Utvärdering av resursfördelningssystemet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek BUN 2016/ Barn- och ungdomsnämnden Utvärdering av resursfördelningssystemet Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och ungdomsförvaltningen att årligen följa upp, uppdatera och till nämnden rapportera hur de genomförda utvärderingarna fortsätter att utvecklas. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och ungdomsförvaltningen att ta fram ett underlag i vilket förskolechefer och rektorer rapporterar hur de arbetar med bakgrundsfaktorerna. 3. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och ungdomsförvaltningen att via resursdialoger kartlägga exakt vad bakgrundsfaktorns medel (Salsa) används till. 4. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och ungdomsförvaltningen att kartlägga insatser som ska finnas på samtliga enheter, insatser som är gynnsamma för de elevgrupper som har sämre förutsättningar till studier. Bakgrund Den genomförda utvärderingen visar inte några tydliga kopplingar mellan resultat och resursfördelningssystemet. Att elevernas resultat överlag har ökat är naturligtvis mycket positivt, men det går inte att utifrån genomförd utvärdering enbart koppla detta till resursfördelningssystemet. Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Peter.Sunnanek@kalmar.se

2 Handläggare Datum Peter Sunnanek Rapport 2016 Rapport- Resursfördelningssystemet -En uppföljning av det befintliga resursfördelningssystemet Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx

3 2 (11) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställningar... 4 Metod och material... 4 Styrning på nationell och lokal nivå... 5 Skollag 2010: Mål enligt plan och budget samt utbildningspolitisk vision... 5 Dagens resursfördelningsmodell... 6 Grundbelopp och tilldelning enligt bakgrundsvariabeln... 6 Resultat... 8 Enkäter till rektorer och förskolechefer... 8 Meritvärde och behörighet till gymnasiet... 8 Ekonomi... 8 Personaltäthet och gruppstorlekar... 8 Speciallärare och specialpedagoger... 8 Omvärldsanalys... 8 Analys och förslag på åtgärder... 9 Förutsättningar... 9 Ekonomi... 9 Personaltäthet och gruppstorlekar... 9 Lärarkategorier och kompetensutveckling... 9 Elevresultat Efter rapporten - åtgärder... 11

4 3 (11) Sammanfattning Utvärderingen av barn- och ungdomsnämndens resursfördelningssystem visar att: Samtliga elevgrupper har haft en positiv utveckling avseende genomsnittligt meritvärde sedan införandet av nuvarande resursfördelningssystem. Trenden med ökande elevresultat är den samma på skolor med hög som på skolor med låg SALSA-tilldelning. Elever med goda förutsättningar har en något brantare utvecklingskurva än elever med lite sämre förutsättningar, även om båda gruppernas kurvor pekar uppåt. Via olika form av dialoger samt kompetensutvecklingsinsatser arbetar huvudmannen tillsammans med rektorer och förskolechefer för att på bästa sätt säkerställa att medlen till enheterna används utifrån barnens och elevernas olika behov och förutsättningar. Utvärderingen visar att vi är på rätt väg mot en mer likvärdig skola, men att tiden inte ännu hunnit verka fullt ut.

5 4 (11) Inledning Bakgrund Sedan 2012 har Kalmar kommun fördelat resurserna till förskola och skola utifrån ett grundbelopp som är lika för varje enhet och där efter ett tilläggsbelopp som grundas på de så kallade SALSA-värdet. Det innebär att skolor med högt SALSA-värde får en större del av salsamedlen. Förändringen i resursfördelningssystemet ska i den här rapporten granskas. Den här rapporten ska granska och utvärdera det nuvarande systemet för att se om enheterna lever upp till de krav som huvudmannen ställer på det kompensatoriska uppdraget. Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att se huruvida det resursfördelningssystem som finns idag svarar upp emot de krav från skollagen på att resurser ska fördelas utifrån elevernas behov och förutsättningar för att kompensera de faktorer som påverkar elevernas möjligheter att få tillgång till en likvärdig skola. Frågor som ska besvaras i rapporten är följande: - Har resursfördelningssystemet skapat en likvärdig skola? - Kan huvudmannen säkra att bakgrundsfaktorn används utifrån barnens och elevernas olika behov och förutsättningar? Metod och material Rapporten har tagits fram utifrån den förstudie Metoder för uppföljning av resursfördelningssystemet som genomfördes under I den listas de metoder och det material som ska ingå i rapporten. Dessa är; statistik utifrån elevprestationer, specialpedagogisk kompetens, personaltäthet, kostnad per betygspoäng, enkät till förskolechefer och rektorer samt en insamling av underlag från jämförelsekommunernas om deras resursfördelningssystem och elevprestationer. Under arbetets gång har dock kostnad per betygspoäng förändrats till möjlighet att hålla budget. En jämförelse mellan åren och har gjorts för att se vilka skillnader som finns mellan det tidigare resursfördelningssystemet och det nuvarande.

6 5 (11) Styrning på nationell och lokal nivå Skollag 2010:800 3 Kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Mål enligt plan och budget samt utbildningspolitisk vision I Kalmar kommun finns på kommunfullmäktige tre övergripande mål som rör alla elevers möjligheter att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Under dessa mål har Barn- och ungdomsnämnden fattat ytterligar detaljerade mål. Nedan följer de kommunövergripande målen samt ett urval av nämndens mål: Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. - Detaljerat mål BoU Andelen elever i år 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka. - Detaljerat mål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 224. Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. - Detaljerat mål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Kalmar kommuns verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad - Detaljerat mål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. För att nå dessa mål har ett utbildningspolitiskt program tagits fram där bland annat satsningar på lovskola och fokustid har tilldelats pengar från nämndens strategiska medel.

7 6 (11) Dagens resursfördelningsmodell Grundbelopp och tilldelning enligt bakgrundsvariabeln Kriterierna för barn- och ungdomsnämndens resursfördelningssystem beslutades av nämnden i samband med införandet av ett nytt resursfördelningssystem Barn- och ungdomsnämndens resursfördelningssystem ska upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Vårt system - stödjer den decentraliserade organisationen - är öppet och transparent, kompensationer är synliga - är förutsägbart - vilar på offentlig statistik och fakta - stödjer fördelningsprinciperna i kommunala och statliga styrdokument - ger nämnden strategiska medel att fördela utifrån uppdragen i kommunala styrdokument - ger förvaltningschef strategiska medel att fördela utifrån de gemen-samma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga Följande bakgrundsfaktorer och definitioner har använts: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands (faktor 0,22) Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige (faktor 0,3) Andel pojkar (faktor 0,1) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,6) Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildnings nivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasieutbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhet tyngd jämfört med andra enheter. Dessa bakgrundsfaktorer ansågs förklara 40 % av elevernas utbildningsresultat. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorn mäts vid skolstarten på höstterminen året innan aktuellt budgetår. 20 % av resurserna till grundskolan fördelas på detta sätt. För förskolan är motsvarande andel 10 % ändrades skolverkets beräkning av SALSA något. Nya SALSA använder följande bakgrundsfaktorer: Andel pojkar (faktor 0,11) Nyinvandrad senaste fyra åren (faktor 0,25) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,64) Nuvarande bakgrundsfaktorer förklarar 60 % av elevernas utbildningsresultat.

8 Sedan skolverkets beräkning av SALSA förändrats fördelas 15 % av resurserna till grundskolan och 10 % till förskolan på detta sätt. 7 (11)

9 8 (11) Resultat Enkäter till rektorer och förskolechefer Den enkät som gick ut till samtliga rektorer och förskolechefer hade en svarsfrekvens på 72 %. Det cheferna beskriver är att oberoende om man gynnats eller missgynnats av nuvarande resursfördelningssystem har man i huvudsak försökt fortsätta att organisera verksamheten på liknande sätt som tidigare. Det anges dock att man på vissa enheter har haft svårt att behålla små gruppstorlekar. Meritvärde och behörighet till gymnasiet Utifrån det underlag som sammanställts går det inte att se någon tydlig förändring av hur eleverna presterar. Det finns inte någon systematik i att skolor med hög salsatilldelning har ett bättre eller mer likt resultat för elever som har sämre förutsättningar. Ekonomi De enheter som har lägre tilldelning av Salsa har generellt svårare att hålla budget nu gentemot det tidigare fördelningssystemet. Det är dock så att alla enheter, oavsett tilldelningen av SALSA-medel, har svårare nu, gentemot tidigare, att hålla budget. Personaltäthet och gruppstorlekar I grundskolan går att skönja att en lägre tilldelning av SALSA resulterar i större klasser och lägre personaltäthet även om det inte går att dra den generella slutsatsen. Däremot kan vi inte urskilja något sådant mönster utifrån resursfördelningssystemet på förskola relaterat till personaltäthet och gruppstorlekar. Speciallärare och specialpedagoger Under perioden före nuvarande resursfördelningssystems införande var det nästan enbart speciallärare i organisationen (undantaget Särskolan och MSUpedagogerna). Enbart någon specialpedagog fanns anställd. Efter införandet av resursfördelningssystemet har andelen specialpedagoger ökat, medan speciallärarnas andel sjunkit. Fortfarande finns det betydligt fler speciallärare i organisationen. På det stora hela har andelen speciallärare och specialpedagoger ökat med ungefär 10 % efter införandet av nu gällande resursfördelningssystem. Omvärldsanalys Vi har tittat på våra jämförelsekommuners resursfördelningssystem och funnit att de använder sig av liknande system för fördelning av de ekonomiska resurserna. Det som skiljer något är de variabler som används för fördelning och hur stor del som är viktad för att användas till det kompensatoriska uppdraget. Några slutsatser av att de extra resurserna har påverkat resultaten har ännu inte kunnat dras i dessa kommuner.

10 9 (11) Analys och förslag på åtgärder Förutsättningar Ekonomi De enheter som har lägre tilldelning av Salsa har generellt svårare att hålla budget nu gentemot det tidigare fördelningssystemet. Det är dock så att alla enheter, oavsett tilldelningen av SALSA-medel, har svårare nu, gentemot tidigare, att generera ett ekonomiskt positivt resultat. I resursdialogen förs systematiskt samtal med respektive chef för att säkerställa att de ekonomiska förutsättningar som finns på enheten används på bästa sätt för att personal, barn och elever ska ges de bästa försutsättningarna för att nå de uppsatta målen. Att samtliga enheter har svårare att hålla budget beror till viss del på kommunens generella sparbeting. Personaltäthet och gruppstorlekar Utifrån det underlag som sammanställts går det inte att se någon tydlig förändring av hur eleverna presterar, kopplat till gruppstorlek och -sammansättning. Det finns inte någon systematik i att skolor med hög salsatilldelning har ett bättre eller mer likt resultat för elever som har sämre förutsättningar. Forskning 1 visar att barn- och elevgrupper inte ensamt ger en mer gynnsam effekt för barnen och elevernas möjligheter att nå de uppsatta målen. Däremot är det något som i resursdialogerna diskuteras och då säkerställs att de tilldelade statsbidragen för minskade gruppstorlekar används på ett effektivt sätt. Lärarkategorier och kompetensutveckling Vi har funnit att antalet speciallärare i skolan har minskat till förmån för specialpedagoger. Det går dock inte att se någon trend i att det är relaterat till hur stor andel enheterna har fått i SALSA-medel. På några enheter kan vi i enkätsvaren utläsa att dessa lärarkategorier använts på ett annorlunda sätt gentemot tidigare. I kommande kompetenssatsningar bör inkludering i klassrum vara något som fler lärare och rektorer kompetensutvecklas inom. I skolutvecklingsprogrammet som skolverket arbetar fram kommer moduler som bygger på samma princip som matematiklyftet att finnas. I dessa kommer stor vikt att läggas på hur arbetet i klassrummet ser ut för att främja inkludering av alla elever. Under de senaste åren har kompetensutvecklingen som bedrivits inom barnoch ungdomsförvaltningen varit framtagen och beslutad i samråd med den pedagogiska arbetsgruppen. De kompetensutvecklingsinsatser som bedrivits skapar enligt forskning goda förutsättningar att påverka elevernas möjligheter att nå goda resultat. Till exempel kurser i formativ bedömning. 1 Hattie Synligt lärande

11 10 (11) Elevresultat Elevernas förutsättningar att nå målen är olika och för att eleverna ska få möjlighet att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål så som skollagen föreskriver, tilldelas skolorna olika stor andel SALSA-medel för att kompensera olika förutsättningar hos eleverna baserat på socioekonomiska faktorer. Utifrån de resultat som vi ser hos eleverna i jämförelse mellan de olika tidsspannen kan vi inte se några betydande skillnader som går att förklara med differentierad SALSA-tilldelning. I enkätsvaren kan vi inte heller utläsa att enheterna i någon större omfattning använder salsatilldelningen för att förändra förutsättningarna som kan göra att elever med sämre förutsättningar ges större möjligheter att nå målen. Elevresultaten på skolorna tyder på att trenden är uppåtgående för samtliga elevgrupper. Vi kan se att de elever som har goda förutsättningar för studier har ökat sina resultat mer än vad de elever som har något lägre förutsättningar har gjort. Båda dessa grupper har dock förbättrat sina resultat. Denna trend är likadan på skolor med hög som de med låg SALSA-tilldelning. Analysen är att elever med goda förutsättningar snabbare tar till sig de nya arbetssätten, så som formativ bedömning (forskning). Vi kan se i SKL:s ranking att kommunen rör sig stadigt uppåt och det vi har sett hittills är en trend i rätt riktning. Vi har dock inte arbetat tillräckligt länge ännu för att kunna se resultaten fullt ut. Några insatser är dessutom relativt nystartade, så som fokustid (infört under året och fullt utbyggt ht16) och lovskola (första eleverna som erbjudits lovskola under mellanstadiet har ännu inte sluta åk 9). En annan insats som kommer att ta tid att se effekter av är utökade tid på förskolan. Ytterligare insatser för att förbättra resultaten sker inom ramen för maximera behörighet (adekvat ämnes- och årskursbehörighet i legitimationen), inom ett område där Kalmar kommun redan ligger i topp i riket. Genom förvaltningschefens strategiska medel utökar vi ytterligare ämnesbehörigheten genom Lärarlyftet II. Utöver detta kommer även en separat satsning på fler lärare i svenska som andraspråk. För att vidare förbättra elevernas möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ser vi att de framtida kompetensutvecklingsinsatserna kommer behöva ligga i linje med skolverkets satsning skolutvecklingsprogrammet och med fokus på de resultat som den här rapporten visat. Insatserna bör ledas av de utvecklingslärare som finns inom förvaltningen. Därutöver ser vi att fortsatta insatser för att stärka elevernas resultat i enskilda ämnen kommer att ha gynnsam effekt på det samlade meritvärdet. Det handlar bland annat om att fortsätta med NTA och att även arbeta med de elever som har specifika svårigheter i just matematik (Matematik de-luxe).

12 11 (11) Efter rapporten - åtgärder Den samlade bilden i utvärderingen av nuvarande resursfördelningssystem är att många insatser som initierats under de senaste åren har varit gynnsamma för elevernas resultat. Det behövs dock uthållighet i dessa insatser för att kunna skörda frukterna på flera plan. Men även utveckling av pågående insatser behöver ske parallellt med utvecklandet av nya insatser. Av dessa orsaker behöver de fortsatta och kommande åtgärderna byggas runt: Mer tid Rätt lärare Uppföljning Håll linjen Mer tid innebär att vi skapar ytterligare tid för inlärning: - Lovskola. - Fokustid. - Matematik de-luxe. - Utökad tid i förskola. Rätt lärare innebär att vi fortsätter med att stärka lärares kompetens och förutsättningar: - Maximera behörigheten. - Kompetensförsörjningsplan. - Kompetensutvecklingsinsatser leds av utvecklingslärare. - Beprövade kompetensutvecklingsmetoder (t.ex. matematiklyft som modell). - Lärares arbetssituation med bland annat rätt teknisk utrustning, effektiva digitala verktyg, arbetskläder samt specialisering av arbetsuppgifter. Uppföljning innebär att vi bland annat utvecklar det lärande momentet i redan pågående uppföljningsinsatser: - Förbättring av återkopplingen av måluppfyllelsen mellan verksamheter. - Fokus på meritvärdet i betygs- och verksamhetsdialogerna. Både mellan huvudman och chef samt mellan chef och medarbetare. - Stärka och effektiviser arbetet med skriftliga omdömen och även överlämningar. Håll linjen innebär att vi behöver vara uthålliga i redan pågående insatser: - Formativ bedömning. - Matematiklyftet. - NTA. - Dessutom behöver vi systematiskt utvärdera pågående insatser för att justera och förbättra dem. - Ytterligare insatser med särskild fokus på elever som kommer från en miljö som saknar studietradition behöver utvecklas.

13 Handläggare Datum Peter Sunnanek Bilaga Bilaga - Resursfördelningssystemet Här redovisas tabeller från underlaget till utvärderingen av nuvarande resursfördelningssystem: Förklaring till samtliga tabeller: Uppräkningen av enheter börjar med den enhet som får lägst tilldelning per barn/elev utifrån bakgrundsfaktorer (Salsa) och slutar med den enhet som får högst salsa-peng. Grön ruta innebär att den treårsperiod som ligger efter 2012 har ett bättre resultat än den treårsperiod som ligger före Gul ruta innebär att förändringen är marginell (under respektive tabell står angivet vilket gränsvärde som gäller för gul markering). Gruppstorlek i relation till personaltäthet, förskola: Antal barn på varje avdelning samt antalet barn delat med antalet personal Gränsvärde för gul markering; 0,2 Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx peter.sunnanek@kalmar.se

14 2 (4) Klasstorlek i relation till personaltäthet, grundskola: Antal elever i varje klass samt antalet elever delat med antalet personal Gränsvärde för gul markering; 1,0 Antalet speciallärare och specialpedagoger: Antalet heltidstjänster

15 3 (4) Elevresultat i relation till vårdnadhavares utbildningsbakgrund: Elevresultaten redovisas i två olika grupperingar baserat på vårdnadshavares utbildningsbakgrund (den tyngst viktade faktorn i Salsa). Första gruppen är elever vars vårdnadshavare har förgymnasial samt gymnasial utbildning som högsta avklarade utbildning, medan andra gruppen är elever vars vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning. Denna redovisning är utifrån en jämförelse där varje enhet jämförs med sina egna resultat. Resultat nationella ämnesprov: Procentenheter Gränsvärde för gul markering; 1,0 Genomsnittligt meritvärde: Betygspoäng Gränsvärde för gul markering är ett betygspoäng, 2,5

16 4 (4) Elevresultat i faktiska värden: Genomsnittligt meritvärde (kommunsnittet och Södermöreskolan finns med för jämförelse) Falkenbergsskolan Lindsdalsskolorna Vasaskolan Totalsumma Södermöreskolan Skolor med låg tilldelning av bakgrundsfaktor (Salsa) Funkaboskolan Kalmarsundsskolan Barkestorpsskolan Totalsumma Södermöreskolan Skolor med hög tilldelning av bakgrundsfaktor (Salsa)