Svar på revisorernas rapport - Granskning av rektorernas förutsättningar

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på revisorernas rapport - Granskning av rektorernas förutsättningar Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna svaret till kommunens revisorer. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun har genomfört en granskning av rektorernas förutsättningar att utföra sina uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen genomfördes på Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Rapporten har överlämnats till bland andra Barn- och ungdomsnämnden för kännedom. Barn- och ungdomsnämnden väljer att besvara rapporten för att klargöra hur nämnden arbetar och kommer att arbeta med en del synpunkter och rekommendationer som framkom i rapporten. Svaret nedan består av nämndens redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Svaret är strukturerat utifrån revisorernas iakttagelser och revisionell bedömning. 2. Iakttagelser 2.3. Rektors organisering av verksamheten Revisorerna skriver: Några rektorer efterfrågar tydligare åtgärder från ledningen så att skolornas behov av behöriga lärare får en större betydelse vid tjänsteplaneringen som resulterar i att lärare flyttas mellan skolor. Förändringar i personalplaneringsprocessen är genomförda inför 2015 där personalutvecklare kommer att inta en aktivare roll i samband med övertaligheter och vakanser vilket ska leda till ännu bättre matchning mot behörighet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Emad.Soukiyh@kalmar.se

2 BUN 2014/ (2) 3. Revisionell bedömning och slutsatser 3.2. Rektors kunskaper och stöd Revisorerna skriver: Stödet vad gäller bedömningar i samband med beslut om skolskjutsar kan utvecklas. Personal med kompetens inom området finns som stöd på förvaltningskontoret. Årligen revideras våra rutiner med syftet att förbättra och utveckla vår verksamhet. Revisorerna skriver: Vi rekommenderar barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd att överväga hur de som går den statliga rektorsutbildningen kan få extra stöd för att hantera rektorsuppdraget och samtidigt utbilda sig. Rektor råder över sin inre organisation och har möjlighet att tillfälligt förstärka det administrativa stödet under utbildningen. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef

3

4 Revisionsrapport Viktor Prytz Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Rektorernas förutsättningar Kalmar kommun

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning och metod Iakttagelser Uppdrag, ansvar och befogenheter Uppdrag och ansvar Befogenheter Rektors kunskaper och stöd Rektors organisering av verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete på enheterna Revisionell bedömning och slutsatser Uppdrag, ansvar och befogenheter Rektors kunskaper och stöd Rektors organisering av verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete på enheterna...10 Kalmar kommuns revisorer

6 1. Inledning Aktuell debatt och forskning lyfter fram rektor betydelse för att verksamheten ska lyckas med sitt uppdrag. Rapport från Skolinspektionen (2010) visar att många rektorer inte fyller sin roll, så som det är tänkt i lagstiftningen. Rektor behöver goda kunskaper om styrdokumenten och verksamheternas pedagogiska uppdrag men också om arbetsgivarrollen och vad det innebär att leda verksamhet i en politiskt styrd organisation. Verksamhetens resultat är beroende av personalens professionella insatser och ansvar, vilka inte kan eller ska styras i detalj av rektor. Snarare handlar det om att skapa förutsättningar för en effektiv och kvalitativ verksamhet. Vidare har rektor ansvar för att verksamheten genom utvärdering och uppföljning ständigt utvecklas. Därmed ställs stora krav på rektorers styrförmåga och ledarskap samt på de förutsättningar för uppdraget som nämnden ger. Brister i styrning och ledning från rektor innebär att verksamheten inte optimerar sin förmåga. Barns och elevers rättigheter riskerar att åsidosättas. Därmed riskeras möjligheter att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever samt en god ekonomisk hushållning. Rektor är en nyckelperson för nämnden. Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra denna granskning Revisionsfråga Säkerställer barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt? 1.2. Revisionskriterier Rektor har ett tydligt uppdrag och ansvar som matchas av motsvarande befogenheter. Rektor har tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag och bedriva pedagogiskt ledarskap. Rektor organiserar sin verksamhet utifrån gällande styrdokument, elevernas behov och förutsättningar samt befintliga resurser. Rektor säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på sin enhet Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och verksamheten i grundskolan. Vi har genomfört intervjuer med 12 rektorer för grundskolorna samt förvaltningsledningen, kommundelsledningen och sju tjänstemän som arbetar med rådgivning och stöd till rektorerna. Kalmar kommuns revisorer 1 av 11

7 Utöver intervjuerna har vi tagit del uppdragshandlingar, resursfördelningssystemet, delegationsordningen samt rutiner och riktlinjer för enheternas systemastiska kvalitetsarbete. I rapporten återges iakttagelser generellt för hela Kalmar kommun. När det är skillnader mellan verksamheterna under barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd anges det i texten. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade. Kalmar kommuns revisorer 2 av 11

8 2. Iakttagelser 2.1. Uppdrag, ansvar och befogenheter Uppdrag och ansvar Rektorerna har statliga uppdrag som är formulerade i skollagen, skolförordningen och läroplanen för grundskolan. Inom kommunen finns det två övergripande uppdrag för rektorerna; funktionsbeskrivningen och det årliga verksamhetsuppdraget. I Funktionsbeskrivningen anges rektors ställning och placeringen i organisationen. Vidare anges vilka formella krav som ställs på rektor utifrån skollagens befattningskrav. I beskrivningen anges även rektors huvudfunktion och ansvar. Funktionsbeskrivningen för rektorerna är kommunövergripande. Den gäller även förskolecheferna. Vid anställning av rektorer gås funktionsbeskrivningen igenom. Den finns även i kommunens verksamhetshandbok. Södermöre kommundel har under år 2014 gått igenom beskrivningen med samtliga rektorer. De intervjuade rektorerna anser att funktionsbeskrivningen inte är framträdande i vardagen men att den aktualiseras i samband med medarbetarsamtal och lönesamtal. Samtliga intervjuade anser att rektorerna har medarbetarsamtal med sin närmaste chef i enlighet verksamhetshandboken varje år. I Verksamhetsuppdragen anges specifika årliga uppdrag för varje enhet utifrån de kommunala målsättningarna. Tidigare har det funnits läroplansuppdrag som angav specifika mål för varje enhet utifrån läroplanens målsättningar. Sedan år 2014 är läroplansuppdragen som uppdragsdokument avskaffade inom barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningsledningen anser att uppdrag i läroplanen framgår tydligt och att de kommunala målen ligger när det statliga målen. Därmed är det tillräckligt med de kommunala målen som bryts ner och förtydligas i verksamhetsuppdragen. Rektorerna anser att de kommunala målen är tydliga och har en tydlig koppling till statliga målen. Södermöre kommundelsnämnd har valt att behålla läroplansuppdragen i sina verksamheter för att, enligt kommundelschefen, tydliggöra fokus på läroplanens målsättningar. Samtliga intervjuade anser att verksamhetsuppdragen följs upp i den årliga uppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, regelbundna avstämningar under året samt vid de så kallade resursdialogerna. Vid resursdialogerna sker en avstämning mellan rektor och förvaltningsledningen av verksamhetens resurser i förhållande till enhetens organisation, verksamhet och verksamhetsuppdrag. Samtliga intervjuade anser att rektorernas uppdrag och ansvar är tydligt. Kalmar kommuns revisorer 3 av 11

9 Befogenheter Förvaltningsledningen på barn- och ungdom och ledningen för Södermöre kommundelsnämnd anser att organisationen är en utpräglad decentraliserad organisation som ger rektorerna stora befogenheter. I skollagen anges att rektor har att besluta om enhetens inre organisation. Rektor har befogenheter att anställa personal och organisera sin verksamhet inom tilldelade resurser. Detta sker, enligt rektorerna, utan inblandning av respektive förvaltningsledning. Det förekommer att ledningen tillsammans med rektorerna kommer överens om gemensamma förhållningssätt eller riktlinjer som egentligen ligger inom varje enskild rektors ansvarsområde. Resurstilldelningen sker genom en elevpeng som utgörs av ett grundbelopp och ett belopp som beräknas utifrån socioekonomiska faktorer. De socioekonomiska faktorerna är samma som används i Skolverkets SALSA-värden 1. Storleken på varje enhets budget avgörs av antalet elever på enheten. Det finns inga riktade resurser som villkoras. Det är möjligt för skolorna att söka tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd Rektors kunskaper och stöd I skollagen och i funktionsbeskrivningen för rektor anges att bara den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt får anställas som rektor. Vid anställning som rektor ska en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna genomföras. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektor har tillträtt sin anställning och vara genomförd fyra år efter tillträdesdagen. Det är förvaltningschefen och kommundelschefen som anställer rektorerna och gör bedömningar vad gäller deras utbildning och erfarenhet. Vidare är det förvaltningschefen och kommundelschefen som ser till att nyanställda rektorer genomför avsedd utbildning. Enligt de intervjuade har så gott som samtliga rektorer i kommunen gått den statliga rektorsutbildningen eller går den för närvarande. Vidare har de rektorer som varit aktuella för rektorslyftet gått den utbildningen. Vid granskningstillfället är det två rektorer i Södermöre kommundel som inte har gått de avsedd utbildningarna. Kommundelschefen har tillsammans med berörda rektorer kommit fram till att utbildningarna inte ska genomföras på grund av att personerna kommer att gå i pension inom några år. Den statliga rektorsutbildningen tar tre år att genomföra och omfattar totalt 30 högskolepoäng. Det råder skilda uppfattningar mellan ledningen och rektorerna vad gäller om rektorernas tid för studier. Förvaltningschefen och kommundelschefen anser att rektorerna har ca 10 % i sin tjänst avsatt för studier under rektorsutbildningen. Rektorerna anser att utbildningen ligger utöver ordinarie heltidstjänst. 1 Andel elever som är nyinvandrade, Andel elever med utländsk bakgrund (födda utomlands), Andel elever med utländsk bakgrund (födda i Sverige), Andel pojkar, Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Kalmar kommuns revisorer 4 av 11

10 Utöver de riktade utbildningarna för rektorerna finns chefsutbildningar inom kommunen med vissa obligatoriska moment. Det finns även obligatoriska områdesutbildningar för t.ex. brandskydd och arbetsmiljö som rektorerna ska genomföra med viss frekvens. I samband med medarbetarsamtalen upprättas eller uppdateras individuella kompetensutvecklingsplaner för varje rektor. Samtliga intervjuade anser att rektorerna har stöd i fråga om hanteringen av ekonomi, lokaler, juridik, personalärenden, kvalitetsarbete, arbetsmiljöarbete. Stödet utgörs av personal på förvaltningen eller kommundelskontoret samt av rutiner, vägledning och blanketter i verksamhetshandboken. I lokalsammanhang har rektorerna stöd i fråga om elevprognoser, planering av lokalytor, kartläggning av elevernas rörelsemönster samt genomförande av om- och tillbyggnadsarbeten. Inom Södermöre kommundel pågår ett arbete för att utveckla delar av stödet till rektorerna. Några rektorer anser att stödet för hanteringen av skolskjutsar inte är tillräckligt. Den övergripande planeringen av rutter och hållplatser sker från förvaltningen. Rektor beslutar om berättigande till skolskjuts utifrån avstånd och bedömning av farliga vägar. Rektorerna efterfrågar ett ökat stöd eller övergripande praxis vad gäller bedömningen av farliga vägar för att få en likvärdig bedömning inom kommunen. En form av stöd som har utvecklats under det senaste året är workshops. Det förekommer olika inriktningar för dessa och deltagandet är frivilligt för rektorerna. Workshoparna bygger på att rektorerna deltar vid de tillfällen och områden som de bedömer att de har behov av. Det finns workshopar om t.ex. ekonomi och budgetuppföljning samt kvalitetsarbete. Upplägget varierar från att vara i seminarieform till arbetsmöten med handledning av tjänsteman. Samtliga rektorer värdesätter möjligheten till workshops och anser att det är ett uppskattat stöd inom flera områden. Förvaltningarna har sedan år 2013 valt att använda 20 stycken förstelärare som utvecklingslärare i kommunen. De är knutna till förvaltningen och arbetar i varierande utsträckning (10-40% av sin tid) som stöd för lärare och rektorer vad gäller ämnespedagogik i hela kommunen. Rektorerna är organiserade i geografiska nätverk. Rektorerna anser att nätverken är viktiga forum för kollegialt stöd. Det är även flera rektorer som har valt att organisera ledarskapet inom den enhet de har ansvar för med en biträdande rektor. Det gäller framför allt de större skolorna och rektorerna anser att dessa utgör ett viktigt stöd i den dagliga verksamheten Rektors organisering av verksamheten Förvaltnings- och kommundelsledningen anser att rektorerna har ansvar att organisera verksamheten i den enhet de ansvarar i enlighet med skollagens formulering om rektors ansvar för den inre organisationen. Samtliga rektorer anser att denna ansvarsfördelning är tydlig och att ledningen inte beslutar om enheternas organisation. Kalmar kommuns revisorer 5 av 11

11 Rektorerna anser att de vid organiseringen av verksamheten inom enheten de har ansvar för, tar hänsyn till flera olika faktorer. Den främsta faktorn är antalet elever i verksamheten för det aktuella året och den demografiska prognosen. Planeringen av verksamheten startar i samband med budgetarbetet. Budgeten för enheterna är baserad på antal elever och socioekonomiska faktorer. När budgeten är beslutad påbörjas tjänsteplaneringen som är en process i tre steg: - Enhetsnivå - Nätverksnivå - Kommunövergripande I process kartläggs och hanteras övertalighet och lärarnas behörighet. Arbetet bedrivs med rektorer och tjänstemän från förvaltningen. I nästa steg är det tjänsteplanering på respektive enhet. Utifrån budget och antal elever är det rektor som beslutar om eller tar ställning till indelningar i klasser, organiseringen av personalen, eventuella rekryteringar och planeringen av skolans lokaler. Rektorerna anser att dessa överväganden sker med elevernas behov och förutsättningar som utgångspunkt. Samtliga rektorer anser det är en utmaning att sammanfoga enhetens budget med samtliga elevers behov och förutsättningar. Fokus hamnar ofta på de behov och förutsättningar som elever som behöver stöd har. I mindre utsträckning fokuseras på behov och förutsättningar hos de elever som klarar de grundläggande målsättningarna. Rektorerna anser att de har stöd från förvaltning och kommundelsledningen i arbetet med att övergripande planera verksamheten. Stödet utgörs av demografiska prognoser och budgetarbetet. För detaljerad planering av enhetens verksamhet anser rektorerna att de framför allt har stöd från enhetens personal och elevhälsoteam. Flera rektorer anser att organiseringen av verksamheten idag mer än tidigare sker med tanke på lärarnas behörighet. Skollagens krav är tydligt och rektorerna anser att de försöker organisera undervisningen med behöriga lärare. Rektorerna anser att de i stor utsträckning planerar verksamheten för att matcha läroplanen, undervisningen och lärarnas behörighet och kompetens. Det finns svårigheter att klara behörighetskravet i undervisningen fullt ut. Några rektorer efterfrågar tydligare åtgärder från ledningen så att skolornas behov av behöriga lärare får en större betydelse vid tjänsteplaneringen som resulterar i att lärare flyttas mellan skolor. Inom kommunen finns skolor med omkring 40 elever till skolor med upp mot 900 elever. Enligt rektorerna har elevantalet på skolan betydelse för möjligheterna att anpassa verksamheten efter elevernas behov och förutsättningar. De större skolorna har generellt större möjligheter att anpassa klasser, undervisning och lokaler än de mindre skolorna. Det handlar även att ha behöriga lärare i alla ämnen samt att ha interna lösningar för korvariga vikariat Systematiskt kvalitetsarbete på enheterna Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är dokumenterat i verksamhetshandboken. Det är förvaltningschefen som ansvarar för att verksamhetsuppdrag formuleras och dokumenteras. Vidare är det den administrativa chefen som ansvarar för att verksamhets-, betygs- och resursdialoger genomförs. Enligt be- Kalmar kommuns revisorer 6 av 11

12 skrivningen i verksamhetshandboken och skollagen är det rektorerna som ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs och dokumenteras. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår i grunden från den utbildningspolitiska visionen och kommunfullmäktiges beslut om budget och planeringsförutsättningar. Nämnd och kommundelsnämnden fattar årligen beslut om utbildningspolitiskt program utifrån den utbildningspolitiska visionen samt budget. Förvaltningschef och kommundelschef beslutar om gemensamma utvecklingsområden och verksamhetsuppdragen. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs kalenderårsvis inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter. I Södermöre kommundelsnämnd arbetar skolorna med de kommunala målsättningarna på årsbasis och de statliga målsättningarna i läroplansuppdragen inom läsåret. Det finns årshjul som beskriver, månad för månad, vilka aktiviteter som genomförs, de publikationer som återger resultaten av kvalitetsarbetet samt det stöd som förvaltningskontoret och kommundelsledningen erbjuder rektorer i form av workshops. I februari varje år får nämnden en årsredovisning över verksamheternas resultat i förhållande till de statliga och kommunal målen. Södermöre kommundelsnämnd får redovisning av läroplansuppdragen vid terminsskriftet och verksamhetsuppdragen vid årsskiftet. Förvaltningen sammanställer i februari och september elevernas kunskapsutveckling på huvudmannanivå och enhetsnivå för barn- och ungdomsnämndens politiker vid presidiemöten. Verksamhetsdialogerna är ett forum för verksamhetsutveckling. Vid dialogerna deltar förvaltningschef, administrativ chef, tjänstemän och rektorer från ett nätverk i taget. I verksamhetsdoalogen har rektorerna en möjlighet att påverka verksamhetsuppdragen som fastställs efter mötet. I januari och februari genomförs betygsdialoger för rektorer med ansvar för årskurs 6 och årskurs 9 av barn- och ungdomsförvaltningen. Med utgångspunkt i de betyg som sattes höstterminen föregående år förs en diskussion kring rektors tankar på kort sikt (vårterminen) och lång sikt, kring betygen och meritvärden. Syftet med diskussionen är att kunna göra en betygsprognos och ägna måluppfyllelsen särskild fokus. Under året träffas ämnesgrupper regelbundet med minst en representant från varje skola. Ämnesgrupperna är de forum som ger möjlighet till att systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Grupperna leds av utvecklingslärare. Här ingår samtliga skolor i kommunen. Förvaltnings- och kommundelsledningen anser att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete stödjer enheternas systemastiska kvalitetsarbete genom att vara en struktur för rektorerna. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete bidrar med material för rektorerna att analysera samt ger regelbundna avstämningspunkter. Samtliga rektorerna anser att framför allt materialet för analyser är ett viktigt stöd. Kalmar kommuns revisorer 7 av 11

13 Det innebär att rektorerna inte behöver lägga tid på att ta fram underlag och data utan istället kan fokusera på analyserna tillsammans med personalen. Samtliga rektorer beskriver hur de bedriver systematiskt kvalitetsarbete på de enheter de har ansvar för. Samtliga anser att de arbetar enligt ett årshjul som i flera delar överensstämmer med huvudmannens årshjul. Personalen involveras genom regelbundna möte inom arbetslagen eller hela skolan under så kallad konferenstid. Det finns variationer i det systematiska kvalitetsarbetet mellan enheterna som enligt rektorerna beror på de olika förutsättningarna för skolorna. Framför allt är det skolornas storlek i antal elever samt vilka årskurser som finns på skolan som påverkar hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs. Rektorerna anser att de har ett fullgott stöd från förvaltningen och Södermöre kommundelsledning i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorerna anser vidare att de har stöd från rektorskollegorna i detta arbete. Kalmar kommuns revisorer 8 av 11

14 3. Revisionell bedömning och slutsatser Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd säkerställer att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning bygger våra iakttagelser och bedömningar för revisionskriterierna Uppdrag, ansvar och befogenheter Vi bedömer att rektorerna har ett tydligt uppdrag och ansvar som matchas av motsvarande befogenheter Rektors kunskaper och stöd Vi bedömer att förvaltningen och kommundelsledningen säkerställer att anställa rektorer som har kompetens att vara rektorer och erbjuder dessa fortbildning. Rektorerna går eller har gått den statliga rektorsutbildningen förutom två rektorer. Undantagen från kravet på den statliga rektorsutbildningen har utgått från individens och organisationens behov och förutsättningar. Vi kan vidare konstatera att rektorerna har tillräckligt stöd inom flera områden. Stödet är tillgängligt, aktivt och efterfrågebaserat. Stödet vad gäller bedömningar i samband med beslut om skolskjutsar kan utvecklas. Vi rekommenderar barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd att överväga hur de som går den statliga rektorsutbildningen kan få extra stöd för att hantera rektorsuppdraget och samtidigt utbilda sig. Skolverket anger att skolledaren behöver avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till utbildningen. Det innebär ungefär en dag i veckan. Vidare anser Skolverket att skolledaren går utbildningen som en del av sitt arbete. En del av utbildningen ingår i ordinarie arbetsuppgifter. I utbildningen ingår dagar med seminarier och perioder på internat. Studierna innebär eget arbete på den egna skolan och läsning av litteratur. Det är viktigt att nämnderna säkerställer att verksamheten på enheterna och rektors arbetssituation inte blir för ansträngd under utbildningstiden. Vi bedömer att rektorerna har tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag och bedriva pedagogiskt ledarskap Rektors organisering av verksamheten Vi bedömer att rektorerna i stor utsträckning organiserar sin verksamhet efter tilldelad budget. Budgeten bygger på antal elever och till vis del på elevernas socioekonomiska bakgrund. Det är därefter rektors ansvar att organisera verksamheten efter elevernas faktiska behov och förutsättningar. I organiseringen av verksamheten utgör budgeten ett tydligt ramverk som inte får överskridas och som i vissa sammanhang begränsar rektors möjligheter. Detta anser vi är ett återkommande pro- Kalmar kommuns revisorer 9 av 11

15 blemområde, inte bara i Kalmar. Vi konstaterar att rektorerna i Kalmar kommun har stöd för att hantera dessa situationer vilket bör underlätta de överväganden som rektor måste göra Systematiskt kvalitetsarbete på enheterna Vi bedömer att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som stöder enheternas systematiska kvalitetsarbete. Samtliga intervjuade rektorer beskriver och visar hur detta bedrivs på de skolor de har ansvar för. Vi konstaterar därför att rektor säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på sin enhet. Kalmar kommuns revisorer 10 av 11

16 Viktor Prytz Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare Kalmar kommuns revisorer 11 av 11