Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Höganäs kommun. %0' Skolinspektionen.

Transkript

1 rn 1 %0' Skolinspektionen Beslut Liselotte.Herrlin@hoganas.se kommunen@hoganas.se Dnr :11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Höganäs kommun

2 2(13) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Höganäs kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Höganäs kommun den 23 november Besöket genomfördes av Jerry Albihn och Karl-Gunnar Starck. Intervjuer med rektorer, utvecklingsstrateg, gymnasiechef, utbildningschef, presidiet för utbildningsnämnden, presidiet för kommunstyrelsen har genomförts. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar i flera avseenden fungerar väl men behöver utvecklas. Det område som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.

3 3(13) Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Skolinspektionen bedömer att Höganäs kommun följer upp gymnasieskolenheternas resultat systematiskt med en ändamålsenlig analys och bedömning av gymnasieskolans utvecklingsbehov. Av granskningen framgår att kommunen har ett väl utvecklat kvalitetsarbete som involverar såväl rektorer som gymnasiechef och utbildningschef med regelbundna rapporter till utbildningsnämnden under året i enlighet med skolans årshjul. Utbildningsförvaltningen följer upp gymnasieskolenheternas arbete bland annat genom kontinuerliga verksamhetsmöten där gymnasiechefen ingår samt genom förvaltningsgruppen där samtliga rektorer träffas regelbundet tillsammans med grundskolans rektorer och förskolecheferna under ledning av förvaltningskontoret. Exempel på frågor som följs upp vid dessa möten är olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet som uppföljning av de nationella målen, analys av verksamheten vid gymnasieenheterna, utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamheterna och Kullagymnasiets prioriterade utvecklingsområden trygghet och trivsel, kunskaper och färdigheter, arbetssätt och lärarroll samt formafly bedömning. Såväl utbildningsnämnden och kommunstyrelsens representanter genomför regelbundna verksamhetsbesök på gymnasieskolan för att upprätthålla kontakten med verksamheten. Kommunens gymnasieskola arbetar med ett kvalitetssystem och verksamheten har långsiktiga mål som kan omfatta flera år. Målen tas fram genom att arbetslagen gör analyser av verksamheten som sedan diskuteras och ställs i relation till systemets kvalitetsnivåer. Kullagymnasiet arbetar med ett kvalitetssystem och ett exempel på ett mål inom området trygghet och trivsel är att alla eleverna befinner sig på nivå 4 enligt kvalitetssystemet vilket bland annat innebär att skolan skapar en social miljö som ger trygghet och gemenskap. Gymnasieskolans rektorer sammanställer också årligen en kvalitetsrapport där de nationella målen, särskilda tillsynsområden, utbildningsnämndens mål, elevernas resultat samt eventuella utvecklingsområden redovisas och diskuteras när utbildningsnämnden genomför dialogkonferenser. Kvalitetsrapporten analyseras och diskuteras vid de två resultatdialogerna där utbildningsnämnden deltar tillsammans med utbildningschef, gymnasiechef samt gymnasieenheternas rektorer. Resultatdialogerna hålls årligen i syfte att följa upp elevers resultat samt skolans utvecklingsområden. Utöver detta görs löpande analyser av resultaten i de olika kurserna på gymnasieskolan.

4 4(13) Det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan i Höganäs kommun har flera olika delar där utbildningsnämndens mål, kvalitetsrapporter, årsbokslut, kvalitetsdialoger och verksamhetsbesök är viktiga delar. Utbildningsnämndens prioriterade mål, mäts och stäms av två gånger per år i samband med delårsrapport och årsbokslut. Kullagymnasiet skriver årligen en kvalitetsrapport i syfte att följa upp de nationella målen, särskilda tillsynsområden, utbildningsnämnden mål, elevernas resultat samt eventuella utvecklingsområden. Utvecklingsområdena är kopplade till uppföljningen av resultaten inom de båda Rapporten och dialogen bildar tillsammans en del av den uppföljning av resultat och utvecklingsområden som huvudmannen följer upp inför för kommande läsår. Detta dokumenteras i huvudmannens kvalitetsrapport. Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av program Skolinspektionen bedömer att Höganäs kommun verkar för att erbjuda ett allsidigt utbud av nationella program och inriktningar. I kommunens gymnasieskola finns fem nationella program samt introduktionsprogram. Huvudmannens ambition är att kommunen ska ha en gymnasieskola med såväl högskoleförberedande som yrkesprogram och denna ambition håller man fast vid. Granskningen visar att såväl skolenheter, förvaltningsledning och utbildningsnämnd visar stort intresse för att utveckla befintliga program och arbetar för att kunna erbjuda nya inriktningar inom dessa. Genom väl fungerande kontakter mellan huvudmannen och näringslivet i Höganäs, där även kommunens näringslivsenhet deltar, har kommunen kunnat utveckla gymnasieskolans Teknikprogram. Bland annat genomförs studiebesök och arbetsförlagt lärande på Höganäs AB och på programmet arbetar man med skiftande internationella projekt. Här kan nämnas ett samarbete med Wuxis tekniska universitet i Kina och utbyte med Tyskland. Kommunen anordnar också en gymnasiedag i samverkan med näringslivet i Höganäs. Huvudmannen ingår i en regional gymnasiesamverkan som omfattar 11 kommuner inom närområdet vilket ger kommunens elever möjligheter att söka fritt mellan de samverkande kommunernas gymnasieprogram. Via gymnasiesamverkan får huvudmannen också information om hur eleverna inom kommunen söker inför sitt gymnasieval. Höganäs ligger i ett skoltätt område med korta avstånd vilket resulterar i att endast 50 % av kommunens elever studerar vid den egna gymnasieskolan. Samverkan omfattar även central antagning till samverkande kommuners gymnasieprogram samt omvärldsbevakning.

5 5(13) Antalet gymnasieskolor i närområdet påverkar och spelar in när det gäller kommunens dimensionering av den egna gymnasieskolan och de antal program som ges där. Huvudmannen tog för ett antal år sedan initiativ till en omfattande analys av gymnasieskolans program och dimensionering vilket ledde till att ett antal program lades ner på grund av lågt söktryck. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Vid beslut om resursfördelningens principer behöver huvudmannen fördela resurser efter gymnasielevernas förutsättningar och behov. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen på ett tydligare sätt i de grundläggande principerna behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov vid beslut om resursfördelningen till skolenheterna. Skolinspektionen gör denna bedömning då granskningen pekar på att resurserna inte fördelas kompensatoriskt utifrån elevers förutsättningar och behov. Högartäs kommun fördelar en rambudget, som varje år sätts i samråd med förvaltningschef, gymnasiechef och administrativ chef, till gymnasieskolan med utgångspunkt i tidigare års resursfördelning. Budgeten innehåller en resursfördelningsmodell där det inte tydligt framgår att man tar hänsyn till elevernas förutsättningar och behov, inte heller socioekononctiska förhållanden. Den modell som utgör grund för budgeten baseras på prognosticerade personalkostnader, elevantal och övriga kostnader för undervisningens genomförande. Elevers behov av särskilt stöd bedöms ingå som en del av den beslutade resurstilldelningen. Inom Höganäs kommun finns inga särskilda rutiner för riktade resurser på individnivå. Rektorerna kan söka tilläggsbelopp eller riktade resurser vilket utgår till elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Insatserna varierar med behoven och beslut om riktade resurser tas av elevhälsochef på delegation av utbildningsnämnden. Sedan något år tillbaka är elevhälsan centralt organiserad med en egen budgetram och ingår därför inte i de kommunala skolområdenas grundbelopp. I samband med budgetprocessen vägs de resurser som riktas till elevhälsovården, som ligger centralt under elevhälsochefen, in i den totala bilden av gymnasieskolans resurser.

6 6 (13) Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete till viss del ger gymnasieskolan förutsättningar att arbeta med det kompensatoriska uppdraget genom de grundläggande principerna för resursfördelningen i kombination med möjligheterna att söka extra tilldelning för särskilda behov samt huvudmannens kontinuerliga dialog med rektor. Skolhuvudmannen bör därför i sin grundläggande resursfördelningsmodell utgå ifrån exempelvis socioekonomiska faktorer, föräldrarnas utbildningsnivå eller migrationsbakgrund, kön eller tidigare kända stödbehov. Huvudmannens uppföljning av resursfördelningen sker genom att förvaltningen månadsvis lämnar en ekonomisk rapport. Utbildningsnämnden följer också upp resursfördelning och resultat genom dialoger två gånger årligen. En dialog sker i september med redovisning av mål och kvalitetsarbete som är framåtblickande. En dialog sker i februari med fokus på årsbokslut och måluppfyllelse. I dessa dialoger medverkar utbildningsnämnden, utbildningschef, gymnasiechef, rektorer och administrativ chef. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 30 augusti 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionendund@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen Lund, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen Dnr :11447 i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef/Beslutsfattare Utredare/Föredragande

7 7(13) Bilagor Bilaga 1: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Höganäs kommun har omkring invånare. I kommunen finns läsåret 2017/2018 två gymnasieenheter. Kommunstyrelsen i Höganäs kommun leder arbetet i kommunen. Barn- och ungdomsförvaltningen leds av skolchef, med en ledningsgrupp av två verksamhetsledare, elevhälsochef, administrativ chef och utvecklingssteg. På gymnasieskolan finns en ledningsgrupp bestående av gymnasiechef och de två rektorerna. Enligt nationell statistik för läsåret 2016/2017 har Höganäs kommun totalt 900 elever varav 410 går i kommunens gymnasieskola och 490 elever utpendlar till andra kommuner. Höganäs gymnasieskola har 120 in pendlande elever vilket innebär att elevantalet på Höganäs gymnasieskola är 530 elever. Av dessa läser 65 elever på yrkesprogram, 332 på högskoleförberedande program och 133 på introduktionsprogram. Av dessa läser 60 elever på yrkesprogram och 360 på introduktionsprogram. Det finns läsåret 2017/2018 två gymnasieenheter som erbjuder utbildning på ett yrkesprogram samt introduktionsprogram. Det finns läsåret 2017/2018 två gymnasieenheter som erbjuder utbildning på tre högskoleförberedande program, två yrkesprogram samt introduktionsprogram. Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med examen eller studiebevis vid Höganäs gymnasieskola vårterminen 2016 var 14,5. Andelen elever som slutfört sin utbildning med examen inom tre år var 65,6 procent med startår 2013/2014 vid nationella program. För introduktionsprogrammen vid Höganäs Gymnasieskola saknas resultatuppgift i nationell statistik.

8 8(13) Bilaga 2: Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Vid beslut om resursfördelningens principer behöver huvudmannen fördela resurser efter gymnasielevernas förutsättningar och behov. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:

9 9(13) Bilaga 3: Relevanta författningar och Skolverkets allmänna råd Skollagen (2010:800) 1 kap. 4 andra stycket I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. 2 kap. 2 I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. 2 kap. 8 a Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra stycket. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 g ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 g ska dokumenteras. 15 kap. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.

10 10(13) 15 kap. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. 15 kap. 30 tredje stycket Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 16 kap. 42 Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Kommunallagen (1991:900) 3 kap. 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. 3 kap. 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Läroplanen för gymnasieskolan Skolans värdegrund och uppdrag 2. En likvärdig utbildning En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

11 Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendeti 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Rektorn bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Rektorn bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt 1 De delar som avser förskolan har uteslutits.

12 12 (13) sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten 3. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. Rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. 5. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.

13 13(13) Rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.