Hur förklaras könsskillnader i skolprestationer, nationellt och lokalt

Transkript

1 1(9) Barn- och utbildningsnämnden Hur förklaras könsskillnader i skolprestationer, nationellt och lokalt Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 121, att uppdra åt förvaltningen att återkomma till nämnden med en analys av orsakerna till skillnader i betyg mellan flickor och pojkar samt förslag på åtgärder. s förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten och förvaltningens förslag till åtgärder. Innehåll Nedan ges en kort översikt över vad några forskare menar att skillnaderna i pojkar och flickors skolresultat beror på. Det är långt ifrån en heltäckande rapport i denna komplexa fråga. Det finns också utdrag ur Skolverkets lägesbedömning där det finns en nationell beskrivning av skillnaderna. Sist i texten finns exempel på situationen i Danderyd. Där finns också en sammanställning av tankar och reflektioner som lärare har samt utdrag ur två av skolornas kvalitetsredovisningar. Texten avslutas med några förslag på åtgärder som ska vidta. Ur SOU 2010:51 Könsskillnader i skolprestationer-idéer om orsaker I rapporten "Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker" (SOU 2010:51) har Inga Wernersson, professor i pedagogik, sammanställt den pedagogiska forskningens förklaringar till att flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar. Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, är en statlig utredning som tillsattes av utbildningsminister Jan Björklund och som lämnade sin slutrapport Syftet med DEJA:s forskarrapporter är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan.

2 Flickor har under de senaste decennierna förbättrat sina skolprestationer, prov-/testresultat, övergång till högre studier och betyg, relativt pojkar i stora delar av den industrialiserade världen. Dessa samhällens genusordningar har under senare delen av 1900-talet genomgått förändringar, som inneburit att kvinnors ekonomiska försörjning i minskad utsträckning sker genom äktenskap och i ökad utsträckning genom eget förvärvsarbete. Därmed har utbildning fått samma betydelse i kvinnors liv som den tidigare haft i mäns liv. Flickor har även under tidigare skeden tenderat att få bättre betyg i skolan än pojkar och förändringen består kanske främst i att detta försteg nu gäller alla ämnen och inte bara de kvinnligt kodade. En första, strukturell, förklaring till förändringen kan alltså antas vara att flickor/kvinnor är lika inriktade på arbetsmarknad och yrkeskarriär som pojkar/män. Pojkars underprestation är inget unikt svenskt fenomen och kan därför sannolikt inte föras tillbaka på förhållanden som är specifika för den svenska skolan. Det handlar alltså inte om ett nytt fenomen, men pojkars underprestation definieras av olika anledningar som ett problem av annan dignitet än tidigare. Den samlade bild som ges av pedagogisk forskning om skolprestationer och psykologisk begåvningsforskning pekar entydigt på att könsskillnaderna i kognitiva förutsättningar är små eller obefintliga. Ett manligt försteg för vissa aspekter av spatial förmåga tycks möjligen kvarstå i vissa studier, men inte i alla. Möjligen finns könsskillnader avseende vilka begåvningsaspekter som används vid lösning av olika typer av uppgifter, men detta tycks inte visa sig i prestationsnivå. Givet dessa likheter i begåvningsmässiga förutsättningar borde, med undantag för att det nu som tidigare finns fler pojkar i behov av särskilt stöd, inga skillnader i prestationer finnas om lärande antas vara en renodlat individuell kognitiv process. Könsskillnader uppträder ändå i olika undergrupper (baserade på klass eller etnicitet t.ex.) och på samtliga prestationsnivåer. En direkt orsak till detta förefaller finnas i flickors och pojkars olika förhållningssätt till skolan och olika arbetssätt. Flickor lägger ner mera tid, arbete och engagemang i skolarbetet och har mer effektiva arbetssätt. Inte heller detta är en ny eller unikt svensk företeelse. Ett förslag till förklaring av att pojkar är mindre engagerade i skolarbete är att skolan upplevs som feminin och utgör ett hot mot deras maskulinitet. Vad som i sak utgör hotet mot maskulinitet i skolan är oklart, utom att pojkar inte bör göra sådant som flickor gör. Pojkar skapar i så fall en maskulin självbild genom att definiera sig som annorlunda än flickor. Att inte anstränga sig i skolan kan då vara ett försvar för en maskulin social identitet. Mot detta som ett generellt fenomen talar forskning som visar att pojkar presterar bättre i samskolor än i pojkskolor. Av uppenbara skäl finns inga svenska data. Ett annat och överlappande förslag till förklaring är att antipluggkultur, som tidigare identifierats som arbetarklassrelaterat avståndstagande från en 2(9)

3 medelklassdominerad skola, brett ut sig och nu inkluderar också medelklassens pojkar. Antipluggkultur handlar om att vara cool, populär och ha roligt. Att vara duktig i skolan och arbeta hårt för att lyckas utgör antitesen och innebär risk för socialt misslyckande. Både flickor och pojkar ställs inför prestationskrav, egna och andras, som kan hota självbilden, men skillnader finns kanske i hur de möter dessa krav. Kanske väljer fler pojkar att avvisa kraven och låter bli att försöka, medan fler flickor väljer att arbeta hårt med stress som konsekvens. Forskning om könsskillnader i motivation visar att flickor oftare drivs av lärandemotiv, vilket innebär att de lär sig för sin egen skull av intresse eller plikt. Pojkar drivs oftare av prestationsmotiv, vilket innebär att de söker bekräftelse och vill visa omvärlden att de är smarta och kompetenta. Konkurrens och tävlan framstår som viktig för fler pojkar och kan sporra till prestation, men eventuellt innebär detta att misslyckande upplevas mer socialt kostsamt och därför undviker man att hamna i dylika situationer. Pojkar har kanske också jämfört med flickor fler alternativa karriärvägar, som inte förutsätter skolframgång, till tillfredsställande vuxenliv. Pojkars tendens att överskatta sin förmåga genom att förlägga misslyckanden till yttre omständigheter och framgångar till inre resurser är på gott och ont. Självförtroende är bra, men en orealistiskt hög uppfattning om den egna förmågan leder också till föreställningen att ansträngning är onödig. Ovan har ett försök gjorts att binda samman resultat och resonemang från forskning med olika infallsvinklar som beskriver och förklarar könsskillnader i skolprestationer. Det går att få ett begripligt sammanhang där en del paradoxer kan förstås, men det måste starkt understrykas att tendenser i skillnader mellan flickor/kvinnor och pojkar/män inte får ges för stor betydelse. Variationen inom flickgruppen respektive pojkgruppen är större än skillnaden mellan de två grupperna. Pojkars underprestation är ett fenomen som uppmärksammas i de delar av världen som genomgått liknande sociala, ekonomiska och politiska förändringar som Sverige. Komparativa studier borde därför vara betydelsefulla för att förstå vilka mekanismer som är verksamma. 3(9) Ur SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat I rapporten Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat (SOU 2010:52) belyser Martin Ingvar, professor i integrativ medicin, Karolinska institutet, biologiska faktorer som kan bidra till att förklara att flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar. Rapporten publiceras som nummer sex i DEJA:s serie av forskarrapporter.

4 Sammanfattning Av Martin Ingvars rapport framgår att det finns genomsnittliga skillnader mellan könen avseende kognitiv funktion, emotionell reglering (känsloreglering) och mognadstakt. Dessa skillnader är inte enbart orsakade av sociala orsaker. Förmågan till koncentration och uppmärksamhet utvecklas tidigare hos flickor. Pojkar har också en senare språkmognad än flickor. Om skolan tidigt introducerar moment som kräver hög grad av självständigt ar bete, så gynnas de barn som är tidigt mogna i koncentration och uppmärksamhet. Flickornas anpassning gynnas därmed. Likaså gynnas barn som får strukturellt stöd hemifrån. Elevers grundfärdigheter bygger på träning och i viss mån överträning. Individuell träning har ersatt gruppträningsmoment i många skolor. Återigen leder det till att mogna barn med god koncentrationsförmåga gynnas gentemot de som ligger efter. Arbetssättet gynnar flickor. Individuellt arbetssätt leder också till att eleven själv måste ha ett socialt driv. Det ska betonas att bland grundfärdigheterna har läsningen en kungsroll. Pojkar har alltid läst mindre än flickor och språkmognaden är senare. Därför är läsning/skrivning ett exempel på ett område där pojkar särskilt behöver efterses så att de inte kommer efter och därmed inte får de verktyg som behövs för att kunna arbeta individuellt.. Moment som betonar individuell prestation i tävlingsform har möjligen en tendens att mer utmana pojkar. Möjligen är detta en förklaring att pojkars enda ämne där de presterar bättre än flickor är idrott och hälsa. Skillnader mellan könen avspeglas bl.a. i: hjärnans form, hjärnans mognad, kognitiv organisation, hormonell påverkan på hjärnan, förekomst av kognitiva funktionshinder (ADHD, Autism, Asperger, Dyslexi). Det finns anledning att ta skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolprestationer på allvar och göra det utifrån en arv-miljömodell. Annars riskerar svaga analyser leda till felaktiga och otillräckliga insatser för en bra skola där både pojkar och flickor utvecklas till sin fulla potential. 4(9) Ur Skolverkets lägesbedömning 2011, del 2 Bedömningar och slutsatser Pojkars resultat i internationella jämförelser har sjunkit i matematik, naturvetenskap och läsförståelse mätt i grundskolans senare årskurser. Över hela landet är flickors genomsnittliga meritvärde högre än pojkars. Skillnaderna har varit lika under de senaste 10 åren, särskilt är detta markant i glesbygdskommuner och mindre kommuner. I gymnasieskolan når flickor högre genomsnittliga betygspoäng och fler når högskolebehörighet. Av bakgrundsfaktorerna kön, socioekonomisk bakgrund och svensk/utländsk bak-

5 grund så är det föräldrars utbildningsnivå som enskilt har den största betydelsen för elevers studieresultat. I Sverige har inte skolan lyckats kompensera för elevers olika bakgrund utan man ser ökade resultatskillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. I länder som har bäst resultat i läsförståelse Sydkorea, Finland och Canada spelar socioekonomisk bakgrund mindre roll än bland de deltagande länderna i genomsnitt. De största skillnaderna på grundskolan ser man i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, svenska, religionskunskap och biologi. Pojkar har ungefär 90 % av flickors meritvärde. Flickor har bättre betyg i alla ämnen utom idrott och hälsa. När det gäller betyget i engelska så har skillnaderna mellan pojkar och flickor minskat pga. pojkars ökade användning av dataspel/ IT. Elever med utländsk bakgrund Våren 2010 nådde var fjärde elev med utländsk bakgrund inte grundläggande behörighet i årskurs 9 för att kunna söka till ett nationellt program på gymnasieskolan att jämföra med knappt en av tio elever med svensk bakgrund. Det är framförallt de elever som har anlänt till Sverige efter skolstart som har sämre betygsresultat. Flickor med utländsk bakgrund, både de som är födda i Sverige och de som kommit hit före skolåldern har ett betydligt bättre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund. Nationella prov och internationella studier Resultaten på nationella prov visar dock inte på samma tydliga skillnader mellan pojkar och flickor som betygen gör. Det är en större del flickor som får ett högre slutbetyg än vad resultatet på det nationella provet visade i alla ämnen med nationella prov i åk 9. Det är störst skillnad i svenska. Flickor har en bättre läsförståelse än pojkar, detta visar båda internationella studierna PISA och PIRLS. Skillnaden mellan pojkar och flickor, vad avser läsförståelsen, är större i Sverige än genomsnittet för OECD länderna. Den ökade skillnaden beror mycket på att de lågpresterande pojkarna har presterat ännu längre än tidigare. Vilka är de stora skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolresultaten i Danderyds skolor? Liksom i övriga Sverige har flickorna bättre meritvärden är vad pojkar har. Slutbetygen i åk 9 visar att flickor i Danderyd har i genomsnitt 266,9 i meritvärde och pojkar har 245, 2 meritvärde. Meritvärdena är mycket höga och det sammanlagda meritvärdet för samtliga elever är 255,8 De största könsskillnaderna när det gäller betygsresultaten återfinns i ämnena bild och hem- och konsumentkunskap. Sedan skiljer det sig åt mellan skolor och ämnen På en skola finns det stora skillnader i slöjd i en annan skola i moderna språk. I ämnena idrott och hälsa och fysik har pojkarna i Danderyd högre betyg än vad flickorna har. 5(9)

6 6(9) Slutbetyg åk 9, 2011 antal MVG i % Källa: Skolverket Skola Bild Hkk Slöjd Moderna språk Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Friberga 60.6% 18% 59,2% 32,6 % 24,4% 31,5% 78,1% 42% Mörbyskolan 47,6% 13,9% 44% 17,7% 36,5% 31,6% 28,1% 16,7% VRS 63,5% 7,1% 85,4% 28,6% 58,3% 18,6% 52,7% 27,4% Hur förklarar lärarna i Danderyd skillnaderna mellan pojkar och flickors betygsresultat? Alla lärare är inte medvetna om att det var så stora skillnader mellan pojkar och flickor. Lärarna resonerade om att skillnaderna delvis kan bero på att pojkarna är sämre i de teoretiska delarna av undervisningen och det drog ner betyget trots att de var lika bra i de praktiska momenten. En lärare nämnde att de estetiska ämnena har blivit mer teoretiska och det var till pojkars nackdel. Lärarens kön hade inte betydelse för att det var fler flickor som fick höga betyg, då det i ämnen med manliga lärare i vissa fall var större könsskillnader än i ämnen som undervisades av kvinnliga lärare. Lärarna uppgav dessutom att pojkar har mycket sämre arbetssätt och är inte lika fokuserade som vad flickor är. Pojkarna skulle kunna ha mycket högre betyg om de arbetade mer. Vidare är pojkar nöjda med ett VG trots att de har möjlighet att nå högre betyg. Flickor är mer målmedvetna och strävar efter de högsta betygen. Pojkar är mer taktiska, kommer de in på sitt program så lägger de inte ner mer tid i ämnet än vad som behövs. Flickor arbetar mycket mer och det är inte helt ovanligt att de känner sig stressade av skolarbetet. Lärarna hade inte reflekterat över om det var några specifika arbetssätt som lockar pojkar respektive flickor. Inom bildämnet har man arbetat mycket med datorer, men det är fortfarande flickor som tar för sig mer även när det handlar om att arbeta med datorer. I slöjdämnet skiljer sig bara betygen mellan könen åt på VRS. Lärare i slöjd på andra skolor förklarar att eleverna får välja slöjdart samt att de får välja mellan många olika metoder och arbetssätt och detta leder till att undervisningen passar fler elever än i andra ämnen och då blir inte heller skillnaderna mellan könen så stora. Ytterligare en förklaring till skillnaderna mellan könen menar en lärare att det kan bero på att det hade skett en betygsinflation under de sista åren, speciellt i de ämnen där det inte finns nationella prov. Betygsskalan i LpO94 anges som ett skäl till de stora skillnaderna mellan könen. Eftersom det tidigare bara var en tregradig skala (gäller fortfarande för åk 9) så fick fler

7 MVG än vad som idag kommer få A. Och eftersom fler flickor ansträngde sig mer fick de MVG, men att pojkarna nöjde sig med ett VG. Förhoppningsvis den nya betygsskalan till att elever känner sig mer motiverade att sträva mot ett högre betygssteg, när steget till överliggande betygsteg inte är så stort. Det kan också leda till elever som enligt gamla betygsskalan visat på svaga MVG prestationer, inte längre kommer få ett A utan kanske ett B. På en av skolorna finns en enkönad klass där det bara går pojkar. Klassen fungerar mycket bra. Indelningen berodde på att det var sådant överskott på pojkar. På VRS är man medveten om skillnaderna mellan pojkar och flickor och arbetar aktivt med frågan. Texten nedan är hämtat ur skolans kvalitetsredovisning från år Målet att alla elever skall vara behöriga till de nationella programmen är uppfyllt. Flickornas slutbetyg är högre för tredje året i rad. Granska pojkarnas betyg i alla ämnen och fortsätta arbetet med att utveckla en lärandesituation, som är väl anpassad också för pojkar. Datorer som hjälpmedel kommer att finnas för samtliga elever i alla årskurser kommande läsår. Analys och kommentarer kring nationella prov och betyg i svenska, engelska och matematik, med fokus på skillnader över åren och mellan olika grupper. Lärare i svenska, engelska och matte har under läsåret avidentifierat de nationella proven vid provrättning för att arbeta för likvärdig bedömning. Det kan ha bidragit till att skillnaden mellan pojkars och flickors betyg minskar. I svenska har pojkarna nått ett bättre resultat än tidigare men inte i engelska och matematik. Diskrepansen mellan pojkar och flickor är dock fortfarande kvar trots svensklärarnas fokus på att göra uppgifterna mer könsneutrala och anpassa uppgifterna efter pojkarna. Gapet könen emellan är dock en aning minskat. Pojkarna är på väg upp. Svensklärarna funderar på att framåt i tid erbjuda valmöjlighet för hur eleverna vill genomföra t.ex. en examination/projekt. Eleverna behöver få en förståelse av att ha ett nyanserat språk; språk är makt. Det är en avsevärd skillnad mellan flickornas resultat på nationella provet kontra slutbetyget i svenska. Enligt läroplanen (Lpo 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat. För att nå högsta betyg krävs bl.a. en god analysförmåga. Ur ett genusperspektiv har våra tidigare skrivuppgifter kanske varit mer tilltalande för flickor. Det vi ser är att pojkarna främst presterar sämre inom skriftlig framställning. Nationella provet i svenska ligger tidigt på året och över 7(9)

8 terminen utvecklas eleverna och hinner prestera innan slutbetyg sätts. Svensklärarna behöver en ökad medvetenhet kring hur pojkarna kan gynnas. Behovet av att göra uppgifter som korrelerar med de uppgifter som finns i nationella provet kan också vara en handledning. Vidare behöver svensklärarna analysera varför diskrepansen är så stor mellan nationella prov kontra slutbetyg i ämnet. För andra året i rad sedan VRS startade sin verksamhet är flickorna bättre än pojkarna i matematik. Skillnaden mellan könen är knapp. En positiv trend i engelskan och VRS når sitt bästa resultat någonsin. Skillnaden mellan könen är nästintill obefintlig. För andra året i rad sedan VRS startade sin verksamhet är flickorna bättre än pojkarna i matematik. Skillnaden mellan könen är knapp. En positiv trend i engelskan och VRS når sitt bästa resultat någonsin. Skillnaden mellan könen är nästintill obefintlig. 8(9) Även Fribergaskolan berör frågan i sin kvalitetsredovisning: Att motverka traditionella könsmönster Traditionella könsmönster lärs in på många sätt i samhället, och det är viktigt att motverka dem i skolan. Det gör vi på Friberga genom att arbeta för likabehandling mellan pojkar och flickor på olika sätt, dels i undervisningen, dels i studievägledningen och under PRAO-perioderna. Eleverna uppmuntras att välja utbildningar och PRAO-platser oberoende av kön, och många provar på arbeten som inte följer traditionella könsmönster. Frågor inom detta område finns också med i skolans likabehandlingsplan. Likabehandling av pojkar och flickor är ett återkommande problem i de årliga undersökningarna av trivsel och likabehandling som görs på skolan. Flera pojkar upplever att flickorna får fördelar i undervisningssituationen och i bemötande från de vuxna. För att motverka detta förs ständigt pågående samtal om detta i arbetslagen och personalgruppen, och även med eleverna. I samhället pågår en ständig debatt om jämlikhet och diskriminering. Hur har vi det på Friberga? Vad tycker eleverna om jämlikheten i skolmiljön? - Har alla elever samma möjligheter på Fribergaskolan? - Finns det skillnader mellan tjejers och killars möjligheter? Vilka då? - Hur skapar vi jämlikhet? s åtgärder Skolverket har startat ett projekt om genus och ämnesdidaktik. Inom projektets ram ska metoder och arbetssätt som främjar alla elevers lärande utvecklas. Detta projekt ska leda till att det tas fram lärandeexempel, arbetssätt och metoder etc. som leder till att både pojkar och flickor blir engagerade i undervisningen. Resultaten ska presenteras i september år 2012 på en konfe-

9 rens i Skolverkets regi. Ukk kommer att bevaka denna konferens och sprida resultaten till skolorna. kommer att begära in analyser av skolornas betygsresultat, där skolorna får ange konkreta förslag på hur de kommer att arbeta för att stimulera alla elever, så att resultatskillnaderna minskar mellan pojkar och flickor. Vidare arbetar förvaltningen för att ta fram bättre screeningsmaterial för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd i till exempel läsning. Detta kommer att gagna pojkar, eftersom det krävs att man är en bra läsare med god läsförståelse för att nå höga resultat i de flesta av ämnena i skolan. Återkoppling till barn- och utbildningsnämnden kommer att ske senast i samband med årsredovisningen (9) Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Skolexpert