Studenternas förkunskaper
|
|
- Stefan Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PER BYLUND & PER-ANDERS BOO Studenternas förkunskaper Under perioden har förkunskaperna hos de nyantagna studenterna vid Umeå universitet analyserats. Här redovisas några av de intressantare resultaten. I Nämnaren, nr 3, 2002 presenterade Anders Tengstrand sina reflektioner över orsaker till de välkända problemen med nybörjarstudenternas förkunskaper i matematik, och i följande nummer, nr 4, 2002, fanns en artikel av Benjamin Baumslag på samma tema. Vi vill bidra till diskussionen i ämnet genom att förmedla våra erfarenheter från Umeå. Ett av huvudresultaten från vår analys är att förkunskaperna på kort tid har försämrats anmärkningsvärt mycket. På grund av de försämrade förkunskaperna har genomströmningen minskat, något som i sin tur framtvingat förändringar i undervisningen. I ett kommande nummer fortsätter vi med en beskrivning av några framgångsrika undervisningsförsök som genomförts i Umeå. Resultaten från förkunskapsprov Den minskade genomströmningen under 90-talet tvingade oss att göra förändringar i undervisningen. En omfattande Per Bylund och Per-Anders Boo är lektorer i matematik vid Umeå universitet kartläggning och analys av studenternas kunskaper i gymnasiematematik var nödvändig som underlag i förändringsarbetet. Den första fasen i arbetet blev därför att i samarbete med gymnasielärare, didaktiker och läromedelsförfattare konstruera ett diagnostiskt prov som i mesta möjliga mån speglar gymnasiematematiken (kurserna A E). Provet stod klart att tas i bruk inför ht 1998 och har sedan dess skrivits av samtliga nybörjarstudenter i matematik. För att möjliggöra en analys av hur förkunskaperna beror på olika faktorer får studenterna fylla i uppgifter om skolform och gymnasiebetyg i matematik. Provet består av tre delprov (AB, CD och E) och omfattar totalt 36 uppgifter, de flesta av grundläggande karaktär. Under sommaren får studenterna information om det diagnostiska provet. De ombeds också förbereda sig genom att under sommaren räkna ett 60-tal uppgifter ur den repetitionsbok som sedan används under den första veckan av universitetsstudierna. Undersökningar visar att en majoritet av studenterna inhand- 46 NÄMNAREN NR
2 lar boken och räknar de rekommenderade uppgifterna. Studenterna är alltså väl förberedda inför det diagnostiska provet. En analys av såväl förkunskaper som studieresultat under perioden har utförts. I första hand redovisas resultaten för studenter som antagits till civilingenjörsprogrammen, eftersom denna grupp är relativt homogen och den största till antalet. Vi har delat in studenterna i kategorier efter betyget på programgymnasiets matematik D, med beteckningarna MVG-, VG- respektive G-studenter. Väljer man istället betyget på matematik E får man liknande resultat medan betygen på matematik A, B och C ger mindre utslag. Bristande förkunskaper Av analysen framgår att en stor andel av studenterna har kunskapsluckor inom de i stort sett alla områden av gymnasiematematiken. Exempelvis löstes endast 5 av de 36 uppgifterna korrekt av minst 80% av de blivande civilingenjörerna ht 2001, och endast 18 av de 36 uppgifterna löstes korrekt av minst 50%. Deras genomsnittliga lösningsfrekvens var 47%, det vill säga medelpoängen var 16,9 av maximalt 36. Erfarenheten visar att de studenter som har under 20 poäng på provet har otillräckliga kunskaper och får normalt svårigheter att klara de kommande studierna. frekvens poäng Diagram 1a: Diagnostiska provet Spridning blivande civilingenjörer (antal=201). frekvens poäng Diagram 1b: Diagnostiska provet Spridning blivande civilingenjörer (antal=267). NÄMNAREN NR
3 Spridningen i förkunskaper stor Ett av de största problemen i undervisningen är den stora spridningen i förkunskaper, som gör det mycket svårt att hitta en nivå som passar flertalet studenter. Diagram 1a och b visar spridningen i provresultat för blivande civilingenjörer ht 1998 och ht Som framgår har deras resultat som helhet kraftigt försämrats under perioden, och spridningen har ökat. En närmare analys visar att framför allt G-studenterna har mycket stora kunskapsluckor från gymnasiematematiken, så stora att få klarar matematikstudierna. Av de nyantagna civilingenjörerna ht 1998 hade 67% av G-studenterna mindre än 20 poäng på provet och ht 2001 var andelen 84%. Andelen G-studenter växte dessutom kraftigt under perioden, från 11% ht 1998 till hela 27% ht Även de flesta VGstudenter har numera otillräckliga förkunskaper. Ht 2001 hade 75% av VG-studenterna mindre än 20 poäng, ht 1998 var andelen endast 15%. Fortfarande har en majoritet av MVG-studenterna tillräckliga eller mycket goda kunskaper, och de flesta av dessa klarar studierna bra. Spridningen inom denna grupp har dock ökat oroväckande mycket på bara några år. Ht 1998 hade endast 3% av MVGstudenterna under 20 poäng, men ht 2001 hade denna siffra stigit till hela 35%. Oroande försämring En mycket oroande trend är den anmärkningsvärt kraftiga försämringen av provresultaten under perioden Provresultatet försämrades med närmare 15 procentenheter för civilingenjörerna och med 10 procentenheter för högskoleingenjörerna (Diagram 2). Diagnosresultaten kan till viss del förklaras av att de nyantagnas gymnasiebetyg försämrats, förmodligen till följd av det minskade söktrycket. För de nyantagna civilingenjörerna sjönk andelen MVGstudenter under perioden från 30% till 26%, andelen VG-studenter sjönk från 59% till 47%, medan andelen G-studenter ökade från 11% till 27%. En närmare analys av de nyantagna civilingenjörernas resultat på det diagnostiska provet visar dock att försämringen näst intill helt beror på kraftigt försämrade provresultat inom varje betygskategori, se Diagram 3 nedan. Under perioden sjönk provresultaten för MVG-studenter med 10 procentenheter, för VG-studenter med 17 procentenheter och för G-studenter med 12 procentenheter. VG-studenterna 1998 hade ett provresultat i paritet med MVG-studenterna 2001, och G-studenterna 1998 hade till och med ett bättre prov civilingenjörer högskoleingenjörer Diagram 2: Nyantagna ingenjörers resultat på diagnostiska provet (delprov AB och CD) i matematik vid Umeå universitet NÄMNAREN NR
4 MVG-studenter VG-studenter G-studenter Diagram 3: Nyantagna civilingenjörers resultat på förkunskapsprovet i matematik vid Umeå universitet resultat än VG-studenterna Provresultaten har alltså försämrats motsvarande ett helt betygssteg på endast tre år (detta fenomen gäller inte bara utbildningar för civilingenjörer, även utbildningar för högskoleingenjörer och naturvetare uppvisar kraftigt försämrade provresultat inom respektive betygskategori). Det är till och med så att varje betygskategori uppvisar försämrade provresultat på nästan samtliga uppgifter år från år under perioden Liknande resultat har dokumenterats i Lars Brandells rapport Matematikkunskaperna 2001 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest. En tänkbar delförklaring till försämringen inom ett visst gymnasiebetyg är att betygsättningen i gymnasiet har förändrats under perioden, så att det blivit lättare att få MVG respektive VG. Försämringen av provresultaten i Umeå och på KTH är dock så stora och omfattar alla betygsteg (även G), så vår bedömning är att det måste finnas andra orsaker än betygsättningen. En analys av orsakerna till kunskapsförsämringen med förslag till åtgärder bör, enligt vår uppfattning, vara en av de viktigare uppgifterna för den av utbildningsministern tillsatta Matematikdelegationen. Beroende av skolform? Av samtliga nyantagna 2001 hade ca 65% läst på programgymnasiet, 20 % på komvux och 10% på universitetets basår. Resterande ca 5% hade annan bakgrund (främst gamla linjegymnasiet). Analysen visar att komvux-studenter har väsentligt sämre diagnosresultat än studenter från programgymnasiet, givet ett visst betyg (MVG, VG eller G). Eftersom universitetets basår har ett annat betygssystem (endast VG och G) än gymnasiet går det inte att jämföra basåret med gymnasiet vad avser betygskategorier. Däremot kan en jämförelse göras på gruppbasis, och då visar det sig att basårsstudenterna och komvux-studenterna har jämförbara provresultat, det vill säga väsentligt sämre än studenter från programgymnasiet. Att komvux-studenter och basårs-studenter har sämre förkunskaper än studenter från programgymnasiet är kanske inte helt överraskande. Dels läser de in matematiken på betydligt kortare tid, och dels är det ett annat urval av studenter (exempelvis är andelen komvux-studenter som söker till civilingenjörsprogram väsentligt lägre än andelen som söker till högskoleingenjörsprogram, och den genomsnittlige komvux-studenten är äldre, i vårt material ca 6 år). Mer intressant är att den NÄMNAREN NR
5 ovan nämnda försämringen av provresultat givet ett visst betyg visar sig gälla såväl komvux-studenter (MVG, VG och G) som basårs-studenter (VG och G) under perioden Försämringen är dessutom av samma storleksordning som för studenter från programgymnasiet. Kvinnor bättre än män? En jämförelse mellan manliga och kvinnliga studenter visar att gruppen kvinnor är mer homogen än gruppen män vad avser matematikbetyget från gymnasiet. Bland män från programgymnasiet har ca 20% betyget MVG, 40% VG och 40% G. Bland kvinnor är motsvarande fördelning 25% MVG, 50% VG och 25% G. Ett intressant resultat är att det väsentligen är männen som svarar för den kraftiga försämringen av provresultat givet ett visst betyg. Kvinnornas provresultat har visserligen försämrats något under perioden, men kvinnornas försämring är marginell jämfört med männens. Tyvärr har andelen kvinnor bland våra nyantagna under perioden sjunkit från 31% 1998 till endast 24% Studieresultaten har försämrats Generellt sett har studieresultaten försämrats under senare år, vilket inte är överraskande mot bakgrund av den ovan beskrivna urholkningen av förkunskaperna. Under perioden sjönk genomströmningen för de nyantagna civilingenjörerna på den första kursens ordinarie tentamen från 64% till 53%. Diagram 4 nedan visar sambandet mellan gymnasiebetyg och studieresultat. Studieresultatet för VG- och G-studenter försämrades något sett över peroiden, men inte alls i samma takt som försämringen av förkunskaper enligt det diagnostiska provet (se Diagram 3). För Diagram 5 visar sambandet mellan provresultat och studieresultat, och det framgår att studieresultaten förbättrats under perioden givet ett visst provresultat MVG-studenter VG-studenter G-studenter Diagram 4: Studieresultatet givet betyget på gymnasiets matematik D. Genomströmningen för blivande civilingenjörer efter första kursens ordinarie tentamen, åren NÄMNAREN NR
6 poäng poäng poäng 0 12 poäng Diagram 5: Studieresultatet givet antal poäng på diagnostiska provet. Genomströmningen efter ordinarie tentamen på den första kursen för blivande civilingenjörer, åren En orsak till detta tror vi är att undervisning och examination lagts på en något lägre nivå, framtvingat av de försämrade förkunskaperna. Å andra sidan vet vi att genomströmningsproblematiken är komplex och beror av en mängd faktorer, vilket gör att man måste vara försiktig med att dra slutsatser. Åtgärder Som en följd av den ovan beskrivna nedgången i förkunskaper och de därigenom allt större svårigheterna att upprätthålla genomströmningen genomfördes under åren flera undervisnings- försök på matematiska institutionen vid Umeå universitet. Försöken inriktade sig till en början på naturvetarprogrammens inledande kurser, matematik A, 20 poäng, där problemen funnits sedan mitten av 90-talet. När sedan även civilingenjörsprogrammen drabbades i slutet av 90-talet genomfördes även där ett förändringsarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten av de undervisningsförsök som genomförts har varit mycket goda. I en senare artikel kommer vi att berätta om vad som gjorts samt våra tankar om orsakerna till de lyckade resultaten och vad som ytterligare borde göras. NÄMNAREN NR
Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH
Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962
Läs merGymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?
Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta? Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@mathkthse Sammanfattning Det nationella provsystemet har bl a som uppgift att tydliggöra
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2014-11-26 75 Informationsärende: Betygsresultat Vt-14 (UN 2014.084) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merUndervisning och resultat 2015 ---------------------------- Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad
Undervisning och resultat 2015 ---------------------------- Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad GRUNDSKOLA Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten Inledning Kvalitetsrapport Undervisning
Läs merFör tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg
För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400
Läs merKunskapsresultaten i Malmös skolor 2014
Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merBetyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de
Läs merFördjupad analys av elevers kunskapsutveckling i matematik
Fördjupad analys av elevers kunskapsutveckling i matematik Erik Gate, Sara Ramsfeldt, Eric Sjöström, Irene Rönnberg, Lennart Rönnberg Förord Arbetsgruppen förord I. Inledning......1 Bakgrund Uppdrag...1
Läs merSammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund
Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merÄnnu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?
Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? ------------------------------------------------- Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare:
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs merFör tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg
För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys
Läs merFöretagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merNr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten
Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2015/91 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum 5 oktober 2015 Barn- och utbildningsnämnden Måttbandet 2015 Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 Förslag
Läs merFörslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merFöretagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merProvbetyg Slutbetyg- Likvärdig bedömning?
Provbetyg Slutbetyg- Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006 Rapport 300 Förord Hur likvärdigt sätts betygen i dagens
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14
ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs merGymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten
1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merSkriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.
Extra försättsblad med kodnummer. Studenten fyller i sitt namn och personnummer. Detta blad rivs loss av skrivvakten då studenten lämnar in skrivningen. Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige
Läs mer2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum
1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merKommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24
Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.
Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå
Läs merSlutrapportering för regeringsuppdraget områdesprov
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@hsv.se 2008-12-02
Läs merVi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merMatematikkunskaperna 2012 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH
Matematikkunskaperna 2012 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2012 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merGymnasiet - vad ska jag tänka på?
2013-09-2 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Gymnasiet - vad ska jag tänka på? Högskoleförberedande program a) Möjlighet att söka högskola/ universitet b) Vilka utbildningar du
Läs merNybörjarenkät År 2004
Nybörjarenkät År 24 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Kalle Wahlin MAI Studievägledningen Sammanfattning För att
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merSKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun
SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...
Läs merKunskapsresultat för grundskolan i Örebro län
Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter
Läs merStudier vid läkarutbildningen vid Linköpings universitet
Linköpings universitet Rektor Caroline Cruz BESLUT 2006-05-31 Reg.nr 31-2840-05 Studier vid läkarutbildningen vid Linköpings universitet Anmälan N N har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt Linköpings
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merResultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.
Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merBetyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?
Läs merMatematikkunskaperna 2003 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH
Matematikkunskaperna 2003 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2003 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
Läs merKursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, hädanefter KP 1, genomfördes för första gången år 2011. Eftersom mycket få elever
Läs merMatematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH
Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2011 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Flygtekniker 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merHur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna?
Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Av Lars Brandell 1 (2003-02-14) (Se också den senare rapporten från november 2009; Hur långt räcker de nya platserna på läkarutbildningen?
Läs merHur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet?
Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet? Kartläggning av hur resultatet från högskoleprovet används, ett regeringsuppdrag Universitets- och högskolerådet 2016 Dnr 1.1.1
Läs merNationella slutprov i sfi år 2010
Enheten för utbildningsstatistik 1 (6) Nationella slutprov i sfi år 2010 För första gången redovisar resultat från en totalinsamling av de nationella slutproven i svenskundervisning för invandrare (sfi).
Läs mer1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013
Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen
Läs merInstruktioner Nationella prov gymnasieskolan: resultat HT2015.
Utkast/Version Sida DOKUMENTTYP 1 (6) Instruktioner Nationella prov gymnasieskolan: resultat HT2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 28 januari 2016 och kan endast lämnas via internet på webbplatsen
Läs merMatematikkunskaperna 2007 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen
Matematikkunskaperna 2007 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2007 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
Läs merStorstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska
Läs merMatematikkunskaperna 2006 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH
Matematikkunskaperna 2006 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm september 2006 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
Läs merSammanställning kursutvärdering
Kulturgeografiska institutionen Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2014 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson 26 studenter har regelbundet deltagit på kursen. Av dessa
Läs merRapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Läs merAnmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter
Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Granlund 08-563 088 38 magnus.granlund@hsv.se
Läs merAntagningsordning för Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2013/2014
1 Antagningsordning för Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2013/2014 Dnr: 62/12 Reviderad 2013-10-28 och ersätter antagningsordning från 2012-09-12 2 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. TILLTRÄDE/BEHÖRIGHET...
Läs merBehöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15
1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LAT110 Latin, grundkurs, 30 högskolepoäng Latin, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Humanistiska
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr
Läs merStudenternas förkunskaper
PER BYLUND & PER-ANDERS BOO Studenternas förkunskaper Del 2 För att hantera förändrade förkunskaper hos de nyantagna studenterna har Umeå universitet infört flera förändringar i kursupplägg och undervisningsformer.
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merTentamen IE1204 Digital design
Tentamen IE1204 Digital design Underkända tentander orsak? 2014 januari, TIDAB, TKOMK och TIEDB Anders Sjögren, as@kth.se, KTH ICT, 2014-01-31 Underlaget bygger på en icke anonym enkät till de studenter
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merAntagning till högre utbildning vårterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merKomvux/gymnasieprogram:
Namn: Skola: Komvux/gymnasieprogram: Anvisningar: Tidsbunden del består av två delar, Del I och Del II. Den sammanlagda provtiden är 120 minuter varav högst 30 minuter för Del I. Till uppgifterna i Del
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merFöretagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs mer