Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Transkript

1 Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

2 Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet i gymnasieskolan Jämte (2012) An<rasism i skolan (SOU 2012:74) Jämte (2013) An<rasismens många ansikten Arneback & Jämte (2015) Rasism och an;rasism i skolan (i Kontroversiella frågor: Om kunskap och poli<k i samhällsundervisningen)

3 Skolans utmaningar 1) Interna - am de åsikter och strukturer som existerar i samhället, och den debam som rasar, också kommer ;ll prak;skt och idémässigt umryck i skolan i klassrummen, på skolgården, i personalrummet etc. 2) Externa - t.ex. i form av am högerextrema grupper sökt ;llträde ;ll skolor för am mobilisera stöd, men också i form av am elever självmant organiserat motstånd mot rasism som utmanat skolans roll och uppdrag.

4 Fokus Skolan aniras;skta uppdrag som utgångspunkt Hur kommer rasism ;ll umryck på olika säm i skolan? Vilka utmaningar kan dyka upp i arbetet mot rasism? Hur kan skolan arbeta an;rasis;skt?

5 Skolans an;rasis;ska uppdrag Herr talman! Det senaste året har människor runt om i Sverige ställt sig upp mot rasismen, för alla människors lika värde. Det är genom många människors engagemang som vi kan hindra am an;demokra;ska idéer får fo^äste i vårt land eller i våra folkvalda församlingar. An;semi;sm, an;ziganism, islamofobi och afrofobi ska inte ha någon plats i Sverige. ( ) Grund- och gymnasieskolor ska i sim värdegrundsarbete motverka rasism. EM na;onellt kunskaps- och resurscentrum för forskning om rasism inrämas. Regeringen kommer am sprida de lyckade modeller som finns för am minska rekryteringen av människor ;ll rasis;ska organisa;oner. - Stefan Löfven (Regeringsförklaringen 2014)

6 En Inneboende an+rasis+sk hållning Verksamma inom skolan ska agera an;rasis;skt genom am ak;vt ta ställning och motverka rasism genom am främja lika räcgheter och möjlighet samt vidta förebyggande, förhindrande, utredande och åtgärdande insatser. Verksamma inom skolan ska verka för am förmedla, gestalta och förankra normer och värderingar som ligger i linje med grundläggande an;rasis;ska ideal ;ll eleverna. MålsäMningen är am få eleverna am både lära sig om, förstå, ;llämpa och leva eeer dessa ideal.

7 Problemen med rasism i svensk skola Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är em allvarligt och komplext problem på många gymnasieskolor i Sverige. Trots skolans tydliga uppdrag, och allt arbete som u^örts för am motverka rasism de senaste decennierna, fortsämer rasism och främlingsfientlighet i flera olika former och på olika nivåer am kasta skuggor över skolans verksamhet. Översikten visar både på en historisk kon;nuitet och på am problemen med rasism, främlingsfientlighet och intolerans på många skolor är utbredda, genomgripande och får allvarliga konsekvenser för de drabbade. (Jämte, SOU:2012:74)

8 Idébaserad förståelse av rasism Historiskt har rasism tenderat att definieras som en idé, föreställning eller ideologi baserad på antagandet om biologiska raser existens och olika värde. En sann Rasist är en person som tycker att vissa människor är av en lägre ras och därför mindre värda, som hatar invandrare och/eller som är allmänt fördomsfull mot människor från andra länder (Schmauch, 2006) I skolan har man ofta identifierat och arbetat mot rasismens mest explicita uttryck något som tydligast kommer till uttryck bland individer och grupper som drivs av och agerar efter en rasistisk ideologi.

9 Actyder bland unga Sverige bör ta emot färre invandrare (kring 40%) Invandrare gör am bromsligheten ökar (43 %) Invandrare bör anpassa sig ;ll det svenska sämet am klä sig (23 %) Invandrare bör sträva eeer am leva som svenskar när det gäller kulturella seder (38 %) Jag skulle har svårt am flyma ;ll em annat område där det bor många invandrare (kring 45%) Invandrare ger em ;llskom ;ll Sveriges befolkning och kultur (ca 25% tar avstånd) En majoritet av de ;llfrågade instämmer i påståendet am det finns många rasister i Sverige. Andel som instämmer helt eller delvis i påståendena, dvs markerat värdet 4 eller 5 på en 5- gradig skala, bland ungdomar år. Källa: Ungdomsstyrelsen (2007)

10 Ins;tu;onell och strukturell rasism Även skolan som ins;tu;on kan bidra ;ll am forma och upprämhålla em sorterings- och utestängningssystem där människor ges olika inflytande, makt, status, privilegier och möjligheter beroende på individens ;llhörighet ;ll olika etniska grupper. Till exempel: OräMvis och ojämlik behandling av elever. Monokulturell rekrytering av lärare. Tystnad och bor^örklarande av rasism och em icke- agerande från lärare och skolledning. Läromedel och lärares återskapande av rasis;ska föreställningar och fördomar. Skolans assimilatoriska funk;on. Framlyeande av svenskhet som norm - för am passa in på många skolor bör man vara vit, svensk, heterosexuell, sekulärt kristen och hävda am det finns naturliga skillnader mellan kvinnor och män. Personer med utländsk bakgrund konstrueras som de avvikande - em Vi och Dem (se t.ex. Skolverket, 2009; SOU 2005:56; SOU 2006:79).

11 Actyder bland lärare 11 procent höll helt eller delvis med om am utomeuropeiska invandrare ska återvända ;ll sina hemländer 16 procent höll helt eller delvis med om am invandrare och flyk;ngar kommer ;ll Sverige för am utnymja det svenska välfärdssystemet 27 procent höll helt eller delvis med om am Islam är em hot mot västerlandets sociala och kulturella landvinningar 41 procent am vissa kulturer är så olika den svenska am människor från dessa kulturer knappast kan anpassa sig ;ll det svenska samhället. Nästan häleen av lärarna tog helt eller delvis avstånd från påståendet am Sverige bör ha en mer liberal invandrings- och flyk;ngpoli;k. (Ds 1998:35)

12 Några exempel på utmaningar i arbetet mot rasism Vad är problemet? Frågan om vad som ska motverkas och varför bör komma före hur, vem eller när? Men; vad är egentligen rasism och hur kommer det ;ll umryck? - Begränsade kunskaper om rasism - Otydliga/Svårtolkade styrdokument - Spre;g lärarkår - Bristande kartläggningar av problembilden - Ovilja am definiera problem som rasism

13 Hur ska problemet lösas? Reak;vt arbete och blix;nsatser Arbetet riskerar am drunkna i all^ör generella ansatser Svårigheter och osäkerhet inför am ta diskussionen Varför ska problemen lösas? - Utvecklandet av argument och mo;v am agera mot rasism

14 Sex sä; a; arbeta mot rasism i skolan - Hur arbetar skolor för am bemöta rasism? (främjande, förebyggande och åtgärdande) - Vilken syn på rasism finns i dessa arbetssäm? (vem eller vad är rasis;skt och hur kan det åtgärdas?)

15 1. Förmedlande handlingar: kunskap och värden Vanligt förekommande, elever och personal i fokus OM DETTA MÅ NI BERÄTTA VÄRDERINGS- ÖVNINGAR FÖRELÄSNINGAR Rasism uppstår genom okunskap och/eller oönskad uppfostran/socialisa;on Skolans uppgis: AM utmana rasism genom kunskaps- och värdeförmedling

16 2. Demokra+ska handlingar: diskussion och inflytande Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår i isolerade och an;demokra;ska miljöer Skolans uppgift: att låta olika synsätt mötas och prövas mot varandra, ge inflytande och skapa delaktighet

17 3. Rela+onella handlingar: omsorg, respekt och solidaritet Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår genom en negativ självförståelse/självbild Skolans uppgift: att bry sig om eleverna, visa respekt, och skapa en positiv gemenskap.

18 4. Normkri+ska handlingar Ovanligt förekommande Strukturer i fokus 1. Synliggöra normer och privilegier Vad ses som normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt ex. vithetsnorm, bristperspek;v, etnocentrism 2. Utmana förtryckande normer och privilegier Normkri;ska övningar, normmedvetenhet och handling. 3. Tvåfaldigt uppdrag: a) Arbeta ;llsammans med eleverna b) Arbeta med oss själva ex kategoriseringar, läromedel, organisa;on Rasism uppstår som ett resultat av en förtryckande normbildning VI DOM ANDRA

19 5. Tystande handlingar Vanligt förekommande, elever i fokus SÅ FÅR MAN INTE SÄGA! Rasism framträder för am det ges utrymme i skolan Skolans uppgis: am se ;ll am rasism inte kommer ;ll umryck

20 Tystanden har sin plats men vart går gränsen för ymrandefriheten i skolan? Utifrån dess konsekvens - För att det kränker någon Utifrån dess innehåll - För att det anses rasistiskt i sig

21 6. Disciplinerande handlingar: varning, avstängning, anmälan Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår för am det inte finns tydliga konsekvenser Högstadieelever dömda för Hitlerhälsningar Publicerad , GP Tre elever vid YMerbyskolan i Kungälv dömdes igår ;ll dagsböter för hets mot folkgrupp. De hade gjort Hitlerhälsningar och skrikit Sieg heil mot andra elever den 22 februari i år. Skolans uppgift: Att använda det juridiska regelverk som finns

22 Och några andra möjliga ingångar som inte har fåm fäste i likabehandlingsplanerna frågan är varför? Kulturmöten/ interkulturell pedagogik/ motverka skolsegregation Andra kritiska pedagogiska ingångar t.exraskritiska övningar ex synliggöra vithetsnormer. Talkning back

23 En individuell förståelse av rasism dominerar Förståelsen av rasism tenderar att bli individuell och idémässigt driven. Eleverna blir problembärarna det är de som bär på idéerna/attityderna. Rasismen är komplex: Rasism tar sig olika uttryck på olika nivåer. Gå bortom rasism som ett idébaserat, individualiserat fenomen Strukturellt perspektiv: Antirasism som en angelägenhet för alla

24 A; anpassa val av handling eser situa+on Rektorer och lärare behöver anamma olika former av antirasistiska handlingar Hur bör man t.ex. bemöta ideologiskt övertygade högerextremister, fördomar och attityder, utestängande normer, institutionaliserad diskriminering? Kräver olika former av insatser: de presenterade arbetssätten lämpar sig olika väl mot olika typer av problemsituationer.

25 Lärarens an;rasis;ska utmaning Lärare behöver ha förmågan att upptäcka olika former av rasism och att kunna navigera bland olika didaktiska val för att kunna göra skillnad i enlighet med den inneboende antirasistiska hållning som är en del av läraruppdraget.