan som avmaskuliniserande Mindre chanser till skolframgång, svårt att uppnår hegemonisk maskulinitet denna väg Åstadkommer maskulinitet kring fysisk aggression och våld Viktigt att uppfattas som tuff och vara kritisk mot auktoriteter

42 Vita arbetarklasskillar Använder våld mot dem som inte lever upp till deras uppfattning av manlighet (t.ex. homosexuella, icke-vita) Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och utanför skolan

43 Icke-vita arbetarklasskillar Svagare relation till arbetsmarknad, svårt att få någorlunda välbetalt arbete Mindre troligt att åstadkomma maskulinitet genom yrkesarbete och familjeförsörjare Ökad risk för fattigdom, mindre chans att få status genom materiella ting Tenderar att åstadkomma maskulinitet på gatan genom våld och kriminalitet Rån och överfallsvåld för att skapa sig själv som mer manlig än sina offer

44 Icke-vita arbetarklasskillar Gäng och gängvåld är försök att hävda maskulin kontroll Våldtäkt används som kontroll, förstärker föreställningar om maskulin makt Icke-vita arbetarklasskillar åstadkommer maskulinitet givet de sociala strukturer och relationer som begränsar dem Uttrycker oppositionell maskulinitet både i och utanför skolan

45 Våld mot kvinnor Våld mot kvinnor handlar om att upprätthålla kontroll över kvinnan, framför allt när den maskulina makten är ifrågasatt. Våld mot kvinnor sker ofta när mannen anser att kvinnan: Inte gjort det som förväntas (t.ex. hushållsarbete) Har varit otrogen Inte visar vederbörlig respekt Våld mot kvinnor ett sätt att åstadkomma maskulinitet när andra resurser inte finns.

46 Hegemonisk maskulinitet Hur kan vi förstå Kalle och hans våld utifrån hegemonisk maskulinitet och teorin om strukturerat handlande?

47 Kritik mot HM och SH Könsstereotyp eller process? Kan användas (och har använts) för att peka ut särskilda män som problematiska Risk att maskulinitet förtingligas och våldsamma män blir offer för maskulinitetsideal (likt mansrollen) Maskulin position beroende på vilket perspektiv som tas

48 Kritik mot HM och SH Betydelsen av maskulinitet övervärderas kan det verkligen förklara alla former av våld (och kriminalitet) Stereotypa föreställningar av klass, etnicitet och maskulinitet. Är våld verkligen hegemoniskt? Är våldsamma män verkligen hegemoniska?

Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan

Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Presentation vid Normer, maskulinitet och våld, Göteborg 23 okt 2012,

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Genus och maskulinitet

Genus och maskulinitet Genus och maskulinitet I det här materialet får du en introduktion till grundidén i maskulinitetsteori, begreppet hegemonisk maskulinitet och hur det kan kopplas till det fjärde jämställdhetspolitiska

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Hjältar och monster. Förord Gerhard skriver. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Lucas Gottzén, Linköpings universitet

Hjältar och monster. Förord Gerhard skriver. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Lucas Gottzén, Linköpings universitet Hjältar och monster Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld Lucas Gottzén, Linköpings universitet Förord Gerhard skriver HJÄLTAR OCH MONSTER... 1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV PÅ MÄN OCH VÅLD...

Läs mer

Tough Guise: Opening Montage

Tough Guise: Opening Montage Tough Guise: Opening Montage Unga, maskulinitet och våld Gävle 26 augusti 2014 Cecilia Narby Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Unga, maskulinitet och våld Kriminalvården 9 oktober Karen Austin

Läs mer

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Klas Hyllander Vilka är vi? Män för Jämställdhet FFV Våldspreventivt Centrum Klas Tre delar 1. Struktur våldsförebyggande insatser 2. Om maskulinitet

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Våldsförebyggande arbete med män

Våldsförebyggande arbete med män Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt Maria Eriksson 25 april 2012 Innehåll 1. Från privatsak till politiskt problem och kunskapsområde 2. Perspektiv på mäns våld 3. Att förebygga våldets

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Kvinnlig rädsla och manligt mod En studie av svenska ungdomars föreställningar om rädsla för våld och hur det påverkar livsutrymmet C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2007

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Trovärdighet genom tre teman Sexualitet Maskulinitet Sexuellt våld Vad gör dom egentligen?

Läs mer

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Jag vill inte vara hemlig längre

Jag vill inte vara hemlig längre Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet Kriminologiska institutionen Medias framställning av unga kvinnors brottslighet - En kvalitativ studie av dagspress 1990-2009 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Alexandra

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

Han och hon och hon och han och samhället

Han och hon och hon och han och samhället Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Han och hon och hon och han och samhället He and she and she and he and the society Ronnie Kronblad Lärarutbildning

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Massmediernas enfaldiga typer Kroppar " och begär i mediebruset

Massmediernas enfaldiga typer Kroppar  och begär i mediebruset Massmediernas enfaldiga typer Kroppar " och begär i mediebruset MARIA EDSTRÖM MARIA JACOBSON 28 OKTOBER 2015 SEX, UNGA OCH SKOLANS ROLL Maria Jacobson Maria Jacobson Journalist, författare, granskare,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. En litteraturgenomgång

Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. En litteraturgenomgång SiS följer upp och utvecklar 1/06 Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. En litteraturgenomgång Petra Ulmanen Gunvor Andersson Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid.

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid. 1 Könsroller Material Time Age B8 45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Materialet innehåller reflektionsövningar där eleverna ska reflektera över samhälleliga

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hälsovård i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- april 2014. Skolverket föreskriver följande

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Camilla A Lundberg, Henrik Nordvall och John Sjöström Mannen en könskonstruktion med politisk förändringspotential

Camilla A Lundberg, Henrik Nordvall och John Sjöström Mannen en könskonstruktion med politisk förändringspotential Camilla A Lundberg, Henrik Nordvall och John Sjöström Mannen en könskonstruktion med politisk förändringspotential Varför göra ett nummer om Mannen? Det omedelbara svaret är att det finns ett behov att

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Män ska tjäna pengar och släcka bränder

Män ska tjäna pengar och släcka bränder FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-Unga-Samhälle Examensarbete i Barndom och lärande 15 Högskolepoäng, grundnivå Män ska tjäna pengar och släcka bränder Förskollärares syn på män-och frånvaron av

Läs mer

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Kvinnan i Gudfadertrilogin

Kvinnan i Gudfadertrilogin Kriminologiska institutionen Kvinnan i Gudfadertrilogin Hemmafru eller maffialedare? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Tiina Kuusela Sammanfattning Gudfadernfilmerna

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett

Läs mer

Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att markera kön inom sitt bildskapande

Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att markera kön inom sitt bildskapande Rapport 2015vt01648 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att

Läs mer

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Nej, jag kan inte heta Kattis. Det är ett tjejnamn och jag är en pojke

Nej, jag kan inte heta Kattis. Det är ett tjejnamn och jag är en pojke Nej, jag kan inte heta Kattis. Det är ett tjejnamn och jag är en pojke förhandlingar om genus och ålder i förskolebarns lek Therese Lorentsson Barn och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling/specialpedagogik/lau390

Läs mer

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Näthat, gammalt kvinnohat på en ny arena?

Näthat, gammalt kvinnohat på en ny arena? Kriminologiska institutionen Näthat, gammalt kvinnohat på en ny arena? En kvalitativ innehållsanalys av näthat mot kvinnor ur ett feministiskt perspektiv Examensarbete 1-2 30 hp Kriminologi Examensarbete

Läs mer

Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.

Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs. Idrott, kön och etnicitet Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs Genus några utgångspunkter Man föds inte till kvinna man blir det (Simone de Beauvoir, 1949) Kön det biologiska

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Skiljer sig pedagogers uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar?

Skiljer sig pedagogers uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar? Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2009 Skiljer sig pedagogers uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar? - En studie om hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot

Läs mer

Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem?

Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem? Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem? Gabriella och George spelade golf som barn. Felicia och Felix spelade fotboll. Vad hände sedan? Staffan Karp Presentation vid SVEBIs Årskonferens 2011

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer