Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20"

Ludvig Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst

2 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå <2 resp. 5 eller högre), PISA 2000 resp Källa: Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Skolverket 2010 Flickor Pojkar Under nivå Nivå 5 eller över 2000 Under nivå Nivå 5 eller över

PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

3 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög digital läsförmåga (läsnivå <2 resp. 5 eller högre), PISA 2009 Källa: Eleverna och nätet. PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information, Skolverket 2011 Flickor Pojkar Under nivå 2 Sverige Nivå 5 eller över Sverige Under nivå 2 OECD Nivå 5 eller över OECD

PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information,

4 Andel flickor resp. pojkar med svag läsförmåga (läsnivå 0-2), PISA 2000 Källa: Könsskillnader i utbildningsresultat. Utbildningsdepartementet 2004 Flickor Pojkar Kvot Småorter ,7 Medelstora orter ,5 Större orter ,1 Storstad ,3

5 Vad handlar det här om? Hur kan man förstå/förklara könsskillnaderna? Är könsskillnader i skolprestationer problemet?

6 Föreslagna förklaringar till flickors respektive pojkars underprestation Antagen grundorsak Biologi - av naturen given Social ordning - genus/klass/etnicitet mm av människan konstruerad A. Individuella egenskaper B. Arbetsfördelning C. Socialt betingade individuella förhållningssätt D. Situationen i klassrummet Flickors underprestation -Generellt lägre förmåga - Lägre förmåga inom vissa områden (matematik/ naturvetenskap, spatial förmåga) - Vissa kunskaper behövs inte/är mindre viktiga (könsroller) -Lägre självförtroende, inlärd hjälplöshet, fear of success - Brist på självständighet -Mindre uppmärksamhet från lärare -Undervisningsinnehåll inte anpassat -Dominerande pojkar - Olämpliga arbets- /undervisningsformer Pojkars underprestation -Lägre förmåga inom vissa områden (läsning, skrivning, verbal förmåga, finmotorik) -Större variation (fler tidiga skador/ större känslighet) - Senare biologisk mognad - Vissa kunskaper behövs inte/är mindre viktiga (könsroller) -Bråkighet/lägre grad av social anpassning -Oförmåga att följa anvisningar -Maskulina antipluggkulturer -Hämmande feminisering -Brist på manliga förebilder - Hämmande svenska medelklassnormer (arbetarpojkar, minoriteter får problem)

Situationen i klassrummet Flickors underprestation -Generellt lägre förmåga - Lägre förmåga inom vissa områden (matematik/ naturvetenskap, spatial förmåga) - Vissa kunskaper behövs inte/är mindre

7 A. Kan intellektuella (naturgivna) förutsättningar förklara skillnaden? Könsskillnaderna i kognitiva/intellektuella förmågor är små eller obefintliga. (exempelvis Hyde & Grabe, 2008) Uppmätta förmågeskillnader - när det gäller spatial förmåga och matematik har minskat över tid. Könsskillnader avseende läs- och skrivsvårigheter fler pojkar än flickor, men beror det på att flickorna jobbar mer när de har problem? Kanske används förmågorna olika? Har flickor större bredd medan pojkar specialiserar sig? (Rosén, 1998)

(exempelvis Hyde & Grabe, 2008) Uppmätta förmågeskillnader - när det gäller spatial förmåga och matematik har minskat över tid.

8 Svenska Individualstatistikprojektet / UGU (Utvärdering genom uppföljning) (Källa: Svensson, 2008) 1961: - Ingen skillnad på verbalt test (vokabulär) - Pojkar bättre på spatialt test ( plåtvikning ) - Pojkar bättre på induktivt test (sifferserier) 2005: - Flickor bättre på verbalt test - Flickor bättre på spatialt test - Pojkar bättre på induktivt test

spatialt test ( plåtvikning ) - Pojkar bättre på induktivt test (sifferserier) 2005: -

9 B. Kan förändrad arbetsfördelning förklara skillnaden? - Flickor/kvinnor är lika inriktade på arbetsmarknad och yrkeskarriär som pojkar/män. - Fler kvinnor i olika offentliga positioner. - men fortfarande löneskillnader till mäns fördel.

10 Medellön per månad i könsbalanserade yrken och i yrken dominerade av ettdera könet år 1997 och (SOU 2004:43) Kvinnodominans Mansdominans Könsbalanserat Kvinnor Män Differens ,5% 4,5% 9,2% 9,0% 12,7% 11,0% Differens 2011 Samtliga yrkeskategorier 5,3 procent till männens fördel.

280 17 692 21 494 18 100 22 300 Män 16 413 20 195 19 505 23 658 20 725 25 066 Differens -754-915 -1 813-2

11 Övergång från utbildning till yrke för alla födda (N= ) och bosatta i Sverige då de var 16 år gamla följda till år (2006) (Berggren, opubl. manus 2012) Fullföljt gymnasieskola Minst två års högskoleutb. Arbetar i yrke med krav motsv. minst två års högskoleutbildning a. procent b. procent c. procent Diff c-b Kvinnor Män

manus 2012) Fullföljt gymnasieskola Minst två års högskoleutb. Arbetar i yrke med krav motsv.

12 C. Kan socialt betingade förhållningssätt förklara skillnaden? Genusordningens traditionella logik: Kvinnor och män ska särskiljas och kvinnor ska alltid underordnas män (fritt efter Yvonne Hirdman) rädsla för framgång : och Tjejer undviker (undvek?) att prestera riktigt bra eftersom de då (som underordnade ) hotar genusordningen det hotar (hotade?) deras attraktivitet hos killar rädsla för misslyckande : och Killar anstränger sig inte för att de (som överordnade ) inte borde behöva det och inte vill riskera att misslyckas det finns alternativ till maskulin framgång (vara stark och cool)

framgång : och Tjejer undviker (undvek?) att prestera riktigt bra eftersom de då (som underordnade ) hotar genusordningen det hotar (hotade?

13 C. Kan klassrumskulturen förklara skillnaderna? Samlade forskningsresultat pekar på att: Flickor arbetar ofta mer Flickor är oftare engagerade i skolarbetet Flickor har oftare effektiva arbetssätt Flickor klarar bättre att ta eget ansvar för sitt lärande Flickor motiveras oftare av intresse eller plikt Pojkar motiveras oftare av att prestera/bli bekräftade Pojkar överskattar sin förmåga flickor underskattar sin

skolarbetet Flickor har oftare effektiva arbetssätt Flickor klarar bättre att ta eget ansvar för sitt

14 Blir pojkar diskriminerade (för att flickor är så ordentliga)? Åtminstone en studie från 2010 visar att blind bedömning av prov visserligen är något hårdare än lärares rättningar, men könsskillnaden påverkas inte. (Tyrefors Hinnerich, Höglin och Johannesson IFAU)

visserligen är något hårdare än lärares rättningar, men

15 Är problemet att pojkar arbetar mindre? Om så varför? Ett förslag: Pojkar uppfattar skolan som feminin /hot mot maskulinitet och att inte anstränga sig blir försvar för en maskulin social identitet. men det finns forskning som visar att pojkar presterar bättre i samskolor än i pojkskolor......och det finns inga belägg för att lärares kön har betydelse... Ett annat förslag: Antipluggkultur handlar om att vara cool, populär och ha roligt och att vara duktig i skolan och arbeta hårt innebär risk för socialt misslyckande. men antipluggkultur är inte specifikt maskulin...

men det finns forskning som visar att pojkar presterar bättre i samskolor än i pojkskolor.

16 varför antipluggkultur? Försvar för social självbild (bl a maskulinitet) Försvar för akademisk självbild (rädsla för misslyckande). (Carolyn Jacksson, 2006) Logik: Positiv värdering av konkurrens, individualism och fria val ger stort individuellt ansvar. Framgång ger ära och berömmelse, men misslyckande är helt ditt eget fel. och om man inte har ansträngt sig kan man väl egentligen inte misslyckas?

17 och var kommer då genusordningen in idag? Både flickor och pojkar ställs inför samma prestationskrav egna och andras. Kanske fler pojkar avvisar kraven och låter bli att försöka? De drivs oftare av prestationsmotiv (=söker bekräftelse) och tävlan kan sporra till prestation, men misslyckande blir socialt kostsamt De har kanske alternativa vägar, som inte förutsätter skolframgång, till ett gott vuxenliv Kanske fler flickor arbetar hårt med stress som konsekvens? De drivs oftare drivs av lärandemotiv (=de lär av intresse eller plikt) De har färre yrkesalternativ som inte kräver högre utbildning

De drivs oftare av prestationsmotiv (=söker bekräftelse) och tävlan kan sporra till prestation, men misslyckande blir socialt kostsamt De har kanske

18 Konklusioner Kön/genus kanske ger olika reaktioner från olika positioner på samma undervisning, krav och förväntningar i skolan? Kanske gör förväntningar på överordning (hegemonisk maskulinitet) det svårare för pojkar att riskera misslyckande? Kanske gör förväntningar på flickor att vara duktiga att de stressas ohälsosamt mycket?

Kanske gör förväntningar på överordning (hegemonisk maskulinitet) det svårare för

19 Är könsskillnader problemet? Genusordningen innebär olika förväntningar på flickor och pojkar Tidigare hindrade förväntad undergivenhet flickor från att prestera Nu hindrar maskulinitetens förväntade överordning pojkar från att anstränga sig Hanteringen av problemet handlar kanske om att elever flickor och pojkar får bästa tänkbara undervisning som inte är könsbestämd men genusmedveten..och fortsatt jämställdhetsarbetet som involverar båda könen och där underordning och överordning (överordnad maskulinitet) behandlas som två sidor av samma problem.

hindrar maskulinitetens förväntade överordning pojkar från att anstränga sig Hanteringen av problemet handlar kanske om att elever flickor

Relevanta dokument

JÄMSTÄLLDHET GENOM SKOLAN LÅNGA OCH KORTA PERSPEKTIV. Inga Wernersson 7 mars 2019

JÄMSTÄLLDHET GENOM SKOLAN LÅNGA OCH KORTA PERSPEKTIV Inga Wernersson 7 mars 2019 Det var en gång en grundskola Lgr 69 Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor i familjen, på arbetsmarknaden