Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever"

Transkript

1 PM (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och ungdomar i förskolan och skolan inte är tillräckliga för att täcka kommunernas kostnader. Däremot har aldrig något konkret alternativ preciserats. SKL gjorde år 2014 tillsammans med Migrationsverket en pilotstudie 1 kring kommunernas kostnader och de statliga ersättningarna för asylsökande. Denna lyckades dock inte tillräckligt bra fånga kostnaderna, snarare peka på omfattningen av olika kostnader för målgruppen i kommunerna. SKL har nu återigen sökt svaren på hur väl de statliga ersättningarna täcker kommunernas kostnader för de asylsökande. Metoden har dock varit delvis annorlunda, och underlaget betydligt större. Efter sammanfattningen beskrivs metoder och gjorda antaganden. Sammanfattning - förslag på nya ersättningsschabloner Nedan följer SKL:s bedömning av vad en rimlig nivå på ersättningsschabloner för asylsökande inom skolområdet för år 2015 kan vara. Schablonerna är tänkta att spegla de faktiska kostnaderna, utan att vare sig överdriva eller underskatta omfattningen av uppdraget. Befintliga schabloner för asylsökande 2015 och SKL:s bedömning av faktiska kostnader Område Befintlig schablon SKL:s bedömning Allmän förskola Reguljär förskola Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Faktisk kostnad Gymnasiesärskola Faktisk kostnad Fritidshem Saknas v+kommuners+kostnader+och+ers%c3%a4ttning+f%c3%b6r+asyls%c3%b6kande.pdf Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: ,

2 (6) Det finns tre huvudsakliga orsaker till att SKL:s förslag och de befintliga schablonerna skiljer sig så mycket åt. Det ena är att lokalkostnader exkluderats ur de befintliga ersättningsschablonerna. 2 Det andra är att de befintliga schablonerna inte uppräknats i samma takt som kostnaderna. 3 Båda dessa brister är lätta att åtgärda och kräver inget omfattande utredningsarbete. Det tredje är att ersättningarna tar mycket liten hänsyn till kommunernas merkostnader för asylsökande elever. Dessa är mer svårfångade och har varit i fokus för denna undersökning. Förskola Den befintliga ersättningsschablonen för barn i förskolan är kronor. Beloppet är tänkt att spegla kostnaden för en plats i allmän förskola, dvs. förskola maximalt 15 timmar per vecka, exklusive lokalkostnader. Barnets och familjens behov ska styra behovet av förskoleplats, vilket kan betyda att det kan bli aktuellt med reguljär förskola (dvs. utan 15-timmarsbegränsningen) även för asylsökande barn. I dag finns ingen specifik ersättning för asylsökande heltidsbarn i förskolan. Det är rimligt att schablonersättningen för barn i förskola delas upp mellan barn i allmän förskola och i reguljär förskola. I förskolan är det ovanligare än i skolan att kommuner i resursfördelningen tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, även om sådana exempel finns. Däremot finns merkostnader för målgruppen i form av tolk vid föräldrasamtal och modersmålsstöd i vissa fall. Övriga merkostnader, i form av förstärkta pedagogiska inslag för målgruppen, är väldigt svåra att beräkna utan att studera det praktiska arbetet på enskilda förskolor. Och då omsättningen av asylsökande barn i förskolan kan antas vara högre finns också merkostnader i form av t.ex. inskolning. Ett blygsamt tillägg för tolkkostnader och administrativa merkostnader har antagits i denna beräkning, övriga merkostnader har bortsetts från. Kostnader för allmän förskola går inte att utläsa ur den officiella statistiken. Det är inte ett linjärt samband mellan kostnader och vistelsetid i förskolan då bemanning och lokaler mm inte kan anpassas hur som helst. 4 En tidigare undersökning från SKL visade att det i många kommuner inte finns en resursfördelning som tar särskild hänsyn till 15-timmarsbarnen utan endast fördelar resurser på grundval av barnens ålder. Utifrån den undersökningen har vi valt de kommuner som har särskild resurstilldelning för 15-timmarsbarnen (omkring 120 kommuner), för att undvika att 2 DS 2000:26 Förskola, skola och skolbarnomsorg för asylsökande barn 3 SOU 2009:19, Aktiv väntan 4 Statskontorets 2015:5 Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

3 (6) överskatta kostnaden för just den gruppen. Sett endast till de kommuner som lämnar särskilda bidrag för allmän förskola motsvarar den genomsnittliga ersättningen 59 procent av ersättningen för reguljär förskola. Detta antagande justeras ned något för att inte riskera att överdriva beloppet för allmän förskola. SKL anser att schablonersättningen för barn i allmän förskola bör vara kronor per år för att spegla faktiska kostnader. Vidare bör det införas en schablon för barn i reguljär förskola, dvs. i de fall då barnets behov eller familjesituationen kräver längre barnomsorg. Denna ersättning bör vara kronor per år. Beräkningen bygger på genomsnittliga kostnader per inskrivet barn i den officiella statistiken, uppräknat till 2015 års nivå justerat med en avgiftstäckning på 8 procent. Från Skolverkets föräldraundersökning hämtas att 18 procent av barnen går maximalt 15 timmar per vecka i förskola. Ett litet tillägg för tolkkostnader och administrativa insatser har adderats. Förskoleklass Den befintliga ersättningsschablonen för elever i förskoleklassen är kronor per år. Dessa beräkningar pekar på att ersättningsbeloppet bör vara kronor för att täcka kommunernas faktiska kostnader. Beräkningssätt och överväganden är desamma som för grundskolan, se nedan. Grundskola Den befintliga ersättningsschablonen för elever i grundskolan är kronor per år. Schablonen är inte tänkt att täcka lokalkostnader. De flesta elever börjar, efter kartläggning, i någon form av förberedelseklass. Från dessa slussas sedan eleverna ut i den reguljära skolan. Förberedelseklasserna är generellt mer personalintensiva, och därmed mer kostsamma, än genomsnittet. Tiden i förberedelseklass är dock individuell och det blir därför mycket svårt att räkna på hur mycket eleverna kostar. Alla elever i förberedelseklasserna är inte heller asylsökande. Asylsökande elever har rätt till språkstöd, som svenska som andraspråk och modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. När eleverna först kommer till skolan ska också en kartläggning genomföras. Förutom individuella variationer hanterar kommunerna kartläggningsfasen mycket olika. I vissa kommuner är eleverna inskrivna i särskilda kartläggningsgrupper, som organisatoriskt kan vara fristående enheter, i upp till två månader innan reguljär skolgång påbörjas. I andra kommuner sker kartläggningen under någon dag eller under några timmars samtal. Här har antagits att kommunerna som har särskilda enheter där elever mer långvarigt är inskrivna i kartläggningsfasen också söker schablonersättningen, dvs. får den reguljära ersättningen även under kartläggningsfasen. På det sättet räknas just dessa kommuners kartläggningskostnader bort. Kommunerna har också generellt merkostnader inom elevhälsan för denna målgrupp. Enligt dessa beräkningar bör ersättningsschablonen för grundskoleelever vara kronor per år. Beloppet tar sin utgångspunkt kommuners egen resursfördelning.

4 (6) Beloppet är således ett genomsnitt av hur kommunledningen (aktuell nämnd eller fullmäktige) prioriterar resurser till målgruppen. Det är således inte faktiska kostnader som samlats in. Dessa går inte att mäta då det i princip är upp till varje skolledare att fördela de resurser som tilldelas skolan. De faktiska kostnaderna kan således vara högre eller lägre beroende på hur resurserna används vid respektive skola. Däremot speglar de kommunledningens prioriteringar, som i en strukturerad budgetprocess, i någon mening bör spegla kostnaderna. Resursfördelningssystemen i grundskolan ser olika ut i kommunerna. I alla kommuner som ingår i denna studie finns en resursfördelning som bygger på ett grundbelopp (peng) per elev. På detta läggs sedan någon form av socioekonomiska tillägg, även om undantag finns. Dessa kan ta sig uttryck i form av en peng eller i form av en viktning per skola kopplat till ett visst anslag. Det finns lika många varianter som det finns kommuner. Vanligt är att fördela resurser med hänsyn till föräldrars utbildningsbakgrund, boendesegregation eller huruvida eleven är född utomlands och/eller är nyanländ. I flera fall går det inte att utifrån fördelningen räkna ut en peng per elev eller per specifik grupp, medan det i andra fall är specifika belopp per elev beroende på olika kriterier. Resursfördelningssystemen är därför inte jämförbara. Detta gäller även resurser för t.ex. modersmålsundervisningen som i vissa fall fördelas med ett pengsystem, i andra fall som en anslagsfinansierad verksamhet som alla kommunens skolor fritt nyttjar och där kostnaden därmed inte varierar med elevantalet under ett år. För att få ett jämförbart material har endast uppgifter från kommuner som använder en elevpengfördelning sammanställts (drygt 20 kommuner). I de fall där de socioekonomiska tilläggen är allt för generella, t.ex. föräldrars utbildningsbakgrund, har dessa INTE räknats med. Endast de tillägg som garanterat tillfaller gruppen asylsökande har räknats med, t.ex. i de fall där begreppet nyanländ eller utrikesfödd används. Vissa kommuner har tillägg för nyanlända elever, i kronor eller relaterat till ordinarie skolpeng, och i ett fåtal fall ges utöver grundtilldelningen även möjligheten för skolorna att söka Migrationsverkets ersättningar för de asylsökande eleverna, vilken i praktiken innebär ett tillägg på kronor utöver ordinarie grundtilldelning. Att endast räkna med de tillägg som garanterat faller ut om eleverna tillhör målgruppen betyder att beloppen är lågt räknade då de tillägg som de facto faller ut sannolikt är fler, men dock ej är specifika för målgruppen. För att komma till en genomsnittlig kostnad har beloppen justerats för att spegla kommunernas samtliga kostnader, dvs. inklusive alla omkostnader samt justerats för att urvalet inte varit representativt. Kostnader för modersmål, studiehandledning mm har inkluderas och i de fall där dessa finansieras utanför pengsystemet har en genomsnittlig kostnad använts. Ett genomsnitt av undersökningens kommuner visar att tilldelningen till asylsökande elever ligger drygt 50 procent över grundtilldelningen (den genomsnittliga grundtilldelningen var drygt kronor, och tilldelningen för asylsökande blir

5 (6) därmed kronor). I någon kommun är tilldelningen 150 procent större. Detta betyder inte att snittkostnaden per asylsökande elever är 50 procent högre än snittkostnaden i riket. Snittkostnaden i riket inkluderar alla kostnader, dvs. inklusive asylsökande elever och inklusive alla kommuners eventuella socioekonomiska tillägg och kostnader för särskilt stöd mm. Däremot säger det att tilldelningen är 50 procent större än för en elev där inget övrigt i resurstilldelningen reagerar. Gymnasieskola Den befintliga ersättningsschablonen för elever i gymnasieskolan är kronor per år. Schablonen är inte tänkt att täcka lokalkostnader. De flesta asylsökande elever börjar sin gymnasieutbildning på ett språkintroduktionsprogram. Även om det kan finnas asylsökande elever på andra program, samt eventuellt fall där elever under asylperioden hinner byta program, är det rimligt att anta att de flesta går språkintroduktionsprogrammet under hela asylperioden. Just språkintroduktionsprogrammet saknas dock i den så kallade riksprislistan där den genomsnittliga kostnaden för gymnasieprogrammen redovisas. Asylsökande elever har också rätt till språkstöd, som svenska som andraspråk och modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. När eleverna först kommer till skolan ska också en kartläggning genomföras. Kommunerna har också generellt merkostnader inom elevhälsan för denna målgrupp. Enligt dessa beräkningar bör ersättningsschablonen vara kronor per år. Beloppet tar sin utgångspunkt i kommunernas interkommunala ersättningar för språkintroduktionsprogrammet. Interkommunala ersättningar används vid transaktioner mellan kommunerna och är tänkta att spegla de faktiska kostnaderna för en kommun. En intervjuundersökning med 40 kommuner har genomförts där den interkommunala ersättningen, eventuella belopp för studiehandledning, modersmål och andra eventuella generella tillskott till målgruppen som INTE ingår i den interkommunala ersättningen, samlats in. Sammanställningen är korrigerad för att urvalet generellt har något lägre kostnader inom gymnasieskolan än genomsnittskommunen. Genomsnittet är beräknad utifrån en viktning med antalet asylsökande i kommunen i åldrarna år, inklusive alla ensamkommande barn, per 31/ samt 31/ Ett belopp för kartläggning har adderats. Observera att beloppet ovan således bygger på kommunernas egna beräkningar av de faktiska kostnaderna och bygger också i princip på samma beräkningsgrunder som ersättningen till de egna och de fristående skolorna. Det betyder att det saknas incitament att överdriva siffran då detta skulle innebära att resurstilldelningen till de egna skolorna skulle öka i motsvarande grad. Särskola Inom såväl grund- som gymnasiesärskolan ersätts asylsökande elever på samma sätt som övriga elever. Detta är inte att betrakta som ett seriöst försök att spegla kommunernas kostnader, utan bygger egentligen på att merkostnaderna istället skulle

6 (6) hanteras med ett särskilt bidrag. 5 Ett särskilt bidrag finns även idag, där det finns möjlighet att få ersättning för särskilt stöd. Detta är dock inte särskilt stöd enligt skollagen utan bygger på en egen, betydligt mer snäv, definition. Huruvida dagens asylsökande särskoleelever alltid kan omfattas av denna ersättning är mycket tveksamt. Antalet asylsökande elever i särskolan är litet men enskilda fall kan bli kostsamma för en kommun. Den genomsnittliga kostnaden för en elev i grundsärskola är omkring kronor och i gymnasiesärskolan kronor per år, enligt Skolverket. Årskostnader på över en miljon kronor förekommer. Kostnaderna varierar mycket beroende av behov och det är inte lönt att spåra kostnaderna just för asylsökande elever vid en given tidpunkt då ett rimligt genomsnitt aldrig går att skapa. Det är rimligt att det istället för en schablon införs ett förfarande där kommunerna söker för faktiska kostnader. Förslaget överensstämmer med tidigare utredningsförslag. 6 Ansökningsförfarandet kommer att bli krångligare men detta är det enda sätt där en rimlig nivå på träffsäkerheten i ersättningen kan uppnås. Det är viktigt att alla kostnader, undervisning, stödresurser, skolskjuts, måltider, administration, lokaler mm inkluderas i underlaget. Fritidshem I dag saknas ersättningsschablon för asylsökande barn som går på fritidshem. Behoven av fritidsverksamhet kan antas vara litet då endast ett fåtal av de asylsökande föräldrarna arbetar. Däremot ska alltid barnets behov stå i centrum för bedömningen av behov av fritidsverksamhet. Det går därför inte att utesluta att det kan finnas behov trots att föräldrarna inte arbetar eller utbildar sig. En rimlig nivå på ersättningsschablonen är kronor per år. Kostnaden är beräknad utifrån den genomsnittliga kostnaden per inskrivet barn i fritidsverksamhet enligt Skolverket, uppräknad till 2015 års kostnadsnivå samt korrigerad med ett antagande om brukaravgift. 5 DS 2000:26 Förskola, skola och skolbarnomsorg för asylsökande barn 6 SOU 2009:19, Aktiv väntan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Ersättning till Friskolor

Ersättning till Friskolor Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012 1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor

Läs mer

4. Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer 2 6. Grundskola, Grundsärskola, Fritidshem/Öppen fritidsverksamhet 3 7.

4. Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer 2 6. Grundskola, Grundsärskola, Fritidshem/Öppen fritidsverksamhet 3 7. 4. Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer 2 6. Grundskola, Grundsärskola, Fritidshem/Öppen fritidsverksamhet 3 7. mnasieskola, mnasiesärskola 4 9. Ansvar inom delar av hälso- och

Läs mer

Härmed redovisas resultatet av en pilotstudie som gjorts av Migrationsverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Härmed redovisas resultatet av en pilotstudie som gjorts av Migrationsverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Generaldirektören 2014-10-06 Dnr 2.2.1-2014-19583 Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Pilotstudie av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande Härmed redovisas resultatet av

Läs mer

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 1.1 Löpande information till hemkommunen 3 1.2 Bidrag till fristående

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer

Internbudget bildningsförvaltningen 2014

Internbudget bildningsförvaltningen 2014 HANDLING 25-2013 1 (7) Vår handläggare Johanna Siverskog, ekonom Ert datum Er beteckning Internbudget bildningsförvaltningen 2014 Nämnd Budgeten för nämndverksamheten räknas upp med 14 tkr för arvodeshöjningar.

Läs mer

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem Styrdokument 1 (13) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN. Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN. Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2009-06-25

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp för 2015

Beslut om bidragsbelopp för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-09 FSN-2014/431.601 1 (7) Beslut om bidragsbelopp för 2015 Grundbelopp till förskolan och pedagogisk verksamhet I enlighet med skollagen om offentliga bidrag

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Ekonomi - resultat 2008

Ekonomi - resultat 2008 Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan

Läs mer

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2010-11-16 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år 2011 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2015-03-09 BUN 2015/0168 0480-45 30 08/45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) YTTRANDE Vårt ärendenr: Bilaga 2016-01-25 Ert dnr: Utbildningssektionen Christin Appel Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2012

Beslut om bidragsbelopp 2012 25 november 2011 GSN-2011/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2012 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2012. Grundskolenämnden

Läs mer

Flyktinginvandring och kostnadsutjämning för förskola, grundskola och gymnasium

Flyktinginvandring och kostnadsutjämning för förskola, grundskola och gymnasium Flyktinginvandring och kostnadsutjämning för förskola, grundskola och gymnasium Förslag till förändringar och fortsatt utredningsarbete Dnr 2017/60-5 PM 1 (21) Flyktinginvandring och kostnadsutjämning

Läs mer

Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014 Utbildningsnämnden den 12 maj 2014. Kommunförvaltningen 2014-12-05 1 (9)

Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014 Utbildningsnämnden den 12 maj 2014. Kommunförvaltningen 2014-12-05 1 (9) 2014-12-05 1 (9) Kommunförvaltningen Riktlinjer för utbetalning av skolpeng Ansvarig Maria Kvist Upprättad av Maria Kvist Upprättad den 2014-04-29 Reviderad den 2014-12-05 Riktlinjer för utbetalning av

Läs mer

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,

Läs mer

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. 1(5) Utbildningsnämnden Budget 2017 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (13)

Sammanträdesprotokoll 1 (13) Sammanträdesprotokoll 1 (13) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81 Arvika, kl. 13.00 15.30 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, ordförande (S) Henrik Axelsson,

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola

Läs mer

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum 2016-12-12 Bilaga Kimmo Räihä Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 Förslag till ersättningar

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-08 1.0 Anna Westerling Förskoleförvaltningen

Läs mer

Ersättningsbelopp 2017 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde

Ersättningsbelopp 2017 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-28 Diarienummer 0070/16 Välfärd och Utbildning Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Hanna Wik Telefon 031-368 02 12 E-post: hanna.wik@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Tilläggsbelopp Lerum 2011

Tilläggsbelopp Lerum 2011 Tilläggsbelopp Lerum 2011 Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer P-0 Östergren 2012-10-29 BUN-2012-0816 Barn- och ungdomsnämnden Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag. 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs enligt förvaltningens förslag

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag. 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs enligt förvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-23 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2012/150 Barn- elev- och lokalpeng år 2013 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning

Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning Tjänsteutlåtande Utredare 2016-01-19 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: bjorn.axen@upplandsvasby.se UBN/2015:226 33962 Utbildningsnämnden Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:670 Utkom från trycket den 22 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 b kap. 10, 10

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Merkostnader kopplat till ökat flyktingmottagande per 31 maj 2016

Merkostnader kopplat till ökat flyktingmottagande per 31 maj 2016 1 (5) Ekonom Weronice Rodin 0431-46 81 85 weronice.rodin@engelholm.se Välfärdsnämnd Merkostnader kopplat till ökat flyktingmottagande per 31 maj 2016 Ärendebeskrivning Antalet nyanlända barn och ungdomar

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Resursfördelning i Helsingborgs stad Resursfördelning i Helsingborgs stad År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag Barn- och utbildningsnämndens budget 2015

Läs mer

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd.

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd. RUTINER OCH ANSVARSFÖRDELNING VID EXTERNA PLACERINGAR rörande barn och elever folkbokförda i Kristianstads kommun, som har plats i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och/eller skolplacering i annan

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 FSN-2013/382.182 1 (2) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning

Läs mer

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Avdelning: Lärande och arbetsmarknad Datum: 2009-04-29

Läs mer

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Handläggare: Kostnadsansvar, stödinsatser, familjehemsplacerad, HVB-hem Ann Sofi Agnevik, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för juridik och avdelningen

Läs mer

UtbN Förteckning över lägsta nivå för delegation Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Lägsta nivå Kommentar. Ec EPR. Ec EPR

UtbN Förteckning över lägsta nivå för delegation Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Lägsta nivå Kommentar. Ec EPR. Ec EPR 4. Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer Skollagen 7, 24 kap. Punkterna följer i huvudsak den ordning de kommer i skollagen 401 Beslut om mottagande av barn i grundsärskolan Beslut,

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 FÖRSKOLA egen 1-3 år 90 220 kr 97 120 kr 120 140 kr 113 340 kr

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011 Handläggare Datum Åsa Ottosson -05-02 0480-45 30 32 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt

Läs mer

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Bidrag på lika villkor

Bidrag på lika villkor Bidrag på lika villkor Delbetänkande av Utredningen om villkoren för fristående skolor Stockholm 2008 SOU 2008:8 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Information om beslut av bidragsbelopp 2015 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor

Information om beslut av bidragsbelopp 2015 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor 2014-12-19 1 (9) DNR FN-0366/2014-1 Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp 2015 till andra kommuner och enskilda verksamheter

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2010-08-31 Barn- och ungdomsnämnden Lokalpeng 2011 Dnr Bun 2010/185 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 14:48 Diarienr: 14/6573 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

Socialdepartementet STOCKHOLM Sammanfattning

Socialdepartementet STOCKHOLM  Sammanfattning YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-12-16 Arbetsmarknadssektionen Stina Björk Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Begränsningar i föräldrapenningen

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Datum 2016-11-08 Diarienummer KSN-2016-2159 Kommunstyrelsen Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet 1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 2013-05-02 1 (5) Dnr:02-2013:1030 Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) U2012/6322/S

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2010:699 Utkom från trycket den 28 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 2 a kap. 17 a och

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-09 BUN 2014/0788 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan Förslag till beslut

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer