Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan"

Transkript

1 Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna. Inför budgetåret 2011 infördes en resursfördelningsmodell med elevpeng, som har använts sedan dess för tilldelning av budgetmedel såväl till förvaltningens egna skolverksamheter som vid köp av skolplatser från fristående huvudmän. Trots ny modell har det varit svårt att använda budgeten på ett nytt sätt bland skolledarna. Det är viktigare idag med pengar än med koefficienter och varje skolledare blir nu ett resultatansvar. Vad får huvudmannen för sina pengar? Vilket meritvärde, måluppfyllelse och personlig utveckling når våra elever? Hur går det för organisationen, dvs skolan, med våra elever och med personalen vad gäller meritvärden, kunskapsnivåer, utveckling, kompetensutveckling, att varje individ har rätt att nå målen, att skolan tar hand om och ser alla elever etc? Under 2014 identifierades ett antal strukturella problem och ett nytt fokus föreslogs nämnden. Detta nya fokus startar med budgeten och slutar med att eleven står i fokus i alla sammanhang och att den resurs vi har tar hand om alla. I och med budgetåret 2015 införs en ny modell för fördelning av budgetmedel inom verksamheterna grundskola, förskola, förskoleklass, fritidshem samt gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan. Verksamheten vid Räddningsgymnasiet omfattas inte av modellen, och inte heller biblioteks-, kultur- och särskoleverksamheterna. 1 Beräkning av elevpeng grundbelopp 1.1 Grundskola, förskola, förskoleklass, fritidshem Ur offentlig statistik hämtas uppgifter om kostnad per elev för de olika verksamheterna i den kommungrupp där Kramfors ingår, enligt den indelning som görs av Sveriges Kommuner och Landsting 1. Uppgiften rör det läsår som avslutas året före budgetåret. Målsättningen är att ligga så nära kommungruppens kostnadsnivå som möjligt. Sådana poster som försvårar jämförelsen mot andra kommuner tas bort vid beräkningen 2, liksom även måltids- och lokalkostnader, genom att dessa kan anses mer eller mindre opåverkbara för den enskilde enhetschefen. Likaså kostnaderna för skolskjuts är exkluderade. För varje verksamhet framräknas därefter en peng per barn eller elev. Om t ex förskoleverksamheten i Kramfors kommun kostar 5 procent mer än vad den gör i kommungruppen så räknas pengen per elev ner i motsvarande grad. Genom att uppgiften avseende kommungruppen är ett 1 Kramfors kommun ingår i gruppen kommuner i glesbefolkad region tillsammans med kommunerna Eda, Sunne, Mora, Söderhamn, Bollnäs, Hudiksvall, Härnösand, Lycksele, Arvidsjaur, Kalix, Älvsbyn, Piteå, Boden, Haparanda och Kiruna. 2 Det kan till exempel röra sig om att Högakustenskolan får extra budgetmedel för att driva simhallen eller att vissa förskolor har egen personal i köken, istället för att de bemannas av kostavdelningens personal, och får extra budgetmedel för det.

2 år gammal räknas den upp för att anpassas till lönenivåerna året före budgetåret. Den andel av pengen som avser löner räknas därför upp med lika mycket som årets löneökningar. Däremot kompensation för höjda löner under budgetåret tilldelas ur kommunens lönereserv när dessa löner är fastställda. För de barn som vistas inom förskolan maximalt 15 timmar per vecka erhåller förskolan en elevpeng som uppgår till 75 procent av elevpengen för övriga barn. Inom fritidshemmens verksamhet uppgår elevpengen för de äldre barnen (årskurserna 4-6) 30 procent av elevpengen för de yngre barnen. Anledningen till att kostnaderna för lokaler och måltider tas bort innan beloppsjusteringen görs, är för att underlätta för enhetscheferna att närma sig kommungruppens kostnadsnivå. Men samtidigt kan vi inte räkna med att nå ända fram så länge dessa kostnader exkluderas, eftersom Kramfors kommun har förhållandevis höga måltids- och lokalkostnader. Viktigt att notera är att den nya elevpengen inte utgår från någon fastställd lärartilldelning per elev, vilket den förra pengmodellen gjorde. Däremot är pengen anpassad till hur timplanen varierar mellan grundskolans årskurser, vilket gör att pengen för årskurs 4-6 är högre än den för årskurs 1-3 men lägre än den för årskurs 7-9. Dock blir skillnaden mellan årskurs 4-6 och 7-9 mindre när man utgår från timplanen, jämfört med i den gamla koefficientmodellen. Varje skolenhet budgeterar med en intäkt avseende måltids- och lokalkostnader som motsvarar de beräknade kostnaderna vid respektive enhet. Detta görs för att komma så nära de faktiska kostnaderna som möjligt, vid varje enhet. 1.2 Gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan I likhet med grundskolan med flera verksamheter så hämtas även för gymnasieskolan uppgifter om kostnader i andra kommuner. Här är det dock inte kommungruppen enligt SKLs definition som är utgångspunkten, utan istället är det riksprislistan 3 för respektive gymnasieprogram. Målsättningen är att ligga så nära riksprislistan som möjligt. För att underlätta övergången till riksprislistans kostnadsnivå exkluderas måltids- och lokalkostnader ur beräkningen. Dessa poster budgeteras sedan som en intäkt som motsvaras av de beräknade kostnaderna vid skolan. Då kostnader för körkortsutbildning, idrottsprofiler, skolskjutsar, inackorderingstillägg och interkommunal ersättning inte ingår i beräkningen av elevpengsbeloppen som ligger till grund för riksprislistan budgeteras dessa som en intäkt som motsvarar respektive kostnad. Likaså kostnader för elevhälsa, ledning och bibliotek exkluderas ur beräkningen då dessa verksamheter budgeteras under andra ansvar inom förvaltningen. Elevpengsbeloppen till gymnasieverksamheten vid Ådalsskolan justeras med det administrationspåslag och den momskompensation som de fristående huvudmännen har rätt till enligt lag. Vad gäller administrationskostnaden vid skolan budgeteras dessa kostnader och motsvarande intäkter på samma vis som för måltider och lokaler. 3 Skolverket beslutar om bidrag till fristående gymnasieskolor. Inför varje kalenderår redovisas bidragens storlek i den så kallade riksprislistan.

3 Anpassningen av gymnasiets kostnadsnivå ner till riksprislistans nivå kommer sannolikt att ta längre tid än ett år. 1.3 Pedagogisk omsorg 2015 års elevpeng för pedagogisk omsorg i enskild regi beräknas som ett genomsnitt av vad kommunerna i kommungruppen betalar för motsvarande verksamhet i enskild regi under 2014, uppräknat med ett års löneökningar. För den kommunalt bedrivna pedagogiska omsorgen justeras beloppet med hänsyn till det administrationspåslag och den momskompensation som lagen säger att de fristående huvudmännen ska ha. Anledningen till att utgångspunkten här är beloppet till fristående huvudmän är att den pedagogiska omsorg som bedrivs i kommunal regi i Kramfors har varit krympande under flera år och är av mycket liten omfattning för närvarande. Därför känns det mer naturligt att utgå från verksamhet i enskild regi vid jämförelsen med kommungruppen. 2 Intäktsfinansierad budget Tidigare har enhetscheferna fått en budgetram som har baserats på en framräknad elevpeng multiplicerad med ett beräknat antal elever. För att tydliggöra budgetansvaret inom skolverksamheterna införs nu istället en modell med intäktsfinansiering. Detta innebär att cheferna inte längre tilldelas en budgetram, utan när de lägger sin budget så beräknar de både intäkter (i form av elevpeng) och kostnader. När det inte finns någon differens mellan intäkter och kostnader är budgeten i balans. För att hjälpa cheferna att beräkna årets intäkter kommer den mall där budgeten läggs att ha ett beräknat elevantal ifyllt, baserat på tillgänglig elevstatistik. För förskolans del baseras uppgiften på hur många inskrivna barn respektive förskola har haft tidigare. Den budgetansvarige kan därefter justera elevantalet upp eller ner beroende på vad man tror om elevutvecklingen. Enhetscheferna ska vid varje nytt tertial rekvirera elevpeng från förvaltningen. Detta görs på en elektronisk blankett där aktuellt elevantal i respektive verksamhet och gymnasieprogram för den aktuella perioden anges. En förteckning över de elever som avses tas fram ur elevregistret och bifogas rekvisitionen. Här ska även elevernas hemkommun anges. Detta syftar till att skapa en bättre rutin för att tidigt uppmärksamma de elever som finns i klasserna och som har annan hemkommun än Kramfors. Kostnaden för asylsökande elever finansieras via ersättning från Migrationsverket, liksom även kostnaden för elever som har fått uppehållstillstånd men som inte har kommunplacerats. Detta gör att skolan inte får någon elevpeng för dessa elever. 3 Socioekonomiska hänsyn i resursfördelningen Den nya elevpengsmodellen för grundskola, fritidshem, förskola och förskoleklass väger även in socioekonomiska faktorer, vilket har sin grund i att elevers olika socioekonomiska bakgrund kan anses spegla deras olika behov av stöd och stimulans i skolan. Däremot för verksamheterna gymnasieskola och pedagogisk omsorg tas ingen hänsyn till dessa faktorer. Den modell för dessa hänsyn som beskrivs här har delvis hämtats ur skriften Socioekonomisk resursfördelning till skolor som Sveriges Kommuner och Landsting publicerade i juni 2014.

4 3.1 Grundskola Ett belopp som motsvarar vad som tidigare år har utdelats till enhetscheferna avseende särskilt stöd, specialpedagoger, svenska som andraspråk samt modersmålsundervisning fördelas numera enligt en modell där hänsyn tas till så kallade socioekonomiska faktorer. Från Skolverkets databas SIRIS tas information fram per skola om andel pojkar vid varje skola andel elever med utländsk bakgrund 4 andel elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning Den faktor som visat sig ha starkast samband med om eleven uppnår målen är föräldrarnas utbildningsnivå. Även könsfördelningen i skolorna har visat sig ha stor betydelse. Även om många pojkar är högpresterande så är det fler pojkar än flickor som inte uppnår betygsmålen. Dessutom är det vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteende. Därför kan könsfördelningen vara viktig att ha med vid resursfördelningen. Att ta med faktorn kön innebär inte att resurserna fördelas just till pojkarna, utan bara att skolor med en större andel pojkar får mer resurser. Utöver de bakgrundsfaktorer som nämnts ovan finns det även möjlighet att köpa uppgifter från Statistiska Centralbyrån om t ex föräldrarnas inkomstnivå, familjesammansättningen och förekomsten av försörjningsstöd i familjerna. Men till att börja med väljer BKU-förvaltningen att utnyttja den kostnadsfria statistik som finns att tillgå. Ett belopp som motsvarar det som under 2014 har budgeterats för särskilt stöd och specialpedagoger fördelas från och med 2015 så att en poängsättning av varje skola görs utifrån elevernas könsfördelning och föräldrarnas utbildningsbakgrund, där pojkar ges högre poäng än flickor och elever där föräldrarna har lägre utbildning också ger högre poäng än elever där föräldrarna har högre utbildning. På detta sätt får vi fram ett index per skola som multipliceras med 2015 års beräknade elevantal, vilket ger tilldelningen per skola. På motsvarande sätt fördelas ett belopp som motsvarar det som under 2014 har budgeterats för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk men här är det istället migrationsbakgrunden som utgör fördelningsgrunden. Elever med utländsk bakgrund ges högre poäng än elever med svensk bakgrund. Innan dessa medel fördelas kommer en viss del att behållas hos förvaltningsledningen för att kunna delas ut i form av tilläggsbelopp när behov uppstår som inte fångas upp av socioekonomiska faktorer. Det kan t ex röra sig om elever med behov av extra stöd av medicinska orsaker. 4 Med utländsk bakgrund menas dels personer som är födda utomlands, dels personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Det innebär att om man är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands definieras man inte som att man har utländsk bakgrund.

5 3.2 Förskola och fritidshem Den största delen av den totala budgeten för förskola och fritidshem delas ut till enheterna i form av en elevpeng som är lika stor för alla elever inom samma typ av verksamhet. Återstående del fördelas enlig socioekonomiska utgångspunkter, lika som inom grundskolan. Här är det utbildnings- och migrationsbakgrunden som vägs in. Då det saknas officiell statistik per förskola så används istället uppgifterna per skola som utgångspunkt. Det innebär att de förhållanden som råder för grundskolan beträffande dessa faktorer antas gälla även för de förskolor som ligger i samma område. Faktorn kön ingår inte i beräkningsgrunden för förskola eller fritidshem. 4 Elevpeng till friskolor Elevpengen till friskolor beräknas på samma sätt som har beskrivits ovan men med tillägg för den momskompensation och det administrationspåslag som lagen föreskriver. De fristående skolor och förskolor som är belägna inom Kramfors kommun tilldelas socioekonomisk peng enligt ovan på precis samma sätt som de skolor och förskolor i kommunen som har kommunal huvudman. Däremot friskolor belägna i andra kommuner kommer att få ett tillägg som baseras på genomsnittet för hela Kramfors kommun. 5 Tilläggsbelopp Såväl kommunala skolor som friskolor kan ansöka hos BKU-förvaltningen om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Detta belopp ska avse ersättning för extraordinära stödåtgärder kopplade till enskilda elever och det ska inte har koppling till den vanliga undervisningen. Efter ansökan görs en prövning av varje enskilt ärende. 6 Modellens fördelar Den elevpengsmodell som har använts under budgetåren har sin utgångspunkt i den koefficientstyrda resurstilldelningen, dvs att varje elev ska generera en viss mängd lärarresurs. Denna form av resurstilldelning fungerar bra vid en första grov fördelning av tillgängliga budgetmedel och tanken från förvaltningens sida har hela tiden varit att enhetscheferna skulle fördela sin budget utan hänsyn till denna koefficientmodell. Det har dock under åren visat sig att enhetscheferna många gånger har låtit sig styras av detta system även vid fördelning av budgetmedel på detaljnivå. I den nya modellen finns däremot ingen sådan koefficient. Förhoppningen är att den nya modellen med intäktsbudgetering ska ge enhetscheferna en helhetssyn på sin verksamhet. När budgeten inte håller så kommer vi också lättare att kunna härleda vad som är orsaken, t ex om man har budgeterat med ett för högt elevantal. Den framtagna modellen för socioekonomiska hänsyn i elevpengen bör kunna ses som objektiv genom att den inte kräver några subjektiva avvägningar eller bedömningar liksom även att skolorna inte kan påverka dessa data. Inte heller behöver skolorna anpassa sig för att ta del av de socioekonomiska resurserna.

6 7 Modellens begränsningar Ett problem med den valda modellen för socioekonomiska hänsyn är att uppgifterna baseras på hur situationen såg ut vid skolorna två år innan budgetåret. Elevsammansättningen kan ha förändrats under den tiden på ett sådant sätt att t ex faktorerna andel pojkar och andel elever med utländsk bakgrund kan ha förändrats under tiden. Dessutom finns det många faktorer som inte fångas upp av de valda variablerna, som kan motivera en anpassad resurstilldelning. Till exempel kan även barn från resursstarka familjer ha ADHD, dyslexi och andra svårigheter som gör att de har behov av extra stöd. 8 Uppföljning av modellen Efter att den nya resursfördelningsmodellen har varit i drift en tid behöver den utvärderas. Ett antal budgetansvariga kommer att intervjuas om vad de tycker om modellen efter att den har varit i bruk en tid. Frågor som då kommer att tas upp gäller bland annat hur det har fungerat att arbeta med en intäktsfinansierad budget istället för en budgetram och om det fortfarande upplevs lika svårt som tidigare att prognosticera den ekonomiska avvikelsen vid årets slut. Likaså kommer en uppföljning att göras om förfarandet med att rekvirera intäkter fungerar på ett tillfredsställande sätt. Sannolikt kommer vissa justeringar att behöva göras under det första året den nya rutinen är i drift och blir det aktuellt med mer genomgripande förändringar torde dessa komma att genomföras inför budgetåret Vad gäller de socioekonomiska faktorerna behöver för det första en utvärdering göras som visar om de valda faktorerna ser ut att vara de rätta, dvs om dessa verkar vara de faktorer som har störst påverkan på elevernas förutsättningar att uppnå målen. För det andra behöver en bedömning göras om den valda viktningen av de ingående faktorerna verkar rimlig. För det tredje behöver förvaltningen ta ställning till hur stor andel av den totala budgeten som rimligen ska fördelas utifrån socioekonomiska hänsyn. För det fjärde behöver graden av omfördelning mellan skolorna ses över. Samma mängd pengar kan med andra ord omfördelas på olika sätt beroende på hur modellen konstrueras. En socioekonomisk ersättning kan bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet men det är ingen garanti. Det är skolornas förmåga att använda de tilldelade medlen som avgör resultatet. Elevernas resultat dvs betyg och resultat på de nationella proven vid respektive skola kommer därför att jämföras med hur det såg ut innan modellen togs i bruk.

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 2 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan Följande tillämpningsavtal har slutits mellan Barn- och

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Resursfördelning i Helsingborgs stad Resursfördelning i Helsingborgs stad År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag Barn- och utbildningsnämndens budget 2015

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Värmdö kommun. Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för utbildning Revisionsrapport

Värmdö kommun. Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för utbildning Revisionsrapport Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2012-09-04 Antal sidor: 14 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun

Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun Antagna av Utbildningsnämnden 2015-06-16 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: utbildningsforvaltningen@partille.se

Läs mer

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjutsregler för elever i grundskola och särskola i Kungsbacka Elevs rätt till skolskjuts beskrivs i skollagen, utgångspunkter för

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE Datum 2015-04-13 Sida 1(1) Barn- och utbildningsförvaltningen Therese Dahl, therese.dahl@uppvidinge.se Barn- och utbildningsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdagen den 29 april 2015 i

Läs mer

ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat och tillkännagivet genom anslag

ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat och tillkännagivet genom anslag M-nämnden 2009-09-15 1 (13) Plats och tid Rosentorpskolan i Vellinge, 17.00-20.00 ande Övriga deltagare Utses att justera Carina Larsson, ordförande Kristina Fredin Börje Nilsson Christer Tedestål Gun

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Sidan 3 av 33 Ärende 1 Sidan 4 av 33 Sidan 5 av 33 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Soffiantini-Yildiz 2013-10-17

Läs mer

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem BUN 2011-08-25 96 Reviderad BUN 2013-01-24 7 RIKTLINJER FÖR PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI I NYNÄSHAMNS KOMMUN Om riktlinjerna Riktlinjer

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 FSN-2013/382.182 1 (2) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Förskola 1-3 år 1-3 år 4-5 år 4-5 år Grundbelopp (kr) Heltid 15h Heltid 15h Undervisning/pedagogisk verksamhet 78 469 47 081 70 622 42 373 Material och utrustning

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01

Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01 1 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.3.5) Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01 Dokumenttyp Normer och föreskrifter Ämnesområde Barnomsorg Ägare/ansvarig Antagen av KF 1998-01-29 2 Revisions datum

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 08:00-12:00 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S) Torbjörn Norén (S), ers f Laila Andrén (S) Tina Carlson (V),

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA 1 Birgitta Andrén Birgit Skjönberg RAPPORT 2013-05-05 UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan resurser

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C 2.1 VIDAREDELEGATION FÖR FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID SKOLA/FÖRSKOLA Övergripande ärenden 1 1:1 Beslut i fall som är så brådskande att nämndens beslut

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1 2 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014 Utbildningsnämnden den 12 maj 2014. Kommunförvaltningen 2014-12-05 1 (9)

Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014 Utbildningsnämnden den 12 maj 2014. Kommunförvaltningen 2014-12-05 1 (9) 2014-12-05 1 (9) Kommunförvaltningen Riktlinjer för utbetalning av skolpeng Ansvarig Maria Kvist Upprättad av Maria Kvist Upprättad den 2014-04-29 Reviderad den 2014-12-05 Riktlinjer för utbetalning av

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011. Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011. Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011 Strängnäs kommun Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun Skolnämnden Enhet/Handläggare Skolförvaltningen Datum 2011-09-13 Ert datum Beteckning Er beteckning Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun t:\skf\samarbete\informationsmaterial\riktlinjer

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur

Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur DNR 9.4-14903/13 Sida 1 (7) 2013-10-01 Arkivmyndighetens beslut 2013:26 Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur Nämnd Utbildningsnämnden Beslutets omfattning Enligt Arkivregler för Stockholms

Läs mer

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun 3 (8) Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun 1. Vem är berättigad till skolskjuts? Elever i skolan (grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola)

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Stora Sess, kl. 19:00 Beslutande Bengt Åström,(s) ordförande Lars-Olle Olsson(s) Lisbeth Lundgren(s) Arne Andersson(s) Josef Janosi(m) Lars-Anders Espert(bv) Tony

Läs mer

Rapport från Analysgruppen

Rapport från Analysgruppen Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 150421 www.varnamo.se/budget2016bbvår M Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN, slutat OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 32 och kapitel 11 31 Skolskjuts i hemkommunen

Läs mer

Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år.

Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år. OXL100 v 1.0 2006-11-13 1 (11) Fastställd UN 29 2013-05-02 Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år. Postadress Besöksadress Telefon/Fax

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN TÖREBODA KOMMUN REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN Gäller från och med läsåret 2008/2009 Töreboda kommun är enligt skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6 skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 51/ 2013 Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad Rätten till skolskjuts enligt skollagen Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Rätten till skolskjuts

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Plats och tid Konferensrum Gunnarsbyskolan, Charlottenberg kl 13.00-17.10 Beslutande Övriga deltagare Annika Hugne (C), ordförande Birgitta Olsson (M) Frida

Läs mer

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom

Läs mer

Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor

Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor Vid Barn- och Utbildningsnämndens möte 2014-06-10 antogs budgetförslag för 2015. I bilaga 2 finns underlag avseende jämförelse-nyckeltal. Resurstilldelning

Läs mer