Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU

Transkript

1 Handläggare Datum Annelie Olsson Katarina Sandberg Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet i verksamheten. Bredda underlaget för framtida beslut. Öka insikten och förståelsen kring de arbetsinsatser som medarbetarna gör. Förbättra överblicken över verksamheten vad gäller kapacitet och utvecklingsbehov. Följa upp redan beslutade insatser i utbildningspolitiska programmet utifrån utbildningspolitiska visionen. Följa upp utvecklingsarbetet utifrån verksamhetsuppdraget. Program: 13:30-14:30 Work-shop 1 14:30-15:00 Fika 15:00-16:00 Work-shop 2 Upplägg: Konceptet för eftermiddagens dialoger mellan chefer och politiker är dialog i Work-shopform. Politikerna har möjlighet att välja om de vill diskutera frågorna ur ett förskoleperspektiv eller ett grundskoleperspektiv. Det kommer finnas två utsedda samtalsledare i varje workshop. Work-shop 1: Barn och ungdomars psykiska hälsa Skolan ska bidra till att ge alla barn och ungdomar goda framtidsmöjligheter. Det förutsätter att skolan som miljö är bra och bidrar till elevernas lärande och hälsa. Många elever klarar sig genom skoltiden utan att behöva särskilt mycket mer stöd än det som de får i klassrummet av undervisande lärare. Vissa elever behöver extra anpassningar för att skolsituationen och lärandet ska fungera, medan en mindre grupp behöver särskilt stöd för att ges likvärdiga möjligheter att klara skolans kunskapskrav. Forskning har visat att en lyckad skolgång är den överlägset starkaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa. Men eftersom skolan möter alla barn utgör skolan i sig också en viktig arena för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både utifrån skolans och elevhälsans uppdrag och i samverkan med andra aktörer. På Skolsköterskornas hälsosamtal ställs frågor som kan kopplas till psykisk hälsa. En av frågorna Känner du dig nedstämd eller ledsen? redovisas resultat för i bilaga 1-4. Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax

2 2 (2) Hur kan förskolan och skolan arbetar förebyggande för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa? Hur skulle elevhälsan kunna utveckla sitt arbete på området? Vad skulle kunna utvecklas i samarbete med andra aktörer för att utveckla arbetet på området? Work-shop 2: En bra början nyanländas lärande Nyanlända elever förväntas på kort tid komma i kapp sina jämnåriga svenska klassklamrater kunskapsmässigt, på ett språk de inte behärskar och i en kultur som är främmande. Gång efter gång konstateras att den svenska skolan inte förmår att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som de nyanlända har och inte heller ge dem de redskap som behövs för en framgångsrik skolgång. (I. Bergendorff, 2014). Eftersträvansvärda förutsättningar i en likvärdig skola är enligt skolforskning om nyanländas lärande: Modersmålsstöd, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk med hög kvalitet. Pedagoger med utländsk bakgrund. Fortbildning i mångkulturella frågor. Interkulturella förhållningssätt. Alla delar synen att nyanländas utbildning är allas angelägenhet. Daglig identitetsstärkande pedagogik och interaktion med barnen/eleverna. Positiv och aktiv samverkan med vårdnadshavare (socialt nätverk) och det omgivande samhället (ex hälsoinstanser och fritidsaktiviteter) (N. Bunar, 2007). En bra början för en nyanländ blir det när förskola och skola åtar sig uppgiften att se helheten runt barnet och samordnar denna process. För att nyanlända ska få en lyckosam start i ett nytt land är det förskola/skola som utgör den allra bästa resursen. (Gilda Kästen-Ebeling, Tore Otterup, 2014). Utifrån ovanstående beskrivna framgångsfaktorer samt nuläget på enheterna och i kommunen - Vilka utmaningar, möjligheter och hinder finns det i arbetet med nyanlända barns utveckling och lärande? - Vilka utvecklingsbehov finns kort och på lång sikt?

3

4

5

6

7

8

9 Antal elever läsåret 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 Annan kommun Annat Land Barkestorpsskolan Djurängsskolan 2 2 Dörbyskolan Falkenbergsskolan Funkaboskolan Gymnasiet 5 6 Hagbyskolan Kalmarsundsskolan Lindsdalsskolorna Lindöskolan Ljungbyholmsskolan Pårydsskolan Rocknebyskolan Södermöreskolan Thorén Framtid Trekantenskolan 1 1 Vasaskolan Åbyskolan 2 3 S Var hamnade eleverna efter Skolmottagningsenheten

10 Albanska Arabiska Bulgariska Dari/Farsi Engelska Franska Grekiska Kinesiska Kroatiska Kurmanji Litauiska Luganda Pashto Polska Portugisiska Ryska Serbiska Sindhi Somaliska Sorani Spanska Swahili Thailändska Tigrinja Turkiska Tyska Ungerska Urdu Uzbekiska Vietnamesiska Språkgrupper 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 Albanska Arabiska Bulgariska 1 Dari/Farsi Engelska Franska 1 1 Grekiska Kinesiska 2 Kroatiska 2 Kurmanji Litauiska 1 Luganda 1 Pashto Polska Portugisiska 1 80 Ryska 1 1 Serbiska 2 Sindhi 1 60 Somaliska Sorani 6 1 Spanska 2 40 Swahili Thailändska 2 2 Tigrinja Turkiska 2 Tyska 3 0 Ungerska 1 Urdu Uzbekiska 1 Vietnamesiska S Vilka modersmål har eleverna

11 Årskurser 2014/ 2015/ 2016/ 2017/2018 F-klass 1 Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk S Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet På vilket stadium hamnade eleverna? 2014/ / / /2018 Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet