Han och hon och hon och han och samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Han och hon och hon och han och samhället"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Han och hon och hon och han och samhället He and she and she and he and the society Ronnie Kronblad Lärarutbildning 300 hp Samhällsvetenskap och lärande Examinator: Nils Andersson Handledare: Jan Anders Andersson

2

3 Sammanfattning I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet Kompass till samhällskunskap ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet. Materialet har rikligt med exempel från människor som avviker från normen vit man men saknar kopplingar till strukturella förklaringar kring genus och fokuserar på det privata. Dikotomi, mellan mannen och kvinnan, och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet reproduceras. Nyckelord: diskursanalys, genus, gymnasiet, samhällsbok, lärobok

4

5 Förord Tackar gör jag till hela min familj och alla de personer som socialt räknas in i gemenskapen, både barn och vuxna. Speciellt tack till Emma.

6 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Läroboken Tidigare forskning Syfte och frågeställning Teori Grundmodellen Begreppsdefinitioner Att göra genus Det biologiska kontra det sociala Könsroller Den reproduktiva arenan Dikotomin Genusordningen Det personliga är politiskt Tyckandet Genus i större skala Några specifika områden i samhället Demokrati Våld Sexualiteten Jämställdheten och välfärden Exempel ur genusordningens försvar Objektifiering Jämställdhetsbegreppet Biologiskt sämre De fem härskarteknikerna Metod Diskursteori CDA Diskursmetod... 29

7 Transivitet Modalitet Sammanhang Analysverktyg Steg ett Steg två Steg tre Begränsningar Jag är en del av analysen Val av material Presentation av materialet Resultat och analys Strukturen och det privata Eleven saknar verktyg Genus knyts till kvinnan Privat vs offentlig Könsroller och genus Män är män är förövare, kvinnor är kvinnor är offer Förklaringar till brott Mannen som norm och dikotomin Reklam och normer Enskilda ord (Som döljer en underliggande diskurs) Hon och han och han och hon Fler exempel kring dikotomin Bokens begränsningar av genus Lagen men inte längre Jämställdhetens diskurs Enskilda exempel på konsekvenser HBTQ som perspektiv eller ett nödvändigt tillägg Feminismen - normal eller avvikande? Viktiga summeringar av analysen Slutdiskussion Begreppet kön och genus Kravet på en feministisk bok... 58

8 Förbättringar och fortsatt forskning Referenser Internetlänkar:... 62

9

10 Inledning Hur ska vi egentligen se på skolböcker? Är de en källa till objektiv kunskap eller för de med sig diskurser som påverkas av samhällets normer? Att jag valt att se texten diskursivt bygger på att jag tror på ordets makt och mening. Att man kan finna diskurser i skolbokstexter som för fram ett synsätt att se på samhället är ofrånkomligt, speciellt i en bok om just samhället. Men ur ett vardagligt perspektiv tycks detta inte vara lika självklart. I skolans värld får eleven lära sig att vara källkritiska inför framförallt texter tagna från nätet. Men att skolböcker skulle behöva samma kritiska blick hörs inte lika ofta. Detta gör att de diskurser som finns i skolböckerna kan påverka eleven utan att någon reflekterar över detta. Jag vill, med detta sagt, försöka finna diskurser kring kön och genus i ett urval av läroboken för gymnasiet Kompass till samhällskunskap A.

11 Bakgrund Genus är en del av allt vi gör och vem vi är. Det inbegriper hela samhället från individen, genom familjen till staten och internationella företag. Att analysera en samhällsbok för gymnasiet kändes högst relevant för mig som snart examinerad lärare för skolans senare år. Det gör att jag grundligt får reflektera över dess innehåll och försöka förstå vilka diskurser texten förmedlar till läsaren. Det gör också att jag kan komplettera med annat material, problematisera det befintliga eller helt enkel inte använda mig av boken över huvud taget. Läroboken Även om läroboken har en mindre betydande funktion som styrande av undervisningen än den historiskt haft, speciellt i samhällskunskap (Skolverket, 2003), så är den en ingång och källa till idéer för läraren. Mycket av undervisningen, visar samma rapport, byggs upp genom lärarens eget intresse. Oavsett om läroboken eller lärarens eget intresse styr är det av största vikt att grundläggande kunskap om samhället finns med. Jag anser att en maktobalans mellan två halvor av befolkningen är av största vikt för denna grundläggande förståelse. Om vi ser till skolverkets Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 201 är denna tolkning inget självklart. Under rubriken 4.7 Samhällsskunskap så finner vi inte ordet genus. Däremot framgår att: I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. [Eleven skall ha en] Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Läropanen lägger också tonvikt på demokrati och politiska system, mänskliga rättigheterna, folkrätten i beväpnade konflikter, arbetsmarknad, gruppers och

12 individers identitet samt privatekonomi. I min tolkning ingår genus för att få en rättvis förståelse av demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Den maktobalans som finns mellan män och kvinnor måste också ses som grundläggande i alla ovanstående delar som läroplanen lägger sin tonvikt på, då alla inbegriper makt, och alla delar genomsyras av denna obalans. Tidigare forskning Jag har använt mig av två tidigare forskningsarbeten för att försöka få en förförståelse kring normer och genus i skolan. Från handmassage till hinderbanor Om diskursen kring kön och sexualitet kring arbetet med ungdomar och värderingar (Borglund och Åkesson:2008) påvisar konstruktion av kön och genus i ett urval av värderingsövningar i skolan. I en klass för sig (Ambjörnsson:2004) visar hur skolan fungerar som normbildare. Tre olika metodunderlag för värderingsövningar har analyserats i Borglund och Åkessons C-uppsats och där man använts sig av en genusteori som grund, bland annat Connell och Skeggs. I materialet kan man finna dikotomiseringen, isärhållandet av man och kvinna, som en central del: Dikotomiseringen, eller motsatsskapandet går bland annat till så att egenskaper som lugn, känslosam, orolig och ansvarfull knyts till subjektspositionen tjej. (Borglund och Åkesson:2008:42) Killarna beskrivs som styrda av sina inre kroppsliga impulser, där sexualitet och lust blir en stor och naturlig del av deras person. Tjejers kroppar styrs av yttre omständigheter och är en källa till problem och oro. Dels på grund av yttre faktorer som samhälleliga ideal, men också på grund av att kroppen i sig är problematisk. (Borglund och Åkesson:2008:43) Olika egenskaper knyts på så sätt till maskuliniteten respektive femininiteten samt till man och kvinna. Ambjörnssons I en klass för sig (2004) påvisar hur skolan som institution generellt sett fungerar som normbildare och upprätthåller genusordningen. Ambjörnsson (2004:57) beskriver hur normer skapas och upprätthålls genom utpekandet av avvikelser. Hon beskriver också hur en grupp tjejer svarar hur de förhåller sig till genusordningen och dess normkrav.

13 Att man trots allt agerade efter vissa mallar förklarades ofta som en eftergift till andra människors krav och förväntningar på en tjej. Och på de risker man ansåg sig ta om man lät bli. (Ambjörnsson:2004:66) På detta sätt visar Ambjörnsson hur ungdomarna har en förmåga att reflektera över skapandet av genus, vilket avvisar tanken på passivitet över sitt eget skapande av genus. Samtidigt kan eleverna omöjligen undvika från att förhålla sig till genusordningen antingen får de följa eller bryta mot den. Vidare påvisar Ambjörnsson (Ambjörnsson:2004:106) dikotomin mellan könen där tjejerna förväntades bete sig utefter vissa känslor och beteenden, och framförallt hur de förväntas vara homosociala och heterosexuella. Den teori som Ambjörnsson använder sig av för att beskriva detta är Gayle Rubin (1975) med The Traffic in Woman (Ambjörnsson:2004:105). Två centrala principer lyfts fram för reproduktionen av genusordningen; Isärhållandet av man och kvinna samt mannen som överordnad. Som vi kan se nedan är detta också principerna för Hirdman och som kommer att ligga till grund för denna uppsats.

14 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Kompass till samhällskunskap A förhåller sig till genus. Genom att söka efter diskurser kring kön och genus, tror jag mig kunna finna vilken bild boken förmedlar till eleven. Syftet är inte att diskutera texten utefter lärobokens uppdrag eller hur den förhåller sig till läroplanen. Min utgångspunkt är att eleverna får denna i sin hand och tillsammans med läraren arbetar med texten. Det relevanta är att de använder boken, inte varför. Min tyngdpunkt ligger istället på vad boken förmedlar ur ett genusperspektiv, vilket i sin tur påverkar eleven, oberoende av orsaken till varför de läser boken. En relativt bred frågeställning har utkristalliserats för att ta reda på det jag söker. Bredden skall ses utifrån att genus är ett tvärvetenskapligt ämne som innefattar allt vi gör i samhället. Nedan, i metod, förklaras hur min frågeställning smalnar av. Frågeställningen lyder kort och gott: Hur skildras boken Kompass till samhällskunskap A ur ett genusperspektiv? Vilka diskurser går att urskilja kring konstruktionen av genus och maktförhållanden mellan kön samt mellan genus?

15 Teori Grundmodellen Jag har valt att bygga upp mitt urval av teori i två steg. Steg ett är Hirdmans modell för genusordningen. Denna utgör grunden för analysen och bygger på två principer eller logiker; dikotomi samt mannen som norm och maktbärare (Hirdman:1988). Den är i grunden lättöverskådlig och logisk i sin enkelhet. Elvin- Nowak och Thomsson som tolkar Hirdman menar att vi skapar, och håller isär, de två könen man och kvinna vilka får respektive egenskap manlighet och kvinnlighet. Mannen som utgör normen i samhället tjänar på denna dikotomisering då mannen innehar makten. Maskulinitet (och mannen) förknippas med makt och styrka. Kvinnan (och femininiteten) representerar den underordnade och svaga. Alla de relationer och föreställningar som sker mellan människor utgör grunden för genusordningen, den struktur, som alla får förhålla sig till. (Elvin-Nowak och Thomsson:2003) Steg två handlar om att fördjupa denna modell, förklara och problematisera vilket görs med hänvisningar till Connell, Elvin-Nowak/Thomsson, samt senare arbeten av Hirdman själv. Jag väljer nedan att gå igenom en rad begrepp varefter jag utgår ifrån det jag anser är grundförutsättningen för genus; nämligen att mönster i könsordningen mellan män och kvinnor inte är deterministisk utifrån biologin. Istället ges en förståelse kring hur genus kan ses utifrån sociala relationer med kroppen som arena (Connel:2003:21), inte sociala relationer som utgår ifrån och förstärker kroppens biologiska bas. Därefter går jag igenom och förtydligar dikotomiseringen mellan man och kvinna och utgår mestadels från Connell. Med denna som grund ges en teoretisk inblick i genusordningen. Maktbegreppet är centralt för att förstå den övergripande ordningen män och kvinnor i genusordningen. Men också att se hur genus inte bara kan ses utifrån individen, utan också utifrån hela samhället och dess aktörer. Jag avslutar därför med teori av samhället i stort i ett genusteoretiskt sammanhang. Som helhet blir detta min teoretiska modell för analysen.

16 Begreppsdefinitioner Femininitet Femininitet definieras efter de förmågor vi, och strukturer, kopplar till begreppet exempelvis känslig, moderlig, sexig. Detta ska inte likställas med begreppet Kvinna. Kön Den diforma (och biologiska) uppdelningen mellan de som har inåtbuktade respektive utåtbuktade kön. Genus Det socialt konstruerade könet, både våra kroppar och våra identiteter. Maskulinitet Maskulinitet definieras efter de förmågor vi, och strukturer, kopplar till begreppet exempelvis stark, rationell, våldsam. Detta ska inte likställas med begreppet Man. Dessa definitioner är hämtade från Connell (Connell:2003) och är en utgångspunkt i hur uppsatsen ser på kön och genus. Att göra genus Genusskillnader är inte någonting som bara existerar, det är någonting som händer och måste fås att hända; men också något som kan tas bort, ändras eller tonas ner. (Connell:2003:26) Kön [Författarna likställer medvetet orden kön och genus] är något vi gör genom att ingå i olika slags förhandlingar hela livet igenom. I alla relationer och möten med andra människor, på våra arbetsplatser, i skolor och privatliv, slipas våra bekönade liv (Elvin-Nowak och Thomsson:2003:17) Genus handlar alltså om att vi ständigt skapar oss själva. Connell menar att ingen människa enbart är maskulin eller enbart feminin. Istället rör vi oss mellan dessa motsatser och kan ha maskulina och feminina drag som till ytan står i konflikt med varandra. (Connell:2003)

17 Det biologiska kontra det sociala Connell (Connell:2008:84) visar på tre ansatser till hur genus förklaras arv, miljö och det sunda förnuftet (en blandning mellan de båda) förkastar arvet och problematiserar miljön. Maskinen (Connell:2003:46) står som symbol för arvet där förespråkarna hävdar att biologin styr uppdelningen mellan maskulinitet och femininitet, utefter våra kön man och kvinna. Likt en maskin är våra förutsättningar bestämda från början och inte socialt påverkbara. Connell motbevisar detta genom att man inte kunnat påvisa psykologiska skillnader mellan könen och där de finns är de minimala (Connell: 2008:52). Connell menar också att skillnaderna inom gruppen män respektive kvinnor är större än mellan grupperna. Som ett tydligt exempel på hur man biologiserar det sociala nämner Connell (Connell:2003:48) föreställningar och missuppfattningar kring testosteron. En uppfattning är att testosteronet ger en aggressionsfördel utifrån biologin. Connell menar dock att det snarare är testosteronet som ökar beroende på det sociala övertaget, inte tvärtom. Likaså finns en föreställning att testosteronet endast finns i manskroppar, vilket är felaktigt enligt Connell. Dessutom, påpekar han, har män över femtio år, många gånger har mer östrogen än kvinnor. Connell (Connell:2003:16) ser också rörelser (konservativa partier, religiösa samfund) och lagar (exempelvis antihomosexlagar) som ett tecken på att gränserna mellan manligt och kvinnligt inte är stabila. Om det hade varit naturligt att hålla sig inom ramen för maskulinitet respektive femininitet och de normer som hör därtill hade det inte funnits något behov för att försvara dessa. Kroppen som målarduk står som symbol för påverkan genom miljön och innebär att kroppen är en neutral yta där det sociala, miljön, lämnar sitt avtryck (Connell:2008:83). Mot detta hävdar Connell att...den yta mot vilket kulturella inskriptioner görs är inte utan form...kroppar åldras, blir sjuka, njuter, får genusprägel och ger liv. (Connell:2008:91) Kroppen kan alltså inte helt uteslutas för att förklara uppkomsten av genus. Däremot anser Connell inte att kroppen skulle vara utgångspunkten för hur genus formas.

18 Könsroller Som motreaktion till maskinen och målarduken uppkom de två sfärerna som förklaringsmodell (Connell:2003:50) där det finns en klar uppdelning mellan det biologiska och det sociala könet. Man hänvisar ofta till det sunda förnuftet eftersom det bygger på en kompromiss mellan de båda synsätten (Connell:2008:84). Här ligger grunden för det vi kallar könsroller, eftersom uppdelningen mellan biologiskt och socialt möjliggör både kön och roll. Teorin kring könsroller, visar Connell (Connell:2003:104) utgår ifrån att vi socialiseras in i samhällets normer genom familj, kompisar och medier. Detta sker genom positiva och negativa sanktioner för hur vi ska och bör bete oss som pojkar respektive flickor. Connell menar att modellen har sådana brister att den bör avskaffas även om han påpekar att socialisationsmodellen hade rätt i att familj, skola och medier har stor betydelse i barnens liv (Connell:2003:107). I könsrollsteorin är handling (spelandet av rollen) kopplad till en struktur som definieras genom biologiska skillnader, uppdelningen mellan manligt och kvinnligt inte till en struktur som definieras genom sociala relationer. (Connell:2008:59) Könsroller utgår på så sätt ifrån två genus - man och kvinna. Teorin tar inte hänsyn till multipla genus, det mångfald av genus, som finns i spännvidden mellan kategorierna maskulinitet och femininitet samt inom och mellan klass och etnicitet. Den utgår också ifrån skillnader mellan man och kvinna att vi skaffar oss regelbundenheter i personligheten som leder till regelbundenhet i beteendet. Connell (Connell:2003:105) menar att några sådana skillnader i karaktärsdrag mellan män och kvinnor inte kunnat bevisas. Vidare förklarar Connell att könsrollsmodellen innebär att barn är passiva mottagare av genus från olika genusregimer och vuxenvärlden. Connell påpekar att barn istället är aktiva i sitt skapande av genus där lek, njutning och gränsöverskridande genus är viktiga komponenter, även om skapandet också kan orsaka lidande och känsla av tvång. Det finns heller ingen automatisk funktion som för över normer till barnet, även om de måste förhålla sig till genusordningen (Connell:2003:108). Hirdman utvecklar problemet med begreppet könsroller. Roller som löst påhängda identiteter vilar på en (ofta osynlig) biologisk deterministisk grund.(hirdman:2001)

19 Hirdman definierar två brister. Dels att ordet kön syftar till att det sociala skulle bygga vidare på det biologiska könet samt att roller ses som något man kan klä av och på. Hirdman (Hirdman:2001:13) menar att hon inte ens kan använda ordet kön (istället för genus) eftersom det ofrånkomligt sätter likamedtecken till det biologiska könet. Den reproduktiva arenan För att förstå genus menar Connell att vi måste släppa skillnaderna, eftersom man oundvikligen annars bygger på en biologisk bas. Istället ska genus ses som relationer inom vilka individer och grupper agerar (Connell:2003:20). Enligt Connell (Connell:2003:45) är människans kroppar biologiskt diforma, uppdelade i man och kvinna. Våra kön har in- eller utbuktnader och kan producera antingen ägg eller sperma. Även kromosomerna skiljer sig, men inte konsekvent då en, inte obetydlig del av människorna, avviker från denna genetik. Vissa genomsnittliga fysiska kännetecken kan skiljas mellan man och kvinna i exempelvis längd, men variationerna inom gruppen kvinnor respektive män är större än mellan dem. Dessutom skiljer sig kroppar åt individuellt genom att de åldras. Connell (Connell:2003:69) menar därför att vi inte kan förstå genus genom att tänka kroppen som en biologisk bas som i sin tur får sociala följder. Genus är en struktur av sociala relationer koncentrerade till den reproduktiva arenan, och en samling praktiker (styrda av denna struktur) som drar in reproduktiva skillnader mellan kroppar i de sociala processerna. (Connell:2003:21) Kroppen spelar alltså en funktion i skapandet av vårt genus, men inte som något biologiskt förutbestämt. Istället påverkar vår genusidentitet och kroppen av det sociala som i sin tur påverkar kroppen. Det är denna process som Connell menar sker på den reproduktiva arenan. För att följa Connells tankegång visar han ett antal exempel som motsätter kroppen som biologisk bas. Kroppen formas Kroppar formas också, enligt Connell (Connell:2003:71), av sociala praktiker som inte heller utgår från någon biologisk bas. Exempel på detta är arbetsskador, anorexi, livslängd och fysik baserad på idrottslig träning. Den nya kroppens form påverkar i sin tur social praktik likt ett kretslopp.

20 Sociala praktiker överdriver Sociala praktiker kan ibland överdriva, exempelvis mammakläder och mytologiska så som i vissa datorspel (Connell:2003:21) Därför kan de inte enbart ses som en avspegling av biologiska skillnader. Genusbundna praktiker Genusbundna praktiker är vanligt förekommande, men utan en logisk koppling till den biologiska kroppen (Connell:2003:69). Exempelvis nämner Connell hur arbete ofta delas upp mellan man och kvinna utan att det ligger något rationellt i detta beteende. På så vis menar Connell (Connell:2003:21) förnekas den biologiska kroppens förmåga. Multipla genus Få människor har enbart maskulina eller feminina drag istället rör de sig gränsöverskridande, multipla genus, som förändras över tid. (Connell:2003) Social praktik som skadar kroppen Anorexi, visar Connell (Connell:2003:107) är ett exempel på hur genuspraktik skapar kroppen. Det skulle vara motsägelsefullt om denna självskada var biologiskt förankrad. Connell (Connell:2008:72) visar fler exempel på det motsägelsefulla. Hegemoni (se nedan) innebär inte fullständig kontroll. Det finns inget automatiskt övertag vilket gör att den också kan ifrågasättas och till och med lösa upp sig själv. Som exempel tar Connell det maskulina våldet inom amerikansk fotboll stött av den idrottsliga institutionen, som var ett led i den hegemoniska maskuliniteten, blev så grovt att det misskrediterade sporten i sig. Utgångspunkten är härmed att biologin inte påverkar vårt genus. Idén om skillnaderna mellan man och kvinna som något naturligt, biologiskt, är däremot vida utbredd (Connell:2003:46) och ett led i upprätthållandet genusordningen. Dikotomin Som vi sett ovan är dikotomin mellan könen, man och kvinna, inte skapt utifrån naturen och måste förstås utifrån sociala processer. Elvin-Nowak och Thomsson (Elvin-Nowak, Thomsson:2003:46) menar att isärhållandet av de två könen man och kvinna är ett sätt att upprätthålla maktförhållanden. Connell beskriver detta (Connell:2008:52) som att det finns skillnader mellan könen vad gäller olika

21 sociala situationer men att vi är kulturellt betingade att överdriva dem. Connell nämner som exempel på detta hur medier ofta dikotomiserar män och kvinnor och tar exempel ur en populärpsykologisk artikel och skillnader i mäns och kvinnors språk. Språket är istället situationellt och skapas genom maktrelationer (Connell:2003:71). Både populärvetenskap och forskning, menar Connell (Connell:2003:61), utgår från dikotomiseringen och förutsätter den. Uppfattningen ligger helt enkelt djupt rotad i vår västerländska kultur. Som ytterligare bevis mot det naturbundna i dikotomin visar Connell (Connell:2003:49) på hur bilden av man och kvinna förändrats genom historien, samtidigt som man hänvisat skillnaderna till biologin. En tidig uppfattning av man och kvinna var att dessa var två versioner av samma kropp, men att kvinnan var en version sämre. Denna bild förändrades under 1800-talets borgerliga kultur. Då delades man och kvinna upp i skilda sfärer som passade deras olika naturer (Connell:2003:115). Denna syn passade väl in i samhället, arbetsfördelning och synen på maskulinitet och femininitet. På samma sätt visar Connell (Connell:2003:152) att när man tidigare använt moral och religion som referensram för att upprätthålla denna syn övergick man till vetenskapen och biologin. Genusordningen Istället för att socialiseras in i våra roller, som vi kan se med könsrollsteorin, så menar Connell (Connell:2003:110) att vissa framgångsrika strategier tar fastare form och utkristalliserar sig som specifika mönster för maskulinitet och femininitet. Detta mönster, eller struktur, kan förstås som genusordningen. Detta sker inte automatiskt och är i många avseenden motstridiga men vi kan ändå finna viss social standardisering för individerna. För att knyta an till vår vilja att förklara genom biologin påpekar Connell (Connell:2003:14) att våra genusarrangemang är så pass vanliga att vi tar dem för givna som något naturligt. Även Hirdman påpekar detta; Just denna självklarhet gör också att sociala strukturen kan vara svår att upptäcka. Därför ska genus användas för att förstå det vi tidigare inte sett. (Hirdman:2001:11) Vi kan se en genusordning där män har mer makt än kvinnor och där en viss typ av manlighet utgör hegemoniska maskuliniteten. Men olika män tjänar olika mycket på ordningen. (Connell:2003:17) Män har alltså mer makt, men Connell påpekar också att det inte gäller alla enskilda män, en del får betala ett högt pris för den speciellt de som avviker från den dominerande maskuliniteten hegemonin. Som bevis på att genusordningen upprätthållande är av hög prioritet visar Connell (Connell:2003:69) på hur

22 genussegregation inom arbetsplatsen existerar även om det skulle ge både mindre vinst och rättvisa. Jag gör här inte anspråk på att teoretisera varför män har mer makt än kvinnor utan konstaterar att det är så och att denna ordning ständigt reproduceras. Connell (Connell:2003:95) menar att vi inte kan utgå från enskilda händelser för att förklara genusordningen. Detta skapar endast myter och förstärker dikotomin. Istället handlar det om en pågående social process. Det personliga är politiskt Genusförhållanden är en källa för njutning, framgång och identitet, samtidigt som det är en källa till orättvisor och lidanden. Det innebär att genus till sin natur är något politiskt. (Connell:2003:17) Genus är alltså inte bundet till enbart individen och det personliga, något vi också ser nedan i Genus i större skala, men det är också något som får konsekvenser då vi sorteras in i olika fack och behandlas olika utefter detta. Connell ger vardagliga exempel på hur det personliga är politiskt (Connell:2003:178). Det handlar om vem som diskar och städar i hemmen, men också om hur staten ser på och fördelar resurser till exempelvis barnafödande och cancervård. Även Hirdman påpekar (Hirdman:2001:17) att genus till sin natur är något politiskt. Men att just relationen mellan man och kvinna ses som något privat ses också genus som det privata. (Hirdman:2001:5) Genuspolitik har nästan alltid den här intima relationen, samtidigt som den också berör större sociala sammanhang. Det är en orsak till att genuspolitiska förändringar kan kännas hotfulla, både för många kvinnor och män. Förestående förändringar kan störa inte bara de opersonliga, kulturella eller institutionella arrangemangen. De rör också, samtidigt och ofrånkomligen, människors bilder av sig själva, deras antaganden och personliga relationer och deras dagliga vanor.(connell:2003:179) Kort sagt, förändringar i genusarrangemangen hotar eftersom det påverkar vår identitet. Samtidigt ses genus som något privat, även om det berör oss i ett större socialt sammanhang. Tyckandet Connell (Connell:2008:31) menar att vi, både individer, medier, politiker, i vår vardag gör anspråk på att förklara och förstå genus. Ofta utgår denna kunskap ifrån det man ser och grundar sig i tron om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Vi kallar denna kunskap för sunt förnuft Connell:2008:30). Just det

23 sunda förnuftet härrör i sig till något biologiskt, och därmed också svårkritiserat. Speciellt i relation till motsatsen det oförnuftiga. Just tyckandet och att inte se genusordningen i sin helhet avspeglas också i hur genus begränsas till kvinnor. Connell (Connell:2003:139) hävdar att så ofta är fallet i politiska diskussioner. Connell menar att man bör vända på det och istället utgå ifrån männen. På så sätt läggs inte skulden och ansvaret för genusordningen uteslutande på kvinnan. Man kan exempelvis tala om den patriarkala utdelningen då man visar att männens genomsnittsinkomst ligger 179 % högre än kvinnornas istället för det omvända att kvinnornas inkomst är 56 % av männens. Genus i större skala Makt i genusordningen utgår inte enbart från individen utan gruppen och institutionens betydelse är en viktig del för att förstå. (Connell:2003:82) Ett mönster i genusarrangemangen, exempelvis hur relationer hanteras och hur grupper sorteras efter genus, kallas för institutionens genusregim och ingår i den större strukturen genusordningen. Dessa strukturer verkar inte oberoende av människorna utan skapas i relationen mellan människor. Det finns inget automatiskt samband till att människan följer strukturen. Däremot påverkas de och förhåller sig till den. (Connell:2003:75) Connell (Connell:2003:130) menar att kapitalismens nyckelinstitution, företaget, är starkt genuspräglat och har historiskt dominerats av män. Connell (Connell:2003:134) visar hur maskuliniteten i företagskulturen har förändrats från att vara faderligt med ett intresse i produktion och arbetare till att bli mer utslätade, hänsynslös chefsmaskulinitet. Det maskulina ledarskapet består oavsett om det är män eller kvinnor i ledningen. Men för kvinnor blir det en dubbel börda eftersom de fortfarande har huvudansvaret för barn och hem. Staten kan enligt Connell (Connell:2003:136) ses som patriarkatets huvudinstitution. States kan bilda nya genusidentiteter exempelvis skapandet av homosexuella och make/maka. Staten kan påverka en genusbaserad arbetsfördelning och påverka oss privat genom utbildning och bostadspolitik. Begränsningar finns dock med ett enda maktcentra, enligt Connell (Connell:2003:137), eftersom man bortser från olika nivåer av makt i samhället, exempelvis gifta män, internationella organisationer och företag. Historiskt sett har det varit enklare att attackera en patriarkal stat, varefter förändringar kunnat ske. Denna bild ser nu annorlunda ut, visar Connell (Connell:2003:142), då det

24 offentliga privatiseras och blir inte lika sårbart inom ramen för en demokrati. Vi kan alltså hävda att genus, inte bara rör sig på individuellt och privat plan, utan företag, stater och världssamfund kan vara starkt genuspräglade och påverka oss i vår vardag såväl som att påverka andra genusregimer. Några specifika områden i samhället För att förstå några specifika företeelser som finns med i en bok för samhällskunskap har jag nedan kort tagit upp några områden i förhållandet till genusordningen. Demokrati Könsmaktsordningen passar egentligen ett demokratiskt samhälle rätt illa. (Elvin-Nowak och Thomsson:2003:52) Många utesluts och far illa på grund av stereotypisering vilket rimmar illa med demokratins grundprincip med lika värde för alla. Även Connell påpekar hur staten definierar det demokratiska samhället med allas lika värde och sätter detta i kontrast till den förhärskande sexuella koden som definierar män och kvinnor som motsatser. (Connell:2003:78) Våld Kvinnor i västerländska länder lever under ett konstant hot från män ett hot som tar uttryck i allt från sexuella trakasserier på kontoret och stötande kommentarer på gatan till våldtäkt, misshandel och krig. (Connell:2003:180) Just våldet måste också ses som ett led i maskuliniteten och upprätthållandet av genusordningen. Och Connell menar att det i dagens samhälle finns drag av legitimitet i mäns våld mot kvinnan. (Connell:2003:137)

25 Sexualiteten Heterosexualiteten tas ofta för given i offentliga samtal (Connell:2008:181), däremot är heterosexualitet hos barn inte någon praktisk självklarhet. Återigen ser vi hur genus förväntas vara men att det i verkligheten finns en mångfald. Även homosexualitet, som ses som avvikande från normen, förhåller sig till normerna inom genusordningen. Bilden av en homosexuell man ses som feminin och en kvinna som maskulin (Connell:2008:76). Enligt Connell ses heterosexualitet och homosexualitet som varandras motsatspar, liksom man och kvinna. (Connell:2003:32) Jämställdheten och välfärden Connell menar att attityden mot formell jämställdhet har vunnit mark i västvärlden. Samtidigt påpekar han att de viktigaste kulturinstitutionerna i västvärlden, kyrkan och massmedia... fortsätter inte bara att domineras av män utan är också aktiva producenter av en manscentrerad genuskultur. (Connel:2008:257) Connell förklarar hur vi idag ser på principen om jämställdhet: Lika rätt till anställning tillämpas som en genusneutraliserande princip. Regler och förfaranden som uttryckligen gynnar män har strukit ur regelboken. Den som idag ska anställa eller befordra någon säger; jag ser till personen, och menar då att faktorer som kön, hudfärg eller eventuellt handikapp inte spelar någon roll. Lika rättigheter har blivit en princip och kvinnorna har fått göra entré inom både den politiska arenan, det offentliga och inom företaget. Samtidigt menar Connell att det har vuxit fram nya typer av maskuliniteter, genom nyliberalismen, som både upprätthåller genusordningen och strider mot det äldre patriarkala samhället. Connell menar även att nedskärningar i det offentliga har missgynnat framförallt kvinnor. (Connel:2008:261). På så sätt sätts jämställdhet i fokus samtidigt som genusordningen upprätthålls. Exempel ur genusordningens försvar Jag kommer att ge några exempel på genusordningens försvar för att det lättare skall förstås i ett sammanhang som relaterar till bokens ämne samhällskunskap både i den privata och den offentliga sfären.

26 Objektifiering Kvinnan objektifieras i vår genusordning, menar Connell(Connell:2003:122), där män praktiskt taget styckar upp deras kroppar. Den industrin som finns kring sex, i reklam, musik och mode, med pornografin som inspiration kategoriserar kvinnors kroppsdelar. Inom pornografin kan vi finna stora bröst, stora skinkor, rakade kön, mycket unga kvinnor och så vidare. Kvinnan ses därmed som ett ting och inte en person. Jämställdhetsbegreppet Connell (Connell:2003:131) visar med en studie kring jämställdhet, Recasting Steel Labour (Corman m.fl. 1993), hur en grupp verkstadsarbetare ställer sig positiva till jämställdhet som princip, men inte som tillämpning. På så sätt lyckas de vara politiskt korrekta utan att något förändras. Genusproblematiken blir mer svåråtkomlig då männen anses vara för jämställdheten, men att det endast blir en fasad. Biologiskt sämre I ett annat exempel visar Connell hur genusordningen hålls uppe (Connell: 2003:132) genom studien Managing to discriminate (Collinson m.fl:1990). Här visas hur kvinnor utestängs från vissa arbeten och fick sämre betalt vilket ledde till att de blev defensiva och apatiska. Förklaringen till kvinnornas beteende var dock att detta var ett naturligt kvinnligt beteende. De fem härskarteknikerna Berit Ås har kategoriserat fem tekniker som används för upprätthållandet av genusordningen (kilden.forskningsradet.no). Dessa fem tekniker är osynliggörande, förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning (exempelvis att kvinnor påstås göra fel oavsett om de förhåller sig passiva eller aktiva inför ett handlande) samt påförandet av skuld och skam.

27 På flera plan kan alltså genusordningen upprätthållas och normer reproduceras både genom individ, grupp eller genusregimer. Utgångspunkten är att män som grupp förtrycker kvinnor och behåller därmed sin överordnade position.

28 Metod Min valda metod för analys av texten är en diskursanalys. Jag utgår ifrån att jag kan finna idéströmmar i texten kring hur vi förstår och talar om världen. Detta är också definitionen för en diskurs (Winther Jörgensen:2000:7). Jag är vidare intresserad av att finna stycken ur texten som antingen underbygger eller bryter ner genusordningen och dess konstruktion av genus och väljer diskursanalysen, då den lyfter fram språkets maktperspektiv och medverkan att forma sin omgivning. Jörgensen och Philips menar också att en diskursanalys kan ses utifrån en kritisk forskning varpå man kartlägger maktrelationer i samhället och pekar på möjlighet till social förändring (Winther Jörgensen 2000:7). Diskursteori Diskursanalys kan inte förstås enbart utifrån ett metodiskt instrument, utan är sammankopplat med dess teori (Jörgensen och Philips:2000:10). Det handlar bland annat om hur man ser på språkets roll. Istället för att uppfatta idéer som återspeglingar av den materiella verkligheten, kan man se det som att idéerna förutsätter ett språk som i sin tur organiserar den sociala verkligheten. (Bergström och Boréus:2008:305) Språket står alltså i fokus och språket i sig är med och formar verkligheten. Vi kan med andra ord inte göra en objektiv samhällsbok som inte erkänner att texten och dess diskurser formar eleverna och dess verklighet. En diskurs legitimerar vissa kunskaper men inte andra enligt Bergström och Boréus. Precis som genus kan diskurs uppfattas som strukturellt och inneha ett maktperspektiv som utvecklas i relation mellan människor och innebär begränsningar för vissa, möjligheter för andra. (Bergström och Boréus:2008:311) Jörgensen och Philips radar upp ett antal nyckelpremisser som ligger till grund för ett kritiskt diskursanalytiskt angreppsätt (Jörgensen och Philips:2000:11): Kritisk inställning till objektivitet. Vi kan endast förstå världen utifrån det sätt vi språkligt väljer att kategorisera den.

29 Vår syn på världen och kunskap om den är alltid historiskt och kulturellt präglat. Kunskap produceras utav sociala processer där olika kunskaper kämpar om att tillhöra den gemensamma sanningen. Den sanning som uppfattas få störst inflytande kallas hegemoni. Denna hegemoni är aldrig fullständigt stabil (Jörgensen och Philips:2000:80). Kunskap leder till social handling. Olika sätt att se på världen leder till olika sociala handlingar. CDA Fairclough definierar en viss inriktning av diskursanalys, CDA, Critical Discourse Analysis. Den kritiska aspekten definieras utifrån att forskaren har ett fokus på något som är orättvist, eller fel, i samhället (Fairclogh:2010:7). Fokus för studier i CDA ligger på effekterna av maktrelationer som skapar problem i samhället eller orättvisor. Ett sådant system av maktrelationer är i detta fall genussystemet. Fairclogh (Fairclogh:2010:8) skriver att också en teori är en form av diskurs, som ökar förklaringsvärdet utav ens tolkningar. Lazar (Lazar:2005:12) som utgår ifrån Fairclogh mena att två sorters relationer är viktiga för att förstå en feministisk kritisk diskursanalys. För det fösta handlar det om att fokusera på konstruktionen av vad som är en man respektive kvinna. För det andra handlar det om maskuliniteter, dess hierarkiska ordning och maktövertag över kvinnan. Lazars två relationer passar väl in i den grundmodell jag har satt i fokus för analys av texten; dikotomiseringen av man och kvinna samt mannen som norm och överordnad. Diskursmetod Jörgensen och Philips beskriver Faircloughs nyckelbegrepp för att förstå en kritisk diskursanalys (Jörgensen och Philips:2000:72). Faircloughs modell för diskursanalys bygger på diskursiv praktik och textanalys och social praktik. Diskursiv praktik innebär hur texten konsumeras och produceras och vilka diskurser som påverkar denna process. Textanalysen är en analys av mer lingvistisk karaktär jag beskriver nedan mer om detta under transivitet och modalitet. Genom analysens tredje steg (se de tre stegen nedan under Analysverktyg) ser vi hur diskurser i texten i sin tur påverkar en social praktik och

30 där en ytterligare teori är nödvändigt (Jörgensen och Philips:2000:90) i mitt fall genusteori. Jag kommer nedan att koncentrera mig på textanalys och social praktik, men är medveten om in vilket sammanhang texten är producerad i, nämligen en lärobok som används skolan. Transivitet Genom transivitet är man intresserad av vilka händelser eller processer som binds eller inte binds till ett subjekt eller objekt (Jörgensen och Philips:2000:87). Man kan tänka sig att en text beskriver att kvinnor är offer för våldtäkter, men utelämnar processer som förbinds till dessa kvinnor till en process (genusordningen) eller andra aktörer (män). Modalitet Modalitet fokuserar på graden talaren (eller texten) instämmer i ett visst uttalande. (Jörgensen och Philips:2000:7). Som exempel visar Jörgensen och Philip hur påståendena det är kallt, jag tycker att det är kallt och kanske är det lite kallt skiljer sig åt. Vi kan också tänka oss att en text talar om jämställdhet på ett visst sätt och lägger olika mycket vikt på att betona dess funktion och rättviseaspekt. Sammanhang Genom att studera diskurser behöver jag, enligt Börjesson, fundera över vad som sägs, hur det sägs och hur det annars skulle kunna ha sagts. (Börjesson:2003:21). Bergström och Boréus menar också att orden inte bara är viktiga för sig, utan också i relation till varandra och i vilket sammanhang de förekommer i. (Bergström och Boréus:2008:341) Med detta som grund har jag tagit fram ett analysverktyg för att identifiera och analysera innehållet i boken. Diskursteorin passar väl in vid en genusanalys av en samhällsbok. Själva genusordningen bygger på samma föreställning om hegemoni och en ständig kamp för hur vi ser på kön samt hur det ena könet kan upprätthålla sin maktposition. Hur vi talar och skriver om kön och genus påverkar vårt förhållningssätt till begreppen. Jörgensen och Philip menar att utifrån en kritisk diskursanalys bidrar diskursiva praktiker till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden. (Jörgensen och Philips:2000:69).

31 Analysverktyg Mitt analysverktyg bygger på tre steg. För det första identifierar jag ett texturval genom ett antal kategorier. Steg två innebär att jag ställer ett antal frågor till mitt urval, utifrån vald teori. Steg tre handlar om att sortera de svar jag får utifrån viktiga begrepp inom teorin såsom dikotomi, genusordning, normer, struktur. Steg ett Här gör jag det urval av text som specifikt ska analyseras. Jag har då utgått ifrån vissa kategorier för att identifiera de ställen i boken som behandlar genus specifikt eller närliggande områden. Följande kategorier har jag använt mig av: Han/hon kvinna/man samt manligt/kvinnligt Textstycken som handlar om jämställdhet eller ojämställdhet Nära genusknutna ämnen såsom prostitution, misshandel, pornografi, familj, sexualitet etc, eller ord som anknyter till dessa ämnen. Bilder med män respektive kvinnor. Exempel i texter med kvinnor/respektive män. Strukturella förklaringar, analys genom kön, klass och etnicitet. Exempel på multipla kön, eller avvikelser från hegemonin. Steg två Steg två handlar om att bearbeta dessa valda textstycken. Jag kommer att ställa frågor som analyserar texten utifrån min teori, men också i vilket sammanhang som texterna förekommer. Jag kommer även att vända på könen för att på så sätt finna hur det annars skulle kunna ha sagts. Jag gör det genom att ställa följande frågor: Dikotomiseras män och kvinnor genom texten? Lämnar boken utrymme för en multipel syn på genus? I vilket sammanhang påvisas ojämställdhet eller genusrelaterade ämnen? Hur (om det är så) synliggörs genusordningen eller strukturer i stort? Går det att utläsa normer? Reproduceras en eventuell norm? Hur hanteras avvikelser från hegemonin? Vilka glasögon, perspektiv, använder boken sig av för att förstå samhället?

32 Vad händer med texten diskursivt om man exempelvis byter kön eller genus på den exemplifierade? Hur förhåller sig texterna till transivitet och modalitet? Steg tre I sista steget sorterar jag in mina svar utefter viktiga begrepp inom teorin såsom dikotomi, genusordning, normer, struktur. Därefter görs en analys av de valda textstyckena utifrån transivitet, modalitet och dess sammanhang. Trots att jag lägger stort fokus i teorin på Connell så används Hirdmans modell i första hand och Connell ska ses som en fördjupning och förståelse, främst kring genus som social praktik och den reproduktiva arenan. Fokus blir därför normer och dikotomi, vilket är förutsättning för genusordningen. I steg tre utesluter jag även det som redan har exemplifierats, om det inte finns en poäng i att nämna att det upprepar sig. Begränsningar Mitt urval av text innehåller en tydlig begränsning, nämligen att jag inte analyserar varje stycke i boken utefter bokens egen indelning. På så sätt riskerar jag att förlora en helhetsuppfattning. Det kan tänkas att jag missar själva bokens poäng i förhållande till genus om jag exempelvis inte hanterar Din privata ekonomi som en helhet. För att minska risken har jag läst kapitlen flera gånger i sin helhet och jämfört med det resultat jag fått av analysen för att på så sätt se om jag missat något övergripande. Begränsningen innebär också att jag till mindre del gör en genusanalys utefter specifika samhällsområden så som uppkomsten av krig eller strukturen kring EU. Även dessa innehåller genuspraktiker och -regimer. Jag har dock i min teori fokuserat på bilden av och dikotomin mellan man och kvinna maskulinitet och femininitet samt hur genusordning generellt byggs upp och försvaras. Detsamma gäller mina frågor i metoden. Jag är en del av analysen Att jag i min vardag försöker synliggöra genusproblematiken, både politiskt och i hemmet, kan få avgörande konsekvenser på hur och vad jag väljer att skriva om i denna uppsats. Att jag är vit, medelklass, man och akademiker har också betydelse. På ett objektivt plan förhåller jag mig till teorier som redan är väl beprövade och erkända. Däremot väljer jag att belysa vissa teorier och inte andra,

33 jag väljer också att lyfta fram delar av texten i Samhällsboken och utesluter annat. Från denna vinkel måste mitt arbete ses som subjektivt. Även den diskursiva analysen är en del i det subjektiva eftersom jag här inte har ett klart kvantitativt verktyg som kan mätas. Genom att försöka ställa sig främmande inför sitt material, likt en antropolog, menar Jörgensen och Philips att man kan till viss del komma ifrån sin egen syn på att se viss kunskap och vissa diskurser som sanna. Också genom att se världen (och i detta fall texten i samhällsboken) utifrån en bestämd teori kan man lättare ställa sig främmande inför sitt material. (Jörgensen och Philips:2000:28) Genom att lägga fram min egen grundsyn kan läsaren veta utifrån vilken position som jag väljer att betrakta en viss kunskap. Jörgensen och Philips menar att det inte helt går att komma ifrån sin egen position men att det är viktigt att denna position tydliggörs (Jörgensen och Philips:2000:29). Val av material Materialvalet grundade sig på att jag ville analysera ett material som vid en snabb genomgång antydde ha försökt inkludera genusproblematiken. Kompass till samhällskunskap A är en relativt ny bok, utgiven 2007, och riktar sig till gymnasiet och i första hand till yrkesinriktade program. Detta gör att boken har mindre information men det borde inte betyda att man missar ett genusperspektiv. Under den tid som jag arbetat med uppsatsen har en ny upplaga kommit. Jag har medvetet valt att inte jämföra eller analysera denna, inte heller öppna den. Men det har ändå inte undgått mig, genom kolleger, att denna upplaga faktiskt har bättrat sig i sin analys över samhället utifrån ett genusperspektiv. Jag tror ändå att man kan få nytta av perspektiven i denna uppsats och jämföra med den nyare upplagan. Dessutom har jag personligen stött och blött texten vilket ger mig verktyg att stöta och blöta alla texter i genustvättbrädan. När jag hänvisar till boken gäller detta mitt val av material Kompass till samhällskunskap A. För referenshänvisning till boken skrivs endast sidnummer ut (sidnummer), ej författare och årtal. Detta för att underlätta läsupplevelsen. Jag nämner därför korrekt referenshänvisning här; (Eliasson och Nolervok, 2007).

34 Presentation av materialet Kompass till samhällskunskap A är en bok som används på gymnasiet främst i klasser med yrkesförberedande utbildning. Enligt författarna, i inledningen, skall namnet Kompass syfta till bokens innebörd: Genom att skaffa dig grundläggande kunskaper om samhället blir det mycket lättare att välja vilken väg du vill gå. Det är viktigt att se hur allt hänger ihop och att se samband och helhet. Boken är uppdelad i följande kapitel, vart och ett med underkapitel: Att studera Samhället Demokrati Så styrs Sverige Massmedia Din privata ekonomi Samhällets ekonomi Sociala frågor Brott och straff Hållbar utveckling Sverige och världen Varje kapitel börjar med en inledande sammanfattning och avslutas med instuderingsfrågor. Inom kapitlen finns även faktarutor samt Att göra-uppgifter för att bearbeta texten under pågående inlärning. Boken har en tydlig struktur och ett enkelt språk, något som också påpekas i baksidestexten. Under arbetets gång har det kommit en ny upplaga av boken, något som här inte behandlas, eftersom jag förutsätter att denna upplaga fortfarande används i klassrummen.

35 Resultat och analys Strukturen och det privata För att förstå genusordningen måste vi analysera samhället på en strukturell nivå. Jag kommer här nedan söka efter vilket förhållande som boken Kompass till Samhällskunskap A har till individen respektive strukturen samt mellan det privata och det politiska. Genom att söka de diskurser som finns i detta förhållande söker jag även efter maktförhållandet mellan olika genus vilket är beskrivet ovan i teorin som genusordningen. Vi slår upp det första kapitlet Att studera samhället i Kompass till Samhällskunskap A och möter kort bokens perspektiv över samhällskunskap. Här får eleven en första inblick i vad som prioriteras i kunskap om och analys av samhället. Eleven får lära sig att svaren på samhällets frågeställningar kan se olika ut och att de speglar hur vi ser på världen med olika glasögon (9). Härefter presenteras ämnet samhällskunskap som ett tvärvetenskapligt ämne vilket innehåller historia, ekonomi, sociologi, statsvetenskap, kulturgeografi och juridik (10). Jag tolkar detta som att dessa ämnen skall ses som bokens glasögon eftersom eleven strax under får en inblick i arbetslösheten utifrån historia, sociologi och ekonomi. Genusvetenskap får med andra ord inget utrymme. Detta kan förstås utifrån att genus skär genom alla dessa discipliner. Men lägger man det till bokens kontext där genusfrågor, som vi kan se nedan, koncentreras till Sociala frågor gör man en kraftig begränsning av analysen. Bokens glasögon delas in i vetenskapliga discipliner och inte verktyg för att se samhället utifrån maktstrukturer såsom klass, kön och etnicitet. På kommande sida (11) förklaras historiska, ekonomiska, sociologiska, statsvetenskapliga och juridiska perspektiv. Frågor kring jämställdhet och diskriminering sorteras in under sociologi. Här kan vi finna en direkt kopplad genusaspekt, men utan strukturella frågeställningar, och där detta således reduceras till att handla om hur människor lever tillsammans i den privata sfären. Genom att begränsa genus till sociologi finns en uppenbar risk att eleven utgår från att genusfrågor tillhör det privata och inte det politiska. Sociologi som vetenskap innehåller såklart strukturella förklaringar, men ser man texten i sitt sammanhang, där eleven kan tolka begreppet sociologi samt bokens förklaring att

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Spelar ditt kön roll i livets spel? Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Manuel Almberg Missner MM GenderAdvice manuel@genderadvice.se www.genderadvice.

Härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Manuel Almberg Missner MM GenderAdvice manuel@genderadvice.se www.genderadvice. Härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker Manuel Almberg Missner MM GenderAdvice manuel@genderadvice.se www.genderadvice.se Case I Den trevlige härskaren Ledningsgrupp i företag Chefen Lasse

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer alltså om jag känner igen mig och UMO lägger förslag på hur man kan lösa det eller så, då är det lättare att tro på det eller starkare att göra det eftersom man vet att UMO tänker som du, eftersom jag

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 sida 1 (10) 14 09 10 Innehåll Grunduppgifter Utvärdera Främjande arbete Kartläggning Förebyggande Rutiner för akuta situationer

Läs mer

IVIK-PROGRAMMET. IVIK står för invandrarintroduktion inom det individuella programmet.

IVIK-PROGRAMMET. IVIK står för invandrarintroduktion inom det individuella programmet. IVIK-PROGRAMMET IVIK står för invandrarintroduktion inom det individuella programmet. SIDAN 1 SIDAN 2 IVIK-PROGRAMMET IVIK är ett individuellt program för alla nyanlända elever mellan 16-20 år. Ett introduktionsprogram

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Får man bli kär i vem fan som helst?

Får man bli kär i vem fan som helst? Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå

Läs mer

diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se

diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se Foto: Petra Hansson Utgångspunkter Vad är en text? RelaGonen mellan text och verklighet /kontext? Var finns textens

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Jag vill inte vara hemlig längre

Jag vill inte vara hemlig längre Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Hairy beginnings. www.hoviks.com

Hairy beginnings. www.hoviks.com Hairy beginnings Det här är den första, av flera minikollektioner, som består av enkla, sportiga kläder. Alla plagg är sydda av second hand-tyger som till exempel gardiner, dukar eller stuvar från olika

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid.

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid. 1 Könsroller Material Time Age B8 45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Materialet innehåller reflektionsövningar där eleverna ska reflektera över samhälleliga

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Tough Guise: Opening Montage

Tough Guise: Opening Montage Tough Guise: Opening Montage Unga, maskulinitet och våld Gävle 26 augusti 2014 Cecilia Narby Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Unga, maskulinitet och våld Kriminalvården 9 oktober Karen Austin

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer