Matematikkunskaperna 2003 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matematikkunskaperna 2003 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH"

Transkript

1 Matematikkunskaperna 2003 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November

2 2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FÖRETAL 5 SAMMANFATTNING 7 INLEDNING 9 Provet 9 De svarande 9 Grupperingar av testuppgifterna 10 Lösningsfrekvenser 10 PROVRESULTAT FÖR SAMTLIGA 13 Resultat år Jämförelse med tidigare års provresultat 13 RESULTAT FÖR DE OLIKA PROGRAMMEN. 15 Stora skillnader mellan de olika programmen 15 MÄN OCH KVINNOR 25 GYMNASIEBETYGENS BETYDELSE 29 TESTRESULTAT FÖR 19-ÅRINGAR 31 BILAGA 1. BESKRIVNING AV UPPGIFTERNA OCH PROVRESULTATEN Vad innehåller provet? 33 Lösningsfrekvens 33 Kommentarer till de olika uppgifterna 33 3

4 4

5 Företal Denna rapport innehåller en bearbetning och sammanställning av resultaten på förkunskapsprovet år 2003 i matematik för nybörjarna på civilingenjörslinjerna vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Samma prov har givits årligen sedan år Analyser liknande denna har gjorts tidigare med början med provet år Provet 1998 blev föremål för en mera ingående analys i anslutning till Högskoleverkets utredning om förkunskaperna i matematik från gymnasieskolan. 1 Proven från åren har redovisats i särskilda rapporter 2. I denna rapport finns i huvudsak samma tabeller som i de tidigare rapporterna, så att de skall vara lätt att göra jämförelser. Inför antagningen år 2003 tog man bort kravet att de sökande skulle vara godkända på kursen Matematik E från gymnasieskolan (motsv). Nytt för i år är därför en jämförelse av resultaten mellan dem som läst kurs E och dem som inte läst den. I årets prov deltog också nybörjarna på det treåriga utbildningsprogrammet Media 120. Samtliga data har bearbetats av Jessica Krüger som också producerat tabellmaterialet. Bearbetningen har skett med hjälp av SPSS-systemet. Stockholm i november 2003 Lars Brandell 1 Högskoleverkets utredning är publicerad under rubriken Räcker förkunskaperna i matematik? (Högskoleverket 1999). Se också Brandell, L & Mood-Roman, C: Matematikkunskaperna hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan); bearbetning av ett förkunskapstest. Bedömningsgruppen för matematikkunskaper (Högskoleverket 1998). 2 Brandell, L: Matematikkunskaperna 1999 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH, (Stockholm 1999), Brandell, L: Matematikkunskaperna 2000 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH, (Stockholm 2000), Brandell, L: Matematikkunskaperna 2001 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH, (Stockholm 2001) och Brandell, L: Matematikkunskaperna 2002 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH, (Stockholm 2002). 5

6 6

7 Sammanfattning Provet är samma prov som använts för nybörjarna på civilingenjörslinjerna sedan hösten Det gjordes av de allra flesta av nybörjarna på civilingenjörslinjerna hösten år Dessutom gjordes provet av nybörjarna på det treåriga programmet media 120. Bortfallet var cirka 14 procent. Totalresultatet år 2003 på provet var sämre än föregående sex år. Lösningsfrekvenserna ligger på följande nivåer för de olika grupperingarna av uppgifterna: Grundkunskaper: 75% (föregående år 79%); Deriveringsmetoder: 47% (50); Matematisk allmänbildning: 52% (54); Kreativ talkunskap 31% (31) Läsförmåga (analys): 12% (12) och Okonventionella angreppssätt: 7% (8). Jämfört med resultaten år 1998, som är de hittills bästa, har lösningsfrekvenserna minskat samtliga testområden. Inom det som vi kallat Grundkunskaper med 15 procentenheter (pe), Deriveringsmetoder (- 23 pe), Matematisk allmänbildning ( - 9 pe), Kreativ talkunskap (-11 pe), Läsförmåga (analys) (-11 pe) och Okonventionella angreppssätt(-4 pe). Andelen som fått 4 poäng eller mindre av 14 möjliga har ökat från 7 procent år 1998 till 26 procent år Andelen som har 7 poäng eller mer har minskat från 67 procent år 1998 till 38 procent år Jämfört med föregående år är resultatet bättre för två program (K och B); i stort oförändrat för fem program (I, Mediateknik, M, Öppen ingång och T) och sämre för sex program (F, Bioteknik, D, civilingenjör/lärare, E och Informationsteknik). Resultatet på förkunskapstestet för nybörjarna på Media 120. ligger i nivå med det lägsta bland civilingenjörsprogrammen. Kvinnorna har som grupp något bättre resultat än männen. Här har det skett en successiv utveckling. I tidigare årgångar låg männens resultat några procentenheter högre än kvinnornas. De två senaste åren har kvinnornas resultat varit något bättre än männens. På tre program har de kvinnliga teknologerna som grupp ett betydligt bättre resultat på testet än männen. Det gäller Mediateknik, Elektroteknik och Civilingenjör/lärare,. Största skillnaden till männens fördel redovisas för Datateknikprogrammet. 71 procent av deltagarna i provet hade betyg på kursen Matematik D från gymnasieskolan. (Övriga hade läst kurser med samma innehåll på annat håll: Komvux eller basåret). Betygsnvån hos nybörjarna har blivit lägre. År 1999 hade 15 procent betyget G på Matematik D och 44 procent betyget MVG. År 2002 och år 2003 har motsvarande andelar varit 26 procent (betyget G) och 34 procent (betyget MVG). Det finns också ett starkt samband mellan gymnasiebetyget och resultatet på förkunskapsprovet. Studenter med betyget MVG har nästan dubbelt så hög lösningsfrekvens som studenter med betyget G på gymnasiets D-kurs i matematik. 7

8 Lösningsfrekvenserna år 2003 för teknologer med ett visst betyg i matematik (D-kursen) är väsentligt lägre än de var år År 2003 har förkunskapskraven i matematik sänkts för civilingenjörsprogrammen. Det krävs inte längre att man läst kursen Matematik E i gymnasiet 3 för att bli behörig. Cirka 10 procent av de nybörjare på civilingenjörsprogrammen, som gått i nya gymnasiet hade inte läst kursen matematik E. De flesta av dessa hade det lägsta betyget (G) på matematik D. De hade något sämre resultat på provet än övriga nybörjare med G på D-kursen. Resultatet år 2003 är också sämre än föregående år för teknologer betyget G och VG på kursen matematik E och som är 19 år (dvs som kommer direkt från gymnasiesko-lan). Jämfört med1998 år prov är minskningen kraftig för dessa två betygsnivåer. För dem som har högsta betyget på Matematik E är lösningsfrekvensen däremot oförändrad. 3 Eller skaffat sig motsvarande kunskaper på annat sätt. 8

9 Inledning Provet Provet, är identiskt med det prov som årligen getts sedan år 1997 (se bilaga 1). Det genomförs under en timme (60 minuter) i anslutning till det första undervis-ningstillfället på den repetitions- och introduktionskurs i matematik som ges på civilingenjörsprogrammen vid KTH. Inga hjälpmedel (ex räknedosa, formelsamling) är tillåtna vid provet. I anslutning till provet får de skrivande också fylla i ett missivblad med uppgifter om tidigare matematikstudier, betyg etc. De svarande Drygt 1500 svar Sammanlagt rättades 1473 prov från nybörjare på de sammanlagt16 olika civilingenjörsprogrammen vid KTH. Dessutom hade provet gjorts av 49 studenter från högskoleingenjörsprogrammet Media 120. Bortfall Tabell 0: Förkunskapstest i matematik hösten Antalet provdeltagare och bortfall. 9

10 Provet gjordes i slutet av augusti, under en period då fortfarande rekryteringen av reserver pågick. Det är därför inte möjligt att fastställa exakt hur många teknologer som borde ha deltagit i provet på de olika utbildningsprogrammen. Däremot finns exakta uppgifter på antalet nybörjare den 15 september. Med dessa som utgångspunkt kan man uppskatta bortfallet för de olika programmen (se tabell 0). Som synes är det genomsnittliga bortfallet på civilingenjörsprogrammen 14 pro-cent. (Bortfallet föregående år var 22 procent och år procent). Tre fjärdedelar var 21 år eller yngre 74 procent av de svarande från civilingenjörsprogrammen var 21 år eller yngre, vilket är en något större andel än föregående år. 10 procent var 25 år eller äldre. På programmet Media 120 var åldern mera spridd. 45 procent var 21 år eller yngre; 22 procent var 25 år eller mer. Grupperingar av testuppgifterna Det aktuella provet innehåller sammanlagt 14 uppgifter. Några av dessa är kopplade till varandra (som a- och b-uppgifter på samma problem) 4. Liksom i tidigare års rapporter har de olika uppgifterna fördelats på sex olika grupper. Fyra uppgifter (nr 1 och 2 samt 4 a och 4b) är alla enkla uppgifter som finns med i grundskolans kurs (aritmetik, algebra och elementär geometri/trigonometri). Man kan säga att dessa uppgifter testar (matematiska) grundkunskaper. Uppgifterna 3 och 8a är elementära övningar på vad man skulle kunna kalla deriveringsmetoder. Det är metoder som lärs ut i gymnasieskolan. Uppgifterna 6 och 9 handlar båda om heltal och deras egenskaper och räkneregler. De bygger i stort på matematikkunskaper som lärs ut i grundskolan, men är av en typ som egentligen inte övas där. De kräver en viss matematisk kreativitet av den skrivande för att lösas. Vi använder här beteckningen kreativ talkunskap. Uppgifterna 8b och 10 och i viss mån även 4c testar förmågan att läsa, förstå och tillämpa matematisk text i första hand inom analysområdet: läsförmåga (analys). Uppgifterna 5 och 11 testar vad man skulle kunna kalla matematisk allmänbildning. Uppgift 7 slutligen förutsätter en förmåga att lösa uppgifter med vad som för dessa studenter skulle kunna kallas okonventionella angreppssätt. Lösningsfrekvenser Varje uppgift eller deluppgift bedömdes med 1, 0,5 eller 0 poäng. Sammanlagt kan man få 14 poäng på provet. 4 I bilaga 1 finns en genomgång av samtliga uppgifter och en analys av hur de kan lösas och en diskussion av vilka kunskaper och färdigheter som de mäter. 10

11 Vid analysen i det följande av resultaten för de olika uppgifterna i provet används här begreppet lösningsfrekvens. För en grupp teknologer definieras för var och en av de olika uppgifterna i testet lösningsfrekvensen som andelen (i procent) utdelade poäng av antalet möjliga. 11

12 12

13 Provresultat för samtliga Resultat år 2003 Lösningsfrekvenserna år 2003 på de olika uppgifterna för hela gruppen civilingenjörsstudenter redovisas i tabell 1. (Resultat för studenterna på media 120 finns i tabell 2). Vi har samma mönster som tidigare år: De standardiserade räkneuppgifterna klarar man bäst - allra bäst sådant som finns med redan i grundskolans kurs. På uppgifter som kräver vad man skulle vilja kalla självständigt matematiskt tänkande och matematisk förståelse är lösningsfrekvenserna lägre. Tabell 1. Nybörjartest i matematik vid KTH Lösningsfrekvenser för nybörjare på civilingenjörslinjerna för testuppgifter inom olika områden. Uppgifter Lösningsfrekvens (%) 2003 Lösningsfrekvens (%) 2002 Lösningsfrekvens (%) 2001 Lösningsfrekvens (%) 2000 Lösningsfrekvens (%) 1999 Lösningsfrekvens (%) 1998 Lösningsfrekvens (%) 1997 Grundkunskaper 1 73,9 78,1 79,3 84,2 87, ,7 81,9 82,6 87,1 88, a 71,0 76,7 81,0 85,0 88, b 75,8 79,0 82,1 89,1 90, medelvärde 75,3 78,9 81,2 86,3 88,5 90,3 89,0 Deriveringsmetoder 3 53,9 56,8 60,9 67,8 71, a 40,1 42,6 46,8 54,1 59, medelvärde 47,0 49,7 53,9 61,0 65,2 69,5 63,0 Matematisk allmänbildning 5 72,9 75,2 73,1 73,2 78, ,2 32,0 32,2 45,2 46, medelvärde 52,0 53,6 52,7 59,2 62,5 61,0 59,0 Kreativ talkunskap 6 33,1 31,8 36,0 42,2 45, ,2 29,9 25,8 33,4 37, medelvärde 30,7 30,8 30,9 37,8 41,7 42,0 40,5 Läsförmåga (analys) 4c 6,3 7,5 8,0 10,4 13, b 17,5 15,9 17,2 20,8 22, ,2 12,1 10,0 16,2 19, medelvärde 11,7 11,8 11,7 15,8 18,6 23,0 19,3 Okonventionella angreppssätt 7 7,1 8,4 8,4 9,1 10, medelvärde 7,1 8,4 8,4 9,1 10,0 11,0 10,0 Genomsnittlig lösningsfrekvens 43,1 44,8 46,0 51,3 54,1 56,3 53,5 Jämförelse med tidigare års provresultat Som jämförelse finns i tabell 1 också resultaten från de sex tidigare tillfällen som testet har använts. Man kan konstatera att resultaten från år 2003 är sämre än föregående år. Endast på två av de 14 uppgifterna är lösningsfrekvensen större än år På längre sikt kan man konstatera årets resultat är det sämsta sedan provet introducerades för sju år sedan på tio av de fjorton uppgifterna. Som synes (tabell 1) var resultatet av provet var något bättre år 1998 än år Men sedan 1998 har resultaten successivt försämrats. Den genomsnittliga lösningsfrekve-nsen för år 2003 är 13 procentenheter lägre än den var år

14 Sammantaget har lösningsfrekvensen inom det som vi kallat grundkunskaper (d v s enkla tilllämpningar av grundskolans matematikkurs) sedan 1998 minskat med 15 procentenheter (från 90 procent till 75 procent). Sedan år 1998 har också lösningsfrekvensen för det som här kallas deriverings-metoder och som hör till gymnasieskolans kurser minskat kraftigt - med 23 procentenheter. På uppgiften 3 där uppgiften är att derivera produkten av två binom har lösningsfrekvensen minskat från 74 procent till 54 procent under femårsperioden På uppgiften 8 a, i vilken man på en konkret funktion skall tillämpa kedjeregeln för derivation har lösningsfrekvensen minskat ännu mer - från 65 procent till 40 procent. Inom det område som vi kallat matematisk allmänbildning har lösningsfrekvensen på uppgiften 5 varit i stort sett oförändrad vid alla provtillfällen. På uppgift 11 däremot (som handlar om ett bevis av Pythagoras sats) var lösningsfrekvensen stort sett oförändrad fram t.o.m. år De tre senaste åren har den däremot varit betydligt lägre. (Något över 30 procent jämfört med 45 procent år 2000 och åren dessförinnan.). På de två uppgifter som handlar om kreativ talkunskap testas kunskaper på områden som inte direkt tas upp i gymnasieskolans kursplaner. I uppgiften 6 förväntas man använda enkla potensregler för att avgöra storleksordningen mellan tre tal. Här har lösningsfrekvensen minskat kraftigt - från 49 procent år 1998 till 33 procent år På uppgiften 9 däremot, som löses genom ett man generaliserar en given geometrisk figur och översätter den i siffror, är lösningsfrekvensen år 2003 är bara sju procentenheter lägre än år Lösningsfrekvensen för de analysuppgifter som är kopplade till det som vi kallat läsförmåga (analys) har halverats från 23 procent år 1998 till 12 procent år 2003, vilket är oförändrat i förhållande till de två föregående åren. Det gäller här tre uppgifter som testar förmågan att tillämpa matematisk text kopplad till teorien för gymnasiets kurs i matematisk analys. I den sista gruppen okonventionella angreppssätt, som bara utgörs av en uppgift har lösningsfrekvensen minskat från 11 procent 1998 till 7 procent år

15 Resultat för de olika programmen. Stora skillnader mellan de olika programmen Hösten 2003 startades vid KTH utbildning på sammanlagt 16 program, som leder fram till civilingenjörsexamen. I Tabell 2 ges lösningsfrekvenserna för de olika uppgifterna för teknologerna på de olika programmen. Motsvarande uppgifter för tidigare år ges i tabell 3 7. På ett av programmen (Teknisk fysik) är den genomsnittliga lösningsfrekvensen strax under 60 procent. På ett (Industriell ekonomi) är lösningsfrekvensen kring 55 procent. Två program ligger kring 50 procent (Bioteknik och Mediateknik ) Tre program ligger strax under 45 procent (Datateknik, Civilingenjör/lärare och Design och produkt-framtagning). Fem program ligger kring 40 procent, (Elektroteknik, Maskinteknik, Öppen ingång, Farkostteknik och Kemiteknik ). Två ligger kring 35 procent (Sam-hällsbyggnad och Materialteknik). Slutligen har Mikroelektronik och Informations-teknik lösningsfrekvenser som ligger under 30 procent. Jämfört med föregående år är resultatet bättre för två program (K och B); i stort oförändrat för fem program (I, Mediateknik, M, Öppen ingång och T) och sämre för sex program (F, Bioteknik, D, Civilingenjör/lärare, E och Informationsteknik). Alla program har väsentligt sämre resultat än år 1998 I ett längre perspektiv kam man konstatera att resultatet är sämre jämfört med år 1998, för alla de program som fanns det året. Den allra största minskningen har drabbat D, vars resultat år 2003 var 21 procentenheter (pe) lägre än år Därnäst kommer programmen E (-18 pe), T (-16 pe) och K (-15 pe). För övriga program ( F, I, M och B) är minskningen under perioden kring 11 procentenheter. (Se vidare tabell 2). Den allra kraftigaste minskningen har skett för Informationsteknik. På detta program som har lösningsfrekvensen mer än halverats från 56,4 procent år 2000 (det första året som programmet gavs) till 27,2 procent år Media 120 I årets test deltog också nybörjarna på ett treårigt utbildningsprogram med beteckningen Media 120. Resultatet här ligger i nivå med det lägsta bland civilingenjörsprogrammen. Informationsteknik hade en lösningsfrekvens på 27,2 procent -Media 120 en lösningsfrekvens på 26,8. Stor spridning av resultatet inom de enskilda programmen Det är alltså stora variationer mellan genomsnittsresultaten i de olika programmen. Men det finns också stora variationer i resultat för teknologerna inom ett och samma program. I tabell 8 redovisas fördelningen i fyra olika grupper efter testresultatet för de olika programmen. 15

16 Tabell 8: Matematiktest KTH hösten Procentuell fördelning av provresultaten för de olika programmen. (Programmen ordnade efter andelen av teknologerna som har 10 poäng eller mer.) Andelar (procent) med resultat i intervallet: 4 och 10 och Civilingenjörsprogram under 4,5-6,5 7-9,5 över Summa Teknisk fysik 9,4 22,2 35,0 33,3 100,0 Industriell ekonomi 9,2 24,2 48,3 18,3 100,0 Mediateknik 11,3 35,8 39,6 13,2 100,0 Datateknik 25,5 27,5 35,6 11,4 100,0 Mikroelektronik 13,3 44,5 33,3 8,9 100,0 Kemiteknik 27,3 45,5 19,5 7,8 100,0 Elektroteknik 29,4 33,9 29,4 7,3 100,0 Bioteknik 4,3 41,4 47,1 7,1 100,0 Civilngenjör/lärare 14,3 55,1 24,5 6,1 100,0 Öppen ingång 34,0 34,0 26,4 5,7 100,0 Design- och produktframtagning 21,4 41,8 32,7 4,1 100,0 Maskinteknik 26,3 45,3 24,8 3,6 100,0 Samhällsbyggnad 41,7 38,6 16,5 3,1 100,0 Materialteknik 44,1 38,2 14,7 2,9 100,0 Farkostteknik 24,4 43,7 29,4 2,5 100,0 Informationsteknik 57,1 27,0 14,3 1,6 100,0 Samtliga teknologer ,8 36,1 29,2 8,9 100,0 Samtliga teknologer ,6 36,5 32,3 9,6 100,0 samtliga teknologer ,4 35,2 35,7 9,6 100,0 Samtliga teknologer ,9 31,3 40,5 16,3 100,0 Samtliga teknologer ,4 25,4 43,5 20,7 100,0 Samtliga teknologer ,4 25,3 43,7 23,6 100,0 Övriga program Media ,6 32,7 2,0 2,0 100,0 Även om provet görs under något pressade förhållanden och direkt efter sommaren måste 4 poäng eller därunder anses vara ett lågt resultat. För att få fyra poäng räcker det t ex att klara de fyra uppgifter som här redovisas under rubriken Grundkunskaper. Även om testet inte med säkerhet kan säga något om den enskilde teknologen (alla kan ha en dålig dag), kan man nog konstatera att prognosen för dem som fått högst fyra poäng inte är speciellt god inför de kommande matematikstudierna. I detta perspektiv är det anmärkningsvärt att nära 60 procent av studenterna på Informationsteknik har 4 poäng eller mindre. Andra program med hög andel provdeltagare i den sämsta gruppen är Materialteknik (44 procent), Samhällsbyggnad (42 procent) och Öppen ingång (34 procent). Förändringar sedan förra året Som synes har andelen teknologer som klarat högst fyra av de fjorton uppgifterna, ökat varje år sedan Redan år 2001 hörde nästan var femte ny teknolog till denna grupp mot ungefär var tionde år 1999 och Nu har denna andel ökat ytterligare - till över en fjärdedel av dem som gjorde provet. 22

17 De teknologer som klarat minst sju rätt på provet ha löst åtminstone en uppgift utöver det som kan ses som standarduppgifter från grundskola och gymnasium. Utan att det finns konkreta belägg kan man anta att de teknologer som kommer att klara de kommande matematikkurserna i utbildningen utan problem, till större delen finns bland dem som fått minst sju poäng på förkunskapstestet. Därför är det allvarligt att andelen som har minst sju poäng på provet har minskat ytterligare jämfört med förra året från 42 procent år 2002 till 38 procent innevarande år. I ett längre perspektiv t.ex. jämfört med år 1999 är detta minskning med 26 procentenheter ( se tabell 9). Andelen av de skrivande som har sju poäng eller mer varierar också kraftigt mellan de olika programmen. Högst ligger Teknisk fysik och Industriell ekonomi, där två tredjedelar av provdeltagarna har 7 poäng eller mer. De lägsta värdena redovisas av tre program: Samhällsbyggnad, Materialteknik och Informationsteknik, för vilka mindre än 20 procent av provdeltagarna har 7 poäng eller mer. ( Tabell 9). Tabell 9: Matematiktest KTH: Förändringar och för de olika programmen. I tabell 9 redovisas för varje program förändringen dels mellan år 2002 och år 2003 dels mellan år 1999 och år 2003 av andelen av de nya teknologerna som fått högst 4 poäng och av andelen som fått sju poäng eller mer. Jämfört med år 2002 har andelen med låga resultat (4 och därunder) ökat framför allt inom programmen F, D, E och Informationsteknik. Ett program, K, redovisar ett bättre resultat än förra året. Andelen som har 7 poäng eller mer har minskat mellan år 2002 och 2003 framförallt på programmen F, D K, Bioteknik, Civilingenjör/lärare och Informationsteknik. 23

18 Vid en jämförelse med resultaten från år 1999 har försämringen varit mest dramatisk på programmen D, K, E, B och T. Se vidare tabell 9. 24

19 Män och kvinnor I tabell 10 redovisas fördelningen av lösningsfrekvenserna för män och kvinnor på civilingenjörsprogrammen. Här bör framhållas att resultaten inte kan användas för att dra slutsatser om matematikkunskaperna hos kvinnor och män mera generellt. De uppgifter som redovisas gäller de män och de kvinnor som sökt och kommit in på de olika programmen vid KTH. Tabell 10: Nybörjare på civilingenjörslinjerna KTH Lösningsfrekvensen (procent) för de i olika uppgifterna fördelade på män och kvinnor. Män Kvinnor Samtliga Uppgift N=976 N=320 N=1473 Grundkunskaper 1. 72,5 76,5 73, ,0 81,4 80,7 4a. 68,9 75,1 71,0 4b. 75,5 72,5 75,8 Medelvärde 74,5 76,4 75,3 Deriveringsmetoder 3. 53,7 51,6 53,9 8a. 39,6 40,8 40,1 Medelvärde 46,7 46,2 47,0 Matematisk allmänbildning 5. 72,0 74,5 72, ,5 32,2 31,2 Medelvärde 51,2 53,3 52,0 Kreativ talkunskap 6. 31,1 39,0 33, ,9 33,3 28,2 Medelvärde 29,0 36,1 30,7 Läsförmåga (analys) 4c. 5,3 7,8 6,3 8b. 17,6 14,6 17, ,2 9,0 11,2 Medelvärde 11,4 10,5 11,7 Okonventionella angreppssätt 7. 7,7 4,0 7,1 Medelvärde 7,7 4,0 7,1 Genomsnittlig lösningsfrekvens 42,4 43,7 43,1 Anm: 177 svarande har ej uppgivit kön Kvinnornas resultat är bättre än männens när det gäller det område som kallas kreativ talkunskap Männens resultat är bättre inom området Okonventionella angreppsätt. Kvinnorna har sammantaget något högre lösningsfrekvens än männen. Här har det skett en utveckling över åren. Fram till år 2000 var männens resultat något bättre än kvinnornas. Sedan år 2002 är det tvärtom. Kvinnornas resultat är något bättre än männen. 25

20 Sett över åren har kvinnorna flyttat fram de relativa positionerna, framförallt inom områdena Matematisk allmänbildning, Kreativ talkunskap och Läsförmåga (analys). (Se vidare tabell 11). Tabell 11: Nybörjare på civilingenjörsprogrammen Lösningsfrekvensen för män och kvinnor för de olika problemgrupperna åren Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor N=976 N=320 N=833 N=284 N=1062 N=388 N=1022 N=423 N=927 N=415 N=869 N=332 Grundkunskaper 74,5 76,4 77,9 80,6 80,8 82,6 86,5 87,0 88,9 88,2 90,1 91,2 Deriveringsmetoder 46,7 46,2 48,3 55,4 54,4 53,5 62,8 56,7 65,2 65,6 69,9 68,8 Matematisk allmänbildning 51,2 53,3 53,2 56,0 52,9 51,2 60,7 55,7 65,2 56,0 62,9 56,7 Kreativ talkunskap 29,0 36,1 30,0 32,2 29,6 33,5 37,9 37,6 42,2 41,0 42,7 41,6 Läsförmåga (analys) 11,4 10,5 11,8 10,1 12,1 10,8 16,9 13,0 20,1 15,6 24,9 19,7 Okonventionella angreppssätt 7,7 4,0 9,1 5,3 9,0 6,3 10,8 4,6 12,6 4,7 13,5 4,5 Genomsnittlig lösningsfrekvens 42,4 43,7 44,2 46,1 45,9 46,1 52,2 49,4 55,1 52,1 57,1 54,5 Kvinnor och män på olika program Lösningsfrekvenserna för kvinnor och män i de olika programmen ges i tabell 12. Tabell 12: Nybörjartest KTH Olika program. Genomsnittliga lösningsfrekvenser för män respektive kvinnor. Civilingenjörsprogram Män N Kvinnor N Samtliga N Teknisk fysik 59, , ,1 117 Industriell ekonomi 52, , ,4 120 Bioteknik 51, , ,6 70 Mediateknik 45, , ,6 53 Datateknik 46, , ,9 149 Elektroteknik 39, , ,5 109 Civilingenjör/lärare 38, , ,6 49 Maskinteknik 37, , ,6 137 öppen ingång 39, , ,6 106 Farkostteknik 39, , ,1 119 Kemiteknik 42, , ,8 77 Informationsteknik 31, ,0 3 27,2 63 Materialteknik 38, ,2 7 35,9 34 Mikroelektronik 43, ,7 3 29,8 45 Samhällsbyggnad 35, , ,9 127 Design och produktframtagning 44, , ,0 98 Alla civilingenjörsprogram 43, , , Övriga program Media , , ,8 49 Total 42, , , Anm: 184 svarande har ej uppgivit kön. 26

21 Det mest påfallande resultatet i tabell 12 är den stora skillnaden till kvinnornas fördel som förekommer för vissa program. Det gäller framförallt Mediateknik, Elektroteknik och Civilingenjör/lärare,. Största skillnaden till männens fördel redovisas för Datateknikprogrammet.(Se vidare tabell 12). 27

22 28

23 Gymnasiebetygens betydelse Det är naturligt att jämföra resultaten på KTH-testet med betygen från gymnasieskolan. Idag får man betyg i matematik på fem olika kurser om man går i NVprogrammet. De kurser som bara förekommer på NV-programmet är Matematik D och Matematik E. (De kan också läsas valfritt på andra program). Tidigare krävdes för behörighet till civilingenjörsprogrammen godkänt betyg både på D-kursen och på E-kursen ( eller motsvarande kunskaper). Men från år 2003 räcker det för behörighet att man gått D-kursen med godkänt betyg. Som visas i det följande finns det också ett hundratal bland nybörjarna som läst D- kursen men inte E-kursen. De studenter som inte läst E-kursen är sannolikt negativ selektion. Därför redovisar vi i det följande i första hand sambandet mellan gymnasiebetyget på kursen matematik D och provresultatet. Tabell 13: Nybörjartest i matematik vid KTH Nybörjare på civilingenjörslinjerna som har betyg på kursen matematik D från gymnasieskolan. Relationen mellan gymnasiebetyget och testresultatet. Antalet provdeltagare med betyg från gymnasieskolans kurs D Betyg År G VG MVG Summa Lösningsfrekvensen (%) för provdeltagare med betyg från gymnasieskolans kurs D Betyg År G 30,5 31,4 33,7 38,6 42,5 VG 42,5 41,9 43,3 46,4 50,9 MVG 57,9 58,7 56,6 63,1 66,3 Summa 44,6 45,0 45,9 52,2 56,5 Betygsnvån hos nybörjarna har blivit lägre. År 1999 hade 15 procent betyget G på matematik D och 44 procent betyget MVG. År 2002 och år 2003 har motsvarande andelar varit 26 procent (betyget G) och 34 procent (betyget MVG). Det finns också ett påtagligt samband mellan gymnasiebetyget och resultatet på förkunskapsprovet (se tabell 13). Studenter med betyget MVG har nästan dubbelt så hög lösningsfrekvens som studenter med betyget G på gymnasiets D-kurs i matematik. Betydelsen av kurs E Av de drygt 1000 provdeltagare på civilingenjörslinjerna som läst D-kursen i gymnasieskolan var det cirka 100 som inte hade betyg på E-kursen (varken från gymnasie- 29

24 skolan eller från Komvux). Detta var i första hand studenter som hade det lägsta betyget (G) på D-kursen. Det visar sig alltså, inte oväntat, att det i första hand är studenter med redan tidigare jämförelsevis svaga matematikkunskaper som avstår från att läsa den valfria E-kursen. (Tabell 14). Provresultaten för studenter med samma betyg på kurs D är också lägre för dem som inte läst E-kursen. (Tabell 14). Tabell 14: Nybörjartest i matematik vid KTH Studenter som har betyg från kursen matematik D i gymnasieskolan. Testresultat beroende på om man också läst kursen matematik E i gymnasieskolan eller i Komvux. Lösningsfrekvensen för studenter som läst kurs D i gymnasieskolan Studenter som också läst kurs E i gymnasieskolan eller Komvux Lösningsfrekvens (%) Antal svar Civilingenjörsprogram Civilingenjörs- Betyg på kurs D Media 120 Samtliga program Media 120 Samtliga G 31,0 21,8 30, VG 43,1 21,4 43, MVG 58,0 42,9 58, Studenter som inte läst kurs E vare sig i gymnasiet eller i komvux Lösningsfrekvens (%) Antal svar Civilingenjörsprogram Civilingenjörs- Betyg på kurs D Media 120 Samtliga program Media 120 Samtliga G 29,0 18,6 28, VG 33,4 25,0 33, MVG 51,8 53,6 52,

25 Testresultat för 19-åringar Resultaten på förkunskapsprovet är alltså genomgående sämre år 2003 än det var för några år sedan. Det gäller även för varje betygsnivå separat. Det kan finna fler förklaringar till detta.en kan vara att vi haft en betygsinflation. Kraven för de olika betygen kan ha minskats med åren. Men förklaringen kan också delvis sökas i att populationerna har varit olika. Alla vet att man glömmer kunskaper som inte övas. Det gäller också kunskaper i matematik. Det skulle kunna vara så att vi de senaste åren har haft en större andel än tidigare bland de skrivande från nya gymnasieskolan som läste sina matematikkurser för länge sedan. I tabell 15 görs därför för varje betygsnivå på kurs E en jämförelse mellan resultaten för de studenter som var 19 år vid provtillfället 5. Det är i princip de som kom direkt från gymnasieskolan till KTH. I tabellen jämförs lösningsfrekvenserna för årgångarna 1998, 2000, 2001, 2002 och Tabell 15: Nybörjare 19 år, KTH åren 1998, , 2002 och Lösningsfrekvensen i relation till gymnasiebetyget på kurs E i matematik. betyg på kurs E År G VG MVG n=35 n=116 n= ,1 56,8 67,0 n=77 n=118 n= ,1 47,8 66,6 n=110 n=138 n= ,8 49,5 61,4 n=91 n=103 n= ,3 47,4 63,4 n=92 n=126 n= ,8 45,4 64,9 betyg på kurs D År G VG MVG n=78 n=141 n= ,7 42,0 61,7 Resultatet på förkunskapstestet för denna grupp är alltså i stort sett oförändrat för dem som har betyget MVG på gymnasiets E-kurs. Däremot har resultatet blivit sämre genom åren för de 19-åringar som hade de två lägre betygen (G och VG). Speciellt stor har minskningen varit för dem som har betyget G. Om detta beror på en direkt betygsinflation eller på omorganisationer i årskurserna i gymnasiet (så att t ex dagens studenter har läst matematiken tidigare än årgång 1998) går inte att avgöra. En annan förklaring kan vara att selektering av studenter med betygen G och VG har varierat över åren. Bland dem som får betyget G på kurs E är variationerna i kunska- 5 Med ålder menar vi den ålder som vederbörande har vid det aktuell årets slut. 31

26 per stora. Det är inte omöjligt att de som kom in på KTH med betyget G år 1998 i genomsnitt hade ett starkare G än de som kom in i år. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att gymnasisterna har lärt sig att bättre optimera sina studier. Allt fler lär sig precis så mycket matematik som behövs för ett visst betyg. Överinlärning blir mer sällsynt. Detta är ett för den enskilde rationellt handlande, eftersom det är viktigast för att komma in är att medelvärdet på samtliga kurser i slutbetyget är så högt som möjligt. Då skall man inte ägna mer tid åt en kurs än nödvändigt för att få det betyg man siktar mot. 32

Matematikkunskaperna 2002 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2002 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2002 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2002 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRETAL

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Matematikkunskaperna 2013 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH

Matematikkunskaperna 2013 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH Matematikkunskaperna 2013 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2013 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Matematikkunskaperna 2012 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH

Matematikkunskaperna 2012 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH Matematikkunskaperna 2012 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2012 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH

Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2011 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Matematikkunskaperna 2001 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2001 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2001 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2001 1 FÖRETAL 3 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Provet

Läs mer

Matematikkunskaperna 2000 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2000 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2000 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2000 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRETAL

Läs mer

Matematikkunskaperna 2010 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen

Matematikkunskaperna 2010 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen Matematikkunskaperna 2010 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm November 2010 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FÖRETAL

Läs mer

Matematikkunskaperna 2015 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH

Matematikkunskaperna 2015 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH Matematikkunskaperna 2015 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2015 2 Innehållsförteckning FÖRETAL

Läs mer

Matematikkunskaperna 2008 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen

Matematikkunskaperna 2008 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen Matematikkunskaperna 2008 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm Oktober 2008 2 Matematikkunskaperna 2008 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Studenternas förkunskaper

Studenternas förkunskaper PER BYLUND & PER-ANDERS BOO Studenternas förkunskaper Under perioden 1998 2001 har förkunskaperna hos de nyantagna studenterna vid Umeå universitet analyserats. Här redovisas några av de intressantare

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Matematiken i KTHs utbildningsprogram ett utvecklingsprojekt

Matematiken i KTHs utbildningsprogram ett utvecklingsprojekt Matematiken i KTHs utbildningsprogram ett utvecklingsprojekt Delprojekt 4: Mötet med gymnasieskolan Delprojektet skall identifiera och analyser kritiska framgångsfaktorer för mötet mellan gymnasiets studenter

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Resultat från nationellt kursprov

Resultat från nationellt kursprov Resultat från nationellt kursprov Katarina Kjellström I Nämnaren 22(2) beskrevs kurs A-prov och i 22(3) lärarnas synpunkter på det första provet som genomfördes i maj 1995 (se referenser). I denna artikel

Läs mer

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör www.ha.ax Ansökningsguide 2015 företagsekonom Ingenjör hotell- och restaurangadministratör maskinbefäl sjökapten sjukskötare systemvetare Våra utbildningsprogram Informationsteknik Elektroteknik Företagsekonomi

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Matematik för fortsatta studier

Matematik för fortsatta studier Matematik för fortsatta studier En kvantitativ undersökning gjord på uppdrag av matematikdelegationen av Lars Brandell Stockholm 2004 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning

Läs mer

www.ha.ax Ansökningsguide 2013

www.ha.ax Ansökningsguide 2013 www.ha.ax Ansökningsguide 2013 företagsekonom hotell- och restaurangadministratör Ingenjör maskinbefäl sjukskötare sjökapten systemvetare 2 Våra utbildningsprogram Informationsteknik Elektroteknik Företagsekonomi

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Per Näsman Anna Björklund 2007-06-20

Per Näsman Anna Björklund 2007-06-20 Statistisk undersökning av matematikbakgrund, matematik D eller matematik E, från gymnasiet och studieresultat, avklarad poängsumma, vid KTH för studerande antagna till KTH höstterminerna 21, 22, 23 respektive

Läs mer

Utvärdering och analys av kursen Sommarmatte (Förberedande repetitionskurs i matematik, 3p), 5B1144

Utvärdering och analys av kursen Sommarmatte (Förberedande repetitionskurs i matematik, 3p), 5B1144 Utvärdering och analys av kursen Sommarmatte (Förberedande repetitionskurs i matematik, 3p), 5B1144 Anna-Karin Högfeldt Kungliga Tekniska högskolan KTH Learning Lab KTH Osquars backe 31, 100 44 Stockholm

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

Ansökningstid 15.3 15.4.2016

Ansökningstid 15.3 15.4.2016 Ansökningstid 15.3 15.4.2016 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND ANSÖKNINGSGUIDE 2016 Företagsekonom Hotell/restaurangadministratör Ingenjör, elektroteknik Ingenjör, IT/Systemvetare Ingenjör, maskinteknik Sjukskötare Sjökapten

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2013

SKL:s Öppna jämförelser 2013 1 Bo Gertsson 2013-04-10 I vecka 15/2013 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året: SKL:s Öppna jämförelser 2013 Grundskola Staffanstorps kommun en effektiv grundskolekommun som

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut 2008-06-30 för Tekniskt basår 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) Start ht 2008 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att ge kompletterande utbildning

Läs mer

Lärares och studenters syn på KTHs Introduktionskurs i Matematik

Lärares och studenters syn på KTHs Introduktionskurs i Matematik Lärares och studenters syn på KTHs Introduktionskurs i Matematik Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@math.kth.se Lars Filipsson, KTH Matematik lfn@math.kth.se 1 Bakgrund Inom ramen för projektet Gymnasieskolans

Läs mer

Ansökningsguide företagsekonom hotell- och restaurangadministratör Ingenjör maskinbefäl sjukskötare sjökapten systemvetare

Ansökningsguide företagsekonom hotell- och restaurangadministratör Ingenjör maskinbefäl sjukskötare sjökapten systemvetare www.ha.ax Ansökningsguide 2009 företagsekonom hotell- och restaurangadministratör Ingenjör maskinbefäl sjukskötare sjökapten systemvetare ANSÖKAN Ansökan görs på www.ha.ax/ansokan genom att skriva ut ansökningsblanketten

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database PERCENTILEKVIVALERADE BETYG En beskrivning av hur grundskole- och gymnasiebetyg har transformerats

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-12-16 av Enhetschef för utbildnings- och forskningsenheten.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Undersköterska med specialistkompetens inom demens 100 Yh-poäng, Motala/Mjölby Distans, halvfart Östsvenska Yrkeshögskolan AB Laxholmstorget 3, Norrköping www.osyh.se 1

Läs mer

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning Till Lärarutbildningsnämnden Högskolan i Gävle Sammanställning av utvärderingen av Inriktning 1 2003 Resultat Kön, ålder, planerad yrkesprofession samt inriktning 165 lärarstudenter har besvarat enkäten.

Läs mer

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet Bremergymnasiet Skolan erbjuder NV/NA Naturvetenskapsprogrammet Inriktningar: Naturvetenskap Naturvetenskap & Samhälle TE Teknikprogrammet Inriktningar: Design & Produktutveckling Informations- & Medieteknik

Läs mer

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder Bremergymnasiet Skolan erbjuder NV/NA Naturvetenskapsprogrammet Inriktningar: Naturvetenskap Naturvetenskap & Samhälle TE Teknikprogrammet Inriktningar: Design & Produktutveckling Informations- & Medieteknik

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2015

SKL:s Öppna jämförelser 2015 1 Bo Gertsson 2015-04-27 27 april 2015 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nionde året: SKL:s Öppna jämförelser 2015 Grundskola Lägre resultat i Staffanstorps kommun jämfört tidigare

Läs mer

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Andelar och procent Fractions and Percentage

Andelar och procent Fractions and Percentage Sida 1 av 20 Kursplan Uttagen: Inrättad: 2010-09-03 Andelar och procent Fractions and Percentage Högskolepoäng: 1.0 Kurskod: 5MA098 Ansvarig enhet: Matematik och Matematisk statistik SCB-ämne: Matematik

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium

Täby Enskilda Gymnasium Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Program som studenten är antagen till

Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Program som studenten är antagen till Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 54 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Mellanårsenkät 2012. Av Per-Anders Östling

Mellanårsenkät 2012. Av Per-Anders Östling Mellanårsenkät 12 Av Per-Anders Östling 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och uppväxtort... 4 Boende... 4 Utbildningsbakgrund... 4 Utbildningens svårighetsgrad och tempo... 5 Förväntningar... 7 Utbildningens

Läs mer

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen.

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen. Hersby gymnasium Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans

Läs mer

Viktor Rydberg Gymnasium, Djursholm. Skolan erbjuder

Viktor Rydberg Gymnasium, Djursholm. Skolan erbjuder Djursholm Skolan erbjuder Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm erbjuder S-programmet med E-inriktning och N-programmet med N-inriktning. Skolans målsättning är att utifrån en helhetssyn och med individen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Inledning Hösten 2011 gavs det första nationella provet i matematik inom ramen för Lgy 11. Provet gavs på kurs Matematik 1c, som läses av elever

Läs mer

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2 Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 62 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

NT-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

NT-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder NT-gymnasiet, Järfälla Skolan erbjuder Järfälla NT-Gymnasium erbjuder undervisning i ljusa nyrenoverade lokaler med erfarna lärare i klassrummen. Hos oss går du i samma klass under tre år och det finns

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Examinator: Magnus Ekh (mekh@am.chalmers.se), tele: 7723479 Kurspoäng: 3 Kurslitteratur: "Grundläggande hållfasthetslära", Hans Lundh, KTH, Stockholm. "Exempelsamling

Läs mer

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Förbundskontoret december 2010 Innehåll Inledning sid 3 Hur trogna är eleverna de program de har valt? Tabell 1 2 sid 3 5 Betygsutveckling

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Rapport 2006:19 R Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Hersby gymnasium. Skolan erbjuder

Hersby gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans lokaler är anpassade

Läs mer

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet Edvin söker till biomedicinska Edvin gick ut gymnasiet i juni 2010. Kort därefter började han läsa på civilekonomprogrammet men kom ganska snabbt på att han ville söka till biomedicinska istället. Här

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 19 juni 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Välkommen till Öppet hus på Danderyds Gymnasium måndagen den 28/11 är skolan för dig som vill gå en teoretisk utbildning och kombinera det med studier inom ett särskilt intresseområde.

Läs mer

Utbildningsplan 09/10

Utbildningsplan 09/10 TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan 09/10 Tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor Teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden BASÅR, KOMPLETTERINGSUTBILDNING,

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Matematik och statistik NV1, 10 poäng UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

S:t Botvids Gymnasium

S:t Botvids Gymnasium Skolan erbjuder Ekonomiprogrammet - Ekonomi Estetiska programmet - Spetsutbildning, Nycirkus (riksrekryterande), Hantverksprogrammet - Frisör IMPRO - Frisör Hotell- o Turismprogrammet - Turism o Resor

Läs mer

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare Arbetsmarknadsdag 2014-11-04 Lars Johansson, företagsrådgivare Ett av alla teknikföretag Gemensam nämnare? I en globaliserad värld är kreativitet Sveriges styrka En miljon jobb och nästan hela exporten

Läs mer

Värmdö gymnasium. Skolan erbjuder

Värmdö gymnasium. Skolan erbjuder Värmdö gymnasium Skolan erbjuder VÄRMDÖ GYMNASIUM är en av Stockholms populäraste skolor. Skolan, som tillhör Värmdö kommun, ligger centralt vid Gullmarsplan. Värmdö gymnasium präglas av utveckling, öppenhet

Läs mer

Policy vid antagning

Policy vid antagning Policy vid antagning Detta dokument beskriver våra antagningsprinciper vid nyantagning samt vid antagning av deltagare går vidare till en högre nivå på Allmän kurs. Del 1 - Nyantagning Allmän kurs består

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström KTH Royal Institute of Technology Eva Malmström Antagning ht 12, urval 2 2012-09-12 KTH Royal Institute of Technology www.kth.se 2 Anningar till KTH-utbildningar ht 2012 Nedanstående kan komma att kompletteras

Läs mer

Ålandsprovet i matematik

Ålandsprovet i matematik Statistik 2013:1 Ålandsprovet i matematik En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten 2012 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel 1 Utredningsrapport Utbildning I serien Utbildning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2010:2020 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16

Läs mer

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 33 LU Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 4 12

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 33 LU Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 4 12 Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 54 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Matematik C (MA1203)

Matematik C (MA1203) Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven

Läs mer

NT-gymnasiet, Järfälla

NT-gymnasiet, Järfälla Skolan erbjuder Järfälla NT-Gymnasium erbjuder undervisning i ljusa nyrenoverade lokaler med erfarna lärare i klassrummen. Hos oss går du i samma klass under tre år och det finns bra utrymmen att kunna

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer