Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan"

Transkript

1 Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna. Inför budgetåret 2011 infördes en resursfördelningsmodell med elevpeng, som har använts sedan dess för tilldelning av budgetmedel såväl till förvaltningens egna skolverksamheter som vid köp av skolplatser från fristående huvudmän. Trots ny modell har det varit svårt att använda budgeten på ett nytt sätt bland skolledarna. Det är viktigare idag med pengar än med koefficienter och varje skolledare blir nu ett resultatansvar. Vad får huvudmannen för sina pengar? Vilket meritvärde, måluppfyllelse och personlig utveckling når våra elever? Hur går det för organisationen, dvs skolan, med våra elever och med personalen vad gäller meritvärden, kunskapsnivåer, utveckling, kompetensutveckling, att varje individ har rätt att nå målen, att skolan tar hand om och ser alla elever etc? Under 2014 identifierades ett antal strukturella problem och ett nytt fokus föreslogs nämnden. Detta nya fokus startar med budgeten och slutar med att eleven står i fokus i alla sammanhang och att den resurs vi har tar hand om alla. I och med budgetåret 2015 införs en ny modell för fördelning av budgetmedel inom verksamheterna grundskola, förskola, förskoleklass, fritidshem samt gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan. Verksamheten vid Räddningsgymnasiet omfattas inte av modellen, och inte heller biblioteks-, kultur- och särskoleverksamheterna. 1 Beräkning av elevpeng grundbelopp 1.1 Grundskola, förskola, förskoleklass, fritidshem Ur offentlig statistik hämtas uppgifter om kostnad per elev för de olika verksamheterna i den kommungrupp där Kramfors ingår, enligt den indelning som görs av Sveriges Kommuner och Landsting 1. Uppgiften rör det läsår som avslutas året före budgetåret. Målsättningen är att ligga så nära kommungruppens kostnadsnivå som möjligt. Sådana poster som försvårar jämförelsen mot andra kommuner tas bort vid beräkningen 2, liksom även måltids- och lokalkostnader, genom att dessa kan anses mer eller mindre opåverkbara för den enskilde enhetschefen. Likaså kostnaderna för skolskjuts är exkluderade. För varje verksamhet framräknas därefter en peng per barn eller elev. Om t ex förskoleverksamheten i Kramfors kommun kostar 5 procent mer än vad den gör i kommungruppen så räknas pengen per elev ner i motsvarande grad. Genom att uppgiften avseende kommungruppen är ett 1 Kramfors kommun ingår i gruppen kommuner i glesbefolkad region tillsammans med kommunerna Eda, Sunne, Mora, Söderhamn, Bollnäs, Hudiksvall, Härnösand, Lycksele, Arvidsjaur, Kalix, Älvsbyn, Piteå, Boden, Haparanda och Kiruna. 2 Det kan till exempel röra sig om att Högakustenskolan får extra budgetmedel för att driva simhallen eller att vissa förskolor har egen personal i köken, istället för att de bemannas av kostavdelningens personal, och får extra budgetmedel för det.

2 år gammal räknas den upp för att anpassas till lönenivåerna året före budgetåret. Den andel av pengen som avser löner räknas därför upp med lika mycket som årets löneökningar. Däremot kompensation för höjda löner under budgetåret tilldelas ur kommunens lönereserv när dessa löner är fastställda. För de barn som vistas inom förskolan maximalt 15 timmar per vecka erhåller förskolan en elevpeng som uppgår till 75 procent av elevpengen för övriga barn. Inom fritidshemmens verksamhet uppgår elevpengen för de äldre barnen (årskurserna 4-6) 30 procent av elevpengen för de yngre barnen. Anledningen till att kostnaderna för lokaler och måltider tas bort innan beloppsjusteringen görs, är för att underlätta för enhetscheferna att närma sig kommungruppens kostnadsnivå. Men samtidigt kan vi inte räkna med att nå ända fram så länge dessa kostnader exkluderas, eftersom Kramfors kommun har förhållandevis höga måltids- och lokalkostnader. Viktigt att notera är att den nya elevpengen inte utgår från någon fastställd lärartilldelning per elev, vilket den förra pengmodellen gjorde. Däremot är pengen anpassad till hur timplanen varierar mellan grundskolans årskurser, vilket gör att pengen för årskurs 4-6 är högre än den för årskurs 1-3 men lägre än den för årskurs 7-9. Dock blir skillnaden mellan årskurs 4-6 och 7-9 mindre när man utgår från timplanen, jämfört med i den gamla koefficientmodellen. Varje skolenhet budgeterar med en intäkt avseende måltids- och lokalkostnader som motsvarar de beräknade kostnaderna vid respektive enhet. Detta görs för att komma så nära de faktiska kostnaderna som möjligt, vid varje enhet. 1.2 Gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan I likhet med grundskolan med flera verksamheter så hämtas även för gymnasieskolan uppgifter om kostnader i andra kommuner. Här är det dock inte kommungruppen enligt SKLs definition som är utgångspunkten, utan istället är det riksprislistan 3 för respektive gymnasieprogram. Målsättningen är att ligga så nära riksprislistan som möjligt. För att underlätta övergången till riksprislistans kostnadsnivå exkluderas måltids- och lokalkostnader ur beräkningen. Dessa poster budgeteras sedan som en intäkt som motsvaras av de beräknade kostnaderna vid skolan. Då kostnader för körkortsutbildning, idrottsprofiler, skolskjutsar, inackorderingstillägg och interkommunal ersättning inte ingår i beräkningen av elevpengsbeloppen som ligger till grund för riksprislistan budgeteras dessa som en intäkt som motsvarar respektive kostnad. Likaså kostnader för elevhälsa, ledning och bibliotek exkluderas ur beräkningen då dessa verksamheter budgeteras under andra ansvar inom förvaltningen. Elevpengsbeloppen till gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan justeras med det administrationspåslag och den momskompensation som de fristående huvudmännen har rätt till enligt lag. Vad gäller administrationskostnaden vid skolan budgeteras dessa kostnader och motsvarande intäkter på samma vis som för måltider och lokaler. 3 Skolverket beslutar om bidrag till fristående gymnasieskolor. Inför varje kalenderår redovisas bidragens storlek i den så kallade riksprislistan.

3 Anpassningen av gymnasiets kostnadsnivå ner till riksprislistans nivå kommer sannolikt att ta längre tid än ett år. 1.3 Pedagogisk omsorg 2015 års elevpeng för pedagogisk omsorg i enskild regi beräknas som ett genomsnitt av vad kommunerna i kommungruppen betalar för motsvarande verksamhet i enskild regi under 2014, uppräknat med ett års löneökningar. För den kommunalt bedrivna pedagogiska omsorgen justeras beloppet med hänsyn till det administrationspåslag och den momskompensation som lagen säger att de fristående huvudmännen ska ha. Anledningen till att utgångspunkten här är beloppet till fristående huvudmän är att den pedagogiska omsorg som bedrivs i kommunal regi i Kramfors har varit krympande under flera år och är av mycket liten omfattning för närvarande. Därför känns det mer naturligt att utgå från verksamhet i enskild regi vid jämförelsen med kommungruppen. 2 Intäktsfinansierad budget Tidigare har enhetscheferna fått en budgetram som har baserats på en framräknad elevpeng multiplicerad med ett beräknat antal elever. För att tydliggöra budgetansvaret inom skolverksamheterna införs nu istället en modell med intäktsfinansiering. Detta innebär att cheferna inte längre tilldelas en budgetram, utan när de lägger sin budget så beräknar de både intäkter (i form av elevpeng) och kostnader. När det inte finns någon differens mellan intäkter och kostnader är budgeten i balans. För att hjälpa cheferna att beräkna årets intäkter kommer den mall där budgeten läggs att ha ett beräknat elevantal ifyllt, baserat på tillgänglig elevstatistik. För förskolans del baseras uppgiften på hur många inskrivna barn respektive förskola har haft tidigare. Den budgetansvarige kan därefter justera elevantalet upp eller ner beroende på vad man tror om elevutvecklingen. Enhetscheferna ska vid varje nytt tertial rekvirera elevpeng från förvaltningen. Detta görs på en elektronisk blankett där aktuellt elevantal i respektive verksamhet och gymnasieprogram för den aktuella perioden anges. En förteckning över de elever som avses tas fram ur elevregistret och bifogas rekvisitionen. Här ska även elevernas hemkommun anges. Detta syftar till att skapa en bättre rutin för att tidigt uppmärksamma de elever som finns i klasserna och som har annan hemkommun än Kramfors. Kostnaden för asylsökande elever finansieras via ersättning från Migrationsverket, liksom även kostnaden för elever som har fått uppehållstillstånd men som inte har kommunplacerats. Detta gör att skolan inte får någon elevpeng för dessa elever. 3 Socioekonomiska hänsyn i resursfördelningen Den nya elevpengsmodellen för grundskola, fritidshem, förskola och förskoleklass väger även in socioekonomiska faktorer, vilket har sin grund i att elevers olika socioekonomiska bakgrund kan anses spegla deras olika behov av stöd och stimulans i skolan. Däremot för verksamheterna gymnasieskola och pedagogisk omsorg tas ingen hänsyn till dessa faktorer. Den modell för dessa hänsyn som beskrivs här har delvis hämtats ur skriften Socioekonomisk resursfördelning till skolor som Sveriges Kommuner och Landsting publicerade i juni 2014.

4 3.1 Grundskola Ett belopp som motsvarar vad som tidigare år har utdelats till enhetscheferna avseende särskilt stöd, specialpedagoger, svenska som andraspråk samt modersmålsundervisning fördelas numera enligt en modell där hänsyn tas till så kallade socioekonomiska faktorer. Från Skolverkets databas SIRIS tas information fram per skola om andel pojkar vid varje skola andel elever med utländsk bakgrund 4 andel elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning Den faktor som visat sig ha starkast samband med om eleven uppnår målen är föräldrarnas utbildningsnivå. Även könsfördelningen i skolorna har visat sig ha stor betydelse. Även om många pojkar är högpresterande så är det fler pojkar än flickor som inte uppnår betygsmålen. Dessutom är det vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteende. Därför kan könsfördelningen vara viktig att ha med vid resursfördelningen. Att ta med faktorn kön innebär inte att resurserna fördelas just till pojkarna, utan bara att skolor med en större andel pojkar får mer resurser. Utöver de bakgrundsfaktorer som nämnts ovan finns det även möjlighet att köpa uppgifter från Statistiska Centralbyrån om t ex föräldrarnas inkomstnivå, familjesammansättningen och förekomsten av försörjningsstöd i familjerna. Men till att börja med väljer BKU-förvaltningen att utnyttja den kostnadsfria statistik som finns att tillgå. Ett belopp som motsvarar det som under 2014 har budgeterats för särskilt stöd och specialpedagoger fördelas från och med 2015 så att en poängsättning av varje skola görs utifrån elevernas könsfördelning och föräldrarnas utbildningsbakgrund, där pojkar ges högre poäng än flickor och elever där föräldrarna har lägre utbildning också ger högre poäng än elever där föräldrarna har högre utbildning. På detta sätt får vi fram ett index per skola som multipliceras med 2015 års beräknade elevantal, vilket ger tilldelningen per skola. På motsvarande sätt fördelas ett belopp som motsvarar det som under 2014 har budgeterats för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk men här är det istället migrationsbakgrunden som utgör fördelningsgrunden. Elever med utländsk bakgrund ges högre poäng än elever med svensk bakgrund. Innan dessa medel fördelas kommer en viss del att behållas hos förvaltningsledningen för att kunna delas ut i form av tilläggsbelopp när behov uppstår som inte fångas upp av socioekonomiska faktorer. Det kan t ex röra sig om elever med behov av extra stöd av medicinska orsaker. 4 Med utländsk bakgrund menas dels personer som är födda utomlands, dels personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Det innebär att om man är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands definieras man inte som att man har utländsk bakgrund.

5 3.2 Förskola och fritidshem Den största delen av den totala budgeten för förskola och fritidshem delas ut till enheterna i form av en elevpeng som är lika stor för alla elever inom samma typ av verksamhet. Återstående del fördelas enlig socioekonomiska utgångspunkter, lika som inom grundskolan. Här är det utbildnings- och migrationsbakgrunden som vägs in. Då det saknas officiell statistik per förskola så används istället uppgifterna per skola som utgångspunkt. Det innebär att de förhållanden som råder för grundskolan beträffande dessa faktorer antas gälla även för de förskolor som ligger i samma område. Faktorn kön ingår inte i beräkningsgrunden för förskola eller fritidshem. 4 Elevpeng till friskolor Elevpengen till friskolor beräknas på samma sätt som har beskrivits ovan men med tillägg för den momskompensation och det administrationspåslag som lagen föreskriver. De fristående skolor och förskolor som är belägna inom Kramfors kommun tilldelas socioekonomisk peng enligt ovan på precis samma sätt som de skolor och förskolor i kommunen som har kommunal huvudman. Däremot friskolor belägna i andra kommuner kommer att få ett tillägg som baseras på genomsnittet för hela Kramfors kommun. 5 Tilläggsbelopp Såväl kommunala skolor som friskolor kan ansöka hos BKU-förvaltningen om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Detta belopp ska avse ersättning för extraordinära stödåtgärder kopplade till enskilda elever och det ska inte har koppling till den vanliga undervisningen. Efter ansökan görs en prövning av varje enskilt ärende. 6 Modellens fördelar Den elevpengsmodell som har använts under budgetåren har sin utgångspunkt i den koefficientstyrda resurstilldelningen, dvs att varje elev ska generera en viss mängd lärarresurs. Denna form av resurstilldelning fungerar bra vid en första grov fördelning av tillgängliga budgetmedel och tanken från förvaltningens sida har hela tiden varit att enhetscheferna skulle fördela sin budget utan hänsyn till denna koefficientmodell. Det har dock under åren visat sig att enhetscheferna många gånger har låtit sig styras av detta system även vid fördelning av budgetmedel på detaljnivå. I den nya modellen finns däremot ingen sådan koefficient. Förhoppningen är att den nya modellen med intäktsbudgetering ska ge enhetscheferna en helhetssyn på sin verksamhet. När budgeten inte håller så kommer vi också lättare att kunna härleda vad som är orsaken, t ex om man har budgeterat med ett för högt elevantal. Den framtagna modellen för socioekonomiska hänsyn i elevpengen bör kunna ses som objektiv genom att den inte kräver några subjektiva avvägningar eller bedömningar liksom även att skolorna inte kan påverka dessa data. Inte heller behöver skolorna anpassa sig för att ta del av de socioekonomiska resurserna.

6 7 Modellens begränsningar Ett problem med den valda modellen för socioekonomiska hänsyn är att uppgifterna baseras på hur situationen såg ut vid skolorna två år innan budgetåret. Elevsammansättningen kan ha förändrats under den tiden på ett sådant sätt att t ex faktorerna andel pojkar och andel elever med utländsk bakgrund kan ha förändrats under tiden. Dessutom finns det många faktorer som inte fångas upp av de valda variablerna, som kan motivera en anpassad resurstilldelning. Till exempel kan även barn från resursstarka familjer ha ADHD, dyslexi och andra svårigheter som gör att de har behov av extra stöd. 8 Uppföljning av modellen Efter att den nya resursfördelningsmodellen har varit i drift en tid behöver den utvärderas. Ett antal budgetansvariga kommer att intervjuas om vad de tycker om modellen efter att den har varit i bruk en tid. Frågor som då kommer att tas upp gäller bland annat hur det har fungerat att arbeta med en intäktsfinansierad budget istället för en budgetram och om det fortfarande upplevs lika svårt som tidigare att prognosticera den ekonomiska avvikelsen vid årets slut. Likaså kommer en uppföljning att göras om förfarandet med att rekvirera intäkter fungerar på ett tillfredsställande sätt. Sannolikt kommer vissa justeringar att behöva göras under det första året den nya rutinen är i drift och blir det aktuellt med mer genomgripande förändringar torde dessa komma att genomföras inför budgetåret Vad gäller de socioekonomiska faktorerna behöver för det första en utvärdering göras som visar om de valda faktorerna ser ut att vara de rätta, dvs om dessa verkar vara de faktorer som har störst påverkan på elevernas förutsättningar att uppnå målen. För det andra behöver en bedömning göras om den valda viktningen av de ingående faktorerna verkar rimlig. För det tredje behöver förvaltningen ta ställning till hur stor andel av den totala budgeten som rimligen ska fördelas utifrån socioekonomiska hänsyn. För det fjärde behöver graden av omfördelning mellan skolorna ses över. Samma mängd pengar kan med andra ord omfördelas på olika sätt beroende på hur modellen konstrueras. En socioekonomisk ersättning kan bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet men det är ingen garanti. Det är skolornas förmåga att använda de tilldelade medlen som avgör resultatet. Elevernas resultat dvs betyg och resultat på de nationella proven vid respektive skola kommer därför att jämföras med hur det såg ut innan modellen togs i bruk.

Ersättning till Friskolor

Ersättning till Friskolor Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever PM 2015-05-29 1 (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och

Läs mer

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 1.1 Löpande information till hemkommunen 3 1.2 Bidrag till fristående

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Resursfördelningsmodell för pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 Barn och utbildning Örebro kommun Örebro kommun 2015-11-23

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2012

Beslut om bidragsbelopp 2012 25 november 2011 GSN-2011/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2012 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2012. Grundskolenämnden

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2010-11-16 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år 2011 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-08 1.0 Anna Westerling Förskoleförvaltningen

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Handläggare Datum Diarienummer Kristina Olson 2010-04-27 xxxx 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Bakgrund Enligt en lagändring

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp 2016-03-23 Tillämpningsanvisningar för ansökan om - gällande barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Linköpings kommun linkoping.se

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp för 2015

Beslut om bidragsbelopp för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-09 FSN-2014/431.601 1 (7) Beslut om bidragsbelopp för 2015 Grundbelopp till förskolan och pedagogisk verksamhet I enlighet med skollagen om offentliga bidrag

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Förskola & Grundskola, Kungsbacka

Förskola & Grundskola, Kungsbacka Förskola & Grundskola, Kungsbacka Framgångar nationellt Högt rankade i SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan Elevers resultat 2009 2010 2011 35 19 14 Effektivitet 11 7 5 Rankad bästa skolkommun i Halland

Läs mer

Internbudget bildningsförvaltningen 2014

Internbudget bildningsförvaltningen 2014 HANDLING 25-2013 1 (7) Vår handläggare Johanna Siverskog, ekonom Ert datum Er beteckning Internbudget bildningsförvaltningen 2014 Nämnd Budgeten för nämndverksamheten räknas upp med 14 tkr för arvodeshöjningar.

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd.

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd. RUTINER OCH ANSVARSFÖRDELNING VID EXTERNA PLACERINGAR rörande barn och elever folkbokförda i Kristianstads kommun, som har plats i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och/eller skolplacering i annan

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-12-22 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vik. ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun.

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun. REVISIONSRAPPORT Granskning av Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor Vallentuna kommun Augusti 2003 Carin Markström (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor 2010-08-25 1 (8) Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-11-10 Diarienummer: UAN 2015/0385 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Ekonomi Henric Andersson E-post: henric.andersson@halmstad.se Telefon: 0727-15 90 38 Interkommunal ersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2010:699 Utkom från trycket den 28 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 2 a kap. 17 a och

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 FÖRSKOLA egen 1-3 år 90 220 kr 97 120 kr 120 140 kr 113 340 kr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:670 Utkom från trycket den 22 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 b kap. 10, 10

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (8)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (8) SAMMANTRÄDES Barn- och utbildningsnämnden 2012-10-24 1(8) Plats och tid Lejonet, Kommunhuset Öckerö, klockan 16.00 17.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Tjänstemän Justering

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 2 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan Följande tillämpningsavtal har slutits mellan Barn- och

Läs mer

Kristina Dahlström vice ordförande

Kristina Dahlström vice ordförande Götene kommun Revisorerna 2013-02-25 GÖE:.:.":' ;. Ank O. nr," ' ',-_. I "Joj '[I.:,. _ Isgs / y. /.3 /CJS3 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige, för kännedom Revisorernas granskning av om kommunstyrelsen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C)

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C) Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81, Arvika, kl. 08.00 09.15 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Resursfördelning i Helsingborgs stad Resursfördelning i Helsingborgs stad År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag Barn- och utbildningsnämndens budget 2015

Läs mer

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg. Fr.o.m. 1 januari Antaget av barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg. Fr.o.m. 1 januari Antaget av barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg Fr.o.m. 1 januari 2013 Antaget av barn- och utbildningsnämnden 2012-12-19 Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg BAKGRUND... 3 DEFINITIONER... 3 BESLUT OM GODKÄNNANDE

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2011

Beslut om bidragsbelopp 2011 29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden

Läs mer

Riktlinjer för godkännande av enskild förskola och barnomsorg

Riktlinjer för godkännande av enskild förskola och barnomsorg Kultur- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för godkännande av enskild förskola och barnomsorg Antagen 2009-12-09 Datum Kultur- och utbildningsförvaltningen 2009-11-05 2(5) Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Oktober 2014

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Oktober 2014 Månadsrapport Bildningsförvaltningen Oktober 2014 1. Budgetuppföljning och prognos Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut ett resultat

Läs mer

Tematisk analys över rätten till stöd

Tematisk analys över rätten till stöd Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Resursfördelningsmodell för förskola samt förskoleklass, grundskola och fritidshem UN-2015/148

Resursfördelningsmodell för förskola samt förskoleklass, grundskola och fritidshem UN-2015/148 Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-04-17 9 Resursfördelningsmodell för förskola samt förskoleklass, grundskola och fritidshem UN-2015/148 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp till enskild/fristående verksamhet 2010

Beslut om bidragsbelopp till enskild/fristående verksamhet 2010 1 (3) Handläggare Elisabeth Österdahl Telefon +46 (0)498 26 94 30 E-post elisabeth.osterdahl@gotland.se Diarienr xxxxxxxxx Datum 2010-03-02 Till Fristående huvudman för xxx Beslut om bidragsbelopp till

Läs mer

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun.

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun. (PN Beslut Dnr 43-2014:8683 Åmåls kommun Bam.utbildning@amal.se Beslut för förskola efter tillsyn i Åmåls kommun 2 (8) ]syn 2v iförrskoleverksamheten i Åmåls komrrun har genomfört tillsyn av Åmåls kommun

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015 Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut

Läs mer

Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017

Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017 Avdelningen för utveckling och samordning Uppföljningsenheten Christer Blomkvist Sida 1 (7) 2016-01-27 Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. September 2014

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. September 2014 Månadsrapport Bildningsförvaltningen September 2014 1 Budgetuppföljning och prognos Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut ett resultat på +1 200 tkr.

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Antagen av utbildningsnämnden 6 oktober 2015 Godkännande av fristående verksamhet Inledning I dessa riktlinjer

Läs mer

Översyn av barn- och elevpeng

Översyn av barn- och elevpeng Översyn av barn- och elevpeng GR-gruppen 2009-09-11 Daniel Lindén Åkesson Managementkonsult AB 0708-89 25 30 daniel@smkonsult.se Agenda Inledning Om projektet Offentliga bidrag på lika villkor Socioekonomisk

Läs mer

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp?

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp? Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp? Karin Hedin Ingegerd Johansson Skolverkets enhet för utbildningsstatistik Statistik om skolan Vad finns det för

Läs mer

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 2013-01-30 1 (5) Till verksamhetschefer för gymnasieutbildning Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 1. INLEDNING Bidrag till fristående skolor för gymnasieelever

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Ärende 17. Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett

Ärende 17. Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett Ärende 17 Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett Tjänsteskrivelse 1 (2) -09-02 KS.0016 Handläggare Christian Westas Kommunstyrelsen Svar till barn- och

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny

Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny 1 Utfall Tabell 1 Ny resursfördelning jämfört med nuvarande resursfördelning Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring

Läs mer

33 Ändrade ersättningsnivåer på tilläggsbelopp för särskilt stöd och modersmålsundervisning 2016 (KSKF/2016:71)

33 Ändrade ersättningsnivåer på tilläggsbelopp för särskilt stöd och modersmålsundervisning 2016 (KSKF/2016:71) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-03-01 Sida 1(2) 33 Ändrade ersättningsnivåer på tilläggsbelopp för särskilt stöd och modersmålsundervisning 2016 (KSKF/2016:71) Beslut Förslag till

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Behovsstyrt tilläggssystem

Behovsstyrt tilläggssystem 2011-06-09 Sid 1 (9) Dnr 71654 Handläggare Bodil Mellgren Behovsstyrt tilläggssystem Reviderad 2011-01-03 Bakgrund Syftet med Barn & Ungdoms resursfördelningsmodell är att skapa en tranparant och tydlig

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola utifrån upprättad barnkonsekvensanalys,

Resursfördelningsmodell grundskola utifrån upprättad barnkonsekvensanalys, Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (11) SKRIVELSE 2016-03-31 Marie Lundin Administrativ chef Barn- och utbildningsnämnden Resursfördelningsmodell grundskola utifrån upprättad barnkonsekvensanalys, beslut

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: tisdagen den 13 oktober 2015 kl. 13.30 Plats: Svea Hund i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare

Läs mer