Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan"

Transkript

1 Män, maskulinitet och våld Perspektiv på mansfrågan Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Presentation vid Normer, maskulinitet och våld, Göteborg 23 okt 2012, Arr: Dialoga

2 Andel män av personer misstänkta för våldsbrott (Brå 2012): 98% av alla misstänkta för våldtäkt 85% av alla misstänkta för misshandel 83% av alla misstänkta för mord och dråp 88% av alla misstänkta för olaga hot Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra män

3 Mansfrågan Varför är män experter på våld? Viktigt att inte bara fokusera på våld mot kvinnor, våld i nära relationer eller gatuvåld utan mäns våld på våldsaktörerna Förklaringsmodeller Individen och dess biologi och psykologi Individens socialisation och lärande Sociala och kulturella maktrelationer

4 Mansfrågan Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som könsbaserad social kategori Andra kategorier viktiga: klass, etnicitet, ålder, etc. Diskussioner inom sociologi, kriminologi, socialpsykologi, genusforskning, etc. Andra förklaringsmodeller viktiga men fokus på socialisation och sociala och kulturella maktrelationer

5 Mansfrågan Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak och mål vara? Hur förstås relationen mellan män som social kategori och andra sociala kategorier?

6 Mansfrågan Könsrollsteori Könsmaktsperspektiv Hegemonisk maskulinitetsteori

7 Könsrollsteori Familjens funktionsförlust i det moderna samhället Familjens uppgift: att socialisera barn Det är eftersom mänskliga individer inte föds utan behöver skapas genom socialisationsprocessen som familjer i första hand är nödvändiga. De är fabriker som producerar mänssliga individer (Parsons 1955)

8 Könsrollsteori Överordnad Underordnad Instrumentell prioritering Instrumentellt överordnad Fader/make Instrumentellt underordnad Son/bror Expressiv prioritering Expressivt överordnad Moder/maka Expressivt underordnad Dotter/syster

9 Könsrollsteori Faderns frånvaro skapar problem för pojken 1. Identifikation med modern 2. Distansering till modern/feminitet eftersom kvinnor är underlägsna män 3. Pojkar kan vara mer uppstudsiga och ifrågsättande än flickor Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen och behov att visa upp manlighet Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet och våld

10 Kritisk könsrollsteori Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är män mer kriminellt belastade, de lider i större utsträckning av stress och sjukdom på grund av ansträngande arbete, de har högre självmordsfrekvens och dör i regel tidigare än kvinnorna. [ ] Tolkningen är att den sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några känslor, leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. Sociologer anser att man inte bör tala om problemet med kvinnorollen utan om könsrollsproblemet, för att betona att problemet också rör den traditionella manliga rollen. (Palme 1970)

11 Problem med könsrollsteori Normativ och konserverande: Det genomsnittliga blir den goda normen Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.) blir sociala problem Saknar maktperspektiv: Strukturella problem individualiseras Biologisk determinism Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens

12 Könsmaktsperspektiv Patriarkatet Vi lever i ett samhälle som domineras av män. Det är mäns åsikter, värderingar och uppfattningar som är förhärskande. Inom så gott som samtliga livssfärer är männens tankar de som dominerar. Inom politik, arbetsliv, religion, fritid, skola, sjukvård inom kort sagt alla områden är det männen som styr. Detta slags samhälle kallas patriarkat. (Jalmert 1983) Radikalfeministiskt patriarkatsteori/ könsmaktsperspektiv

13 Könsmaktsperspektiv Kontrollen av kvinnors sexualitet central i upprätthållandet av mäns överordning Universellt fenomen Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor Våldtäktsmän de maskulina stöttgruppernas frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag som historien känt (Brownmiller 1975); t ex Hagamannen

14 Könsmaktsperspektiv Traditionella äktenskapet centralt i upprätthållandet av mäns överordning Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till de kulturella normer för manlighet som är så omhuldade i vårt samhälle aggressivitet, manlig dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk kraft som medel för att tilltvinga sig denna dominanta position. (Dobash & Dobash 1979)

15 Könsmaktsperspektiv Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k könskonstituering: Våldet ingår i, och hänger tätt samman med, ett livssammanhang. I vårt kulturella sammanhang förstår vi varandra som könsvarelser, som kvinnor och män. Vi omgärdas av kulturella bilder och föreställningar om manlighet och kvinnlighet enligt vilka vi förväntas leva, eller som vi eventuellt vågar bryta mot, med de sanktioner det kan innebära

16 Könsmaktsperspektiv (forts.) Våldsprocessen är en aktiv könskonstitueringsprocess från mannens sida, där inrotade bilder av kön används tillsammans med lika etablerade förklaringar till våld ofta mer eller mindre subtila varianter av seglivade orsaksmyter. (Lundgren 2004) Våldet i ett kontinuum gradskillnad inte arts- Alla män potentiella förövare Våldet oberoende av psykisk sjukdom eller sociala problem

17 Problem med könsmaktsperspektiv Tendens till biologisk determinism Patriarkatsbegreppet för statiskt kan inte förklara förändring Osynliggör skillnader mellan kvinnor Osynliggör skillnader mellan män Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld

18 Maskulinitetsteorier Biologiskt kön/socialt kön Socialt kön historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och kulturella sammanhang Biologiskt kön relativt oproblematiserat Kön/genus Man/maskulinitet

19 Hegemonisk maskulinitet Ej en mansroll/maskulinitet, utan maskuliniteter Hegemonisk maskulinitet Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet och som legitimerar genusordningen, dvs. mäns underordning av kvinnor (Connell 1996) Hegemonisk maskulinitet föränderlig och sårbar utmanas ständigt av andra män och kvinnor Alliansbyggande, samtycke, kamp

20 Hegemonisk maskulinitet Underordnad maskulinitet Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt uteslutna, t ex homosexuella män Marginaliserad maskulinitet Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota, t ex svarta idrottsstjärnor Förhandlande/delaktig maskulinitet Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller genusordningen; i-princip-mannen Patriarkalisk utdelning

21 Hegemonisk maskulinitet Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld Men våld kan användas för att upprätthålla hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i grupper där våld idealiseras

22 Hegemonisk maskulinitet Våld en resurs att åstadkomma maskulinitet (Messerschmidt 1993) Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex ekonomiska resurser) Våld en resurs att skapa hegemonisk position i relation till kvinnor och andra män Olika relation till våld beroende på klasstillhörighet Exempel: Lenny och Sam

23

24 Göran Lindberg före skandalen Kapten klänning feminiserande öknamn Han byggde sin karriär på det där tjatet om jämställdhet. Det var heliga Graal för honom. Någon riktig polis har han aldrig varit (Leif GW Persson 2010) Framtidens man i Uppsala kommun Föreläst vid FN i Genève och New York Lyfts fram som en god, jämställd man

25 Göran Lindberg före skandalen Jag vill sluta med att berätta om några av mina hjältar. Jag har träffat många män som på många sätt för mig har blivit starka, viktiga förebilder. Sju svenska vise män som har blivit mina förebilder. Göran Lindberg, han är rektor på polishögskolan i Sverige, ett oerhört manligt och tufft yrke. Han premierar, som chef, de män som varit pappalediga, det är ett plus. (Sahlin 1995)

26 Göran Lindberg efter skandalen Göran Lindberg gjorde karriär på jämställdhet på dagarna och på nätterna levde ut sitt mörka, olagliga sexliv Besatt av etik men också helt sexfixerad Göran Lindbergs sexual- och våldsbrott en enskild sjuk mans ageranden, en kompensation för jämställdhetsarbetet och för att hålla sin driftimpuls i schack

27 Göran Lindberg och HM Lindbergen som hegemonisk maskulinitet Den jämställda mannen har haft institutionell makt i Sverige (men legitimerar inte mäns överordning?) Lindberg som förhandlande maskulinitet lever inte alltid upp till idealen (i-princip-mannen) Lindberg som marginaliserad/underordnad maskulinitet ifrågasatt manlighet både före och efter

28 Avslutning Könsstereotyp eller process? Kan användas (och har använts) för att peka ut särskilda män som problematiska Maskulin position beroende på vilket perspektiv som tas Är våld verkligen hegemoniskt? Andra sociala kategorier

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Hjältar och monster. Förord Gerhard skriver. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Lucas Gottzén, Linköpings universitet

Hjältar och monster. Förord Gerhard skriver. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Lucas Gottzén, Linköpings universitet Hjältar och monster Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld Lucas Gottzén, Linköpings universitet Förord Gerhard skriver HJÄLTAR OCH MONSTER... 1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV PÅ MÄN OCH VÅLD...

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare 20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,

Läs mer

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning Våldsregimer: Mäns strukturella våld Sofia Strid Lektor i statsvetenskap, docent i genusvetenskap Örebro universitet sofia.strid@oru.se Innehåll 1. Våldets kontexter 2. Våldspraktiker 3. Våldskonceptualisering

Läs mer

Genus och maskulinitet

Genus och maskulinitet Genus och maskulinitet I det här materialet får du en introduktion till grundidén i maskulinitetsteori, begreppet hegemonisk maskulinitet och hur det kan kopplas till det fjärde jämställdhetspolitiska

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Våldsförebyggande arbete med män

Våldsförebyggande arbete med män Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt Maria Eriksson 25 april 2012 Innehåll 1. Från privatsak till politiskt problem och kunskapsområde 2. Perspektiv på mäns våld 3. Att förebygga våldets

Läs mer

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen Lektion 3 Livsåskådningar Feminismen Vad tror ni feminism är och hur tror ni att en feminist är? Grunna på på frågorna och skriv några stödord. Några frivilliga får ge sig på att svara på frågorna. Emma

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Nationella skogsprogrammet i praktiken nu kör vi 2018 - Upplands Väsby Peter Söderström Skogshuggare Skogshuggare Kvinnliga skogshuggare Den brittiska

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Varför har inte alla barn samma rättigheter? Varför har inte alla barn samma rättigheter? freezonen kvinnojour, tjejjour, brottsofferjour sedan 28 år i Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad! vi stärker och skyddar våldsutsatta vi är en viktig

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD

HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD Vad innebär hedersnormer och hedersrelaterat våld? Vilka sociala bestämningsfaktorer påverkar normerna i en familj? Hur kan Elevhälsans medicinska insats hjälpa utsatta

Läs mer

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete Våld i nära relation NÄTROMKONFERENS, 16 17 NOVEMBER, 2017 VICTORIA ANDRÉN VERKSAMHETSUTVECKLARE, RÄTTSPSYKIATRI VÄSTMANLAND LEG. PSYKOLOG, FÖRELÄSARE Agenda Våld i nära relation Rättspsykiatriskt perspektiv

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.

Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs. Idrott, kön och etnicitet Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs Genus några utgångspunkter Man föds inte till kvinna man blir det (Simone de Beauvoir, 1949) Kön det biologiska

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Eskilstuna En FriStad för kvinnor Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015 2017 Kortversion 1 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

DEJA utredningen är snart levererad!

DEJA utredningen är snart levererad! DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.

Läs mer

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Femininity at work. Gender, labour and changing relations of power in a Swedish hospital

Femininity at work. Gender, labour and changing relations of power in a Swedish hospital RECENSION Birgitta Jordansson Rebecca Selberg: Femininity at work. Gender, labour and changing relations of power in a Swedish hospital Avhandling, Lund: Arkiv förlag 2012 Rebecca Selberg är genusvetare

Läs mer

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande

Läs mer

Så sa läraren. Instruktion:

Så sa läraren. Instruktion: Vad du säger och hur du bemöter elever kan göra skillnad. Vi har alla uppfattningar, föreställningar och personliga/kulturella åsikter som vi medvetet och omedvetet förmedlar till våra elever. Dessa kan

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Våld som nyckelkompetens. Hur gör vi i praktiken?

Våld som nyckelkompetens. Hur gör vi i praktiken? Våld som nyckelkompetens. Hur gör vi i praktiken? Arbetet mot våld kunskap, erfarenheter och metoder 29-30 maj 2018 Sofia Strid Örebro universitet 30 maj 2018 Sofia Strid 2018-06-04 1 Kunskapsproduktionens

Läs mer

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd

Läs mer

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat. Scenariona är framtagna tillsammans med unga för att spegla en dialog som de känner igen från sin vardag. Det innebär att det i flera scener även förekommer mängder av kränkningar i form av skämt, skitsnack

Läs mer

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa? Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa? Victoria Tauson Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Unga hbtq-personers hälsa Unga hbtq-personers hälsa i korta drag Högre grad av utsatthet för kränkningar,

Läs mer

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,

Läs mer

rättsapparaten? Eva Diesen

rättsapparaten? Eva Diesen Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Klas Hyllander Vilka är vi? Män för Jämställdhet FFV Våldspreventivt Centrum Klas Tre delar 1. Struktur våldsförebyggande insatser 2. Om maskulinitet

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt

Läs mer