Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?"

Transkript

1 Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare: Anne-Marie Lindgren November 2012 Författaren ansvarar för innehåll och åsikter Omslag: Clip Art Tryck: Socialdemokraternas Hus AB, Stockholm, 2012 ISBN:

2 INLEDNING Är det sant som hävdas i en rapport från IFAU att den ökande andelen friskoleelever förbättrar grundskolans utbildningsresultat? Anne-Marie Lindgren har gått igenom IFAU-statistiken och jämfört med vad bl a Skolverket kommit fram till: Det är inte statistiskt omöjligt att genomsnittsvärdena för en viss population exempelvis alla elever i grundskolans årskurs 9 ökar, samtidigt som värdena minskar för en viss delgrupp inom denna population. Lindgrens analys visar att konkurrensen kan ha positiva effekter, men också negativa. Och utvecklingen i skolan sedan 90-talets början visar båda effekterna. Där fördel - arna hamnat hos vissa grupper, och nackdelarna hos andra dessvärre de grupper som allra mest behöver skolans stöd. Undervisningssituationen blir alltså tyngre i skolorna i de socialt underprivilegierade områdena, eftersom koncentrationen av elever med skolsvårigheter och/eller brist på studiemotivation blir större. Det är inget problem man löser genom mer konkurrens eller fler friskolor. Snarare handlar det om att utveckla kompensatoriska program både pedagogiskt och ekonomiskt för att motverka de negativa effekter som konkurrensen uppenbarligen får för vissa skolor och elever. Anne-Marie Lindgren är fristående debattör och utredare, tidigare utredningschef i Arbetarrörelsens Tankesmedja. 3

3 Hur går IFAU-rapporten ihop med Skolverkets statistik? Skolverket har nu släppt statistiken över resultaten i årskurs 9 vårterminen Det genomsnittliga meritvärdet för landet fortsätter att öka, men nedgången i andelen elever som klarar gymnasiet fortsätter också. Första året med betygsskalan IG, H, VG och MVG var 1998, och då uppgick den genomsnittliga betygpoängen för årskurs 9 till 201, , sista året med denna betygsskala, hade detta värde ökat till 211, var 91,4 procent av samtliga elever som slutade nian behöriga för studier i gymnasieskolan var det 87,5 procent av alla nior som hade behörighet för åtminstone vissa gymnasieprogram 1. Nedgången i andelen gymnasiebehöriga elever har pågått hela tiden sedan Också i ämnet matematik som länge varit en svag punkt fortsätter den långsiktigt sjunkande trenden vad gäller andelen elever med godkända betyg. Skillnaderna växer mellan pojkars och flickors betyg flickornas ökar, pojkarnas sjunker. Huvudförklaringen till det är att pojkar till lågutbildade föräldrar och/eller med utländsk bakgrund når allt lägre genomsnittsresultat. Vilket är desto allvarligare som att det är de grupper som redan tidigare uppvisade de lägsta genomsnitten. En snabbgenomgång av statistiken från storstadsregionerna visar inga tecken på minskande skillnader mellan skolor i privilegierade respektive underprivilegierade områden; skillnaderna är fortsatt mycket stora med vissa indikationer på att de ökar. Bara någon vecka innan Skolverkets statistik kom publicerades en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), med titeln Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?. Rapportens slutsats ser ut så här: 1 Behörighetskraven, dvs. de ämnen man måste ha godkända betyg i, har ändrats fr o m höstterminen Tidigare gällde samma behörighetskrav till alla program i gymnasieskolan. I dag gäller olika krav för olika program. Minst omfattande är kraven till de yrkesinriktade programmen, mest omfattande är kraven för det naturvetenskapliga programmet. 4

4 Vi kan konstatera att en ökning av andelen friskoleelever förbättrar både det genomsnittliga utbildningsresultatet i slut et av grundskolan och på lång sikt även gymnasiebetyg, universitetsstudier och antal utbildningsår. Vi kan vidare visa att dessa effekter är mycket stabila i förhållande till ett antal möjliga problem, som till exempel betygsinflation och olika trender i utfallsvariablerna före reformens genomförande. Intressant nog verkar det som om dessa positiva effekter först och främst beror på spridnings- och konkurrenseffekter och inte att friskoleelever vinner betydligt mer än elever på kommunala skolor. Rapporten beräknar att en tioprocentig ökning av andelen fri - skoleelever i vad man kallar en typisk kommun leder till att elevprestationerna ökar med 3 5 procent, mätt som det genomsnittliga meritvärdet för samtliga skolor i kommunen. Sannolikheten för att välja ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan ökar med 2 procentenheter och sannolikheten att fortsätta till högskolan likaså med 2 procentenheter. Den totala utbildningstiden för en årskull har, vid 24 års ålder, ökat med nära 4 veckor. Hur går den rapporten ihop med Skolverkets statistik? Och med de många internationella studier som visar att svenska elevers kunskaper sjunker i flera ämnen? Ingen omöjlighet men inte hela sanningen Åtminstone det första kan gå ihop. Det är ingen statistisk omöjlighet att genomsnittsvärdena för en viss population exempelvis alla elever i grundskolans årskurs 9 ökar, samtidigt som värdena minskar för en viss delgrupp inom denna population. Skolverkets statistik visar precis det: det genomsnittliga meritvärdet ökar stadigt över tid, men andelen som saknar behörighet för gymnasiestudier ökar också. När man går närmare in i statistiken syns det också att även i kommuner där genomsnittsvärdena ökar, så gäller det inte om alla kommunens skolor. Det är i själva verket vissa skolor, och vissa elevgrupper, som drar betygsutvecklingen, medan andra ligger stilla eller sjunker. Något som betyder att skillnaderna mellan olika skolor ökar. 5

5 IFAU-rapporten utgår från den genomsnittliga betygspoängen i respektive kommun. Och utgår man från genomsnittsvärdena går det mycket väl att dra slutsatsen att betygen ökat mest i fri - skoletäta kommuner. Men vad är orsak och vad är verkan? 90 procent av alla friskoleelever finns i de större städerna ( invånare) och i storstäderna med deras kringkommuner. Den typen av kommuner har alltid legat högt i betygsutvecklingen, även före friskolornas tid. Det har att göra med befolkningsstruktur likaväl som med arbetsmarknadsstruktur i dessa kommuner. Så beror det faktum att de kommunerna toppar betygslistan på att där finns många friskolor, eller finns där många friskolor beroende på det är kommuner med stort befolkningsunderlag och stora grupper utbildningsmedvetna familjer? Dock, det är inget märkligt om konkurrens mellan många olika skolor fristående likaväl som kommunala skulle leda till höjda skolresultat, åtminstone genomsnittligt sett. Enligt alla teorier ska ju konkurrens ge bättre resultat än monopol. Monopol tenderar att skapa ineffektiviteter, eftersom producenten är garanterad sina kunder oavsett vad han/hon gör. Med fler producenter att välja mellan måste alla börja tänka efter vad som är bästa sättet att jobba, och det betyder ofta att man jobbar litet bättre. De gamla bostadsbanden till grundskolan innebar att varje skola hade monopol på de elever som bodde inom upptagningsområdet. På sina håll ledde det nog till slentrian i sättet att arbeta. När friskolorna infördes vid 1990-talets början, samtidigt som elever också dessutom fick rätt att utveckla egna profiler, ledde det till en hel del av både eftertänksamhet och nytänkande. Det skulle vara förvånande om det inte fått positiva effekter. Att effekterna skulle synas mest i storstadsregionerna och de större städerna är logiskt, av det enkla skälet att det där bor så mycket folk att det ger underlag för många skolor och med det konkurrens mellan dem. Men det finns några frågetecken att sätta, och ett allvarligt påpekande att göra. Det senare handlar om att de förbättrade genomsnitten inte är det- 6

6 samma som förbättringar i alla skolor och för alla elever. Konkurrens kan ha positiva effekter, men också negativa. Och utvecklingen i skolan sedan 90- talets början visar båda effekterna. Där fördelarna hamnat hos vissa grupper, och nackdelarna hos andra dessvärre de grupper som allra mest behöver skolans stöd. Kunskapssamhället? Men först åter till frågan är det självklart att det är just konkurrensen som förklarar de stigande betygen inom delar av skolsektorn, eller är andra faktorer också inblandade? Friskolereformen beslutades Och det har ju hänt en hel del i samhället sedan dess, även utanför skolan, och som påverkat både skolor och elever och skulle ha gjort det även utan friskolor. En sådan förändring är den allt starkare betoningen av kunskapssamhället och dess krav på god utbildning. En annan förändring är det sämre arbetsmarknadsläget, inte minst för ungdomar, som mer allmänt ytterligare stärkt betoningen av utbildningens betydelse och, mer specifikt, helt enkelt höjt arbetsgivarnas krav på ungdomars utbildning. Där det för tjugu år sedan var OK med gymnasieutbildning krävs i dag högskoleutbildning. Trycket mot längre utbildning har med andra ord ökat, och antalet platser inom högskolan byggts ut, delvis just av arbetsmarknadsskäl. Att förklara den ökade benägenheten för högskole - studier med framväxten av friskolorna är mot den bakgrunden för snävt. Högst sannolikt skulle den benägenheten ökat under alla omständigheter, som en följd av arbetslivets förändringar. Den absoluta merparten uppemot 90 procent av alla friskole elever finns som redan konstaterats i storstadsregionerna och i de större städerna. Det ger för det första förutsättningar för en faktisk konkurrens och med det konkurrenseffekter i form av stigande skolresultat, eftersom det finns underlag för många olika skolor. Men det är för det andra också regioner där arbetsmarknaden allt mer domineras av tjänstemannajobb, dvs. jobb som kräver utbildning, och det dessutom i växande utsträckning. En hög andel av föräldrarna till de senaste decenniernas skol- 7

7 barn har dessutom själva förhållandevis god utbildning och ser det förmodligen som självklart att barnen ska genom gymnasiet och helst till högskolan. Vilket också kan formuleras som att det i de regioner, där friskolorna och konkurrensen finns, finns också såväl den arbetsmarknad som de föräldraattityder, som i sig själva skapar känsla för det nödvändiga och önskvärda i goda studieresultat för barnens del. Det påverkar i sin tur barnen och därmed deras skolresultat. Det förefaller mer än troligt att de mekanismerna skulle gett utslag även utan friskolor och konkurrens. Effekterna av den här sortens attitydförändringar är förstås svåra att mäta och väga in i tabeller. Det betyder inte att man får bortse från dem. Samtidigt kan man konstatera att de förbättringar av skolresultaten som rapporten räknat fram är relativt små. Det kan ha samband med att konkurrensen också skapar mekanismer, som motverkar prestationshöjningar. För det rapporten studerar, det är som sagt statistiska genomsnittsvärden. Inte den statistiska spridningen. Men när man ska bedöma utvecklingen av skolans resultat är det inte bara genomsnitten som är intressanta, utan också spridningen, alltså avståndet mellan de högsta och de lägsta värdena. Den spridningen har ökat. Uttryckt på Skolverkets statistikspråk heter det att mellanskolvariationen, som är måttet på hur mycket resultaten skiljer sig åt mellan olika skolor, mer än fördubblats sedan slutet av 1990-talet. Det är en stor förändring. Den utvecklingen löper parallellt med den ökade konkurrensen. 8

8 Två sanningar om konkurrensens effekter Låt oss se på utvecklingen i de två storstäderna Stockholm och Göteborg, som båda har många kommunala skolor och många fristående skolor, och där man alltså kan tala om verklig konkurrens. Vårterminen 2012 var andelen friskoleelever i grundskolans sista årskurs 29,9 procent i Stockholm och 27,4 procent i Göteborg. Båda ligger kraftigt över riksgenomsnittet, som är 15 procent. Första året med slutbetyg enligt den fyrställiga betygsskalan MVG, VG G och IG var 1998, det sista året 2012 (nästa år tilllämpas den nya sexställiga skalan A F). Tabellen nedan anger genomsnittsresultaten i nian detta år respektive resultaten vårterminen 2012 för dels de kommunala skolorna, dels de fristående: Vt 1998 Vt 2012 Kommunal Fristående Kommunal Fristående Göteborg 202,4 228,7 206,9 (+4,5) 230,9 (+2,2) Stockholm 203,5 229,7 221,9 (+18,4) 235,6 (+5,9) Så långt stämmer det ju med IFAU-rapporten, genomsnittsresultaten har ökat i både de kommunala skolorna och de fristående skolorna. Ökningen har t o m varit högre i de kommunala skolorna. En notering dock: I Stockholm var genomsnittet för 2012 lägre än 2011 för både de kommunala skolorna och de fristående, i Göteborg sjönk genomsnittet för de fristående. Trots att andelen friskoleelever var högre 2012 än 2011 i båda kommunerna. Men resultaten har sannerligen inte ökat i alla kommunala skolor (och faktiskt inte heller i alla fristående skolor). Det som verkligen ökat är spridningen mellan skolorna. Det syns också mycket tydligt i Stockholm och Göteborg, två kommuner med stor boendesegregation, som slår igenom också i skolresultaten. Följande siffror är hämtade från min studie för A-smedjan från i våras, Varför ökar skillnaderna? (rapport nr 44/2012). I siffrorna ingår både kommunala och fristående skolor. 9

9 I Stockholm var det lägsta genomsnittliga skolresultatet i nian vårterminen poäng, det högsta 282. Tio år senare, vårterminen 2011, låg det lägsta resultatet på 128 och det högsta på 289. Utvecklingen var likartad i Göteborg. Vårterminen 2001 var det lägsta resultatet 149 och det högsta 257. Tio år senare hade det lägsta sjunkit till 136 och det högsta ökat till 265. I denna studie jämförde jag också resultaten för de åtta kommunala skolorna med de lägsta värdena 1998 respektive I Stockholm uppgick genomsnittet för de åtta skolorna med de högsta värdena till 262, var motsvarande värde 229,4, alltså en ökning med över 30 punkter. Genomsnitts - värden för de åtta skolor som 1998 respektive 2011 hade de lägsta värdena var oförändrat (165, och 165,7 2011). I Göteborg var meritvärdet för de kommunala skolorna med de högsta resultaten 236,8 år 2011 mot 225, För de åtta skolorna med de lägsta värdena var genomsnittet 174,5 år 1998 och 154 år Värdet för de lägsta skolorna har nästan inte förändrats alls Genomsnittet för de åtta skolorna i Göteborg som hade de lägsta värdena är detsamma som föregående år, 154. I Stockholm blir det 166,7, en så marginell ökning att den inte säger någonting. Dessa mycket låga genomsnitt är alltid kopplade till höga andel - ar elever som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan andelarna kan uppgå till närmare hälften av eleverna. I några fall kan samtidigt andelen elever, som klarar godkända betyg i samtliga 16 ämnen, ligga på höga eller mycket höga genomsnitt, några gånger fullt i nivå med dem man finner i skolorna med de högsta genomsnitten. Det pekar på att problemen i dessa svaga skolor inte förklaras med dålig pedagogik eller dålig organisation, utan har tydliga sociala förtecken. Just i de här skolorna kan dessutom förklaringen stämma, att en hög andel elever kommit till Sverige långt in i skoltiden, något som skapar särskilda svårigheter att klara skolans mål. Det finns med andra ord två sanningar om betygsutvecklingen i kommuner med många friskolor, och 10

10 den gäller inte bara i våra två största städer. Den ena sanningen är att genomsnittet för alla skolor ökat. Tar man genomsnittet för de kommunala skolorna som grupp och de fristående skolorna som grupp har det också ökat. Den andra sanningen är att också spridningen, skillnaderna mellan olika skolor, har ökat. Vilket har att göra med att resultaten i vissa skolor inte ökat alls, utan står stilla på låga nivåer i den mån de inte sjunkit. Betygen har alltså inte ökat i alla skolor, inte ens alla skolor i friskoletäta kommuner. I både Stockholm och Göteborg är det skolor som i något olika inbördes ordning byter av varandra längst ner på listan över genomsnittsresultaten. Detsamma gäller i listans topp: det är i huvudsak samma namn, bara i litet olika inbördes ordning, som återkommer genom åren alltsedan Sju av de skolor som 2011 fanns bland de åtta med de lägsta genomsnitten i Göteborg finns bland de åtta lägsta även 2012; den återstående från 2011 hamnar på nionde plats nedifrån. I Stockholm finns fem skolor med bland de åtta lägsta både 2011 och 2012; de som rört sig ut respektive in bland dessa åtta har allihop värden som ligger bara aningen högre. Mönstret i betygsutvecklingen är med andra ord anmärkningsvärt stabilt över tid. Ett lika stabilt mönster är att de högsta betygen finns i områden med hög genomsnittlig utbildning, höga genomsnittsinkomster och låg utbildning. De lägsta resultaten finns lika stabilt i områden med de omvända kännetecknen. För skolorna med de ständigt låga genomsnitten har konkurrensen inte haft några som helst positiv effekter. De har just ingen möjlighet att konkurrera om elever från andra områden än det egna, men de mer studiemedvetna familjerna i det egna området väljer ofta bort skolan där; ett vanligt motiv är därvid att man vill ge barnen möjlighet att vistas i tydligt svenskspråkiga miljöer och därmed utveckla sitt språk mer. Undervisningssituationen blir alltså tyngre i skolorna i de socialt underprivilegierade områdena, eftersom koncentrationen av elever med skolsvårigheter och/eller brist på studiemotivation blir större. Det är inget problem man löser genom mer konkur- 11

11 rens eller fler friskolor. Snarare handlar det om att utveckla kompensatoriska program både pedagogiskt och ekonomiskt för att motverka de negativa effekter som konkurrensen uppenbarligen får för vissa skolor och elever. På den punkten återstår mycket att göra och det som behöver göras handlar varken om mer konkurrens eller tidigare betygssättning. En början borde vara att göra det möjligt för dessa skolor att anställa betydligt fler lärare, för att kunna arbeta i betydligt mindre undervisningsgrupper. På den punkten är forskningen entydig: i skolor med problematiska socioekonomiska förutsättningar får små undervisningsgrupper alltid positiva effekter i form av stigande skolresultat. Men de internationella studierna då? Det finns flera internationella forskningsprojekt, som i återkommande prov jämför kunskaperna hos elever i olika länder. Tre sådana projekt har genomförts sedan 1990-talet: PISA som följer kunskaperna hos 15-åringar i matematik, naturkunskap och läsförståelse, TIMMS som likaså studerar kunskaperna i matematik och naturvetenskap i det fjärde respektive åttonde skolåret, samt PIRLS som studerar läsförståelsen hos elever i årskurs 4. Samtliga dessa studier visar en sjunkande tendens för svenska elevers del, med en ökning av andelen lågt presterande elever och en minskning av andelen högt presterande. Hur får man det att gå ihop med IFAU-studien? IFAU-rapporten säger egentligen ingenting om den faktiska kunskapsutvecklingen i skolan. Studien säger att kunskaperna eller rättare sagt betygen ökat litet mer i friskoletäta kommuner än i kommuner med få friskoleelever, men säger ingenting om nivåerna som sådana. Och studien utgår helt enkelt från den svenska betygsstatistiken, så egentligen är frågan hur den går ihop med resultaten i de internationella studierna. Det gör den inte riktigt. Jämfört med 2000-talets början är det i dag en högre andel elever i samtliga de ämnen, som mäts i de nämnda internationella studierna, som fått det högsta betyget (MVG). I de internationella studierna sjunker däremot andelen högst presterande ele- 12

12 ver, eller är oförändrad. I matematik har andelen icke-godkända elever ökat, vilket stämmer med de internationella studierna, men i övriga ämnen sjunker andelen lägst presterande (alltså de icke-godkända). Det stämmer inte heller riktigt. Däremot ser man ju av den svenska statistiken att resultaten i de allra mest problemtyngda skolorna eller om man så vill eleverna med de största hindren att kämpa med sjunker eller ligger stilla på mycket låga nivåer. Såväl den svenska statistiken som PISA-studien visar också att skillnaderna mellan elever, och mellan skolor, ökar. På denna onekligen oroande punkt stämmer det. Resultaten i internationella studier kan givetvis inte utan vidare översättas till betyg i den svenska skolan betyg ska sättas med utgångspunkt i betydligt bredare och mer långvariga observationer än ett enstaka provtillfälle. Det är dessutom ingen enkel sak att konstruera prov som ska ge rättvisa utslag för elever från ett 40-tal länder med sinsemellan olika läroplaner och olika skolsystem. Det är möjligt att de internationella proven i några avseenden kräver kunskaper, som inte har så stor tyngd i svenska läroplaner, medan omvänt en del saknas i proven som spelar roll för bedömningen i den egna skolan. Men de invändningarna har ju å andra sidan även gällt de tidigare år dessa internationella studier genomförts, och där de svenska resultaten legat högre. Så även om nu de internationella studierna inte kan säga hela sanningen om elevernas samlade kunskaper i ett ämne, så måste det ses som oroande att studierna visar en långsiktigt sjunkande tendens. Det är inte alltid så lätt att mäta En nära till hands liggande förklaring skulle kunna vara den betygsinflation, som faktiskt existerar; det är inte helt ovanligt att skolor sätter högre kursbetyg än betygen på de nationella proven, och det finns också indikationer på att dessa senare prov ibland kan bedömas i överkant. Å andra sidan visar Skolverkets genomgångar att denna överbetygssättning inte är något som plötsligt dykt upp de senaste åren; den går lång tillbaka och har enligt Skolverket, inte ökat över tid. Men om en faktisk nedgång i kunskaper det senaste decenniet skulle ha dolts genom för högt 13

13 satta betyg, så borde det synts genom att betygsinflationen faktiskt ökat, inte att den bara är sig lik. Några sådana indikationer finns inte i Skolverkets material. Med tanke på IFAU-rapporten bör man också tillägga att Skolverkets studier inte ger belägg för att betygsinflation skulle vara vanligare bland konkurrensutsatta skolor, möjligen med ett visst undantag för de tre storstäderna. En annan möjlig förklaring till skillnaden mellan de internationella studierna och den svenska betygsstatistiken kan vara av matematisk art. Den svenska betygsskalan var fram till i år fyr - gradig, medan PISA är uppdelat i sex prestationsnivåer. Det kan innebära att elever som fyller de svenska kraven för MVG det högsta betyget ändå inte klarar de mer fingraderade högsta nivåerna i det internationella provet. Å andra sidan är TIMMS i likhet med den svenska betygsskalan fyrställig; dock är det ju möjligt att kraven för den högsta nivån är något högre ställda än i de svenska läroplanerna. Den här diskussionen visar, mer allmänt, att det inte är så lätt att mäta kunskapsutveckling som många kanske tror. Och att alla mätningar, hur statistiskt korrekt de än må vara gjorda, alltid har en osäkerhetsmarginal. Men en tämligen säker slutsats kan man dra: Även om nu betygsgenomsnittet i den svenska skolan ökar, och att det kanske avspeglar en faktisk ökning av kunskaperna åtminstone i somliga elevgrupper så är det inte tillräckligt för att följa med i utvecklingen i andra länder. Vid 90-talets slut presterade svenska elever över genomsnittet för de deltagande länderna i de internationella studier som då gjordes. Detta gäller fortfarande för 10-åringars läsförståelse, även om vi också där fallit tillbaka något. I övrigt hamnar Sverige nu på eller t o m under genomsnittet. Det beror dels på att de svenska resultaten sjunkit, dels på att flera andra länder ökat sina resultat, något som ju drar upp det samlade genomsnittsvärdet. Den nedgången, liksom det faktum att en ökande andel ungdomar inte klarar kraven till gymnasiet, innebär faktiskt risker för den svenska ekonomins konkurrenskraft i framtiden. Så även om betygen skulle ha ökat litet mer i kommuner där skolkonkurrens är störst eller åtminstone ökat för vissa grup- 14

14 per av elever så räcker det uppenbart inte för att följa med i förbättringarna i andra länder. Det är mer än konkurrens som behövs för det. På den punkten konstaterar nämligen PISA att länder med hög skolkonkurrens inte uppvisar bättre resultat än länder med låg konkurrens; konkurrens i sig självt skapar inte bättre resultat i internationella jämförelser. Däremot leder ökad konkurrens till minskad likvärdighet mellan skolorna. Och här stämmer det ju helt med de svenska erfarenheterna. Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan, startades 2006 och har sedan dess gett ut ett 100-tal rapporter, som finns att ladda ner eller kan beställas i tryckt form från a-smedjan.se. 15

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12 Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Friskolereformens långsiktiga

Friskolereformens långsiktiga Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola

Läs mer

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Diskussionsunderlag: Mats Norrstad, Sverige Nya skollagen träder i kraft 1 juli

Diskussionsunderlag: Mats Norrstad, Sverige Nya skollagen träder i kraft 1 juli Diskussionsunderlag: Mats Norrstad, Sverige Nya skollagen träder i kraft 1 juli 2011-06-27 Den 1 juli sker stora förändringar i skolan då den nya skollagen börjar tillämpas. Nya samlade läroplaner med

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsförvaltningen För läsåret 2012/13. Judit Kisvari

Kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsförvaltningen För läsåret 2012/13. Judit Kisvari Kvalitetsredovisning Barn- och ungdomsförvaltningen För läsåret 2012/13 Judit Kisvari Rapportnr: Dnr Bun 2014/48 Februari 2014 2014-01-08 1 (33) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. SYFTE... 2 2. METOD... 3

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2014-11-26 75 Informationsärende: Betygsresultat Vt-14 (UN 2014.084) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Studenternas förkunskaper

Studenternas förkunskaper PER BYLUND & PER-ANDERS BOO Studenternas förkunskaper Under perioden 1998 2001 har förkunskaperna hos de nyantagna studenterna vid Umeå universitet analyserats. Här redovisas några av de intressantare

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ytterligare undervisningstid i matematik Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016 Åsa Romson Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

8 Svensk utbildning i utlandet

8 Svensk utbildning i utlandet Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 176 Kommentarer till statistiken... 177 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2010/11.

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Betygspoäng och behörighet

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning

Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning 1 (80) Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning Senast uppdaterad: 2007-01-29 2 (80) UNDERLAG FÖR BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING...4 FRÅNVARO...11 LIKVÄRDIGHET OCH RÄTTVISA...12 ELEVERS RÄTT

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skoiinspektionen 2014-06-16 Skanör Falsterbo Montessoriskola. Rektorn vid Skanör Falsterbo Montessoriskola. Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Skanör Falsterbo Montessoriskola

Läs mer

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer