Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag"

Transkript

1 Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013

2 (8) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD REDOVISNING Andra kommuner Solna Sundbyberg Haninge Stockholm Västerås Rapporter och forskning ÖVERVÄGANDE SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 6

3 (8) SAMMANFATTNING Nuvarande kompletteringsresurser och viktat bidrag utgår till förskolor och skolor för att organisera stöd till barn och elever i syfte att öka måluppfyllelsen. Dessa resurser utgår från Skolverkets SALSA, vilket är en modell som visar på faktorer som ligger utanför skolan men som påverkar betygsresultaten. För att göra modellen tydligare och mer effektiv föreslås en ändring från nuvarande kriterier till att endast utgå från de två kriterier som enligt forskning har tyngst värde, nämligen föräldrarnas utbildningsnivå, som viktas till 70 procent, samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar, vilket viktas till 30 procent. För att det ska bli tydligare byts även begreppet ut till viktad peng. Det ska benämnas viktad peng i både förskola och skola. Den viktade pengen inom förskolan fördelas enligt förslag i två nivåer. Dessa resurser är tänkta att fördelas på cirka tio förskolor. För skolornas del föreslås tre till fyra nivåer. 1. BAKGRUND Kompletteringsresurs är en ersättning till förskolorna för att organisera stödet till barn i syfte att öka måluppfyllelsen. Kompletteringsresurs betalas ut som en peng per barn liksom barnpengen. Både del av barnpeng och kompletteringsresurs ska användas till barn i behov av särskilda insatser. Det kompletterande bidraget delas in i tre nivåer och där de flesta av förskolorna blir utan kompletteringsresurs. Viktat bidrag är en ersättning till skolorna för att skolan ska organisera sitt stöd till elever i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Viktat bidrag betalas ut som en peng per elev på samma sätt som skolpengen. Skolorna delas in i fyra nivåer efter ett underlag från Statistiska centralbyrån, SCB. Elever i grundsärskola, samundervisningsklasser och förberedelseklasser är undantagna från det viktade bidraget. Modellen för viktat bidrag har sin grund i de kriterier som gäller för SALSA, vilken är Skolverkets statistiska modell för att jämföra kommuners och skolors betygsresultat. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som har betydelse för betygsresultaten. SALSA är avsedd för skolor men Järfälla applicerar modellen även för förskolor. Kriterierna och viktningen är följande i nuvarande modell: Kompletteringsresurser: Andel barn födda utomlands med utländska föräldrar, 30 procent Andel barn födda i Sverige med utländska föräldrar, 10 procent Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, 40 procent Andel ensamstående, 10 procent Andel föräldrar under 20 år, 10 procent Viktat bidrag: Andelen pojkar, 10 procent Andel elever födda utomlands med utländska föräldrar, 30 procent Andel elever födda i Sverige med utländska föräldrar, 10 procent Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, 50 procent

4 (8) Syftet med det socioekonomiska tilldelningssystemet är att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att förskolorna och skolorna ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. Detta innebär i förlängningen att avsikten är att de ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Nuvarande modell innebär en allt för kort framförhållning och därmed dåliga planeringsförutsättningar för enheterna. Med nuvarande modell är framförhållningen ett par månader. Föräldrars utbildningsbakgrund definieras i SALSA enligt följande: utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år och utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har beräknats per elev och därefter har ett medelvärde per skola beräknats. I de fall där uppgift om den ena föräldern saknas har sammanvägd utbildningsnivå satts lika med den andra förälderns utbildningsnivå. 2. SYFTE Syftet med översynen är att föreslå en modell med kriterier, nivåer och tidplan för att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att förskolor och skolor ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. Avsikten är att öka måluppfyllelsen. 3. METOD Utredaren har läst rapporter om vilka faktorer som spelar roll för studieresultat och intervjuat andra kommuner och Sveriges kommuner och landsting, SKL, angående hur de fördelar sina resurser och vilket resonemang som ligger till grund för deras fördelningssystem. 4. REDOVISNING 4.1. Andra kommuner Solna Solna använder sig numer endast av ett kriterium, vilket är föräldrarnas utbildningsbakgrund. De resonerar att det är det viktigaste kriteriet och att det inte spelar så stor roll vilket land föräldrarna är födda i så länge de har hög utbildningsbakgrund. Solna har inga extra medel av detta slag för förskolan Sundbyberg Sundbybergs modell liknar Solnas. Ett socioekonomiskt bidrag utgår till barn i förskolan och elever i grundskolan som baseras på utbildningsbakgrunden hos föräldrarna. I syfte att förstärka skolans kompensatoriska uppdrag införde nämnden 2010, ett socioekonomiskt bidrag till grundskoleverksamheten. Bidraget beräknas utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund i respektive bostadsområde eftersom forskning visar att föräldrars utbildningsnivå har stor påverkan på elevernas skolresultat. Socioekonomiskt bidrag utbetalas varje månad.

5 (8) Haninge Haninge kommun har också bara ett kriterium, men i deras fall är det om eleven varit kortare tid i Sverige än tre år. Om eleven varit kort tid i Sverige får skolan ansöka om bidrag hos kommunen och kan då beviljas kronor per år Stockholm Stockholm ändrade 2011 sina kriterier. Kriterier de hade sedan tidigare var utländsk bakgrund, vårdnadshavares utbildningsnivå och vårdnadshavares inkomst. De kriterier som valdes var på individnivå: invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, om eleven bor i en familj där man har ekonomiskt bistånd och om eleven bor med båda, en eller ingen av sina vårdnadshavare. På gruppnivå valde Stockholm även kriterierna boendeområde och skolmiljö. I den nya modellen har de olika bakgrundskriterierna olika stor tyngd eftersom det har visat sig att olika faktorer har olika starka statistiska samband med elevernas resultat. Stockholm har, utifrån forskning och statistik, räknat ut vilken effekt olika kriterier har för skolresultat. Elevens tid i Sverige har avsevärt starkare samband med skolframgång än den mer generella faktorn utländsk bakgrund, och det är också den variabel som har enskilt störst statistiskt samband med elevens resultat. Statistiken visar att risken för att elever, som invandrat för noll till två år sedan, inte ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program, är ungefär 15 gånger större än för gruppen invandrad mer än sex år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad. 73 procent av dessa elever saknar också betyg i minst ett av de 16 ämnen som är obligatoriska i grundskolan. För elever vars vårdnadshavares utbildningsnivå som högst är förgymnasial är risken att inte uppnå behörighet ungefär fem gånger större än för elever vars vårdnadshavare som högst har högskoleutbildning. Elever vars vårdnadshavare som högst har gymnasial utbildning löper ungefär tre gånger större risk att inte nå behörighet jämfört med gruppen med vårdnadshavare som har högskoleutbildning Västerås Västerås fördelar sitt socioekonomiska tillägg enligt två kriterier, vilka är föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnet eller båda föräldrarna är födda utomlands. Inom förskolan viktas de två kriterierna till 50 procent vardera. För grundskolan viktas det enligt om eleven/båda föräldrarna födda utomlands till 30 procent, om föräldrarnas utbildningsnivå är lägre än gymnasiet till 50 procent och om föräldrarnas utbildningsnivå motsvarar gymnasiekompetens till 20 procent. Detta system är Västerås nöjda med då de upplever och ser i forskning att dessa kriterier är de två mest väsentliga. De anser dock att de behöver bli bättre på att följa upp och analysera för att tydligare se vilka effekter dessa resurser ger Rapporter och forskning John Hatties Visible learning (2009) anger att faktorer som ligger i eleven själv samt i hemmet förklarar mellan 50 och 60 procent av elevers utbildningsresultat. I detta ingår de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna. Resterande 40 till 50 procent förklaras enligt Hattie av skolfaktorer. Faktorer som har med hemmet att göra och som enligt Hattie har störst påverkan på skolresultat är till exempel intellektuell sti-

6 (8) mulans hemifrån, familjens socioekonomiska status och om föräldrarna är aktiva och har höga förväntningar på sina barn. Föräldrars utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas resultat. På Skolverkets hemsida finns statistik för de nationella proven i årskurs 3 under vårterminen Av de elever som gjort alla delproven i matematik är det mindre än varannan elev av de med föräldrar med högst grundskoleutbildning som uppnått kravnivån på alla delproven. Motsvarande andel för elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är närmare 80 procent av eleverna. Samma mönster återfinns på proven i svenska och svenska som andraspråk, men där är skillnaderna mellan elevgrupperna något mindre. Lärarnas Riksförbund har i en rapport sammanställt statistik i Rika barn lära bäst? De kan konstatera att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg sett ut. Barn till höginkomsttagare har höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till låginkomsttagare och att skillnaden i medelbetyg mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har vuxit till de högutbildades fördel. Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola tyder forskningsresultat på att ekonomiska resurser till skolor har större effekter för yngre elever än för äldre och att de har större betydelse för elever från hem med låg socioekonomisk status än för andra elever. Dagens Nyheter har i en granskning 2013 konstaterat att, trots att svenska skolor tilldelats mer resurser under de senaste åren, har skolresultaten dalat. Den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå, vilket har ett mycket starkt samband, enligt tidningens granskning. Faktorer som andel lärare med examen eller lärartäthet har inget samband med elevernas studieresultat. Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse men menar ändå att resurser till skolorna har en viss betydelse. Enligt telefonsamtal med handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer Skolinspektionen med en rapport i maj om hur kommuner fördelar resurser och enligt vilka kriterier. Handläggaren på SKL har läst ett första utkast av rapporten och kan konstatera att det mer och mer blir en förskjutning mot att kommuner väger föräldrarnas utbildningsbakgrund tungt. 5. ÖVERVÄGANDE Aktuell forskning gör gällande att socioekonomisk bakgrund har stora samband med skolframgångar. Det visar sig att faktorer inom hemmet och då främst föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar betydande roll för elevernas kunskapsinhämtning och skolframgångar. Ur ett utbildningspolitiskt perspektiv blir det då väsentligt att utjämna eller minska skillnaderna för de elever som kommer från hem där föräldrarna har låg utbildningsnivå jämfört med de som kommer från välutbildade hemförhållanden. Det är även svårt för nyanlända elever som börjar i den svenska skolan efter att de fyllt nio år. De har svårt att hinna i kapp sina klasskamrater som börjat den svenska skolan vid ordinarie skolstart.

7 (8) Kön är med som ett kriterium i skolans nuvarande modell. När Stockholm utarbetade sin modell räknade de på olika kriterier och då prövades kön som ett kriterium på individnivå. Som enskilt kriterium betraktad gav den jämfört med övriga kriterier ett mycket litet tillskott till möjligheten att prognostisera elevernas skolframgång mätt som behörighet till gymnasieskolans nationella program. Beräkningarna gav resultatet att pojkar löper 1,14 gånger större risk att inte nå behörighet än flickor. När kriteriet kön kombinerades med andra kriterium visade sig effekten vara mycket liten. Av den anledningen ingår inte kön i den föreslagna modellen. Den föreslagna modellen för viktad peng utgår alltså från de två kriterier som bedöms ha störst påverkan för måluppfyllelse, nämligen föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt mest betydelsefulla faktorn viktas den till 70 procent medan födda utomlands av utländska föräldrar viktas till 30 procent. Viktningen ser likadan ut för förskolan som för skolan. För att det ska bli tydligare byts även begreppet ut till viktad peng. För förskolor kommer enheterna att delas in i två nivåer. De flesta förskolorna får ingen viktad peng alls medan de cirka tio förskolor som ligger lägst till utifrån ovanstående kriterier delas in i två olika nivåer. Alla skolor får viktad peng, men de flesta viktas lågt och därmed får de en relativt låg peng. Detta för att kunna lägga mest resurser där resurserna bäst behövs. För skolornas del är det stora ekonomiska skillnader mellan de olika nivåerna då man enligt statistik ser stora skillnader i de framtagna kriterierna. Skolorna delas in i tre till fyra nivåer nästkommande budgetår. Beslut om fördelning enligt föreslagen modell fattas förslagsvis på nämnd i april utifrån ett underlag som tas fram från SCB under våren. Detta för att förskolor och skolor ska hinna ställa om och vara förberedda på vilken budgetram de har att förhålla sig till. Modellen bygger på de barn och elever som faktiskt är inskrivna på förskolan/skolan, inte på vilket geografiskt område förskolan eller skolan ligger i. Det kan innebära att en enhet byter nivå från ett år till ett annat, vilket då medför skillnader i intäkter för enheten. Detta måste ledningen för förskolan/skolan ha en medvetenhet om. I enlighet med lagen om lika villkor för alla oavsett huvudman, ska modellen tillämpas likvärdigt för förskolor och skolor i egen regi och fristående förskolor och skolor. 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Förslag till ny modell för förskolan och grundskolan är att ha två kriterier; föräldrars utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent samt om barnet är född i ett annat land än Sverige av utländska föräldrar, vilket viktas till 30 procent.

8 (8) För förskolor kommer enheterna att delas in i två nivåer. De flesta förskolorna får ingen viktad peng alls medan de cirka tio förskolor som ligger lägst till utifrån ovanstående kriterier delas in i två olika nivåer. Alla skolor får viktad peng, men de flesta viktas så att de får en relativt låg peng. Detta för att kunna lägga mest resurser där resurserna bäst behövs. För skolornas del är det stora ekonomiska skillnader mellan de olika nivåerna då man enligt statistik ser stora skillnader i de framtagna kriterierna. Skolorna delas in i tre till fyra nivåer. Begreppet viktad peng föreslås ersätta de två tidigare begreppen. Föreslagen tidplan är att beslut om fördelning tas på nämnd i april utifrån ett underlag som tas fram av SCB under våren och träder i kraft nästkommande budgetår.

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2015-03-09 BUN 2015/0168 0480-45 30 08/45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012 1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan

Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 11 400/4664 SID 1 (18) 2011-05-30 Handläggare: Christer Blomkvist tfn 508 33 689 Helena Fischer, tfn 508 33 019 Gunnar Kriegholm,

Läs mer

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA 1 Birgitta Andrén Birgit Skjönberg RAPPORT 2013-05-05 UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan resurser

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse? Emma Snölilja och Lotta Larsson facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen

Läs mer

Översyn av resursfördelningssystemet

Översyn av resursfördelningssystemet Översyn av resursfördelningssystemet i Järfälla Socioekonomisk ersättning Kristofer Fagerström Sandra Backlund Rapportnr: Bun 2016/66 Februari 2016 2016-01-29 1 (21) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING...

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever PM 2015-05-29 1 (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-08 1.0 Anna Westerling Förskoleförvaltningen

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2015

SKL:s Öppna jämförelser 2015 1 Bo Gertsson 2015-04-27 27 april 2015 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nionde året: SKL:s Öppna jämförelser 2015 Grundskola Lägre resultat i Staffanstorps kommun jämfört tidigare

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (9) Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Sammanfattning Skolinspektionen

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI- KVALITETS- OCH TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-07-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 08-508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Ökad

Läs mer

Måttbandet nr 224 december 2012

Måttbandet nr 224 december 2012 1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande

Läs mer

Utbildning och lärande UNG

Utbildning och lärande UNG Utbildning och lärande UNG ID G A 2012 Kapitel 2 Utbildning och lärande En viktig aspekt av välfärden är att kunna utvecklas som människa och skaffa sig nya kunskaper. Kunskap ger också större möjligheter

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

fastställa föreslagna modeller för beräkning av strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola

fastställa föreslagna modeller för beräkning av strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Boel Vallgårda 205-09-6 UBN-205-34 Rev 205-09-24 Rev 205-09-30 Utbildningsnämnden Strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola Förslag

Läs mer

Måttbandet nr 215 december 2011

Måttbandet nr 215 december 2011 Måttbandet nr 215 december 2011 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2011 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade Salsavärden för betygsresultat skolår 9 juni 2011 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande. Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?

Läs mer

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014. LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? 1 En skola för alla eller endast för en del? En undersökning om likvärdigheten i den svenska grundskolan Inledning Lärarnas

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan 6 4.2 Elever

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum 2016-12-12 Bilaga Kimmo Räihä Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 Förslag till ersättningar

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till

Läs mer

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 1.1 Löpande information till hemkommunen 3 1.2 Bidrag till fristående

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer