Betyg och bedömning i grundskolan

Transkript

1 Revisionsrapport Betyg och bedömning i grundskolan Halmstads kommun Viktor Prytz Mars 2014

2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och genomförande Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Metod och avgränsningar Avvikelser från projektplanen Sakavstämning Inledning Iakttagelser Implementering och kompetensutveckling Slutsatser och bedömning Information till elever om grunder för betygssättning Slutsatser och bedömning Information till elever, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling Till eleverna Till hemmen Till rektor Slutsatser och bedömning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Slutsatser och bedömning Underlag för betygssättningen Slutsatser och bedömning Revisionell bedömning Mars 2014 Halmstads kommun

3 1. Sammanfattning har i Halmstad kommuns revisorer fått i uppdrag att granska om barn- och ungdomsnämnden säkerställt att betyg och bedömning i grundskolan sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden säkerställer att betyg och bedömning i grundskolan sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning grundas på våra slutsatser och bedömningar för respektive kontrollområde. Vi konstaterar att implementeringen av Lgr 11 skedde i medvetna insatser som omfattade samtliga skolor och lärare. Intervjuerna och enkäten visar att lärarna generellt är insatta i läroplanen och att det är ett dokument som används i verksamheten. Vidare kan vi konstatera att det råder skilda förutsättningar för lärarna vad gäller tid för erfarenhetsutbyte och reflektion kring betyg och bedömning. Det främsta utbytet sker inom skolorna och i ämneslagen. Vi bedömer att kompetensutveckling och implementering av betygsskala och betyg i årskurs 6 samt läroplanen har varit ändamålsenlig. Vi bedömer att rektorerna tar sitt ansvar i fråga om att säkerställa en likvärdig bedömning inom respektive skola. Det fortsatta arbetet med likvärdig bedömning inom kommunen kan utvecklas med ytterligare utbyte och samarbete mellan skolorna i kommunen. Vi bedömer att elever får information om grunderna för betygssättning. Vi konstaterar att eleverna, hemmen och rektor har goda möjligheter att följa elevernas kunskapsutveckling. Bedömningar och betyg dokumenteras och är tillgängliga för elever, hem och rektor med vissa begränsningar. Det genomförs regelbundna möten inom skolan där utbyte av information och iakttagelser sker. Hemmen får framför allt information vid utvecklingssamtalen, Unikum samt alternativt om föräldrar tar kontakt eller kontaktas i samband med åtgärdsprogram. Vi bedömer att det finns rutiner för information till elever, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling. Vi bedömer därför att utvecklingssamtal genomförs i årskurs 6-9. Vi konstaterar att lärarna i grundskolan har ett stort ansvar i att skapa underlag för sin betygssättning Vi kan genom intervjuerna och enkäten se att så också sker. Samtidigt har eleverna genom bl.a. lektioner, tester, prov och inlämningsuppgifter möjlighet att visa sina kunskaper. Nämnden har i detta sammanhang ansvar för att lärarna har goda förutsättningarna att skapa underlag för betygssättning och att eleverna har möjligheter att visa sina kunskaper. Förutsättningarna består bl.a. i att det finns ett administrativt stöd i form av Unikum och Dexter som lärarna kan föra in elevernas kunskapsutveckling. Vi bedömer att förutsättningarna för underlagen för betygssättningen och elevernas möjligheter att visa sina kunskaper är ändamålsenliga. Halmstads kommun 1 av 14

4 2. Uppdrag och genomförande 2.1. Bakgrund I grundskolan ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av skollagen eller annan författning. Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen eller när ett ämne har avslutats. Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Lärarna har även ett ansvar att regelbundet informera elev, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling genom bland annat utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan. Betygssättning från årskurs 6, betygens beteckningar och ny läroplan är tre reformer som har genomförts de senaste åren. Förändringarna har givit anledning till olika implementeringsinsatser och kompetensutveckling både lokalt och statligt. I skollagen har huvudmännens och rektorernas ansvar generellt blivit tydligare. Rektorn har det övergripande ansvaret för den pedagogiska ledningen och huvudmannen ansvarar för att utbildningen är likvärdig. Revisorerna har utifrån sin riskbedömning, att elevernas betyg inte speglar elevernas kunskaper, kommit fram till en granskning av betyg och bedömning i grundskolan Revisionsfråga och revisionskriterier Har barn- och ungdomsnämnden säkerställt att betyg och bedömning i grundskolan sker i enlighet med gällande lagstiftning? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats skollagen och läroplanen för grundskolan. Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Kompetensutveckling och implementering av betygsskala och betyg i årskurs 6 samt läroplanen. Rutiner för information till elever om grunder för betygssättning. Rutiner för information till elever, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling. Utvecklingssamtal genomförs och individuella utvecklingsplaner upprättas Underlag för betygssättningen och elevernas möjligheter att visa sina kunskaper. Halmstads kommun 2 av 14

5 2.3. Metod och avgränsningar Vi har intervjuat rektorer och lärargrupp vid två skolor per skolområde samt verksamhetsutvecklingskonsulerna på skolområdeskontoren. Vi har även skickat en enkät till samtliga lärarna i årskurs 4-9. Av 578 utskickade enkäter har vi fått 242 svar under perioden till Svarsfrekvensen är därmed 42 % vilket är för lågt för att dra generella slutsatser. Den låga svarsfrekvensen är inte ovanlig och vi kommer att redovisa vissa resultat i anknytning till övriga observationer. Vi har skickat ut tre påminnelser. På flera av frågorna har det varit möjligt att ange flera alternativ i svaren vilket innebär att procentsatserna ska sättas i relation till antalet svarande och inte i förhållande till svarsalternativen. Vi har tagit del av dokument i form av rutiner för betygssättning, rutiner för information till elever och vårdnadshavare, genomförda insatser för kompetensutveckling och eventuella utvärderingar av dessa, stödmaterial för betygssättning. Granskningen har avgränsats till barn- och ungdomsnämnden och grundskolan Avvikelser från projektplanen Vi har inte genomfört enkäten till eleverna. Det finns inget enhetligt system för att nå samtliga elever via e-post. Distributionen skulle därmed ske via ett utskick till skolorna som i sin tur skulle samla eleverna för att få in deras svar. På några skolor har eleverna datorer eller läsplattor och på andra skulle datorsalar behöva bokas. Vi bedömer att tiden som enkäten till eleverna skulle ta i anspråk för lärare och elever inte står i relation till den användningen vi skulle fått av resultaten. Vidare bedömer vi att elevenkäten skulle beröra situationer på skolan som framför allt ligger inom rektorernas ansvarsområde och endast i begränsad utsträckning kan härledas till nämndens ansvarsområde Sakavstämning Rapporten har sakavstämts med de intervjuade. Halmstads kommun 3 av 14

6 3. Inledning I Skollagen 3 kap anges de grundläggande förutsättningarna för betyg i grundskolan. Grundprinciperna utvecklas vidare i 10 kap och i Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 (Lgr11). Grundläggande för att nå en likvärdig betygssättning är att de som sätter betygen och som utfärdar betygsdokumenten (det vill säga lärare och rektorer) har tillräckliga kunskaper om kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser. Dessa kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser är några av de förutsättningar som den statliga nivån har gett huvudmän, lärare och rektorer. Det måste också skapas förutsättningar på lokal nivå för att lärarna ska nås av informationen och ha möjlighet att tillägna sig den. Lärarna måste känna till att stödmaterialet finns och var de kan få tag i det. Dessutom måste de också få en möjlighet att tillägna sig materialet för att kunna omsätta det i praktiskt arbete. För att åstadkomma en likvärdig betygssättning måste lärarna få möjlighet att diskutera och jämföra sin egen bedömning och betygssättning med den som görs av kollegor i den egna skolan och i andra skolor. Detta samråd är i praktiken en förutsättning för att uppnå en likvärdig betygssättning. Huvudmannen och rektor har ansvaret för att se till att lärarna får denna möjlighet. Riksrevisionen 1 har i en granskning härlett en ansvarskedja från den grundprincip för skolans styrning som riksdagen beslutat om samt skollagens bestämmelser om likvärdig utbildning. Enligt riksrevisionens bedömning är ansvaret för likvärdiga betyg fördelat enligt följande: Regeringen och dess myndigheter har det övergripande och nationella ansvaret för att betygen sätts på likvärdiga grunder. De kommunala och enskilda huvudmännen ansvarar för att respektive skolor tillämpar likvärdiga bedömningsgrunder. Rektor ansvarar för att skolans lärare sätter betyg utifrån likvärdiga grunder. Den enskilde läraren ansvarar för att hans eller hennes elever bedöms på likvärdiga grunder. Huvudmannen har det yttersta ansvaret på lokal nivå för att det skapas resurser och tid för skolans personal att arbeta på ett sådant sätt att målen kan nås. Det finns indikationer i flera av Skolinspektionens rapporter från olika kommuner på att huvudmännen inte tar detta ansvar i tillräckligt stor utsträckning. Skolinspektionen anser att om bedömningen och betygssättningen ska kunna fullgöras som det är tänkt måste bättre förutsättningar skapas för detta i form av nödvändig tid för pro- 1 Riksrevisionens rapport Lika betyg, lika kunskap? Halmstads kommun 4 av 14

7 fessionella samtal, systematiskt kvalitetsarbete, fortbildning, studiedagar med mera. Detta ansvar ligger ytterst på huvudmännen på lokal nivå. Halmstads kommun 5 av 14

8 4. Iakttagelser 4.1. Implementering och kompetensutveckling De nya läroplanen (Lgr11) innehöll förändringar på flera områden i grundskolan. Vid förändringar i styrdokument eller införande av nya är det viktigt att implementeringsinsatser genomförs. Utifrån intervjuerna med lärarna och rektorerna framgår att skolorna inom respektive skolområde har arbetat på likartade sätt vad gäller implementeringen. Det har funnits nyckelpersoner på skolorna som fått extra utbildning för att var aktiva i implementeringen på sin skola eller i en ämnesgrupp. Vidare har det genomförts föreläsningar på skolorna och ibland tillsammans med andra skolor. Flera skolor använde Skolverkets informationsmaterial och filmer i implementeringen. I södra området har det även varit ett aktivt utbyte mellan skolorna. Det finns variationer mellan skolorna vad gäller omfattningen av implementeringen. Samtliga intervjuade lärare anser att de har gått en grundlig introduktion och implementering av den nya läroplanen. De känner sig trygga i att använda läroplanen som utgångspunkt i verksamheten. Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns det verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK:are) som är en stödfunktion till rektorer och lärare i arbetet med pedagogiskt ledarskap och utveckling. VUK:arna är framföra allt knutna till ett skolområde men kan även arbeta på uppdrag av förvaltningsledningen eller en rektor. Samtliga skolområden har VUK:are. I samband med implementeringen av läroplanen hade de vissa uppdrag i skolområdena. Det handlade bl.a. om att genomföra föreläsningar för lärarna, vara stöd till nyckelpersonera på skolorna, stödja rektorerna i deras roll, vägleda de ämnesnätverk som skapades på skolorna och inom vissa områden samt ta fram stödmaterial. Det fanns inget övergripande uppdrag som angav hur VUK:arna skulle arbeta med implementeringen vilket innebar att deras roll varierade mellan områdena. I fritextsvaren på enkäten och i några lärarintervjuer framförs att VUK:arna var ett viktigt stöd vid implementeringen. Det finns även några svar som anger att de inte bidrog. Rektorerna anser att VUK:arna har varit en viktig resurs i implementeringen. Under hade VUK:arna ett uppdrag att fungera som stöd för rektorerna vid analyser av resultat och bedömning. Uppdraget hade sitt ursprung i förvaltningens strävan efter att utveckla likvärdig bedömning mellan skolorna. Uppdraget avslutades under De lärare som inte hade satt betyg i sina ämnen tidigare fick extra utbildning med hjälpa av VUK:arna och genom Skolverkets föreläsningar. Omfattningen av fortsatta utbyten mellan skolorna inom skolområdena och kommunen varierar mellan undervisningsämnena. Det är framför allt lärarna i de praktisk-estetiska ämnena som fortfarande har utbyte mellan skolorna. Det beror framför allt på att det på vissa skolor finns en eller två lärare i dessa ämnen. I de ämnen där det finns flera lärare på en skola som undervisar i ett ämne sker utbytet inom ämneslagen på skolan. Halmstads kommun 6 av 14

9 Enkätsvaren visar på att implementeringen av nya läroplanen framför allt skedde genom att lärarna fick ett eget exemplar av läroplanen (87 %), genom grupparbeten inom den egna skola (71 %), genom informationsmaterial från Skolverket (68 %) samt genom föreläsningar (67 %). Det var något lägre svarsfrekvens för implementering genom grupparbeten med lärare från andra skolor (41 %) och letade egen information via nätet (47 %). 18 % anser att de fick information från förvaltningen. 90 % av de svarande anser att det var rektor som ansvarade för implementeringen av Lgr11. Enkätsvaren visar att 76 % anser att de har tillräcklig insikt i och kunskap om Lgr11. De intervjuade lärarna anser att delar av implementeringsprocessen har fortsatt som regelbunden kompetensutveckling vad gäller betyg och bedömning. Det finns kvar kontaktytor i form av både formella och informella nätverk som har utbyte vid behov. På vissa skolor förekommer samrättning och gemensam bedömning av nationella prov inom skolan. Det finns några skolor där lärarna har utbyte med lärare från andra skolor. Lärarnas tid för kontinuerligt utbyte och reflektion varierar mellan skolorna. Det finns regelbundna mötestider av olika slag under veckorna men innehållet varierar mellan skolorna i fråga om arbetet med betyg och bedömning. Rektorerna anser att det saknas en gemensam övergripande utgångspunkt för vilken tidshorisont som bedömningen ska omfatta. Det handlar om hur långt tillbaka i tiden en lärare ska ta hänsyn till elevens prestationer vid betyg och bedömning. Det finns vissa forum inom respektive skolområde som arbetar med dessa frågor. Rektorerna anser vidare att det finns olika forum för lärarna inom respektive skolområde för utbyte och diskussioner kring betyg och bedömning. Enkätsvaren visar att lärarna träffas inom respektive skola inom t.ex. ämneslag, för att diskutera och utveckla gemensamma bedömningsgrunder. På några skolor förekommer att lärarna arbetar tillsammans kring de nationella proven med t.ex. gemensam rättning eller utbyte innan proven. Det förekommer även samplanering av ämnen för att ytterligare skapa gemensamma bedömningsunderlag. 35 % av de svarande lärarna anser att de arbetar med lärare/arbetslag/ämneslag från andra skolor för att utveckla likvärdiga grunder för betygssättningen. På frågan Vem leder arbetet med att skapa likvärdiga grunder för betygssättningen, anser en övervägande majoritet att det är lärare och rektor. 7 % av de svarande anser att inte bedrivs något sådant arbete på deras skola Slutsatser och bedömning Skolmyndigheterna framhåller i flera sammanhang vikten av likvärdig bedömning. I grunden handlar likvärdig bedömning om att utföra bedömningar av hög kvalitet, som är i linje med kursplanernas mål och kunskapskrav, så att lärarnas bedömningar är just likvärdiga och inte beror på exempelvis personliga preferenser av vad som är viktigt att bedöma eller hur. Studier har visat att om lärare ges möjlighet att diskutera kvaliteter i elevers visade kunskaper och varandras bedömningar kommer även lärarnas bedömningar överensstämma bättre. Forskning visar, enligt Skolverket, att det är centralt för en likvärdig bedömning att de som rättar och bedömer elevprestationer har en gemensam syn på hur bedömningen ska ske. Halmstads kommun 7 av 14

10 Ansvaret för att detta ska fungera ändamålsenligt inom en skola vilar på framför allt rektor och det är huvudmannens ansvar att tillse en likvärdig bedömning inom kommunen. Vi konstaterar att implementeringen av Lgr 11 skedde i medvetna insatser som omfattade samtliga skolor och lärare. Intervjuerna och enkäten visar att lärarna generellt är insatta i läroplanen och att det är ett dokument som används i verksamheten. Vidare kan vi konstatera att det råder skilda förutsättningar för lärarna vad gäller tid för erfarenhetsutbyte och reflektion kring betyg och bedömning. Det främsta utbytet sker inom skolorna och i ämneslagen. Endast mellan ett fåtal skolor har lärarna ett aktivt och regelbundet utbyte kring betyg och bedömning i syfte att utveckla likvärdig bedömning. Framför allt handlar det då om de praktiskt-estetiska ämnena där det bara finns några få lärare per skola. Vi bedömer att kompetensutveckling och implementering av betygsskala och betyg i årskurs 6 samt läroplanen har varit ändamålsenlig. Vi bedömer att rektorerna tar sitt ansvar i fråga om att säkerställa en likvärdig bedömning inom respektive skola. Det fortsatta arbetet med likvärdig bedömning inom kommunen kan utvecklas med ytterligare utbyte och samarbete mellan skolorna i kommunen Information till elever om grunder för betygssättning Skolorna arbetar på olika sätt med planering inför undervisningen. Generellt utformas planering för undervisningsområden, dvs. för delar av ett ämne, där det framgår undervisningens innehåll, målsättningar och grunderna för bedömningen. Utifrån intervjuerna med lärarna framgår att de inför ett nytt undervisningsområde går igenom planeringen med eleverna för att tydliggöra undervisningen innehåll, målsättningar och grunderna för bedömningen. Samtliga skolor arbetar på detta sätt men med vissa variationer. Bilden bekräftas av enkäten där lärarna i fritext har beskrivet hur eleverna informeras om grunderna för bedömning och betyg i respektive ämne eller undervisningsområde. Några exempel är: Informationen lämnas skriftligt och muntligt om kunskapskraven Kursplanen för det aktuella ämnet går igenom Planering av ämnet eller området lämnas ut Övergripande muntlig information Planeringen läggs ut på Unikum Flera lärare arbetar med bedömningsmatriser för sina ämnen. I matrisen ingår en beskrivning av olika moment inom undervisningsområdet eller ämnet och vad som krävs för de olika betygen. Det förekommer att eleverna får ta del av matriserna inför ett nytt område eller moment för att få en uppfattning om vad läraren bedömer. Vissa skolor och lärare har lagt upp underlag för betyg och bedömning i Unikum 2 som elever och föräldrar kan ta del av. 2 Ett webbverktyg för samarbete mellan barn, pedagoger och föräldrar kring mål, planer, dokumentation och kvalitet. Halmstads kommun 8 av 14

11 På frågan om Hur informeras eleverna i årskurs 6 om betygen och betygsstegen (övergripande information om betygen, betygssättning och betygsstegen när eleverna börjar i årskurs 6 oberoende av ämne och arbetsområde) svarar 78 % att det sker muntligt till hela klassen. Det förekommer även att varje enskild elev får muntlig information (35 %) samt skriftlig information (39 %). Föräldrarna informeras muntligt om betyg, bedömning och betygssättningen inför årkurs 6 i samband med skolstarten och föräldramöten. Det är framför allt elevernas mentorer som informerar. Några skolor lämnar ut informationsmaterial till föräldrarna Slutsatser och bedömning I 3 kap. 15 Skollagen anges att eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättning. Utifrån intervjuerna och enkäterna konstaterar vi att det förekommer olika metoder för att informera eleverna. Framför allt får eleverna muntlig information och det förekommer även att skriftlig information. Det finns ingen övergripande rutin för hur informationen ska förmedlas utan det varierar mellan skolorna och lärarna. Vi bedömer att elever får information om grunderna för betygssättning Information till elever, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling Generellt används Unikum som ett verktyg för att dokumenterar elevernas kunskapsutveckling. Unikum används på skolorna för omdömesskrivningar. Det finns övergripande rutiner som anger lägsta nivå för användningen av Unikum. Det varierar mellan skolorna och inom skolorna hur mycket och omfattande lärarna använder Unikum utöver den lägsta nivån. En skola, av de besökta, använder inte Unikum utan har utvecklat en egen metodik för att dokumentarer elevernas kunskapsutveckling Till eleverna De intervjuade lärarna anser att de regelbundet på olika sätt informerar eleverna om deras kunskapsutveckling. Det handlar bl.a. om daglig återkoppling till eleverna på enskilda uppgifter, samtal efter genomförda prov och skriftlig återkoppling på uppgifter. I dessa regelbundna kontakter förekommer att lärarna även lyfter betygsoch bedömningsgrunderna. Flera lärare beskriver att de har bedömningsmatriser som de regelbundet fyller för varje elev som visar på elevens kunskapsutveckling och nuvarande studiesituation. De flesta skolor använder Unikum för detta ändamål. Eleverna har möjlighet att ta del av det material som lärarna skriver i Unikum. Lärare anser att eleverna har god tillgång till information om sin kunskapsutveckling men att det finns elever som inte tar till sig informationen. Några skolor beskriver hur de regelbundet arbetar med metoder som innebär att eleverna får bedöma sina egna eller kamraternas prestationer samt reflektera över sitt egna och kamraternas lärande. Halmstads kommun 9 av 14

12 Till hemmen Samtliga skolor och lärare anger att de genomför utvecklingssamtal två gånger per läsår. Utvecklingssamtalen leds av mentorn som inför mötena samlar in omdömden från undervisande lärare genom Unikum. Föräldrarna uppmanas innan utvecklingssamtalen att ta del av det material som lärarna skriver i Unikum. Lärarna anser att användningen av den möjligheten varierar. När skolorna upprättar åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen informeras föräldrarna om situationen och vilka åtgärder skolan avser att vidta Till rektor Skolorna använder Dexter 3 för att dokumentera elevernas betyg. Materialet i Dexter kan endast nås av lärare och rektor. Tillsammans med informationen i Unikum har rektorerna tillgång till övergripande material för resultatuppföljning och analyser samt uppföljning av enskilda elevers kunskapsutveckling. Rektorerna anser att de har en god uppfattning om elevernas kunskapsutveckling. Flera rektorer använder regelbundet Unikum med tillhörande analysmodul för att få en övergripande uppfattning om eleverna på skolan. Vidare genomförs regelbundet möten för att gå igenom eleverna och klasserna t.ex. klasskonferenser, mittterminskonferenser, resurskoll och betygskonferenser. Vid mötena deltar rektor och berörd personal. Det genomförs regelbundna möten med hela eller delar av elevhälsoteamen för att följa utvecklingen för eleverna med åtgärdsprogram eller elever som utreds för att eventuellt få ett åtgärdsprogram. Den exakta utformningen av mötena och frekvensen av möten varierar mellan skolorna. Vissa rektorerna deltar även i planeringen av klasser och elevergrupper inför årskurs 6 för att skapa sig en uppfattning om elevernas behov och förutsättningar. Samtliga intervjuade rektorer beskriver arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling som en ständigt pågående process som sker genom möten med lärare och stödpersonal samt via dokumentationen Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att eleverna, hemmen och rektor har goda möjligheter att följa elevernas kunskapsutveckling. Bedömningar och betyg dokumenteras och är tillgängliga för elever, hem och rektor med vissa begränsningar. Det genomförs regelbundna möten inom skolan där utbyte av information och iakttagelser sker. Hemmen får framför allt information vid utvecklingssamtalen, Unikum samt alternativt om föräldrar tar kontakt eller kontaktas i samband med åtgärdsprogram. Det finns inga övergripande skriftliga rutiner för hur informationen om elevernas kunskapsutveckling ska förmedlas. Det har skolorna utformat egna rutiner för. Därmed varierar det mellan skolorna hur och när informationen förmedlas. Vi bedömer att det finns rutiner för information till elever, hem och rektor om elevens kunskapsutveckling. 3 Webbverktyg för bl.a. administration av betyg och resultat Halmstads kommun 10 av 14

13 4.4. Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Samtliga intervjuade lärare anger att det genomförs två utvecklingssamtal per läsår med elev och vårdnadshavare på deras skolor. Det är elevens mentor som förbereder och leder utvecklingssamtalet och det har tidigare upprättats individuella utvecklingsplaner för varje elev i årskurs 6-9. I november år 2013 skickade förvaltningskontoret ut skriftlig information till all personal angående skriftliga individuella utvecklingsplaner. Informationen skickades ut till följd av förändringar i lagstiftningen. Informationen angav riktlinjerna för vad som gäller med skriftliga individuella utvecklingsplaner och Unikum. I årskurserna 1-5 ska lärarna inför varje utvecklingssamtal göra en bedömning av elevens kunskapsutveckling genom att använda den s.k bedömningsfunktionen i Unikum. En gång per läsår ska lärare i årskurs 1-5 upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan i Unikum. För årskurs 6-9 gäller att det ska genomföras utvecklingssamtal minst en gång per termin. Inför utvecklingssamtalen ska lärarna göra en bedömning av elevens kunskapsutveckling genom att använda bedömningsfunktionen i Unikum Slutsatser och bedömning Utifrån våra intervjuer och tillhandahållet material konstaterar vi att det finns tydliga riktlinjer för vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Lagstiftningen anger numera att individuella utvecklingsplaner endast ska upprättas i årskurs 1-5. Vi bedömer därför att utvecklingssamtal genomförs i årskurs Underlag för betygssättningen Rektorerna anser att de i största möjliga utsträckning försöker organisera verksamheten så att undervisande och betygssättande lärare är behörig i ämnet. Rektorerna beskriver även att det pågår ett arbete med att ge kompetensutveckling i bedömning för lärarna i årskurs 4 och 5 i syfte att bl.a. säkerställa ändamålsenliga underlag för lärarna i årskurs 6. Samtliga rektorerna anser att de har förmedlat tydliga riktlinjer som anger att hela betygsskalan kan användas vid alla betygssituationer. Lärarna anser generellt att det finns goda underlag för betygssättningen. I intervjuerna framgår att arbetet med betygssättningen underlättas om lärarna under läsåret kontinuerligt har använt olika system och metoder för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och resultat. Det handlar bl.a. om tydliga bedömningsmatriser i Unikum eller i pappersformat, tydliga individuella utvecklingsplaner, egna anteckningar och omdömen som skrivits under läsåret. Genom att systematiskt spara även inlämningsuppgifter och prov har lärarna ytterligare underlag som de använder vid bedömning och betygssättning. Lärarna anser vidare att de använder de nationella proven som underlag för betygen i de ämnen där de genomförs. Användningen av Unikum varierar mellan skolorna men även inom skolorna. Flera lärare uttrycker att Unikum är ett stöd i deras arbete men det finns även kritik mot att systemet inte fungerar ändamålsenligt i alla sammanhang. Halmstads kommun 11 av 14

14 Genom intervjuerna framgår att det inte finns någon övergripande rutin för hur underlagen ska utformas eller hanteras. Några skolor har egna övergripande modeller och på andra är det upp till varje lärare att hantera sina underlag Slutsatser och bedömning Läroplanen anger tydligt att lärarna vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vi konstaterar att lärarna i grundskolan har ett stort ansvar i att skapa underlag för sin betygssättning Vi kan genom intervjuerna och enkäten se att så också sker. Samtidigt har eleverna genom bl.a. lektioner, tester, prov och inlämningsuppgifter möjlighet att visa sina kunskaper. Nämnden har i detta sammanhang ansvar för att lärarna har goda förutsättningarna att skapa underlag för betygssättning och att eleverna har möjligheter att visa sina kunskaper. Förutsättningarna består bl.a. i att det finns ett administrativt stöd i form av Unikum och Dexter som lärarna kan föra in elevernas kunskapsutveckling. Vi bedömer att förutsättningarna för underlagen för betygssättningen och elevernas möjligheter att visa sina kunskaper är ändamålsenliga. Halmstads kommun 12 av 14

15 5. Revisionell bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden säkerställer att betyg och bedömning i grundskolan sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning grundas på våra slutsatser och bedömningar för respektive kontrollområde. Det är viktigt att nämnden tar ansvar för det övergripande arbetet med likvärdig bedömning inom kommunen. Arbetet med likvärdig bedömning kan utveckla till att omfatta fler utbyten mellan skolorna. I nuläget sker mycket av arbetet inom respektive skola. Halmstads kommun 13 av 14

16 Viktor Prytz Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstads kommun 14 av 14