EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag"

Transkript

1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

2

3 Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

4

5 Innehåll Inledning 6 Sammanfattning och förslag till åtgärder 7 Förslag på åtgärder 8 Syfte med undersökningen 9 Resultatredovisning 10 Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt 14 Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) 15 Metod och definitioner 15 Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper 16 Bilaga 17

6 Inledning Lärarnas Riksförbund arbetar aktivt för en likvärdig skola av högsta kvalitet, där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt. De stora utbildningspolitiska reformer som genomfördes under första hälften av 1990-talet har inte utvärderats på ett strukturerat sätt. Kunskapsmätningar genom nationella och internationella undersökningar kan dock ses som ett kvitto på reformernas utfall. Om de stora internationella undersökningarna i huvudsak tittar på kunskapsresultat, har Lärarnas Riksförbund valt att fokusera på likvärdigheten i systemet. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att utforma denna likvärdiga skola. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var lokal variation och olika lokala prioriteringar. Att det statliga uppdraget till skolan, särskilt på senare år, gått i rakt motsatt riktning, är en annan sak. Detta är den senaste rapporten i Lärarnas Riksförbunds rapportserie om just likvärdigheten i skolan. Förbundet vill med rapporten skapa debatt om förutsättningarna för alla elever att prestera maximalt och i vilken mån skolan kan kompensera för olika bakgrundsvariabler. 6

7 Sammanfattning och förslag till åtgärder Som konstaterats i ett flertal tidigare studier från olika aktörer lever de kommunala och fristående huvudmännen inte upp till de statliga kraven om en likvärdig och kompensatorisk skola. Det statliga uppdraget är, såvitt Lärarnas Riksförbund kan bedöma, inte anpassat till huvudmännens verklighet, eller vice versa. Det råder dock politisk enighet på nationell nivå om att skolan ska vara likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget är en hörnpelare i skoluppdraget. Resultaten kan sammanfattas i några korta punkter (observera att resultaten i denna undersökning gäller den gymnasieskola som verkade fram till 2011, alltså före GY2011-reformen): Att vara behörig till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet. Andelen elever med medelhöga meritvärden ( poäng) från grundskolan, men som saknar behörighet till gymnasieskolan, har ökat över tid. Dessa elever saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, engelska och matematik. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. Det är tydligt att gymnasieskolan svårligen kan kompensera för misslyckanden i grundskolan. Elever med helsvensk härkomst (född i Sverige, båda föräldrarna födda i Sverige) är underrepresenterade i samtliga kategorier elever som saknar grundläggande högskolebehörighet. 7

8 Förslag på åtgärder: Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att försäkra god och jämn kvalitet i undervisningen i samtliga av landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor. Lärarnas Riksförbund anser att ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan är nödvändigt för att vända resultatutvecklingen och värna alla elevers rätt och möjlighet att uppnå skolans mål. Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna. Staten måste, med tanke på den olikvärdighet som existerar, rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder som ovan, ökade möjligheter till halvklassundervisning och rekrytering av extra lärare. Det är nu viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp. 8

9 Syfte med undersökningen Det kompensatoriska uppdraget, för framför allt grundskolan, har varit tydligt formulerat i styrdokument ända sedan grundskolans inrättande. Elevknutna bakgrundsfaktorer ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Syftet med denna undersökning är att studera hur det går i gymnasieskolan för elever med olika skolframgång från grundskolan. Undersökningen tittar också på i vilken grad olika bakgrundsfaktorer, såsom föräldrars utbildning, härkomst och kön påverkar, både från grundskolan och i gymnasieskolan. Ett tydligt mått för hur skolsystemet presterade fram till och med 2011, då gymnasieskolan gjordes om, var andelen elever som når grundläggande högskolebehörighet, något varje nationellt gymnasieprogram syftade till. Denna studie tittar på i vilken utsträckning detta mål uppfylls och vad som kännetecknar de elever som inte når detta mål. 9

10 Resultatredovisning Nedan följer en översiktlig sammanfattning av resultaten. Fokus ligger på elever födda 1991, vilket betyder att eleverna gick ut grundskolan I tabellbilagan återfinns samtliga resultat för alla tre årskullar. Det finns en stark koppling mellan skolresultat i årskurs 9 och grundläggande behörighet till högskolestudier efter gymnasiet. Att vara behörig till gymnasieskolan ökar också chansen till att erhålla grundläggande behörighet till högskolestudier, även när man jämför elever med samma meritvärde. Av de elever som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde cirka 80 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. För elever som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 44 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 28 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever som var behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan har denna andel varit stabil över tid, men för de elever som var obehöriga till gymnasieskolan har denna andel sjunkit över tid. För elever födda 1983 som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 160 och 170 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier 39 procent. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier sjunker sedan successivt i takt med att studieresultaten i årskurs 9 sjunker. För elever som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 100 och 139 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier elva procent. Motsvarande andel för elever som var behöriga till gymnasieskolan uppgick till 17 procent. Även här ser vi försämring över tid i andelen behöriga till högskolestudier för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. 10

11 I likhet med tidigare studier visar denna att pojkar presterar sämre än flickor. Pojkar är överrepresenterade när det gäller att ha ett meritvärde som understiger 171. Detta är ett mönster som håller i sig över tid. För alla elevgrupper utom en (behörig och p) är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier på slutbetyget från gymnasieskolan lägre för pojkar än för flickor. För elever födda 1983 ser vi inte denna tydliga könsnackdel för pojkar i respektive elevgrupp. Skolan ska agera kompensatoriskt och därmed hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. I överensstämmelse med tidigare studier visar denna att föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk härkomst fortfarande spelar en stor roll för hur det kommer att gå för en elev. Elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning är överrepresenterade i elevgruppen som i årskurs 9 hade ett meritvärde som översteg 170, och kraftigt underrepresenterade i samtliga övriga elevgrupper. Beaktande av föräldrarnas utbildningsbakgrund ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 86 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever vars föräldrar har en förgymnasial utbildning kortare än nio år uppgick andelen till 75 procent. 11

12 För elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 47 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 33 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever med föräldrar med högst en förgymnasial utbildning kortare än tre år är motsvarande andelar 38 procent respektive 21 procent. För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar föräldrarnas utbildningsbakgrund liten roll för om eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. Elever som är födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige är överrepresenterade i elevgruppen med ett meritvärde som överstiger 170 och underrepresenterade i övriga elevgrupper. Men underrepresentationen är speciellt tydlig bland elevgrupperna som var obehöriga till gymnasieskolan. Beaktande av utländsk härkomst ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 84 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever från länder utanför Europa och Nordamerika uppgick motsvarande andel till 66 procent. För elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 45 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 30 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever från länder utanför Europa och Nordamerika är motsvarande andelar 37 procent respektive 24 procent. 12

13 För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar utländsk härkomst liten roll för huruvida eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Även här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. 13

14 Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt Föreliggande undersökning visar med stor tydlighet att den svenska skolan inte är likvärdig. Grupper av elever presterar olika bra beroende på elevers ursprung, vilken utbildning föräldrarna har och kön. Den avreglering som präglat svensk skola sedan 1990-talets början har varken gynnat eleverna eller samhället i stort. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att bidra till skolväsendets samlade likvärdighet. Själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var just lokal variation och olika lokala prioriteringar. Tanken var att man lokalt skulle ha störst kunskap om hur insatserna skulle utformas för att garantera varje elevs rätt och möjlighet att uppnå skolans mål oavsett bakgrund. I dag ser vi att det finns stora brister och ingen samsyn huvudmännen emellan vad det kompensatoriska uppdraget innebär för huvudmannen. 14

15 Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) Lärarnas Riksförbund har låtit SCB ta fram grunduppgifter om elever i tre årskullar; elever som fått slutbetyg från grundskolan åren 1999, 2004 respektive Uppgifterna gäller dels elevanknutna bakgrundsfakta som invandrarbakgrund och utbildningsnivå i hemmet, dels skolresultat från grund- och gymnasieskolan såsom uppgifter om slutbetyg från grundskolans årskurs 9, behörighet till gymnasieskolan, slutbetyg från gymnasieskolan inom tre respektive fyra år samt allmän högskolebehörighet. Lärarnas Riksförbund har stått för bearbetningen av datamaterialet. Metod och definitioner För att studera det kompensatoriska inslaget i framför allt grundskolan har eleverna delats in i nio grupper utifrån skolresultaten i årskurs 9 i form av meritvärde och behörighet till gymnasieskolan; (1) Meritvärde 171 poäng eller mer, (2) Obehörig och meritvärde 0-99 poäng, (3) Obehörig och meritvärde poäng, (4) Obehörig och meritvärde poäng, (5) Obehörig och meritvärde poäng, (6) Behörig och meritvärde 0-99 poäng, (7) Behörig och meritvärde poäng, (8) Behörig och meritvärde poäng, (9) Behörig och meritvärde poäng. För att bli behörig att söka till gymnasieskolans nationella program (före Gy11) krävdes godkänt betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska. Därutöver skedde antagningen till de nationella programmen i konkurrens om platserna, i den utsträckning konkurrens rådde. Det krävdes i så fall dels behörighet i kärnämnena, plus tillräckligt högt meritvärde för att erhålla en plats. I annat fall var eleven hänvisad till att inleda sina gymnasiestudier via det individuella programmet. Utifrån dessa elevgrupper har vi studerat hur det går för dessa elever i gymnasiet när det gäller grundläggande behörighet till högskolestudier. 15

16 Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma för både program och kurser. Behörigheten kan uppfyllas på olika sätt men det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå. Det betyder att du behöver ett fullständigt gymnasiebetyg samt godkänt i kärnämnena svenska A och B (alternativt svenska som andraspråk A och B), matematik A och engelska A. Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper: Kön Utländsk härkomst - föräldrarna födda i Norden - av föräldrarna födda i Norden - föräldrarna födda i Sverige - Nordamerika - Övriga Föräldrarnas utbildningsbakgrund. - Förgymnasial utbildning kortare än 9 år - Förgymnasial utbildning 9 (10) år - Gymnasial utbildning - utbildning 16

17 Bilaga Kön Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,9% ,1% Flicka ,1% ,3% Totalt % ,9% Obehörig och 0 99p Pojke ,5% 187 5,7% Flicka ,5% 148 7,2% Totalt % 335 6,2% Obehörig och p Pojke ,3% ,1% Flicka ,7% ,7% Totalt % ,2% Obehörig och p Pojke ,7% ,5% Flicka ,3% ,6% Totalt % ,0% Obehörig och p Pojke ,6% ,3% Flicka ,4% 85 36,8% Totalt % ,7% Behörig och 0 99p Pojke ,5% 63 10,2% Flicka ,5% 33 9,7% Totalt % 96 10,1% Behörig och p Pojke ,0% ,2% Flicka ,0% ,9% Totalt % ,8% Behörig och p Pojke ,6% ,8% Flicka ,4% ,6% Totalt % ,1% Behörig och p Pojke ,9% ,7% Flicka ,1% ,1% Totalt % ,8% Samtliga Pojke ,5% ,3% Flicka ,5% ,3% Totalt ,0% ,1% 17

18 Kön Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,3% ,6% Flicka ,7% ,7% Totalt % ,8% Obehörig och 0 99p Pojke ,2% 313 8,2% Flicka ,8% 241 8,8% Totalt % 554 8,5% Obehörig och p Pojke ,6% ,8% Flicka ,4% ,5% Totalt % ,5% Obehörig och p Pojke ,2% ,0% Flicka ,8% ,4% Totalt % ,7% Obehörig och p Pojke ,3% ,5% Flicka ,7% ,9% Totalt % ,2% Behörig och 0 99p Pojke ,0% ,0% Flicka ,0% 87 16,0% Totalt % ,9% Behörig och p Pojke ,5% ,2% Flicka ,5% ,3% Totalt % ,3% Behörig och p Pojke ,4% ,7% Flicka ,6% ,7% Totalt % ,5% Behörig och p Pojke ,7% ,5% Flicka ,3% ,7% Totalt % ,6% Samtliga Pojke ,8% ,5% Flicka ,2% ,7% Totalt ,0% ,5% 18

19 Kön Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,9% ,4% Flicka ,1% ,3% Totalt % ,4% Obehörig och 0 99p Pojke ,2% 161 3,7% Flicka ,8% 164 5,5% Totalt % 325 4,4% Obehörig och p Pojke ,8% ,3% Flicka ,2% ,5% Totalt % ,4% Obehörig och p Pojke ,5% ,4% Flicka ,5% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och p Pojke ,3% ,9% Flicka ,7% ,6% Totalt % ,1% Behörig och 0 99p Pojke ,5% 63 9,5% Flicka ,5% 67 14,2% Totalt % ,4% Behörig och p Pojke ,0% ,0% Flicka ,0% ,5% Totalt % ,4% Behörig och p Pojke ,2% ,5% Flicka ,8% ,4% Totalt % ,5% Behörig och p Pojke ,1% ,7% Flicka ,9% ,4% Totalt % ,6% Samtliga Pojke ,4% ,3% Flicka ,6% ,2% Totalt ,0% ,6% 19

20 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,8% ,9% 9 (10) år ,3% ,3% Gymnasial utb ,9% ,6% utbildning ,1% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år ,5% 27 3,6% 9 (10) år ,4% 54 4,5% Gymnasial utb ,8% 143 6,8% utbildning ,3% 50 10,8% Totalt % 274 6,1% kortare än 9 år ,4% 41 13,6% 9 (10) år ,7% 63 13,7% Gymnasial utb ,8% ,4% utbildning 158 9,1% 21 13,3% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,4% 47 27,0% 9 (10) år ,2% 73 30,9% Gymnasial utb ,4% ,9% utbildning ,0% 27 21,1% Totalt % ,6% kortare än 9 år 78 17,0% 35 44,9% 9 (10) år 96 20,9% 35 36,5% Gymnasial utb ,9% 86 37,6% utbildning 56 12,2% 29 51,8% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,0% 13 10,8% 9 (10) år ,5% 28 12,3% Gymnasial utb ,5% 39 9,2% utbildning 86 10,0% 8 9,3% Totalt % 88 10,3% kortare än 9 år ,2% 48 17,3% 9 (10) år ,2% ,2% Gymnasial utb ,4% ,0% utbildning ,2% 46 19,6% Totalt % ,4% 20

21 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år ,7% 93 27,0% 9 (10) år ,2% ,1% Gymnasial utb ,2% ,7% utbildning ,9% ,2% Totalt % ,4% kortare än 9 år ,0% ,0% 9 (10) år ,2% ,6% Gymnasial utb ,6% ,9% utbildning ,2% ,9% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,3% ,8% 9 (10) år ,9% ,0% Gymnasial utb ,3% ,8% utbildning ,4% ,1% Totalt ,0% ,3% 21

22 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,3% ,4% 9 (10) år ,8% ,5% Gymnasial utb ,8% ,4% utbildning ,1% ,7% Totalt % ,4% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år ,6% 54 7,9% 9 (10) år ,8% 93 6,9% Gymnasial utb ,7% 219 7,7% utbildning 537 9,9% 73 13,6% Totalt % 439 8,1% kortare än 9 år ,8% 44 20,8% 9 (10) år ,6% 78 18,4% Gymnasial utb ,6% ,3% utbildning ,0% 44 22,2% Totalt % ,1% kortare än 9 år 104 9,7% 22 21,2% 9 (10) år ,1% 75 29,0% Gymnasial utb ,4% ,8% utbildning ,8% 50 39,4% Totalt % ,0% kortare än 9 år 71 11,6% 27 38,0% 9 (10) år ,7% 58 45,7% Gymnasial utb ,0% ,1% utbildning 78 12,7% 34 43,6% Totalt % ,2% kortare än 9 år 68 5,7% 12 17,6% 9 (10) år ,6% 42 14,2% Gymnasial utb ,0% 92 13,7% utbildning ,8% 34 20,6% Totalt % ,0% kortare än 9 år 196 7,7% 51 26,0% 9 (10) år ,7% ,5% Gymnasial utb ,5% ,9% utbildning ,1% 79 28,0% Totalt % ,6% 22

23 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år 236 7,1% 74 31,4% 9 (10) år ,9% ,2% Gymnasial utb ,1% ,2% utbildning ,8% ,4% Totalt % ,3% kortare än 9 år 578 6,5% ,3% 9 (10) år ,7% ,5% Gymnasial utb ,1% ,1% utbildning ,6% ,5% Totalt % ,1% kortare än 9 år ,4% ,3% 9 (10) år ,1% ,7% Gymnasial utb ,7% ,7% utbildning ,8% ,4% Totalt ,0% ,8% 23

24 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,7% ,0% 9 (10) år ,0% ,6% Gymnasial utb ,0% ,7% utbildning ,3% ,0% Totalt % ,0% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år 563 9,2% 27 4,8% 9 (10) år ,3% 55 3,7% Gymnasial utb ,3% 153 4,5% utbildning ,1% 33 5,4% Totalt % 268 4,4% kortare än 9 år 184 8,1% 22 12,0% 9 (10) år ,6% 49 9,5% Gymnasial utb ,4% ,1% utbildning ,8% 40 16,3% Totalt % ,9% kortare än 9 år 122 8,3% 26 21,3% 9 (10) år ,5% 74 21,4% Gymnasial utb ,8% ,0% utbildning ,5% 37 21,9% Totalt % ,8% kortare än 9 år 89 9,7% 19 21,3% 9 (10) år ,5% 49 26,2% Gymnasial utb ,3% ,1% utbildning ,6% 44 33,1% Totalt % ,4% kortare än 9 år 54 5,3% 5 9,3% 9 (10) år ,1% 21 9,3% Gymnasial utb ,5% 75 12,8% utbildning ,0% 18 11,8% Totalt % ,7% kortare än 9 år 108 4,7% 18 16,7% 9 (10) år ,3% 83 15,7% Gymnasial utb ,7% ,6% utbildning ,3% 67 22,1% Totalt % ,7% 24

25 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år 170 5,6% 45 26,5% 9 (10) år ,7% ,9% Gymnasial utb ,2% ,9% utbildning ,5% ,2% Totalt % ,8% kortare än 9 år 375 3,7% ,6% 9 (10) år ,5% ,5% Gymnasial utb ,6% ,4% utbildning ,1% ,9% Totalt % ,7% kortare än 9 år ,5% ,7% 9 (10) år ,3% ,3% Gymnasial utb ,9% ,4% utbildning ,4% ,3% Totalt ,0% ,8% 25

26 Utländsk härkomst Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,8% ,8% förälder född i Norden ,2% ,6% föräldrarna födda i Sverige ,9% ,1% Övriga ,5% ,3% Nordamerika ,7% ,7% Totalt % ,9% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p föräldrarna födda i Norden 229 4,4% 17 7,4% förälder född i Norden ,2% 42 4,9% föräldrarna födda i Sverige ,6% 180 5,8% Övriga ,6% 63 8,8% Nordamerika 378 7,2% 26 6,9% Totalt % 328 6,2% föräldrarna födda i Norden 76 4,0% 9 11,8% förälder född i Norden ,6% 31 11,1% föräldrarna födda i Sverige ,0% ,4% Övriga ,2% 38 17,7% Nordamerika 121 6,3% 21 17,4% Totalt % ,3% föräldrarna födda i Norden 53 4,6% 11 20,8% förälder född i Norden ,2% 30 23,1% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,6% Övriga 102 8,8% 20 19,6% Nordamerika 82 7,1% 15 18,3% Totalt % ,1% föräldrarna födda i Norden 24 4,7% 7 29,2% förälder född i Norden 60 11,8% 22 36,7% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,6% Övriga 75 14,8% 22 29,3% Nordamerika 45 8,9% 13 28,9% Totalt % ,7% föräldrarna födda i Norden 15 1,6% 3 20,0% förälder född i Norden ,3% 20 11,5% föräldrarna födda i Sverige ,6% 70 10,0% Övriga 33 3,5% 0,0% Nordamerika 29 3,0% 3 10,3% Totalt % 96 10,1% föräldrarna födda i Norden 71 3,1% 16 22,5% förälder född i Norden ,9% 68 17,4% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,4% Övriga 110 4,8% 15 13,6% Nordamerika 66 2,9% 7 10,6% Totalt % ,9% 26

27 Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 111 3,5% 18 16,2% förälder född i Norden ,4% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,0% ,6% Övriga 127 4,0% 20 15,7% Nordamerika 97 3,1% 31 32,0% Totalt % ,1% föräldrarna födda i Norden 292 2,7% ,2% förälder född i Norden ,4% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,1% ,8% Övriga 397 3,7% ,0% Nordamerika 326 3,0% ,3% Totalt % ,8% föräldrarna födda i Norden ,9% ,0% förälder född i Norden ,9% ,2% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,6% Övriga ,4% ,7% Nordamerika ,1% ,1% Totalt % ,2% 27

28 Utländsk härkomst Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,0% ,5% förälder född i Norden ,9% ,8% föräldrarna födda i Sverige ,5% ,1% Övriga ,7% ,6% Nordamerika ,9% ,8% Totalt % ,8% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p föräldrarna födda i Norden 360 5,7% 31 8,6% förälder född i Norden ,7% 59 6,8% föräldrarna födda i Sverige ,3% 291 7,7% Övriga ,8% ,6% Nordamerika 421 6,6% 27 6,4% Totalt % 536 8,4% föräldrarna födda i Norden 140 6,8% 21 15,0% förälder född i Norden ,1% 40 17,6% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,8% Övriga ,2% 48 20,9% Nordamerika 146 7,1% 14 9,6% Totalt % ,6% föräldrarna födda i Norden 66 5,5% 20 30,3% förälder född i Norden 103 8,6% 24 23,3% föräldrarna födda i Sverige ,5% ,8% Övriga ,2% 34 25,4% Nordamerika 75 6,3% 21 28,0% Totalt % ,8% föräldrarna födda i Norden 43 6,3% 16 37,2% förälder född i Norden 67 9,8% 26 38,8% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,2% Övriga 94 13,7% 29 30,9% Nordamerika 45 6,6% 12 26,7% Totalt % ,4% föräldrarna födda i Norden 54 4,1% 5 9,3% förälder född i Norden ,9% 31 13,8% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,3% Övriga 67 5,1% 10 14,9% Nordamerika 36 2,7% 7 19,4% Totalt % ,9% 28

29 Behörig och p Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 112 4,0% 24 21,4% förälder född i Norden ,3% 89 22,4% föräldrarna födda i Sverige ,9% ,6% Övriga 142 5,1% 30 21,1% Nordamerika 99 3,6% 17 17,2% Totalt % ,2% föräldrarna födda i Norden 146 4,1% 44 30,1% förälder född i Norden ,8% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,1% ,2% Övriga 156 4,4% 44 28,2% Nordamerika 129 3,6% 31 24,0% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 355 3,7% ,1% förälder född i Norden ,5% ,8% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,2% Övriga 406 4,3% ,1% Nordamerika 296 3,1% ,9% Totalt % ,7% föräldrarna födda i Norden ,2% ,4% förälder född i Norden ,3% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,1% Övriga ,8% ,2% Nordamerika ,4% ,1% Totalt % ,7% 29

30 Utländsk härkomst Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,4% ,4% förälder född i Norden ,0% ,1% föräldrarna födda i Sverige ,3% ,5% Övriga ,6% ,5% Nordamerika ,7% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p föräldrarna födda i Norden 555 7,7% 16 2,9% förälder född i Norden ,4% 50 5,2% föräldrarna födda i Sverige ,2% 189 4,4% Övriga ,3% 48 5,0% Nordamerika 461 6,4% 20 4,3% Totalt % 323 4,5% föräldrarna födda i Norden 227 8,9% 20 8,8% förälder född i Norden ,4% 33 11,4% föräldrarna födda i Sverige ,3% ,7% Övriga 243 9,6% 25 10,3% Nordamerika 172 6,8% 24 14,0% Totalt % ,4% föräldrarna födda i Norden 133 8,2% 33 24,8% förälder född i Norden ,3% 27 16,3% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,2% Övriga 151 9,3% 30 19,9% Nordamerika 79 4,9% 17 21,5% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 86 8,4% 22 25,6% förälder född i Norden ,8% 29 26,1% föräldrarna födda i Sverige ,6% ,4% Övriga ,5% 31 24,2% Nordamerika 48 4,7% 9 18,8% Totalt % ,2% föräldrarna födda i Norden 80 7,1% 12 15,0% förälder född i Norden ,7% 16 9,0% föräldrarna födda i Sverige ,1% 95 11,8% Övriga 38 3,4% 4 10,5% Nordamerika 31 2,7% 3 9,7% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 145 5,9% 19 13,1% förälder född i Norden ,3% 54 13,5% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,5% Övriga 81 3,3% 20 24,7% Nordamerika 92 3,7% 12 13,0% Totalt % ,4% 30

31 Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 199 6,1% 39 19,6% förälder född i Norden ,8% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,4% Övriga 96 2,9% 17 17,7% Nordamerika 113 3,4% 32 28,3% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 522 4,9% ,4% förälder född i Norden ,4% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,0% Övriga 291 2,7% ,1% Nordamerika 282 2,6% ,6% Totalt % ,6% föräldrarna födda i Norden ,6% ,3% förälder född i Norden ,4% ,0% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,0% Övriga ,6% ,8% Nordamerika ,1% ,2% Totalt % ,7% 31

32 Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som endast organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och är med våra drygt medlemmar ett av de största förbunden inom Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? 1 En skola för alla eller endast för en del? En undersökning om likvärdigheten i den svenska grundskolan Inledning Lärarnas

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola.

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola. RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Göteborg Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola. Borås

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola. Borås RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i svensk skola Borås Lokala prioriteringar och nationella intressen En rapport om skillnader i

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014. LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Individuella löner kollektivt bakslag

Individuella löner kollektivt bakslag Rapport från lärarnas riksförbund Individuella löner kollektivt bakslag Individuella löner kollektivt bakslag En rapport om lönesättningen av lärare Innehåll Sammanfattning och slutsatser 4 Lönesättningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Måttbandet nr 224 december 2012

Måttbandet nr 224 december 2012 1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner)

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har slutfört

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan 6 4.2 Elever

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9854 Södermalmskyrkan Org.nr. 802003-3687 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södermalmskyrkans Kristna skola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Södermalmskyrkans

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen Beslut 2013-11-12 Västerbergslagens utbildningscentrum info@vbu.ludvika.se Rektorn vid Malmenskolan mats.berglund@vbu.ludvika.se Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola efter bastillsyn

Läs mer

rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning

rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning Skolan som politisk bro En väljarundersökning Innehåll Sammanfattning 6 Förslag 8 Inledning 9 Skolan en viktig fråga inför

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Slutbetyg med Salsa, grundskolan årskurs 9 vårterminen 2014 Betygsstatistik höstterminen 2014 Elionor Briling Verksamhetsuppföljningen Slutbetyg grundskola årskurs 9

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer