RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014

2

3 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Lärarnas Riksförbund, januari 2015

4 Innehåll Förord... 3 Slutsatser och förslag... 4 Förbundets slutsatser... 4 Förbundets förslag... 4 Behovet av lärare... 5 Sökande till lärarutbildningen... 5 Om behörighet och urval... 9 Meritvärde... 9 Högskoleprovet Lärarstudenterna Lärarstudenterna och högskoleprovet Lärarstudenternas meritvärde Meritvärden fördelade på kön Meritvärde fördelat på lärarprogram Spridning i studentgrupperna Krav som bör ställas på blivande lärare Metodbeskrivning Bilaga 1: Exempel på hur tre gymnasieprogram ger behörighet Bilaga 2: Normeringstabeller högskoleprovet våren Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

5 Förord Varje år examineras ungefär nya lärare mot förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Det är dubbelt så många som de examinerade sjuksköterskorna och ungefär åtta gånger så många som de examinerade juristerna respektive läkarna. Lärarutbildningen är numera tydligt inriktad mot de olika verksamheter som finns i skolan och de olika lärosätena har fått söka examensrätt för de olika programmen mot förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Dessutom har de fått söka mot grundlärarprogrammets tre inriktningar och för ämneslärarutbildningen på ämnesnivå, uppdelat på examensrätt för lärare mot 7 9 och gymnasieskolan. Lärarutbildningen är alltså kvalitetstestad i förväg och vissa varianter ges på många lärosäten, som förskollärarprogrammet, medan vissa ges på få, som till exempel gymnasielärare i psykologi, som bara utbildas vid ett enda universitet. Vi kan därmed inte prata om lärarutbildningen, och inte heller om lärarstudenterna, som en enhet utan vi måste se att det är en mångfald av utbildningar och ett stort antal individuella studenter om än med ett gemensamt mål att ge sitt bidrag till en god utbildning för barn i förskolan och elever i ungdomsskola och vuxenutbildning. Allt tyder på att vi står inför en stor framtida lärarbrist. Redan idag råder brist på utbildade lärare i vissa ämnen och rekryteringen till just dessa ämnen ser inte ut att råda bot på problemet. Samtidigt vill många bli lärare, rekryteringen till vissa inriktningar och ämnen tyder istället på en ljus framtid. Eleverna behöver dock rätt utbildade, behöriga lärare, i alla ämnen och i alla årskurser. Det är en stor framtida utmaning som politiker och lärosäten gemensamt måste ta ansvar för. Lärarnas Riksförbund har valt att göra denna undersökning eftersom det i media, både de traditionella och i de sociala, gärna lyfts fram negativa aspekter av lärarutbildningen och lärarstudenterna. Vi ville därför kartlägga vilka lärarstudenterna är, i huvudsak sett till högskoleprovsresultat och meritvärde, samt resonera kring vilka krav som kan ställas när så många lärare faktiskt behöver examineras. Bo Jansson Förbundsordförande Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 3

6 Slutsatser och förslag Förbundets slutsatser Vår undersökning visar att det finns ett stort antal lärarstudenter med höga meritvärden. Fler än 500 antagna studenter har ett meritvärde på 20,0 eller mer alltså höga betyg i samtliga ämnen. För många av studenterna ingår poäng för så kallade meritvärdeskurser som ger möjlighet till maximalt 2,5 poäng att lägga till sitt betygsmeritvärde. Vi ser att det är en något större andel av de antagna lärarstudenterna som har under 0,5 på högskoleprovet jämfört med alla som gör provet. Samtidigt ser vi att det bland dem med låga resultat på provet finns både personer med låga och höga meritvärden. Med ett behov av att rekrytera minst nya lärarstudenter varje läsår finns ingen möjlighet att alla antagna ska kunna ha högskoleprovsresultat eller betyg på absolut toppnivå. Lärarutbildningen måste helt enkelt rekrytera och utbilda studenter som varit olika framgångsrika i sina gymnasiestudier. Viktigast för att rekrytera rätt lärarstudenter är att ställa relevanta krav på förkunskaper via de särskilda behörigheterna. Samtliga antagna har den grundläggande behörigheten, frågan är vilka extra krav man ska ställa beroende på inriktning. Ytterligare ett medel för att rekrytera duktiga blivande studenter är att utveckla användandet av antagningsprov som en del av behörighetskraven. Med tillräckligt många sökande skulle en form av antagningsprov även kunna användas för urval. Störst betydelse för kvaliteten på de blivande lärarna har lärarutbildningen, dels hur den är utformad så att varje student får utbildning i det som har relevans för den framtida yrkesutövningen, dels i de krav lärarutbildningen ställer på studenterna så att bara de som är lämpade för yrket får ut sin lärarexamen. Det totala antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna är relativt stort och har ökat stadigt de senaste åren. Den största utmaningen ligger i att få fler sökande till ämneslärarprogrammet mot de identifierade bristämnena naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk. Förbundets förslag Lärarnas Riksförbund anser att: Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen, detta kan bidra till en mer reglerad dimensionering och hindra att för många utbildas mot ämnen där man riskerar ett överskott av lärare. Det behövs riktade insatser för att attrahera fler studenter mot ämnen där vi riskerar brist. För naturvetenskapliga ämnen kan det behövas basår med goda studievillkor eftersom antalet möjliga sökande är betydligt färre än för många andra ämnen. För samtliga bristämnen bör möjligheten till bättre villkor i studiemedelssystemet övervägas. Regeringen bör utreda möjligheten att följa Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Arbetsgivarna, offentliga och privata, måste ta ett stort ansvar för lärares löneutveckling, arbetsbelastning och arbetsmiljö. Detta är en förutsättning för att nyrekrytera lärare och se till att befintliga lärare stannar kvar i yrket. 4 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

7 Behovet av lärare Läsåret 2012/13 gick nästan elever i grundskolan, drygt i förskoleklass och i gymnasieskolan. Lägg till detta ett antal tusen elever i vuxenutbildning, de olika särskoleformerna och i sameskolan, så är det tydligt att det behövs många lärare. Till skillnad mot till exempel läkarutbildningen är inte grundutbildningen till lärare en generalistutbildning utan varje ny lärare ska vara specialiserad mot en skolform och/eller ett eller flera skolämnen. Fler än lärare är anställda i allt från förskola till vuxenutbildning, i huvudsak hos kommunala och fristående skolhuvudmän. I en verksamhet med så många anställda är det en utmaning att bara möta de naturliga avgångarna beroende på pension. Skolverkets statistik tyder på att 4 av 10 legitimerade lärare arbetar med något annat än som lärare, arbetsgivarna skall alltså också hantera att personer med lärarutbildning väljer att lämna yrket. Vissa är förstås skolledare, andra arbetar hos huvudmännen med skolfrågor och ett ganska stort antal inom lärarutbildningen. Men det är trots allt en stor grupp som valt att etablera sig inom andra yrken. Det faktum, att så många som trots allt inte arbetar som lärare valt att ansöka om lärarlegitimation tyder på att många av dem ändå identifierar sig som lärare. SCB har tidigare presenterat prognoser som säger att det år 2020 kommer att saknas utbildade lärare. När Lärarnas Riksförbund år 2002 frågade lärare som lämnat yrket vad som krävdes för att de skulle vilja återgå till läraryrket var resultatet entydigt: Med bättre lön och bättre arbetsmiljö skulle skolan kunna återfå många av de avhoppade lärarna. Lön och arbetsmiljö är naturligtvis också det viktigaste för att behålla de nuvarande lärarna i yrket. I vår undersökning, Vem blir vad och varför, från 2007 ser vi också att de som övervägt att bli lärare men ändå valt läkar- eller juristutbildningen uppger just lön och arbetsmiljö som sina främsta skäl att välja bort lärarbanan. Sökande till lärarutbildningen Sedan den nya lärarutbildningen infördes hösten 2011 har det totala antalet sökande till lärarprogrammen stadigt ökat. 1 I media lyfts gärna bilden av att ingen vill bli lärare, samtidigt hade vi nu inför hösten 2014 ungefär förstahandssökande till de olika lärarutbildningarna, också det precis dubbelt så många som till sjuksköterskeutbildningarna. Dessa två utbildningar är tillsammans med civilingenjörsutbildningarna de enda som lockar fler än förstahandssökande. Av alla sökande till akademiska yrkesprogram söker 40 procent till någon av dessa tre utbildningar och alltså nästan 20 procent till just lärarutbildningen. Av dem som tog examen från ett akademiskt yrkesprogram läsåret 2012/13 tog var fjärde en lärarexamen. 1 För utförligare statistik över sökande till lärarutbildningen över tid, se: Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna, statistisk analys från UKÄ, december Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 5

8 Tabell 1. Antal förstahandssökande till akademiska yrkesexamenprogram inför hösten 2014 (11 i topp + yrkeslärare). Källa: Universitetskanslersämbetet 1 Civilingenjör Sjuksköterska Socionom Jurist Förskollärare Läkare Ämneslärare Högskoleingenjör Psykolog Specialistsjuksköterska Grundlärare Yrkeslärare 892 Ett stort problem när det gäller rekryteringen av nya lärare är att vissa inriktningar är populära, till exempel förskollärarutbildningen som har betydligt fler sökande än det finns platser, medan andra är mindre populära och där står istället platser tomma. De ämnen som är minst populära bland nya studenter är också de ämnen där vi redan idag ser en brist på behöriga lärare. Då det är få sökande till vissa inriktningar finns också en risk att lärosätena istället utökar antalet platser mot de ämnen där det redan råder ett visst överskott av lärare. Ett skäl till att antalet sökande är färre till ämneslärarutbildning i till exempel kemi och fysik är att det krävs mer för att kunna antas. De särskilda behörigheterna för de utbildningarna kräver att den blivande studenten läst naturvetenskaplig inriktning i gymnasieskolan eller kompletterat med motsvarande kurser. Till förskollärarutbildningen ingår de ämnen som krävs för särskild behörighet i samtliga studieförberedande gymnasieprogram, urvalet av möjliga studenter är därför mycket stort. En möjlighet att rekrytera fler ämneslärare i teknik och naturvetenskap kan vara att erbjuda basår för studenter som saknar den särskilda behörigheten. Till ämneslärarutbildningarna råder stor konkurrens om platserna om man vill undervisa i engelska eller historia. Dessa båda ämnen hade till hösten 2014 fler än förstahandssökande mot grundskolan 7 9 eller gymnasieskolan. Svenska och samhällskunskap har runt 600 sökande var och matematik, idrott, musik och religion drygt 300 sökande per ämne. Behovet är förstås olika stort svenska, matematik och idrott är ämnen med stor tilldelning i timplanen, medan behovet av lärare i historia är betydligt mindre. 6 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

9 Tabell 2. Antal förstahandssökande höstterminen 2014 till ämneslärarutbildning per ämne med inriktning mot årskurs 7 9 samt gymnasieskolan, vid sista ansökningsdatum för studier höstterminen Källa: Riksrevisionen, Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? RIR 2014:18 Årskurs 7 9 Gymnasieskolan Tio i topp Tio lägst sökta* Tio i topp Tio lägst sökta** Engelska (222) Franska (3) Historia (913) Italienska (3) Historia (217) Tyska (3) Engelska (907) Latin (4) Idrott (139) Spanska (5) Svenska (613) Psykologi (16) Svenska (126) Kemi (8) Samhällskunskap (560) Teknik (22) Religion (117) Modersmål (10) Musik (384) Dans (24) Matematik (96) Fysik (11) Religion (375) Franska (27) Samhällskunskap (69) Teknik (17) Matematik (325) Tyska (28) Geografi (60) Musik (18) Idrott (315) Naturkunskap (28) Slöjd (50) Biologi (20) Bild (130) Kemi (34) Svenska som andraspråk (41) Hem- och konsumentkunskap (26) Svenska som andraspråk (104) Fysik (40) *) Ämnet teckenspråk hade noll sökande. **) Ämnena företagsekonomi, grekiska, juridik, teckenspråk och portugisiska hade noll sökande vilket främst förklaras av att inget lärosäte erbjuder utbildningen. Ämnen där vi snarast kan tala om kris är språk (utom engelska). Till utbildningarna i franska och tyska rör det sig om ett trettiotal sökande och det ser inte mycket bättre ut i naturvetenskapliga ämnen som kemi, fysik, biologi och grundskolans teknikämne. De flesta lärosäten arbetar aktivt med att prioritera dessa ämnen vid antagning till lärarutbildningen för dem som redan läst sina undervisningsämnen. Glädjande nog kan vi där se ytterligare ett antal blivande lärare inriktade mot biologi, kemi och så vidare. Även i spanska som är ett ämne där vi vet att obehörigheten är hög bland befintliga lärare finns ett relativt stort antal studenter inom den kompletterande pedagogiska utbildningen. Det finns också ett antal ämnen där inget lärosäte kunnat uppvisa tillräcklig kompetens, framför allt ämnesdidaktisk, för att tilldelas examensrätt. Det innebär att det i ämnena företagsekonomi, grekiska, juridik och några till inte är möjligt att söka till den reguljära lärarutbildningen trots att det är ämnen där det behövs lärare. Den som vill utbilda sig till lärare i dessa ämnen är därmed hänvisad till att först läsa sina ämnen och sedan förhoppningsvis antas till KPU. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 7

10 Tabell 3. Topp tio-ämnen inom KPU-utbildningarna. Källa: Riksrevisionen, Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? RIR 2014:18 Topp 10 Gymnasiet Årskurs 7 9 Ospecificerat* Totalt Biologi Engelska Kemi Matematik Svenska Teknik Musik Fysik Spanska Samhällskunskap *) Ospecificerat innebär att lärosätet inte har angett om det handlar om KPU mot årskurs 7 9 eller mot gymnasieskolan. 8 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

11 Om behörighet och urval 2 För att få studera på högskolan krävs alltid grundläggande behörighet. Den får man till exempel genom fullständigt betyg från gymnasieskola, gymnasieexamen, komvux eller folkhögskola med minst betyget godkänt i ett visst antal poäng. Det krävs också minst betyget godkänt i vissa bestämda kurser. 3 Utöver grundläggande behörighet krävs oftast även särskild behörighet. Till exempel så måste den som antas till förskollärarprogrammet ha godkänt betyg i samhällskunskap 1 och naturkunskap 1 4. Den som vill bli grundlärare F 3 eller 4 6 måste också har godkänt i matematik 2. Alla ämneslärare måste ha godkänt betyg i samhällskunskap 1 samt oftast i ytterligare något/några ämnen beroende på kommande undervisningsämnen. Om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst en tredjedel av platserna ska fördelas till högskoleprovsgruppen, lika många till betygsgruppen och resterande platser kan fördelas såsom högskolan beslutar. Om två eller flera sökande har samma meriter i högskoleprovsgruppen används lottning. Om två eller flera sökande har samma meriter i betygsgruppen använder många högskolor högskoleprovsresultatet för att skilja dem åt. Meritvärde Den sökandes meritvärde grundas först och främst på betyg från gymnasieskolan. För dem som har bokstavsbetyg värderas dessa dels utifrån betyget, dels utifrån kursens poängomfattning och omräknas sedan till ett värde som maximalt kan bli 20,0. Den som har 20,0 har alltså MVG eller det nya betyget A i samtliga kurser. Den som kompletterat sina betyg kan få samma värde men ingår i en annan urvalsgrupp. Äldre sifferbetyg räknas om på ett särskilt sätt men ger också ett värde på maximalt 20,0. Sedan hösten 2010 får också de flesta sökande lägga poäng från så kallade meritpoängkurser till sitt betygsmeritvärde, meritvärdet som används för urval är en summering av betygsvärdet och meritkursvärdet. Vilka meritkurser som får räknas beror på vilka krav som ställs på särskild behörighet för utbildningen, så meritvärdet kan alltså bli olika högt för samma person beroende på sökt utbildning. Det maximala meritvärdet är 22,5. Då har den sökande dels högsta betyg i alla ämnen, dels maximala 2,5 meritkurspoäng. Många sökande har meritkurspoäng, så det meritvärde som redovisas i antagningsstatistiken motsvarar inte deras betyg. Hur många som har meritkurser och hur många poäng de har går inte att beräkna utifrån vårt data. Vi har dock jämfört innehållet i ett antal gymnasieprogram med de särskilda behörigheterna och möjligheten att tillgodoräkna meritkurser och redovisar detta särskilt i bilaga I. Kort sagt kan man säga att ju högre krav det ställs på särskild behörighet, desto svårare att tillgodoräkna meritkurser. En blivande lärarstudent som läst naturvetenskapligt program på gymnasiet måste för att få full meritkurspoäng vid ansökan till ämneslärarutbildningen i fysik ha gjort ett antal strategiska val eftersom det redan ställs krav på att ha läst de kurser i matematik som ingår i naturvetenskapsprogrammet. Studenten måste särskilt ha valt att läsa kurser 2 Sammanställt av information på studera.nu 3 För elever som läst Gy11 krävs minst betyget E i svenska 1, 2 och 3, engelska 5 och 6, matematik 1 samt gymnasiearbetet. 4 Eller motsvarande kurs enligt äldre läroplaner i gymnasieskolan. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 9

12 i både engelska och moderna språk som kan ge extra poäng. 5 Söker samma student istället till förskollärarutbildningen ger de obligatoriska kurserna matematik 2 och 3 vardera 0,5 meritkurspoäng, alltså utan att studenten gjort något annat än att läsa de kurser som är obligatoriska inom naturvetenskapsprogrammet. Ifall studenten dessutom läst moderna språk i grundskolan ger den obligatoriska språkkursen ytterligare 0,5 poäng. Detta, tämligen komplicerade system gör dels att det är svårt att jämföra studenter med varandra, utifrån själva meritvärdet. Det är också svårt att jämföra dessa studenters meriter med tidigare studenters. Vissa som ser ut att ha högsta betyg har det, andra har det inte. Tanken med meritkurserna är dock att den kunskap kurserna givit ska tillföra något till studenten, som denna har nytta av i sin utbildning. Detta motsägs något av att det, som i fallet med naturvetenskapsstudenten ovan, inte finns en egentlig koppling mellan meritkurserna och den utbildning man ska läsa. Sammantaget tvingar detta system oss att tänka på meritvärdet som en bild av studentens totala kompetens. Detta är inget större problem när vi ser till studenter som har meritvärden från och uppåt. Det är studenter som även om de fått tillgodoräkna sig poäng från meritkurser har relativt bra betyg från gymnasieskolan. När det gäller studenter med låga meritvärden blir det något mer problematiskt vad står egentligen meritvärde 12,5 för? Har studenten D i snitt från gymnasiet (alltså något över den lägsta godkänt-nivån) eller är det E rakt igenom och 2,5 i meritpoäng? Högskoleprovet Högskoleprovet är tänkt att vara ett studiefärdighetsprov. Resultatet ska ge ett mått på förmågan att klara av högre studier. Den som skriver högskoleprovet konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp. För att kunna använda högskoleprovsresultatet vid antagning till högskolan så måste den sökande först vara behörig till utbildningen. Poängen på högskoleprovet är normerade för att det oberoende av provtillfälle och oberoende av andra provdeltagare ska var lika lätt eller svårt att få en viss poäng vid olika provtillfällen. Maxpoängen 2 innebär alltså inte att man haft alla rätt på provet och 0,1 innebär inte heller att man svarat rätt på 5 procent av frågorna. Vid senaste provtillfället krävdes rätt på 26 till 27 frågor av 80 för att få 0,5 på den kvantitativa delen och 29 till 31 på den verbala. Poängen från de två delproven slås samman och delas för att få den slutliga poängen. Lite förenklat kan man säga att 40 rätta svar, av 160 möjliga, gav poängen 0,1. Den som har 0,1 har alltså klarat ungefär 25 procent av frågorna på högskoleprovet. 0,5 innebär i sin tur att man klarat ungefär 35 procent av frågorna. Den som fick poängen 1,5 hade svarat rätt på cirka 70 procent av frågorna. Det största svarsspannet inom en poängnivå är för den högsta, 2,0 där det på det kvantitativa provet fanns utrymme mellan 69 och 80 rätt och för den verbala mellan 73 och 80. Alltså någonstans mellan 85 och 100 procent rätt, något som 0,1 procent av provdeltagarna lyckades med senast. I fördelningstabellen kan man se hur många provdeltagare som fått en viss normerad poäng när deras resultat på den verbala och kvantitativa delen räknats samman. Medelvärdet är 0, Ifall studenten läst moderna språk i grundskolan inleds de obligatoriska språkstudierna på nivå 3 som är en meritkurs. I annat fall behöver studenten läsa nivå 1 som obligatoriskt språk och sedan välja att läsa samma språk på nivå 2. Därefter ger nivå 3 och 4 meritkurspoäng. 6 Fördelningstabellerna återges i bilaga Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

13 Lärarstudenterna Inför hösten 2014 antogs ungefär nya studenter till en lärarutbildning. 7 Nästan antogs till förskollärarprogrammet och drygt till grundlärarprogrammet. Det är studenter som ser fram emot en bred utbildning där de ska lära sig att bidra till att utveckla barns och elevers kunskaper på många områden. Samtidigt började ungefär studenter på ämneslärar- och 500 på yrkeslärarprogrammet. Dessa ska få en specialiserad utbildning mot de ämnen de valt och som de sedan ska förmedla vidare till elever i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Varje år i januari antas också ett mindre antal lärarstudenter, de senaste åren cirka 3000 per antagning varav nästan hälften var blivande förskollärare. Tabell 4. Sökandetryck* inför hösten 2014 Sökande Antagna Sökandetryck* Förskollärare ,5 Grundlärare ,5 Yrkeslärare ,7 Ämneslärare ,4 *) Sökandetryck är antalet förstahandssökande per antagen. 8 Av dessa nybörjarstudenter kan vi räkna med att någonstans mellan och på sikt tar sin examen och börjar arbeta i förskola eller skola. Ganska många kommer alltså inte att avsluta studierna, kanske för att de inser att de valt fel, kanske för att de inte tycker att utbildningen är tillräckligt givande, eller för att de själva inte lever upp till de krav som studierna ställer på dem. Det faktum att studenter försvinner på vägen hanteras av lärosätena genom ett visst överintag på de inriktningar där det finns fler sökande än platser. Åter till frågan i titeln kan enbart de bästa studenterna bli bra lärare? Borde så gott som alla lärarstudenter precis som läkar- eller juriststudenterna ha med sig högsta betyg från gymnasieskolan? Med tanke på antalet, drygt ska antas varje höst, så inser vi ganska snart att det är omöjligt. Men, ska de få vara hur dåliga som helst då media rapporterar om lärarstudenter med 0,1 från högskoleprovet så kan vi väl ändå inte ha det? Vi ska då först dra oss till minnes att de studenter som antas via högskoleprovet både har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som krävs för den utbildning de söker till. Högskoleprovet är tänkt som ett sorteringsverktyg bland behöriga sökande, inte som ett egentligt mått på kunskaper. Det har nu beslutats att de som får lägre än 0,5 på högskoleprovet inte ska kunna antas till några högskoleutbildningar. Eftersom studenter med så låga resultat ofta bara kommer in på högskoleprovet för att lärosätena måste ta in en tredjedel i den urvalsgruppen innebär det troligtvis att dessa studenter, eller några andra, kommer in på sina betyg istället. Därmed kommer lägsta meritvärde i betygsgrupperna att sjunka för ett antal utbildningar. 7 Enligt information om söktryck på UKÄ:s hemsida. Den datafil vi erhållit från UHR innehåller färre individer, orsaken till detta är oklar. 8 För framför allt ämneslärarutbildningen är söktrycket väldigt ojämnt. För vissa inriktningar är det egentliga söktrycket under 1, det står platser tomma. För andra är söktrycket betydligt högre än 1,4. För ämnen som engelska, historia samt idrott och hälsa kan det vara fler än 10 sökande per antagen. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 11

14 Än en gång tillbaka till de bästa studenterna. Om måttet vi använder för detta är deras meritvärde så ser vi i antagningen inför hösten 2014 att det är fler studenter med minst meritvärde 20,0 som antas till lärarprogrammen än till läkarprogrammet. Nu antas visserligen bara drygt 400 läkarstudenter i betygurvalsgrupperna, och den sist antagna har 21,88, men det finns också drygt 60 lärarstudenter med så höga meritvärden. Om vi tänker oss att det faktiskt inte krävs ett meritvärde över 20 för att klara läkar- eller juristutbildningen utan att även en student med säg 18, skulle klara sig alldeles utmärkt, så har vi till hösten ungefär sådana studenter antagna till någon lärarutbildning. Drygt 400 av dem har kommit in på förskollärarprogrammet, knappt 500 på något av grundlärarprogrammen och drygt 850 på ämneslärarprogrammet. Med ett behov av att ta in ungefär studenter per höstantagning (och ytterligare några tusen varje vår), kan vi då räkna med att fler än var femte har ett meritvärde över 18? På samtliga lärarprogram? På samtliga lärosäten? På ämneslärarutbildningen vill vi förstås att de som påbörjar utbildningen är både duktiga och intresserade av sina blivande undervisningsämnen, men kan vi verkligen räkna med att kunna ta in studenter med betyg på nära nog toppnivå? Självklart vill vi att högpresterande gymnasiestudenter ska överväga att söka lärarutbildning istället för läkar-, jurist, eller psykologutbildningen, men det är inte rimligt att tro att lärarutbildningen skulle kunna fylla sina platser enbart med studenter med så höga meriter. Under 1980-talet var det svårt att komma in på de olika lärarlinjerna, antalet sökande per plats var mellan 10 och 25 för de olika inriktningarna vilket var betydligt fler än till både läkar- och juristutbildningen. Sedan dess har antalet antagna till läkarutbildningen varit tämligen konstant medan antalet platser på de olika lärarutbildningarna nästan fördubblats. Vi behöver alltså anta betydligt fler lärare idag än när söktrycket var som högst. Samtidigt har det totala antalet högskolestudenter också ökat vilket inneburit att lärarstudenternas andel av de totala antalet högskolestudenter minskat, i början av 1980-talet utgjorde lärarstudenterna runt 14 procent av samtliga högskolestudenter, 2009 var de drygt 8 procent. 9 Antalet lärarstudenter har trots dubbleringen alltså inte ökat i samma takt som det totala antalet högskolestudenter. Konkurrensen om studenterna har därmed ökat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många elever som lämnar gymnasieskolan med toppbetyg för att räcka till ett sådant söktryck och urval som vi såg under 1980-talet, eller som vi ser till de mindre utbildningarna. Vi behöver ändå finna vägar för att tillgodose att de studenter som antas kan förväntas klara en akademisk utbildning med höga krav och via sin utbildning utvecklas till goda lärare. Ett problem idag är att kraven på de särskilda behörigheterna för vissa inriktningar på lärarutbildningen är för lågt ställda. En möjlighet att säkra studenternas förkunskaper vore att ställa krav på högre betyg än Godkänt/E på vissa kurser, till exempel i de gymnasiegemensamma kurserna i svenska och matematik, men detta är idag inte förenligt med högskolans lagstiftning. Att istället ställa krav på ytterligare kurser inom vissa ämnen i de särskilda behörigheterna är ett annat sätt att höja kravnivåerna. Att sätta upp absoluta genomsnittliga betygsgränser är också en variant men den garanterar inte att studenterna har höga betyg i de ämnen som har högst relevans för utbildningen. Det borde dock vara en självklarhet att en blivande ämneslärare i geografi eller religionskunskap är godkänd (och kanske mer än så) i dessa kurser även på gymnasienivå, vilket faktiskt 9 Bertilsson, Emil Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke , Uppsala universitet Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

15 inte är ett krav idag. Samtliga studenter måste numera ha godkänt betyg på gymnasiekurserna 1, 2 och 3 i svenska, men borde inte en blivande ämneslärare i svenska även ha läst någon av de fördjupande kurserna i litteratur, retorik och/eller skrivande för att vara behörig? Även för grundlärare mot årskurserna 1 3 och 4 6 bör man se över de särskilda behörigheterna som idag är tämligen lågt ställda. Det krävs i dag att man har godkänt betyg i naturkunskap som ju ska omfatta samtliga de naturvetenskapliga ämnena, men för samhällsvetenskapliga ämnen räcker det med godkänt betyg i just samhällskunskap, det ställs inte krav på betyg i religion, historia eller geografi. Detta bottnar förstås i vilka kurser som är gymnasiegemensamma, men numera igår ju både historia 1 och religion 1 bland de kurserna och de ämnena borde därför kunna ingå i den särskilda behörigheten. De flesta som antas har förstås godkända, eller bättre, betyg i dessa ämnen men det vore en markering att också låta dem ingå i den särskilda behörigheten. Det genomförs nu en försöksverksamhet med antagningsprov som ska vara specifika för just lärarutbildningen, avsikten med dessa är att de ska ingå i behörighetskraven och inte fungera som urvalsinstrument. Väl utformade antagningsprov borde kunna utgöra ett betydligt bättre mått på lämpligheten som lärare än krav på ett visst lägsta resultat på högskoleprovet eller ett visst lägsta meritvärde. Oavsett vilka förkunskapskrav vi ställer upp är det lärarutbildningens uppgift att göra studenterna till bra lärare, eller om detta inte lyckas se till att de inte får ut någon lärarexamen. Som vi redan noterat faller ungefär en fjärdedel av lärarstudenterna av olika skäl ifrån under utbildningen. En nationellt samlad avbrottsanalys vore mycket intressant och skulle ge en hel del svar på var fokus bör läggas i diskussionen om förkunskapskrav. Lärarstudenterna och högskoleprovet Av de antagna som ingår i vårt data hade ett resultat från högskoleprovet. Det är alltså drygt 45 procent som gjort provet. Av dessa har ett resultat på högskoleprovet som är lägre än 0,5. Detta är en större andel än på provet i stort, 25 procent istället för 15 procent. 40 procent av studenterna i vårt data som har ett högskoleprovsresultat under 0,5 har ett meritvärde på 15 eller mer. Det är 166 av de antagna studenterna som har under 0,5 på högskoleprovet och ett meritvärde under 12,5. De med så låga värden på båda urvalsinstrumenten utgör därmed knappt två procent av de antagna lärarstudenterna. Bland de antagna till lärarutbildningarna finns en viss linjär samvariation mellan resultat på högskoleprovet och betygsmeritvärde, men det är inte någon stor (stark) korrelation. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 13

16 Betygsmeritvärde (500=5,0 2200=22,0 Max 22,5) Diagram 1 Betygsmeritvärde fördelat på högskoleprovsresultat Bas: Antagna lärarstudenter med resultat från högskoleprovet och ett betygsmeritvärde y = 2,4097x ,6 R² = 0, Högskoleprovsresultat (10=0,1 200=2,0) Linjär (Serie1) I valrörelsen 2014 framförde Socialdemokraterna förslaget att man utöver att höja kravet på högskoleprovsresultat för just lärarstudenter till minst 0,9 dessutom borde införa en lägsta meritvärdesgräns på 14. Detta för att studenter som sållas bort via högskoleprovsgränsen inte i stället ska komma in i betygsurvalsgruppen med låga betyg. Vid höstens antagning hade en sådan åtgärd hindrat av lärarstudenterna i vårt data att påbörja sin utbildning, alltså drygt 12 procent av de antagna. 0,9 är ungefärligt medelresultat på högskoleprovet. Ett sådant krav innebär att en lärarstudent som antas via högskoleprovet måste ha ett resultat som ligger på eller över medel för samtliga som deltar i högskoleprovet. I antal rätta svar innebär det ungefär 50 procent eller cirka 80 rätta svar av 160 frågor. Lärarstudenternas meritvärde Emil Bertilsson visar i sin avhandling att lärarstudenters betygsmeriter minskat under den tid, , som han undersöker. Han redovisar andel nybörjarstudenter med meritvärden över 17,0 respektive under 12,0 och där faller lärarstudenterna inte särskilt väl ut var det bland blivande ämneslärarstudenter något vanligare med betygsmeriter över 17,0 medan det mot fritidshem var riktigt få studenter med höga betyg. 10 Gruppen lärarstudenter med betyg under 12,0 har under den undersökta perioden ökat från knappt 10 till knappt 25 procent. Våra betygsdata är inte fullt jämförbara eftersom det numera är möjligt att höja sitt meritvärde med så kallade meritkurser. En enskild student kan idag ha ett meritvärde som är 2,5 poäng högre, trots samma egentliga betyg. Ökningen av meritvärdet motsvaras dock av att studenten då har minst godkänt betyg på någon kurs som inte ingår i områdesbehörigheten. 10 Bertilsson, Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

17 I vårt data har vi meritvärde för de antagna, oavsett om de antagits på betyg eller högskoleprovsresultat. 11 Det genomsnittliga meritvärdet för de antagna på samtliga lärarprogram är 15,84. För de antagna till ämneslärarprogrammen är det genomsnittliga meritvärdet 16,13. De antagna till kombinationsutbildningen ämneslärare civilingenjör vid Kungliga tekniska högskolan har ett genomsnittligt meritvärde på 19,14. Av samtliga antagna till lärarprogrammen hösten 2014 har 8 procent ett meritvärde under 12,5 och 25 procent av de antagna har ett meritvärde över 17,5. 12 Diagram 2 Antal Lärarstudenternas fördelning på meritvärdesnivåer ,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Procent Betygmeritvärdesnivå I ovanstående diagram ser vi lärarstudenternas fördelning på olika meritvärden. Vi har slagit samman de antagna som har meritvärden under 10,00 till en grupp, den består som synes av 28 individer. Den största gruppen är de med meritvärde 15,00 till 15,99. Om vi lägger samman dessa med de som istället ligger precis under, med meritvärde 14,00 till 14,99 utgör dessa drygt 31 procent av lärarstudenterna. Drygt 45 procent har högre meritvärde än så och 23 procent har lägre än 14,00. Meritvärden fördelade på kön Bland de antagna är ungefär 40 procent män. Till förskollärarprogrammet är det knappt 10 procent män. Till grundlärar- och yrkeslärarprogrammet är ungefär en fjärdedel män medan könsfördelningen är så gott som jämn bland de antagna till ämneslärarprogrammet. 11 För att rätt resultat på högskoleprovet och rätt betygsmeritvärde ska kopplas till rätt individ har vi raderat dem som har samma födelsedatum, kön och läser samma program. Det innebär att ca 200 av de lärarstudenter som ingick i den ursprungliga datan inte finns med i vårt bearbetade data. För antagna som har meritvärde i både urvalsgrupp BI och BII har vi valt meritvärdet från BII ,5 % av samtliga lärarstudenter har 2014 ett meritvärde över 17,0 som är det mått Bertilsson använder i sin redovisning. Av årets antagna har dock en okänd andel tillgodoräknat sig meritkurspoäng. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 15

18 Diagram 3 Meritvärdesnivåer fördelade på kön Andel av totalt antal antagna studenter 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kvinna Man Meritvärdesnivå När vi delar upp de antagnas meritvärde efter kön ser vi att det är något vanligare att männen ligger i de lägre nivåerna. Det är en större andel män som har nivåerna från lägre än 10 till 14,99. Det är ungefär lika stor andel män som kvinnor som når upp till de allra högsta nivåerna och det är vanligare att kvinnor ligger på nivåer mellan 15 och 20. Meritvärde fördelat på lärarprogram Sedan hösten 2011 antas nya lärarstudenter till fyra olika program. Förskollärarprogrammet är 3,5 år långt och ger behörighet att undervisa i förskola och förskoleklass. Programmet ger inte olika behörigheter utifrån ämnen. Grundlärarprogrammet ges med tre inriktningar där den mot fritidshem är treårig och de två andra fyraåriga. Utbildningen mot fritidshem ger utöver behörighet i just fritidshemmet även behörighet i något praktiskt eller estetiskt ämne. Grundlärarutbildningen mot F 3 ger behörighet i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3. Obligatoriskt innehåll i utbildningen är ämnena svenska, matematik, engelska, SO-ämnen och NO-ämnen. Utbildningen mot grundskolans 4 6 är lite smalare med svenska, matematik och engelska som obligatoriska ämnen och möjlighet att välja mellan SO-ämnen, NO-ämnen eller praktiskt estetiskt ämne. Ämneslärarprogrammet ges med två inriktningar, mot grundskolans 7 9 (4,5 år) och mot gymnasieskolan (5 eller 5,5 år). I den första läser man tre ämnen och i den andra två. Det har visat sig att inriktningen mot gymnasieskolan är betydligt populärare än den andra vilket innebär att det pågår diskussioner om en förändring av inriktningarna. Yrkeslärarprogrammet har inte olika inriktningar men den ger behörighet att undervisa i yrkesämnen utifrån det yrke som läraren har utbildning i och erfarenhet utav. Eftersom den blivande läraren har med sig sina ämneskunskaper in i utbildningen är själva utbildningen endast 1,5 år lång. 16 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

19 Diagram 4 Meritnivåer fördelat på lärarprogram 100,0% 90,0% 80,0% 4,3% 4,5% 7,7% 7,2% 11,5% 10,3% 5,8% 7,6% 9,3% 22,00 22,50 21,00 21,99 Andel av antagna lärarstudenter med ett visst meritvärde 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 15,3% 10,1% 19,4% 13,2% 18,4% 20,6% 13,5% 15,9% 13,2% 12,8% 8,9% 12,0% 10,6% 6,4% 7,1% 7,5% 3,6% 3,9% 3,6% Förskollärare Grundlärare Ämneslärare 20,00 20,99 19,00 19,99 18,00 18,99 17,00 17,99 16,00 16,99 15,00 15,99 14,00 14,99 13,00 13,99 12,00 12,99 11,00 11,99 10,00 10,99 < 10,00 När vi fördelar studenterna på de olika lärarprogrammen 13 ser vi att andelen med de lägsta meritvärdena, upp till 12, är ungefär lika stor för samtliga tre program. Meritvärden mellan 15 och 17 är vanligast bland de blivande förskollärarna medan de högsta värdena är mest förekommande bland blivande ämneslärare. Nästan 27 procent av de blivande ämneslärarna har ett meritvärde på 18,00 eller högre. Hos förskollärare och grundlärare tycks söktrycket slå igenom i betygsnivåerna bland de antagna. Det är större konkurrens om platserna på förskollärarutbildningen vilket resulterar i att färre av de antagna har låga meritvärden. Samma tendens går inte igen i ämneslärarutbildningen. Det genomsnittliga söktrycket är lägre än för de andra utbildningarna och ändå finns fler antagna med höga betyg. Ser vi på olika ämnen i ämneslärarutbildningen slår inte heller söktalen igenom i meritvärdena. Medelvärdet för kemi med få sökande och för historia med många sökande är så gott som desamma. Spridning i studentgrupperna Studenterna i ovanstående diagram, uppdelade på program, är förstås också fördelade på olika lärosäten. På vissa lärosäten är konkurrensen ganska hård om platserna på framför allt förskollärarprogrammet men också på vissa inriktningar mot grundlärare och ämneslärare. Då blir studentgruppen förstås mer homogen sett till meritvärde, men på vissa håll finns hela den spridning vi ser i diagrammet också inom en studentgrupp. 13 De blivande yrkeslärarna är för få för att särredovisa, de ingår dock i övriga diagram. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 17

20 De 27 studenter som är antagna mot ett ämneslärarprogram där något av deras ämnen är franska har en spridning i meritvärde från 12,48 till 20,70. Nu läser de inte alla på samma lärosäte, men det säger ändå något om spridningen i förkunskaper hos studenterna. Å andra sidan kan även den som har ett lågt meritvärde ha ett högt betyg i just franska. Det största problemet i ämnet franska är att studenterna är alldeles för få. De 27 antagna är fördelade på fyra lärosäten och dessutom mot både gymnasieskolan och grundskolans 7 9. Även bland lärarstudenterna antagna mot matematik ser vi stor spridning i meritvärden, från precis godkända betyg, runt 10 i meritvärde till högsta möjliga 22,50. Samtidigt ser vi att en del studenter med låga meritvärden har riktigt bra resultat på högskoleprovet, vilket är tänkt som ett mått på möjlighet till studieframgång. Vi ska också minnas att även den med lägst meritvärde levt upp till kraven för särskild behörighet för just matematiklärarutbildningen och därmed har minst godkänt resultat på kursen matematik 4 14 från gymnasieskolan. Det står också i högskolelagen att utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. 15 Utgångspunkten för nivån på utbildningarna skall alltså vara att den som är behörig att söka också ska ha möjlighet att klara studierna. Det är naturligtvis enklare att sätta nivån för en utbildning där man vet att samtliga studenter ligger på ungefär samma nivå, oavsett vilken den är, men egentligen borde det enligt högskolelagen vara möjligt att klara alla akademiska utbildningar med enbart godkända betyg från gymnasieskolan. Detta undantar förstås inte studenterna från ett eget ansvar för sina prestationer när de väl är inne i en akademisk utbildning. Dessutom kan man nog räkna med att studenter med goda förkunskaper ställer krav på att utbildningen ska vara givande även för dem, och inte upplevas ligga på för låg nivå. Den utmaning alla lärare känner igen från grund-, gymnasieskola och vuxenutbildning, att undervisa heterogena grupper, återfinns också i lärarutbildningen. 14 Eller motsvarande kurs enligt tidigare läroplaner. 15 Högskolelagen (1993:1434) 1 kap Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

21 Krav som bör ställas på blivande lärare Det pågår en försöksverksamhet med antagningsprov som ska vara behörighetsgivande för att kunna antas till lärarutbildningen. Detta har kritiserats från vissa håll utifrån svårigheten att slå fast vad som på förhand skulle utmärka en bra blivande lärare. Rent studiemässiga kompetenser skall ha omhändertagits genom de vanliga behörighetskraven, så det bör vara personliga egenskaper som testas. Frågan är vilka av dessa egenskaper som krävs på förhand och vilka som utbildningen egentligen ska kunna ge. Risken med ett förhandstest är att man blir mindre benägen att avråda studenter under utbildningens gång, att ha antagits får inte bli en garanti för att examineras. För studenter som söker från den nya gymnasieskolan är kraven för grundläggande behörighet högre än de varit tidigare. I svenska krävs godkänt från kurserna 1, 2 och 3 alltså 300 poäng i svenska. Det krävs också godkänt på kurserna 5 och 6 i engelska samt kurs 1 i matematik. För alla lärarprogram ställs också krav på godkänt i kursen samhällskunskap 1. Detta är kurser som ingår i alla studieförberedande program men för den som läst ett yrkesprogram krävs rätt val eller kompletteringar för att bli behörig. I den särskilda behörigheten för grundlärare F 3 och 4 6 krävs godkänt i naturkunskap 1 samt i ytterligare en matematikkurs. Detta är kurser som många av eleverna på studieförberedande program ändå läser, matematik 2 ingår för dem som läser naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps-, ekonomi- och teknikprogrammen. Den som läst till exempel barn- och fritidsprogrammet måste utöver de utökade kurserna i svenska och engelska som ingår i den grundläggande behörigheten även utöka/komplettera med matematik 2. Samtidigt har alla, oavsett program i gymnasieskolan läst historia 1 och religionskunskap 1 det vore därför inte alls orimligt att kräva godkänt på dessa kurser i den särskilda behörigheten. Det som är speciellt med just de blivande grundlärarna F 3 och 4 6 är att de också i utbildningen läser relativt få poäng i de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena. De som ska undervisa i årskurs 1 3 läser 15 högskolepoäng vardera i samhällsvetenskapliga respektive naturvetenskapliga ämnen. De blivande lärarna i årskurs 4 6 väljer 30 högskolepoäng i något av dem. Den som ska undervisa och sätta betyg i fysik i årskurs 6 läser ungefär 7,5 högskolepoäng fysik där förkunskapskravet är matematik 2 och naturkunskap 1. Den som ska undervisa och sätta betyg i fysik i årskurs 7 läser högskolepoäng fysik där förkunskapskravet är matematik 4 och fysik 2. Det kanske måste vara så, vi vill ha ämnesspecialister för de äldre eleverna och de breda klasslärarna kan inte ha läst en kombination av samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps och humanistiska programmet för att kunna antas. Samtidigt påverkar det förstås möjligheten att förmedla kunskaper vidare till eleverna, något som förutsätter att man själv har en djupare förståelse av ämnet och kursinnehållet. För blivande ämneslärare ser de särskilda behörigheterna olika ut, och de är också olika väl kopplade till de framtida undervisningsämnena. I naturvetenskapliga ämnen anses det självklart att den blivande läraren ska ha med sig gymnasiekunskaper. För blivande kemilärare krävs att de har godkänt på både kemi 2, biologi 1 och matematik 3, en blivande biologilärare ska ha klarat av kurserna biologi 2, Kemi 1 och Matematik 3. Då ter det sig något märkligt att det på en blivande lärare i religionskunskap inte ställs andra krav (utöver de som gäller samtliga ämneslärarstudenter) än att de är godkända på kursen historia 1. De behöver alltså inte ha godkänt på kursen religionskunskap 1 som trots allt läses av samtliga gymnasieelever. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 19

22 Det är förstås en balansgång när det gäller krav som innebär att man redan under gymnasietiden måste ha valt rätt för att bli behörig. Samtidigt finns möjligheten att komplettera med nya kurser i vuxenutbildningen. Uppenbarligen tycker ingen att det är märkligt att en sådan framförhållning, alternativt kompletterande studier, krävs av blivande studenter i naturvetenskapliga ämnen. Vilka särskilda behörigheter som sätts upp har också betydelse för på vilken nivå utbildningen kan starta. Det står som sagt i högskolelagen att utbildningen ska bygga på kunskaper inhämtade i gymnasieskolan, men sätter man inte godkänt i själva undervisningsämnet som behörighetskrav kan studenten komma in med enbart sina grundskolekunskaper (även om en student som läst till exempel religionskunskap med underkänt betyg i gymnasieskolan troligtvis också lärt sig något), vilket gör det svårt för lärarna på högskolan att sätta en rimlig nivå på undervisningen. En något märklig konsekvens av att det nu ställs högre krav än tidigare på kurser i svenska och engelska för den grundläggande behörigheten är att det för blivande ämneslärare i svenska och engelska inte ställs högre krav i ämnena än det görs för alla studenter. Det finns ytterligare kurser i svenska, som är mer tematiska litteratur, retorik respektive skrivande, men det ställs alltså inget krav på blivande svensklärare att ha läst någon av dessa kurser. I engelska finns kursen engelska 7 men den är inte krav för behörighet till ämneslärarutbildningen i engelska. Ingen av dessa kurser ingår i någon inriktning på de studieförberedande programmen men de erbjuds som programfördjupning. 20 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

23 Metodbeskrivning Underlag för analysen är data vi erhållit från Universitets- och högskolerådet innehållande födelsedatum, kön, utbildningsprogram, betygsmeritvärde och högskoleprovsresultat för samtliga antagna i urval 2 till något lärarutbildningsprogram. För antagna med både högskoleprovsresultat och betygsmeritvärde i urvalsgrupp BI och BII har vi därmed tre poster i vårt dataset. Vårt data innehåller inte information om vilken urvalsgrupp studenten antagits i eller till vilket lärosäte. För att samla informationen om varje antagen i en post har vi därför parat ihop de olika posterna utifrån födelsedatum, kön och utbildningsprogram. I några fall fanns en eller flera studenter med samma födelsedatum och kön på samma program vilket gjorde det omöjligt att avgöra vilket betygsmeritvärde respektive högskoleprovsresultat som hör till vilken person. Dessa individer har raderats ur vårt slutliga data. De borttagna individerna utgör en liten andel av de antagna och deras betyg och/eller högskoleprovsresultat följer samma mönster som de som ingår i datan. Detta förfaringssätt bedöms därför inte påverka våra resultat, mer än att antalet individer i vårt data är färre än det faktiska antalet antagna lärarstudenter. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? 21

24 Naturvetenskapsprogrammet Grundläggande behörighet Särskild behörighet Meritkurser Förskollärare och Grundlärare fritidshem sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 nk 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Grundlärare 1-3 och 4-6 sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma1 sh 1 nk 1 ma 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 3 ma 4 Ämneslärare svenska sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare moderna språk sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma1 sh 1 m sp 3 m sp 4 m sp 5 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare matematik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Ämneslärare biologi sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 bio 1 bio 2 kemi 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 4 ma 5/spec Ämneslärare fysik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 fy 1 fy 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Samhällsvetenskapsprogrammet Grundläggande behörighet Särskild behörighet Meritkurser Förskollärare och Grundlärare fritidshem sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 nk 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Grundlärare 1-3 och 4-6 sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma1 sh 1 nk 1 ma 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 3 ma 4 Ämneslärare svenska sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare moderna språk sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma1 sh 1 m sp 3 m sp 4 m sp 5 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare matematik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Ämneslärare biologi sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 bio 1 bio 2 kemi 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 4 ma 5/spec Ämneslärare fysik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 fy 1 fy 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Barn- och fritidsprogrammet Grundläggande behörighet Särskild behörighet Meritkurser Förskollärare och Grundlärare fritidshem sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 nk 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Grundlärare 1-3 och 4-6 sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma1 sh 1 nk 1 ma 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 3 ma 4 Ämneslärare svenska sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare moderna språk sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 m sp 3 m sp 4 m sp 5 en 7 ma 2 ma 3 Ämneslärare matematik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Ämneslärare biologi sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 bio 1 bio 2 kemi 1 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 4 ma 5/spec Ämneslärare fysik sv 1 sv 2 sv 3 en 5 en 6 ma 1 sh 1 ma 2 ma 3 ma 4 fy 1 fy 2 m sp 3 m sp 4 en 7 ma 5 ma spec Ingår bland de gymnasiegemensamma eller programgemensamma ämnena Ingår som valmöjlighet inom inriktingar eller programfördjupning (Poängomfånget räcker inte alltid till samtliga kurser) Ingår ifall eleven läst samma moderna språk i grundskolan Kan väljas inom individuellt val Kan väljas ifall eleven läst samma moderna språk i grundskolan Måste läsas utanför programmet (Kan bytas mot "helblå" kurs, men då måste istället den kursen läsas utanför) Bilaga 1 Exempel på hur tre olika gymnasieprogram ger behörighet till olika lärarprogram/inriktningar 22 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Gymnasiet - vad ska jag tänka på?

Gymnasiet - vad ska jag tänka på? 2013-09-2 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Gymnasiet - vad ska jag tänka på? Högskoleförberedande program a) Möjlighet att söka högskola/ universitet b) Vilka utbildningar du

Läs mer

Bilder från fotofinnaren.se

Bilder från fotofinnaren.se Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Tillträdesregler 2012-03-20

Tillträdesregler 2012-03-20 Tillträdesregler 2012-03-20 Förändringar 2008 Några förändringar började tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008-25:4-regeln tas bort (övergångsregler) - HA-gruppen (högskoleprov

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys

Läs mer

2015-01-30 U2015/500/UH

2015-01-30 U2015/500/UH Promemoria 2015-01-30 U2015/500/UH Utbildningsdepartementet En mer flexibel ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas

Läs mer

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012. Extra försättsblad med kodnummer. Studenten fyller i sitt namn och personnummer. Detta blad rivs loss av skrivvakten då studenten lämnar in skrivningen. Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Handledning: Att söka till högskolan

Handledning: Att söka till högskolan Sida 1 av 5 Handledning: Att söka till högskolan Du kan med stöd av denna Power Point-serie göra en grundlig beskrivning av de regler för behörighet och urval som gäller för högskolan för elever som läser

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009. Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009. Enkäten delades ut och samlades in av studiefaddrarna tors vecka 1 alt tis v 2. 266 studenter (av ca 330) svarade på enkäten. Syftet

Läs mer

Val inför årskurs 2 & 3. Naturvetenskapsprogrammet 13 januari 2016

Val inför årskurs 2 & 3. Naturvetenskapsprogrammet 13 januari 2016 Val inför årskurs 2 & 3 Naturvetenskapsprogrammet 13 januari 2016 Din framtid Studera? Jobba? Resa? Praktik? Utomlandsstudier? Hur tänker du? Du har möjlighet att välja själv Individuell studieplan Ansvaret

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Vad händer i antagningen om högskoleprovet viktas?

Vad händer i antagningen om högskoleprovet viktas? Vad händer i antagningen om högskoleprovet viktas? Effekter på antagningen av en mer flexibel användning av högskoleprovet, delrapport av Universitets- och högskolerådet 2 Innehåll Sammanfattning... 4

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Vägga Gymnasieskola BF15. Barn- och fritidsprogrammet. Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se

Vägga Gymnasieskola BF15. Barn- och fritidsprogrammet. Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Vägga Gymnasieskola BF15 Barn- och fritidsprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Välkommen I denna katalog kan du läsa om Barn och fritidsprogrammets olika inriktningar. Här

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Studie- ochyrkesvägledare SYV Estetiska programmet Naturvetenskaps programmet lena.sorensen@lund.se Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Vidare studier. Vad kan jag välja?

Vidare studier. Vad kan jag välja? Vidare studier Vad kan jag välja? Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Statistik om lärare oktober 2015

Statistik om lärare oktober 2015 2016-04-04 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/138-630 Utbildningsnämnden Statistik om lärare oktober 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Dnr 166, 2015, 03 2015-08-06!!! FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 166, 2015, 03 2015-08-06!!! FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 166, 2015, 03 2015-08-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/ Innehåll: 1) Behörighet till högskolan. Sid 3-5 2) Behörighet till yrkeshögskolan. Sid 5-6 3) Äldre

Läs mer

Hjälp@välja.nu. Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram. Skapat av. Therese Gustafsson Studie- och yrkesvägledare

Hjälp@välja.nu. Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram. Skapat av. Therese Gustafsson Studie- och yrkesvägledare Hjälp@välja.nu Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram 1 Innehållsförteckning Hur ska man tänka? Sid 3-4 Fakta Sid 5 Behörighetskrav Sid 6 obehörig? Betyg Sid 7 Urval och fördelning av

Läs mer

HT14 Hotell- och turismprogrammet

HT14 Hotell- och turismprogrammet Vägga Gymnasieskola HT14 Hotell- och turismprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Val till högre årskurs Valen till högre årskurs görs i Dexter: dexter.karlshamn.se. (inget

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet Vägledningssamtal med alla elever i åk 9 Vill du som förälder boka tid för ett samtal inför gymnasievalet? Kontakta studie- och yrkesvägledaren på

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Kyrkenorumskolan Kyrkenorumsvägen 44446 STENUNGSUND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Stenungsund 15 Grundskola 57205367 http://wwwstenungsundse/webbsidor/huvudmeny/barnutbildning/grundskola/ko

Läs mer

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Studie- ochyrkesvägledare SYV Estetiska programmet Naturvetenskaps programmet lena.sorensen@lund.se Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs. Historia

Läs mer

Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet?

Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet? Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet? Kartläggning av hur resultatet från högskoleprovet används, ett regeringsuppdrag Universitets- och högskolerådet 2016 Dnr 1.1.1

Läs mer

Valet till gymnasiet 2016. Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål

Valet till gymnasiet 2016. Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål Valet till gymnasiet 2016 Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål En ny gymnasieskola Snart står Du inför Ditt val till gymnasieskolan. Det finns 18 nationella program med totalt 60 olika

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Vägga Gymnasieskola RL14 & RL15. Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se

Vägga Gymnasieskola RL14 & RL15. Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Vägga Gymnasieskola RL14 & RL15 Restaurang- och livsmedelsprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Du gör dina val i perioden 1 15 mars. Valen till årskurs 3 görs i Dexter. Logga

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Beskrivning av antagningsomgångar och

Läs mer

VF15 VVS- och fastighetsprogrammet

VF15 VVS- och fastighetsprogrammet Vägga Gymnasieskola VF15 VVS- och fastighetsprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Val till högre årskurs VF15 Valen till högre årskurs sker i två steg och görs i Dexter.

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2015/2016

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2015/2016 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2015/2016 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2015: Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnar för ansökan Februari 15 februari-sista dag för webbansökan 16 februari-sista

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag

Läs mer

Förslag till områdesbehörigheter för utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen

Förslag till områdesbehörigheter för utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen Enligt sändlista Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Aleksandra Sjöstrand 08-563 087 76 aleksandra.sjostrand@hsv.se

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Flygtekniker 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Gymnasieinformation Medicinsk syv Syv med åk9 Om att välja! Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet Gymnasieskolan och gymnasieprogrammen Yrkesförberedande

Läs mer

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Geodetisk mätningstekniker, 400 Yh-poäng, Motala Östsvenska Yrkeshögskolan AB Besöksadress: Näringslivets Hus, Ågatan 9, Linköping Postadress: Box 388, 581 04 Linköping

Läs mer

Arbetsmaterial inför Organisation 2013 gällande Nämnden för lärarutbildning

Arbetsmaterial inför Organisation 2013 gällande Nämnden för lärarutbildning Arbetsmaterial inför gällande Nämnden för lärarutbildning senaste versionen finns på Medarbetare, Lärarutbildningens kansli Byggnad Kalmar Byggnad Växjö Lärarutbildningens kansli Storken M Helårsstudenter

Läs mer

Antagningsordning. Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Antagningsordning. Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2008-02-15 Antagningsordning Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22

Läs mer

FT15 Fordons- och transportprogrammet

FT15 Fordons- och transportprogrammet Vägga Gymnasieskola FT15 Fordons- och transportprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se Val till högre årskurs FT15 Valen till högre årskurs sker i två steg och görs i Dexter.

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatrapport VT 2014

Tjänsteskrivelse Resultatrapport VT 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-08-18 DNR BUN 2014.360 SUSANNE MALMER SID 1/2 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Vad gör du efter gymnasiet? Information om studier och arbete. Ht-2015

Vad gör du efter gymnasiet? Information om studier och arbete. Ht-2015 Vad gör du efter gymnasiet? Information om studier och arbete Ht-2015 1 2 2016-06-14 Att söka till högskolan 2015-2016 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Vilka förkunskaper som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Gymnasieansökan 2013

Gymnasieansökan 2013 Gymnasieansökan 2013 Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket ( anställningsbarhet ) * Högskoleförberedande program Ska vara en bra förberedelse för studier

Läs mer

Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004

Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004 PM 2004 RIV (Dnr 323-1125/2004) Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR EKONOMPROGRAMMET 120/160/180 p

UTBILDNINGSPLAN FÖR EKONOMPROGRAMMET 120/160/180 p SAMFAK 005/85 Doss C: UTBILDNINGSPLAN FÖR EKONOMPROGRAMMET 0/60/80 p Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 9 september 005. Denna utbildningsplan gäller för de som antas fr o m höstterminen

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Studiefordringar för undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 13 Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, Studiefordringar för

Läs mer

Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12

Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12 1 (6) Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12 För dig som ska ta en gymnasieexamen eller läser på komvux hösten 2012 och framåt. Till varje utbildningsområde finns en eller flera områdesbehörigheter kopplade.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG HUND

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG HUND Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG HUND Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst på sidan och skriv under

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Att söka till högskolan

Att söka till högskolan Att söka till högskolan Vilka förkunskaper som krävs och hur dina betyg räknas Inger Ek Studievägledare Det svenska utbildningssystemet 2013-05-03 Kolla att du har rätt förkunskaper 3 Du behöver ha rätt

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) Beslut 2016-03-21 Dnr: UGA 2015/4156-3.1.1 KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 16 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer